Some greetings in different languages/Saludos navideños y de año nuevo en varias lenguas:
AFRIKAANS: Gesëende Kersfees.
AFRIKANDER: Een Plesierige Kerfees.
ALBANIAN: Gezur Krislinjden.
ARABIC: I'D Mubarak ous Sana Saida.
ARABIC (IRAQ): Idah Saidan Wa Sanah Jadidah.
ARABIC (LIBANON): Milad Saeed wa Sanaa Mubarakah.
ARMENIAN: Shenoraavor Nor Dari yev Pari Gaghand.
AZERI-AZERBAIJAN: Tezze Iliniz Yahsi Olsun.
BASQUE: Eguberri Zoriontsua eta Urte Berri On.
BULGARIAN: Tchestito Rojdestvo Hristovo. Tchestita Nova Godina.
CATALAN: Bon Nadal i Feliç Any Nou.
CHINESE-CANTONESE: Gun Tso Sun Tan'Gung Haw Sun.
CHINESE-MANDARIN: Kung Ho Hsin Hsi. Ching Chi Shen Tan.
CRAOTIAN: Sretan Bozic Èestit Boiæ i sretna Nova godina.
CZECH: Prejeme Vam Vesele Vanoce a stastny Novy Rok.
DANISH: Glaedelig Jul og et Godt Nytår.
DUTCH: Zalig Kerstfeest en een Gelukkig Nieukjaar.
ENGLISH: Merry Christmas & Happy New Year
ESPERANTO: Gajan Kristnaskon.
ESTONIAN: Roomsaid Joulu Puhi ja Uut Aastat.
FARSI: Christmas Mobarak. Sale No Mobarak.
FINNISH: Hauskaa Joulua.
- - Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta
FLEMISH: Prettige Kerstdagen en Gelukkig Nieuwjar
FRENCH: Joyeux Noël et Bonne Année.
GALICIAN: Bon Nadal e Ano Novo.
GAELIC-IRISH: Nolag mhaith Dhuit Agus Bliain Nua Fe Mhaise.
GAELIC-SCOT: Nollaig Chridheil agus Bliadhna Mhath Ur.
GERMAN: Fröhliche Weihnachten und ein glückliches Neues Jahr.
GREEK: Kala Khristougena kai Eftikhes to Neon Ethos.
HAWAIIAN: Mele Kalikimake me ka Hauloi Makahiki hou.
HEBREW: Mo'adim Lesimkha.
HINDI: Shubh Christmas.
HUNGARIAN: Kellemes Karácsonyi Ünnepeket és Boldog Új Évet.
ICELANDIC: Gledlig jol og og farsaelt komandi Nyar.
INDONESIAN: Selamah Tahun Baru.
IROQUOIS: Ojenyunyat Sungwiyadeson honungradon nagwutut. Ojenyunyat osrasay.
ITALIAN: Buon Natale e felice Capo d'Anno.
JAPANESE: Shinnen omedeto. Kurisumasu Omedeto.
KOREAN: Sung Tan Chuk Ha.
KURDISH: Sersala we, cejnên Remezan û Noelê pîroz bin!
LATIN: Natale hilare et Annum Nuovo!
LATVIAN: Priecigus Ziemas Svetkus un Laimigu Jauno Gadu.
LITHUANIAN: Linksmu sventu Kaledu ir Laimingu Nauju Metu.
MANX: Ollick Ghennal Erriu as Blein Feer Die. Seihil as Slaynt Da'n Slane Loght Thie.
MALTESE: Il-Milied It-tajjeb.
NAVAJO INDIAN: Ya'a't'eeh Keshmish.
NORWEGIAN: God jul og godt Nytt År.
POLISH: Wesolych Swiat Bozego Narodzenia i szczesliwego Nowego Roku.
PORTUGUESE: Feliz Natal e propero Ano Novo.
RAPA-NUI (Easter Island): Mata-Ki-Te-Rangi. Te-Pito-O-Te-Henua.
ROMANI: Latchi Kritchuna.
-Baxthalo Krescuno.
ROMANIAN: Sarbatori Fericite. La Multi Ani.
RUSSIAN: Pozdrevly ayu sprazdnikom Rozhdestva Khristova is Novim Godom.
SAMOAN: La Maunia Le Kilisimasi Ma Le Tausaga Fou.
SERBIAN: Cestitamo Bozic.
SERB-CROATIAN: Sretam Bozic. Vesela Nova Godina.
SINGHALESE (Ceylon/Sri Lanka): Subha nath thalak Vewa. Subha Aluth Awrudhak Vewa.
SLOVAK: Vesele Vianoce. A stastlivy Novy Rok.
SLOVENE: Vesele bozicne praznike in srecno novo leto.
SPANISH: Feliz Navidad y Próspero Año Nuevo.
SWEDISH: God Jul och Gott Nytt År.
TAGALOG (Filipino): Maligayamg Pasko. Masaganang Bagong Taon.
TIGRINJA: Rehus beal ledeat.
TURKISH: Yeni Yilnizi Kutar, saadetler dilerim.
- - Noeliniz Ve Yeni Yiliniz Kutlu Olsun.
UKRANIAN: Veselykh Svyat i scaslivoho Novoho Roku.
- - Srozhdestvom Kristovym.
WELSH: Nadolic Llawen. Blwyddn Newdd Dda.
VIETNAMESE: Mung Le Giang Sinh. Cung Chuc Tan Nien.
VITAYU: z Rizdvom ta Novym rokom.
ZULU: Sinifesela Ukhisimusi Omuhle Nonyaka Omusha Onempumelelo.
31 december 2006
25 december 2006
08 december 2006
Vår livsstil och vårt hälsotillstånd
Vi svenskar äter mat som inte är särskilt nyttig och rör på oss alldeles för lite, visar EU:s Eurobarometer.
Dessutom har antalet överviktiga personer ökat under de senaste åren, inte minst bland barn och ungdomar. En överväldigande majoritet av EU-medborgarna håller, enligt undersökningen, med om dessa påståenden.
I mätningen redovisas en mängd siffror i fråga om livsstil och matvanor. Bland svenskarna uppger 79 procent att deras hälsa är mycket bra eller bra vilket är högre än EU-genomsnittet på 76 procent.
Samtidigt ligger svenskarna tillsammans med andra skandinaver och litauer i topp när det gäller hur stor andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom eller hälsoproblem. Bland svenskarna är denna siffra 35 procent jämfört med genomsnittet i EU på 25 procent.
Vad gör vi åt detta, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Dessutom har antalet överviktiga personer ökat under de senaste åren, inte minst bland barn och ungdomar. En överväldigande majoritet av EU-medborgarna håller, enligt undersökningen, med om dessa påståenden.
I mätningen redovisas en mängd siffror i fråga om livsstil och matvanor. Bland svenskarna uppger 79 procent att deras hälsa är mycket bra eller bra vilket är högre än EU-genomsnittet på 76 procent.
Samtidigt ligger svenskarna tillsammans med andra skandinaver och litauer i topp när det gäller hur stor andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom eller hälsoproblem. Bland svenskarna är denna siffra 35 procent jämfört med genomsnittet i EU på 25 procent.
Vad gör vi åt detta, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Tandhälsan hos män allt sämre
Den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" visar att tandhälsan bland svenska män försämras - främst bland män i åldern 45 - 84 år och män med kort eller mellanlång utbildning. Kvinnor och män som var långtidssjukskrivna, förtidspensionärer eller arbetslösa hade sämre tandhälsa än yrkesarbetande.
Andelen män som inte besökt tandläkare de senaste två åren har också ökat, främst i åldrarna 30 - 64 år. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning att de inte sökt tandläkare de senaste två åren. Ekonomiskt utsatta personer hade också avstått från att söka tandläkare trots att de haft behov. Ekonomiska skäl var den absolut vanligaste orsaken till att inte söka tandläkarvård.
Råder samma situation i Blekinge? Vad görs för att undvika denna skamfläck i välfärden? Svara helst, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Andelen män som inte besökt tandläkare de senaste två åren har också ökat, främst i åldrarna 30 - 64 år. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning att de inte sökt tandläkare de senaste två åren. Ekonomiskt utsatta personer hade också avstått från att söka tandläkare trots att de haft behov. Ekonomiska skäl var den absolut vanligaste orsaken till att inte söka tandläkarvård.
Råder samma situation i Blekinge? Vad görs för att undvika denna skamfläck i välfärden? Svara helst, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
03 december 2006
Regeringen vill ha bort äldre från arbetslivet - helt oacceptabelt
Citat från DN-debatt 3/12 2006
Kjell-Olof Feldt: Avskaffa den åldersdiskriminerande straffskatten på arbete. De som är 70 år och äldre och som vill jobba belastas med en särskild löneskatt medan den helt tas bort för dem som är yngre. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är född 1937 än någon som är född 1938. Möjligheterna för hundratusentals människor som vill fortsätta att jobba försämras. Regeringens förslag kan bara tolkas som att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet. Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från budgetpropositionen, skriver förre finansministern Kjell-Olof Feldt, skatterättsexperten Sven-Olof Lodin och förre statssekreteraren Carl Johan Åberg.
DET FINNS ETT brett stöd i svensk opinion och i svensk politik för att motarbeta en mängd olika former av diskriminering.
Om vi har räknat rätt finns det 17 olika lagar mot diskriminering - mot etnisk diskriminering, mot diskriminering av funktionshindrade, mot religiös diskriminering, mot diskriminering av kvinnor och barn och elever och mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Men det finns tydligen inget som hindrar diskriminering av äldre som vill fortsätta att arbeta. Detta har flera tidigare regeringar ägnat sig åt genom att ta ut en straffskatt som drabbade personer som ville fortsätta att arbeta efter 65 år.
Trots att en rad olika förmåner då föll bort - till exempel sjukersättningen - belastades de personers arbetsinkomster som var födda 1939 och tidigare med en extra löneavgift på drygt 24 procent varav större delen inte svarade mot någon som helst förmån utan var en ren skatt. För personer födda 1938-1940 och som fortsatte att jobba är denna löneskatt numera 16 procent. Men dessa personer är med i det nya pensionssystemet och betalar då en pensionsavgift på 10 procent - alltså sammanlagt 26 procent.
Denna avgift bortfaller emellertid när man fyller 70 vilket innebär att redan nuvarande system har en inbyggd skillnad mellan de personer som är födda 1937 och 1938. De förra behåller 25 procents löneskatt livet ut medan de senare bara "drabbas" av 16 procent när de fyllt 70.
För detta system har inte minst socialdemokraterna blivit hårt kritiserade.
Vi hade hoppats att den nya regeringen skulle rätta till denna orättvisa mellan de äldre och de något mindre äldre på arbetsmarknaden. Enligt budgetpropositionen gör man det emellertid på ett sätt som gör diskrimineringen av dem som är födda 1937 och tidigare än värre. I propositionen föreslås nämligen att den särskilda löneskatten på 16 procent för dem som är födda 1938 och senare helt tas bort. Så länge dessa är med i det allmänna pensionssystemet - det vill säga tills de fyller 70 - betalar de visserligen sin pensionsavgift på 10 procent. Men när de fyllt 70 försvinner denna och då blir deras arbetsinkomster befriade från alla avgifter.
För de personer som är födda ett år tidigare - det vill säga 1937 och tidigare - bibehålls däremot den särskilda löneskatten på 24 procent på deras arbetsinkomster livet ut. Så länge de fortsätter att jobba kommer alltså deras löneinkomster att drabbas av en arbetsgivar- eller egenavgift på drygt 24 procent och detta gäller alltså livet ut.
De som har lyckan att vara födda 1938 och senare kommer däremot - när de fyllt 70 - att under återstoden av sitt liv helt slippa några avgifter på sina arbetsinkomster.
Det här låter krångligt och är kanske svårt att ta till sig. Detta kan bero på att förslaget - när man tänker efter - egentligen är helt absurt. Att införa en gräns mellan dem som är födda 1937 och 1938 och låta den ena gruppens arbetsinkomster belastas med 24 procent i avgift och den andra med ingenting är något helt unikt i svensk lagstiftning.
Först trodde vi att detta var ett misstag som möjligen skulle kunnat ursäktas av brådskan i budgetarbetet. Men detta är inte fallet. Och då kan vi inte tolka regeringsförslaget på annat sätt än att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet - trots att det är så många i våra åldersgrupper som vill fortsätta att jobba. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är 70 år och äldre än den som är mellan 65 och 70. Det är klart att detta kommer att försämra möjligheterna för dem som är 70 och äldre att få eller behålla ett jobb.
UTTALANDENA FRÅN valrörelsen att jobben är det centrala målet för alliansen gäller tydligen endast dem som är födda 1938 och därefter - trots att det är hundratusentals människor som är 70 år och äldre som vill fortsätta att jobba och skapa inkomster åt sig själva och skatteinkomster för det offentliga.
Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Vad är detta om inte en solklar diskriminering av den äldre arbetskraften?
Ändra på detta förslag medan tid är och ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från förslagen i budgetpropositionen.
KJELL-OLOF FELDT, 75 år
SVEN-OLOF LODIN, 70 år
CARL JOHAN ÅBERG, 76 år
Kjell-Olof Feldt: Avskaffa den åldersdiskriminerande straffskatten på arbete. De som är 70 år och äldre och som vill jobba belastas med en särskild löneskatt medan den helt tas bort för dem som är yngre. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är född 1937 än någon som är född 1938. Möjligheterna för hundratusentals människor som vill fortsätta att jobba försämras. Regeringens förslag kan bara tolkas som att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet. Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från budgetpropositionen, skriver förre finansministern Kjell-Olof Feldt, skatterättsexperten Sven-Olof Lodin och förre statssekreteraren Carl Johan Åberg.
DET FINNS ETT brett stöd i svensk opinion och i svensk politik för att motarbeta en mängd olika former av diskriminering.
Om vi har räknat rätt finns det 17 olika lagar mot diskriminering - mot etnisk diskriminering, mot diskriminering av funktionshindrade, mot religiös diskriminering, mot diskriminering av kvinnor och barn och elever och mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Men det finns tydligen inget som hindrar diskriminering av äldre som vill fortsätta att arbeta. Detta har flera tidigare regeringar ägnat sig åt genom att ta ut en straffskatt som drabbade personer som ville fortsätta att arbeta efter 65 år.
Trots att en rad olika förmåner då föll bort - till exempel sjukersättningen - belastades de personers arbetsinkomster som var födda 1939 och tidigare med en extra löneavgift på drygt 24 procent varav större delen inte svarade mot någon som helst förmån utan var en ren skatt. För personer födda 1938-1940 och som fortsatte att jobba är denna löneskatt numera 16 procent. Men dessa personer är med i det nya pensionssystemet och betalar då en pensionsavgift på 10 procent - alltså sammanlagt 26 procent.
Denna avgift bortfaller emellertid när man fyller 70 vilket innebär att redan nuvarande system har en inbyggd skillnad mellan de personer som är födda 1937 och 1938. De förra behåller 25 procents löneskatt livet ut medan de senare bara "drabbas" av 16 procent när de fyllt 70.
För detta system har inte minst socialdemokraterna blivit hårt kritiserade.
Vi hade hoppats att den nya regeringen skulle rätta till denna orättvisa mellan de äldre och de något mindre äldre på arbetsmarknaden. Enligt budgetpropositionen gör man det emellertid på ett sätt som gör diskrimineringen av dem som är födda 1937 och tidigare än värre. I propositionen föreslås nämligen att den särskilda löneskatten på 16 procent för dem som är födda 1938 och senare helt tas bort. Så länge dessa är med i det allmänna pensionssystemet - det vill säga tills de fyller 70 - betalar de visserligen sin pensionsavgift på 10 procent. Men när de fyllt 70 försvinner denna och då blir deras arbetsinkomster befriade från alla avgifter.
För de personer som är födda ett år tidigare - det vill säga 1937 och tidigare - bibehålls däremot den särskilda löneskatten på 24 procent på deras arbetsinkomster livet ut. Så länge de fortsätter att jobba kommer alltså deras löneinkomster att drabbas av en arbetsgivar- eller egenavgift på drygt 24 procent och detta gäller alltså livet ut.
De som har lyckan att vara födda 1938 och senare kommer däremot - när de fyllt 70 - att under återstoden av sitt liv helt slippa några avgifter på sina arbetsinkomster.
Det här låter krångligt och är kanske svårt att ta till sig. Detta kan bero på att förslaget - när man tänker efter - egentligen är helt absurt. Att införa en gräns mellan dem som är födda 1937 och 1938 och låta den ena gruppens arbetsinkomster belastas med 24 procent i avgift och den andra med ingenting är något helt unikt i svensk lagstiftning.
Först trodde vi att detta var ett misstag som möjligen skulle kunnat ursäktas av brådskan i budgetarbetet. Men detta är inte fallet. Och då kan vi inte tolka regeringsförslaget på annat sätt än att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet - trots att det är så många i våra åldersgrupper som vill fortsätta att jobba. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är 70 år och äldre än den som är mellan 65 och 70. Det är klart att detta kommer att försämra möjligheterna för dem som är 70 och äldre att få eller behålla ett jobb.
UTTALANDENA FRÅN valrörelsen att jobben är det centrala målet för alliansen gäller tydligen endast dem som är födda 1938 och därefter - trots att det är hundratusentals människor som är 70 år och äldre som vill fortsätta att jobba och skapa inkomster åt sig själva och skatteinkomster för det offentliga.
Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Vad är detta om inte en solklar diskriminering av den äldre arbetskraften?
Ändra på detta förslag medan tid är och ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från förslagen i budgetpropositionen.
KJELL-OLOF FELDT, 75 år
SVEN-OLOF LODIN, 70 år
CARL JOHAN ÅBERG, 76 år
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Den 16 november 2006 höll WHO en europeisk ministerkonferens over ämnet “Hur motverka övervikt och fetma”.
The WHO European Ministerial Conference on Counteracting Obesity European Charter on Counteracting Obesity [pdf, 192KB]
Det överenskomna slutmålet är att tygla och vända den pågående fetma-epidemien inom EU-området. ”Synlig framgång, speciellt bland barn och ungdom, ska nås i de flesta länder under de kommande 4 – 5 åren och utvecklingen ska helt vändas före 2015”.
Riktade åtgärder behövs i alla länder för att uppnå detta mål. Speciellt intresse ska fokuseras på barn och ungdom genom att förmå dem att etablera hälsosamma mat- och dryckesvanor tidigt i livet och genom att skydda dem från osunt kommersiellt inflytande.
Åtgärderna ska innefatta ett fastare internationella regelverk för marknadsföring av energität mat och dryck riktad till barn. De ska också omfatta regler för säkrare gator och vägar som tillåter fri cykling och gång. Överenskommelserna bygger på öppen konsultation av medlems-staternas regeringar, internationella organisationer och experter inom offentlig och privat sek-tor.
Överenskommelsen innehåller vidare detaljerade nyckelåtgärder, som ska stimulera hälso-sammare matvanor och fysiskisk aktiviteter. Dessa omfattar bröstuppfödning, reducerat inne-håll av fett, socker och salt i marknadsförda produkter, ökad fysisk aktivitet (cykling och gång), bättre samhälls- och infrastruktur och trafikpolitik jämte möjligheter för daglig fysisk aktivitet, näringsriktiga skolmåltider och gymnastikundervisning i skolorna.
Deltagande delegater konstaterade: "Vi är alla medvetna om att övervikt och fetma är en av de allvarligaste hälsomässiga utmaningarna i Europa idag”. Tydliga riktlinjer finns om vad som behöver göras för att vända den nuvarande trenden.
Överenskommelsen uppmanar medlemsstaterna att sätta övervikt och fetma högt på den poli-tiska agendan och uppmanar staternas egna offentliga och privata organisationer att göra det-samma. ”Den är en guide, en möjlighet, och ger oss hjälpmedel för att vidta effektiva åtgär-der", säger deltagande delegater.
Under konferensen presenterades 16 av 200 utvalda goda exampel från medlemsstaterna och utdelades WHO Counteracting Obesity Award 2006.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att ge Landstingsstyrelsen uppdrag att i sin tur ge Folkhälsoutskottet i uppdrag att skyndsamt utarbeta riktlinjer för handläggning av övervikt och fetma i Blekinge.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Den 16 november 2006 höll WHO en europeisk ministerkonferens over ämnet “Hur motverka övervikt och fetma”.
The WHO European Ministerial Conference on Counteracting Obesity European Charter on Counteracting Obesity [pdf, 192KB]
Det överenskomna slutmålet är att tygla och vända den pågående fetma-epidemien inom EU-området. ”Synlig framgång, speciellt bland barn och ungdom, ska nås i de flesta länder under de kommande 4 – 5 åren och utvecklingen ska helt vändas före 2015”.
Riktade åtgärder behövs i alla länder för att uppnå detta mål. Speciellt intresse ska fokuseras på barn och ungdom genom att förmå dem att etablera hälsosamma mat- och dryckesvanor tidigt i livet och genom att skydda dem från osunt kommersiellt inflytande.
Åtgärderna ska innefatta ett fastare internationella regelverk för marknadsföring av energität mat och dryck riktad till barn. De ska också omfatta regler för säkrare gator och vägar som tillåter fri cykling och gång. Överenskommelserna bygger på öppen konsultation av medlems-staternas regeringar, internationella organisationer och experter inom offentlig och privat sek-tor.
Överenskommelsen innehåller vidare detaljerade nyckelåtgärder, som ska stimulera hälso-sammare matvanor och fysiskisk aktiviteter. Dessa omfattar bröstuppfödning, reducerat inne-håll av fett, socker och salt i marknadsförda produkter, ökad fysisk aktivitet (cykling och gång), bättre samhälls- och infrastruktur och trafikpolitik jämte möjligheter för daglig fysisk aktivitet, näringsriktiga skolmåltider och gymnastikundervisning i skolorna.
Deltagande delegater konstaterade: "Vi är alla medvetna om att övervikt och fetma är en av de allvarligaste hälsomässiga utmaningarna i Europa idag”. Tydliga riktlinjer finns om vad som behöver göras för att vända den nuvarande trenden.
Överenskommelsen uppmanar medlemsstaterna att sätta övervikt och fetma högt på den poli-tiska agendan och uppmanar staternas egna offentliga och privata organisationer att göra det-samma. ”Den är en guide, en möjlighet, och ger oss hjälpmedel för att vidta effektiva åtgär-der", säger deltagande delegater.
Under konferensen presenterades 16 av 200 utvalda goda exampel från medlemsstaterna och utdelades WHO Counteracting Obesity Award 2006.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att ge Landstingsstyrelsen uppdrag att i sin tur ge Folkhälsoutskottet i uppdrag att skyndsamt utarbeta riktlinjer för handläggning av övervikt och fetma i Blekinge.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Stockholms Läns Landsting har 2006 inventerat hela operationsverksamheten vid alla sjukhus i Stockholmsom-rådet (se PROJEKT OMBYGGNAD OPERATIONSAVDELNINGAR SLL 2006-2009 www.sykehusplan.org/data/opprojektrapportslutrapport_definitiv0616.pdf)
I utredningens rapport konstateras:
• Det totala antalet operationer och därmed behovet av operationstid ökar inom sjukvården. En fortsatt ökning bedöms som sannolik i takt med befolkningsökningen och den medicinska och tekniska utveck-lingen.
• Idag möjliggörs allt fler operationer på allt yngre och äldre patienter. Samtidigt förändras operationspa-noramat.
• Minimalinvasiv kirurgi ökar liksom andelen dagkirugi.
• Dagkirurgi utvecklas vidare till korttidskirurgi där patienten bereds kort återhämtningsperiod på sjukhu-set efter operation.
• Andelen öppenvårdskirurgi är allt större och antalet avancerade kirurgiska ingrepp (kompetenskrävande och resursintensiva) ökar.
• Preventiv kirurgi blir allt vanligare liksom palliativ kirurgi.
• Andelen akuta operationer ökar minimalt och utgör en dryg fjärdedel av operationsverksamheten.
• Operationsaktiviteten på kvällar/nätter och helger uppgår sammanlagt till drygt 10 % av den totala ope-rationsverksamheten.
• Även om behovet av operationstid ökar behöver inte antalet operationssalar öka.
• Idag utnyttjas operationssalarna i genomsnitt halva antalet möjliga ”knivtimmar” per år.
• Genom nya arbetssätt med processutveckling och rationell logistik kan kapacitetsutnyttjandet öka vä-sentligt.
• Ett optimalt salsutnyttjande kan uppskattas till 1.200 ”knivtimmar”/sal vid tvåskiftsarbete veckodagar. Till detta kommer salsutnyttjande kvällar, nätter och helger.
Vidare konstateras att ett rationellt arbetssätt på en operationsavdelning bygger på två principer – närhetsprinci-pen och allt på plats-principen. Materiel- och sterilgodsförsörjningen skall vara effektiv och den preoperativa enheten skall svara för ett väl fungerande patientflöde.
Planerad och akut kirurgi bör drivas som skilda processer där så är möjligt. Detta gäller även dagkirurgi (öppen-vårds kirurgi) och slutenvårdskirurgi som bör ha separata flöden även för den pre- och postoperativa vården. Korta ingrepp separeras från längre ingrepp i programplaneringen för att effektivisera resursutnyttjandet.
För att svara mot de vårdhygieniska kraven skall operationsavdelningarna vara avslussade från det övriga sjuk-huset. Detta gäller även interventionssalar (hybridsalar) oberoende av om de är placerade på röntgenavdelning, hjärtvårdsavdelning eller operationsavdelning.
Då operationssalarna får allt mer medicinsk och teknisk utrustning och då fler specialister samverkar kring pati-enten på operationssalen krävs ökad salsyta och fler kringlokaler (manöverrum och förråd). Operationssalarna skall därför ha en yta av minst 35 kvm. Med en salsstorlek på 50 kvm uppnås maximal flexibilitet då salsstorle-ken svarar mot de flesta operationers behov. Hybridsalar för bl.a. interventionell radiologi och vissa specialsalar kan kräva en yta av 60 – 70 kvm. Sådana salar är aktuella huvudsakligen vid större akutsjukhus.
Operationssalar för implantatkirurgi och för operation av särskilt infektionskänsliga patienter bör vara utrustade med speciell ventilation (ultraren luft).
Vid sjukhus med stort undervisningsuppdrag bör särskilda lokaler för patientnära undervisning inrymmas på operationsavdelningen i anslutning till operationssalen.
Operationssalarna bör samlas i moduler om 4 salar, en modulstorlek som erfarenhetsmässigt visat sig vara den minsta effektiva enheten. Till varje modul skall höra ett avvecklingsrum, ett uppdukningsrum och ett sterilförråd.
En operationsavdelning kan bestå av upp till 3 –4 moduler som tillsammans bildar en administrativ enhet. Vid sjukhus med flera operationsavdelningar bör dessa vara samlokaliserade för gemensamt utnyttjande av stödre-surser som till exempel sterilcentral. En samlokalisering underlättar också effektivt personalutnyttjande under kvällar, nätter och helger.
Ovan refererade utredning är i högsta grad anpassad till aktuella krav på utformning av och kapacitetsutnyttjande vid de starkt resurskrävande operationsenheterna inom svensk sjukvård.
Med hänvisning till den ovan åberopade Stockholmsutredningen föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
att uppdra åt landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsdelegation att tillsammans med Blekinge-sjukhuset genomföra en inventering av aktuell och framtida kapacitet vid och utformning av sjukhusets operationsavdelningar.
På vägnar av den Moderata Landstingsgruppen
Bo Arnesjö (m), Alexander Wendt (m), vice gruppledare, Gustav Nilsson (m), gruppledare.
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Stockholms Läns Landsting har 2006 inventerat hela operationsverksamheten vid alla sjukhus i Stockholmsom-rådet (se PROJEKT OMBYGGNAD OPERATIONSAVDELNINGAR SLL 2006-2009 www.sykehusplan.org/data/opprojektrapportslutrapport_definitiv0616.pdf)
I utredningens rapport konstateras:
• Det totala antalet operationer och därmed behovet av operationstid ökar inom sjukvården. En fortsatt ökning bedöms som sannolik i takt med befolkningsökningen och den medicinska och tekniska utveck-lingen.
• Idag möjliggörs allt fler operationer på allt yngre och äldre patienter. Samtidigt förändras operationspa-noramat.
• Minimalinvasiv kirurgi ökar liksom andelen dagkirugi.
• Dagkirurgi utvecklas vidare till korttidskirurgi där patienten bereds kort återhämtningsperiod på sjukhu-set efter operation.
• Andelen öppenvårdskirurgi är allt större och antalet avancerade kirurgiska ingrepp (kompetenskrävande och resursintensiva) ökar.
• Preventiv kirurgi blir allt vanligare liksom palliativ kirurgi.
• Andelen akuta operationer ökar minimalt och utgör en dryg fjärdedel av operationsverksamheten.
• Operationsaktiviteten på kvällar/nätter och helger uppgår sammanlagt till drygt 10 % av den totala ope-rationsverksamheten.
• Även om behovet av operationstid ökar behöver inte antalet operationssalar öka.
• Idag utnyttjas operationssalarna i genomsnitt halva antalet möjliga ”knivtimmar” per år.
• Genom nya arbetssätt med processutveckling och rationell logistik kan kapacitetsutnyttjandet öka vä-sentligt.
• Ett optimalt salsutnyttjande kan uppskattas till 1.200 ”knivtimmar”/sal vid tvåskiftsarbete veckodagar. Till detta kommer salsutnyttjande kvällar, nätter och helger.
Vidare konstateras att ett rationellt arbetssätt på en operationsavdelning bygger på två principer – närhetsprinci-pen och allt på plats-principen. Materiel- och sterilgodsförsörjningen skall vara effektiv och den preoperativa enheten skall svara för ett väl fungerande patientflöde.
Planerad och akut kirurgi bör drivas som skilda processer där så är möjligt. Detta gäller även dagkirurgi (öppen-vårds kirurgi) och slutenvårdskirurgi som bör ha separata flöden även för den pre- och postoperativa vården. Korta ingrepp separeras från längre ingrepp i programplaneringen för att effektivisera resursutnyttjandet.
För att svara mot de vårdhygieniska kraven skall operationsavdelningarna vara avslussade från det övriga sjuk-huset. Detta gäller även interventionssalar (hybridsalar) oberoende av om de är placerade på röntgenavdelning, hjärtvårdsavdelning eller operationsavdelning.
Då operationssalarna får allt mer medicinsk och teknisk utrustning och då fler specialister samverkar kring pati-enten på operationssalen krävs ökad salsyta och fler kringlokaler (manöverrum och förråd). Operationssalarna skall därför ha en yta av minst 35 kvm. Med en salsstorlek på 50 kvm uppnås maximal flexibilitet då salsstorle-ken svarar mot de flesta operationers behov. Hybridsalar för bl.a. interventionell radiologi och vissa specialsalar kan kräva en yta av 60 – 70 kvm. Sådana salar är aktuella huvudsakligen vid större akutsjukhus.
Operationssalar för implantatkirurgi och för operation av särskilt infektionskänsliga patienter bör vara utrustade med speciell ventilation (ultraren luft).
Vid sjukhus med stort undervisningsuppdrag bör särskilda lokaler för patientnära undervisning inrymmas på operationsavdelningen i anslutning till operationssalen.
Operationssalarna bör samlas i moduler om 4 salar, en modulstorlek som erfarenhetsmässigt visat sig vara den minsta effektiva enheten. Till varje modul skall höra ett avvecklingsrum, ett uppdukningsrum och ett sterilförråd.
En operationsavdelning kan bestå av upp till 3 –4 moduler som tillsammans bildar en administrativ enhet. Vid sjukhus med flera operationsavdelningar bör dessa vara samlokaliserade för gemensamt utnyttjande av stödre-surser som till exempel sterilcentral. En samlokalisering underlättar också effektivt personalutnyttjande under kvällar, nätter och helger.
Ovan refererade utredning är i högsta grad anpassad till aktuella krav på utformning av och kapacitetsutnyttjande vid de starkt resurskrävande operationsenheterna inom svensk sjukvård.
Med hänvisning till den ovan åberopade Stockholmsutredningen föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
att uppdra åt landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsdelegation att tillsammans med Blekinge-sjukhuset genomföra en inventering av aktuell och framtida kapacitet vid och utformning av sjukhusets operationsavdelningar.
På vägnar av den Moderata Landstingsgruppen
Bo Arnesjö (m), Alexander Wendt (m), vice gruppledare, Gustav Nilsson (m), gruppledare.
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Moderata Landstingsgruppen i Blekinge motionerade i rubricerat ärende våren 2003.
Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras bort med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult II, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult II). Alla fyra studier-na visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemoccult-test minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscree-ning för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säker-ställda resultat till stöd för det. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning efter påvisat blod i av-föringen, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.
Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsåtgång och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal perso-ner. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer därför vetenskapligt utvärderas. Det är också angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.
SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screening-program för ålderskohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år i Sverige till en total kostnad av 139 miljoner kronor.
Det finns sålunda god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödligheten. Det finns kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorek-tal cancer.
Allmän screening för kolorektal cancer kräver viss omfördelning av kvalificerad personal från annan sjukvårds-verksamhet och organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare ske inom ramen för kontinuerliga vetenskapliga utvärderingar.
Screening görs nu över hela Europa. En stor studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollera-de studierna pågår i Storbritannien. Avsikten är att verifiera uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Dan-mark, Norge och på Island pågår studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Man erbjuder invånare, som är äldre än 60 år ett Hemoccult-test vartannat år. På Island har en ekonomisk kartlägg-ning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjades ett stort screening-projekt år 2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i hittills gjorda studier och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet för förverkligande. Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige.
Ett sådant projekt skulle utformas baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samti-digt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning. Hemoccult-testets sensitivitet gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemoccult-test kan ske med koloskopi - eventuellt utförd av en-doskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-test som nu även stöds av Svensk Urologisk förening. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening med flera att resurser bör satsas på sådan screening i Sverige. Stockholms Läns Landsting startar därför sådan screening 2007.
Med stöd av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
• Att Landstinget Blekinge snarast skall införa screening för tjocktarms- och ändtarmscancer (ko-lorektal cancer).
• Att sådan screening bör ske i samarbete med andra Landsting - till exempel Stockholms Läns Landsting.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp:
Bo Arnesjö (v. ordf. hälso- och sjukvårdsdelegationen (m)), Landstinget Blekinge
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Moderata Landstingsgruppen i Blekinge motionerade i rubricerat ärende våren 2003.
Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras bort med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult II, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult II). Alla fyra studier-na visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemoccult-test minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscree-ning för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säker-ställda resultat till stöd för det. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning efter påvisat blod i av-föringen, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.
Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsåtgång och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal perso-ner. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer därför vetenskapligt utvärderas. Det är också angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.
SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screening-program för ålderskohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år i Sverige till en total kostnad av 139 miljoner kronor.
Det finns sålunda god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödligheten. Det finns kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorek-tal cancer.
Allmän screening för kolorektal cancer kräver viss omfördelning av kvalificerad personal från annan sjukvårds-verksamhet och organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare ske inom ramen för kontinuerliga vetenskapliga utvärderingar.
Screening görs nu över hela Europa. En stor studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollera-de studierna pågår i Storbritannien. Avsikten är att verifiera uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Dan-mark, Norge och på Island pågår studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Man erbjuder invånare, som är äldre än 60 år ett Hemoccult-test vartannat år. På Island har en ekonomisk kartlägg-ning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjades ett stort screening-projekt år 2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i hittills gjorda studier och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet för förverkligande. Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige.
Ett sådant projekt skulle utformas baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samti-digt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning. Hemoccult-testets sensitivitet gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemoccult-test kan ske med koloskopi - eventuellt utförd av en-doskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-test som nu även stöds av Svensk Urologisk förening. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening med flera att resurser bör satsas på sådan screening i Sverige. Stockholms Läns Landsting startar därför sådan screening 2007.
Med stöd av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
• Att Landstinget Blekinge snarast skall införa screening för tjocktarms- och ändtarmscancer (ko-lorektal cancer).
• Att sådan screening bör ske i samarbete med andra Landsting - till exempel Stockholms Läns Landsting.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp:
Bo Arnesjö (v. ordf. hälso- och sjukvårdsdelegationen (m)), Landstinget Blekinge
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Interpellation till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Prostata (blåshalskörteln) sitter omedelbart under urinblåsan. Den är en viktig del av mannens fortplantningssystem.
År 2004 fick nästan 10 000 svenska män cancer i prostata svarande till drygt 25 nya fall per dag. Incidensen ökar. Drygt 2 000 män dör årligen av sjukdomen.
Prostatacancer kan växa under lång tid utan symptom och är den vanligaste manliga cancerformen. Samtidig vanlig prostataförstoring (BHP) kan försvåra diagnostiken. Vid genomväxt av prostatas körtelvägg kan cancern sprida sig, primärt till intilliggande lymfkörtlar och så småningom i huvudsak till skelettet.
Risken att drabbas ökar med stigande ålder och om nära släktingar har eller har haft sjukdomen.
Diagnosen ställs genom rektalpalpation (fingerundersökning av prostata via ändtarmen) och PSA-prov (PSA = prostataspecifikt antigen) följt av finnålspunktion med celldiagnostik. Ibland görs specialundersökningar med ultraljud och röntgen.
Behandlingen beror på ålder, allmäntillstånd, cancerns utbredning och växtmönster.
Om tumören är begränsad till prostatakörteln kan sjukdomen botas helt och hållet med radikal prostatektomi (avlägsnande av hela prostatan). Det har nyligen visats i en tioårig, mycket omfattande skandinavisk studie. Operationsmetoden, som tidigare var komplicerad och riskabel, är numera säker.
Systematisk uppspårning av prostatacancer i tidigt skede med bland annat PSA-screening hos alla män över 50 år kan leda till fler radikaloperationer med definitiv bot eller ett kraftigt lindrat sjukdomsförlopp som följd. I så fall skulle män kunna erbjudas lika goda chanser som kvinnor där ju systematisk mammografi och cellprover kan spåra tidig och botbar bröst- eller livmoderhalscancer - som ju inte är lika vanliga som prostatacancer.
Om cancern har vuxit utanför prostatakapseln finns hormon- och strålbehandling, som kan hämma tillväxten, lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga livet.
Aktiv observation (även kallat aktiv expektans) tillämpas fortfarande, vilket innebär att ingen behandling ges men att symtombild och cancerläge följs genom återkommande kontroller. Aktiv expektans har fått minskad aktualitet på sistone då tidig radikaloperation har visat sig vara effektiv.
Svensk Urologisk Förening tillstyrker nu PSA-test som första åtgärd för att påvisa tidig protatacancer med chans till definitiv bot genom radikaloperation.
Hur avser Landstinget Blekinge att sprida information om PSA-test till äldre män i Blekinge?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Prostata (blåshalskörteln) sitter omedelbart under urinblåsan. Den är en viktig del av mannens fortplantningssystem.
År 2004 fick nästan 10 000 svenska män cancer i prostata svarande till drygt 25 nya fall per dag. Incidensen ökar. Drygt 2 000 män dör årligen av sjukdomen.
Prostatacancer kan växa under lång tid utan symptom och är den vanligaste manliga cancerformen. Samtidig vanlig prostataförstoring (BHP) kan försvåra diagnostiken. Vid genomväxt av prostatas körtelvägg kan cancern sprida sig, primärt till intilliggande lymfkörtlar och så småningom i huvudsak till skelettet.
Risken att drabbas ökar med stigande ålder och om nära släktingar har eller har haft sjukdomen.
Diagnosen ställs genom rektalpalpation (fingerundersökning av prostata via ändtarmen) och PSA-prov (PSA = prostataspecifikt antigen) följt av finnålspunktion med celldiagnostik. Ibland görs specialundersökningar med ultraljud och röntgen.
Behandlingen beror på ålder, allmäntillstånd, cancerns utbredning och växtmönster.
Om tumören är begränsad till prostatakörteln kan sjukdomen botas helt och hållet med radikal prostatektomi (avlägsnande av hela prostatan). Det har nyligen visats i en tioårig, mycket omfattande skandinavisk studie. Operationsmetoden, som tidigare var komplicerad och riskabel, är numera säker.
Systematisk uppspårning av prostatacancer i tidigt skede med bland annat PSA-screening hos alla män över 50 år kan leda till fler radikaloperationer med definitiv bot eller ett kraftigt lindrat sjukdomsförlopp som följd. I så fall skulle män kunna erbjudas lika goda chanser som kvinnor där ju systematisk mammografi och cellprover kan spåra tidig och botbar bröst- eller livmoderhalscancer - som ju inte är lika vanliga som prostatacancer.
Om cancern har vuxit utanför prostatakapseln finns hormon- och strålbehandling, som kan hämma tillväxten, lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga livet.
Aktiv observation (även kallat aktiv expektans) tillämpas fortfarande, vilket innebär att ingen behandling ges men att symtombild och cancerläge följs genom återkommande kontroller. Aktiv expektans har fått minskad aktualitet på sistone då tidig radikaloperation har visat sig vara effektiv.
Svensk Urologisk Förening tillstyrker nu PSA-test som första åtgärd för att påvisa tidig protatacancer med chans till definitiv bot genom radikaloperation.
Hur avser Landstinget Blekinge att sprida information om PSA-test till äldre män i Blekinge?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
14 november 2006
Blekingesjukhusets budgetöverskridanden
Kostnaderna för vård av oss Blekingar utomläns belastar i stor utsträckning Blekingesjukhusets budget! Detta ökande ekonomiska ansvar åvilade förr landstinget centralt. Då var det relativt lätt för alla sjukhusets verksamheter att hålla sin budget.
Utomlänsvården och inhyrda läkare är tydligen de huvudsakliga orsakerna till Blekingesjukhusets budgetöverskridanden om knappt 50 miljoner. Detta är inget nytt!
Utomlänsvårdens priser fastställs årligen i förhandlingar mellan landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Priserna anses spegla de reella kostnaderna och varierar mellan diagnoskategorier och åtgärder. I förhandlingarna fastställs priserna men däremot inte parternas volymsmässiga åtaganden!
De sydliga landstingen måste följaktligen budgetera utomlänsvårdens utgifter och intäkter efter egenhändigt skattade behov. Alla strävar då efter att minska strömmarna av patienter utomläns. Perifera landsting står dock i ett beroendeförhållande till de landsting som har egen högspecialiserad regionsjukvård och som därför får stora tilläggsanslag från staten. Detta understryker de perifera landstingens behov av att skapa egna ersättningsresurser. Så sker kontinuerligt - i Blekinge bland annat när hjärt- och kärlkirurgi etablerades i Karlskrona.
Mellan Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge utväxlas patienter med operationskrävande hjärtåkommor mot patienter med tumörsjukdomar som kräver strålbehandling. Samarbetet fungerar väl!
Mellan Region Skåne och Landstinget Blekinge sker också en ömsesidig utväxling av patienter med avancerade åkommor. Landstinget Blekinge ökar sitt utnyttjande av högspecialiserad vård i Lund och Malmö. Region Skåne däremot har nu - trots sina väntelistor - reducerat en betydande ström av patienter till den högkvalitativa hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset. Intäkterna från Region Skåne har sålunda minskat medan Blekingelandstingets utgifter för annan avancerad vård i Skåne har ökat.
Till detta kommer en ström av patienter från Blekinge till i huvudsak Region Skåne på grund av bristfällig tillgänglighet eller avsaknad av utbud vid Blekingesjukhuset, som - i sin tur – tvingas ta sig an allmänläkarfall från den läkarmässigt underbemannade primärvården.
Socialdemokraterna med stödpartier vill nu komma till rätta med Blekingesjukhusets budgetöverskridanden genom att skära ner sjukhusets kostnader – speciellt i Karlshamn. Logiken bakom dessa förslag haltar!
I själva verket gör hela Blekingesjukhuset ett gott jobb. Så sker trots att Region Skåne reducerat sin utomlänsvård i Blekinge och den frikostigt budgeterade primärvården inte klarar sina åligganden. Att i detta läge ”bestraffa” Blekingesjukhuset med ytterligare neddragningar skapar en ännu sämre tillgänglighet, en känsla av otillräcklighet, en ohållbar arbetsmiljö med bland annat en dålig läkarrekrytering.
Kanske skulle man istället
• Fastställa både priser och volymsmässiga åtaganden i de årliga utomlänsavtalen
• Interimistiskt överföra Landstingets outnyttjade budgetutrymme inom andra förvaltningar till Blekingesjukhuset tills dess de fullt ut klarar sina uppgifter.
• Skapa möjlighet för mångfald genom att öka både offentliga och privata etableringar framför allt i primärvården och den sektoriserade psykiatrin.
• Skapa ett starkt fördjupat ömsesidigt samarbete mellan landstinget och primärkommunerna i avsikt att undvika dubbelarbete.
• Lyssna på personalen!
Rätta mig om jag har fel, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö, Landstingsledamot (m), Ronneby(m), Ronneby
Utomlänsvården och inhyrda läkare är tydligen de huvudsakliga orsakerna till Blekingesjukhusets budgetöverskridanden om knappt 50 miljoner. Detta är inget nytt!
Utomlänsvårdens priser fastställs årligen i förhandlingar mellan landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Priserna anses spegla de reella kostnaderna och varierar mellan diagnoskategorier och åtgärder. I förhandlingarna fastställs priserna men däremot inte parternas volymsmässiga åtaganden!
De sydliga landstingen måste följaktligen budgetera utomlänsvårdens utgifter och intäkter efter egenhändigt skattade behov. Alla strävar då efter att minska strömmarna av patienter utomläns. Perifera landsting står dock i ett beroendeförhållande till de landsting som har egen högspecialiserad regionsjukvård och som därför får stora tilläggsanslag från staten. Detta understryker de perifera landstingens behov av att skapa egna ersättningsresurser. Så sker kontinuerligt - i Blekinge bland annat när hjärt- och kärlkirurgi etablerades i Karlskrona.
Mellan Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge utväxlas patienter med operationskrävande hjärtåkommor mot patienter med tumörsjukdomar som kräver strålbehandling. Samarbetet fungerar väl!
Mellan Region Skåne och Landstinget Blekinge sker också en ömsesidig utväxling av patienter med avancerade åkommor. Landstinget Blekinge ökar sitt utnyttjande av högspecialiserad vård i Lund och Malmö. Region Skåne däremot har nu - trots sina väntelistor - reducerat en betydande ström av patienter till den högkvalitativa hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset. Intäkterna från Region Skåne har sålunda minskat medan Blekingelandstingets utgifter för annan avancerad vård i Skåne har ökat.
Till detta kommer en ström av patienter från Blekinge till i huvudsak Region Skåne på grund av bristfällig tillgänglighet eller avsaknad av utbud vid Blekingesjukhuset, som - i sin tur – tvingas ta sig an allmänläkarfall från den läkarmässigt underbemannade primärvården.
Socialdemokraterna med stödpartier vill nu komma till rätta med Blekingesjukhusets budgetöverskridanden genom att skära ner sjukhusets kostnader – speciellt i Karlshamn. Logiken bakom dessa förslag haltar!
I själva verket gör hela Blekingesjukhuset ett gott jobb. Så sker trots att Region Skåne reducerat sin utomlänsvård i Blekinge och den frikostigt budgeterade primärvården inte klarar sina åligganden. Att i detta läge ”bestraffa” Blekingesjukhuset med ytterligare neddragningar skapar en ännu sämre tillgänglighet, en känsla av otillräcklighet, en ohållbar arbetsmiljö med bland annat en dålig läkarrekrytering.
Kanske skulle man istället
• Fastställa både priser och volymsmässiga åtaganden i de årliga utomlänsavtalen
• Interimistiskt överföra Landstingets outnyttjade budgetutrymme inom andra förvaltningar till Blekingesjukhuset tills dess de fullt ut klarar sina uppgifter.
• Skapa möjlighet för mångfald genom att öka både offentliga och privata etableringar framför allt i primärvården och den sektoriserade psykiatrin.
• Skapa ett starkt fördjupat ömsesidigt samarbete mellan landstinget och primärkommunerna i avsikt att undvika dubbelarbete.
• Lyssna på personalen!
Rätta mig om jag har fel, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö, Landstingsledamot (m), Ronneby(m), Ronneby
09 november 2006
Allmänläkare vill ta sig an hemsjukvården
Ordföranden i Distriktsläkarföreningen säger att allmänläkarna är beredda att ta sig an hemsjukvården. Dock krävs tillräckligt många allmänläkare med rimliga arbetsvillkor och en rimlig arbetsbörda.
Allmänläkarnas medverkan i hemsjukvården brister på många håll – även i Blekinge. Deras relativt fåtaliga insatser bär prägel av ”brandkårsutryckningar” först när patienter är allvarligt sjuka.
Hemsjukvård krävs oftast av kroniskt sjuka äldre med omfattande vårdbehov och behov av vårdkontinuitet, hembesök, helhetsperspektiv och anhörigstöd. Allmänläkare och distriktssköterskor anses väl lämpade för detta.
Förverkligande kräver tillräckligt antal allmänläkare med ett rimligt och väl definierat uppdrag. Åldersstrukturen i allmänläkarkåren och aktuell nyrekrytering kommer inte att lösa dagens brist. Många hävdar att utbildningskapaciteten är tillräcklig men att läkarna skyr de orimliga arbetsvillkoren i primärvården delvis betingade av för liten läkartäthet.
När ett familjeläkarsystem införs fullt ut och alla får en egen läkare ska också hemsjukvården få full läkarmedverkan. En personlig familjeläkare skapar trygghet för patient, anhöriga och vårdpersonal. Onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar undviks. Arbetsmiljön för läkarna blir då bättre med en ökad variation och med möjlighet till hembesök.
Landstinget Blekinge i likhet med Läkarförbundet har sedan flera år hävdat att basen i svensk hälso- och sjukvård ska vara ett familjeläkarsystem med personliga familjeläkare. Landstinget har haft decennier på sig att lösa detta, men inte lyckats. Därför har Läkarförbundet föreslagit ett nationellt familjeläkarsystem - kallat Protos.
I grunden är detta en viktig politisk fråga för Landstinget Blekinge. Vår satsning på primärvården och ett tillräckligt antal allmänläkare måste bli verklighet och inte bara vackra, tomma ord.
Vi moderater vill därför tillåta en primärvård präglad av mångfald med både offentliga och privata etableringar med en rimlig arbetsbörda och rimliga arbetsvillkor för alla gemensamt. Goda exempel på privata etableringar med betydligt bättre tillgänglighet för patienterna finns redan bland annat i Olofström, Ronneby och Tving samt inom tandvården. Vi tillstyrker också att primärkommunerna ska få anställa egna läkare och sjuksköterskor om så anses lämpligt till exempel inom äldreomsorgen.
När samhället får fler allmänläkare kan hemsjukvårdens patienter få trygghet, kontinuitet och hembesök. Allmänläkarna säger sig sålunda beredda att ta sig an hemsjukvården om de blir flera.
Det är dags för ytterligare krafttag, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Allmänläkarnas medverkan i hemsjukvården brister på många håll – även i Blekinge. Deras relativt fåtaliga insatser bär prägel av ”brandkårsutryckningar” först när patienter är allvarligt sjuka.
Hemsjukvård krävs oftast av kroniskt sjuka äldre med omfattande vårdbehov och behov av vårdkontinuitet, hembesök, helhetsperspektiv och anhörigstöd. Allmänläkare och distriktssköterskor anses väl lämpade för detta.
Förverkligande kräver tillräckligt antal allmänläkare med ett rimligt och väl definierat uppdrag. Åldersstrukturen i allmänläkarkåren och aktuell nyrekrytering kommer inte att lösa dagens brist. Många hävdar att utbildningskapaciteten är tillräcklig men att läkarna skyr de orimliga arbetsvillkoren i primärvården delvis betingade av för liten läkartäthet.
När ett familjeläkarsystem införs fullt ut och alla får en egen läkare ska också hemsjukvården få full läkarmedverkan. En personlig familjeläkare skapar trygghet för patient, anhöriga och vårdpersonal. Onödiga besök på sjukhusens akutmottagningar undviks. Arbetsmiljön för läkarna blir då bättre med en ökad variation och med möjlighet till hembesök.
Landstinget Blekinge i likhet med Läkarförbundet har sedan flera år hävdat att basen i svensk hälso- och sjukvård ska vara ett familjeläkarsystem med personliga familjeläkare. Landstinget har haft decennier på sig att lösa detta, men inte lyckats. Därför har Läkarförbundet föreslagit ett nationellt familjeläkarsystem - kallat Protos.
I grunden är detta en viktig politisk fråga för Landstinget Blekinge. Vår satsning på primärvården och ett tillräckligt antal allmänläkare måste bli verklighet och inte bara vackra, tomma ord.
Vi moderater vill därför tillåta en primärvård präglad av mångfald med både offentliga och privata etableringar med en rimlig arbetsbörda och rimliga arbetsvillkor för alla gemensamt. Goda exempel på privata etableringar med betydligt bättre tillgänglighet för patienterna finns redan bland annat i Olofström, Ronneby och Tving samt inom tandvården. Vi tillstyrker också att primärkommunerna ska få anställa egna läkare och sjuksköterskor om så anses lämpligt till exempel inom äldreomsorgen.
När samhället får fler allmänläkare kan hemsjukvårdens patienter få trygghet, kontinuitet och hembesök. Allmänläkarna säger sig sålunda beredda att ta sig an hemsjukvården om de blir flera.
Det är dags för ytterligare krafttag, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
07 november 2006
Hjälp fattigpensionärerna!
Många ensamstående pensionärer har bara garantipension, huvudsakligen kvinnor! De klarar inte sin ekonomi efter alla prishöjningar bland annat av elpriserna. De anser sig leva under existensminimum. Frivilligorganisationernas ”soppluncher” har fått god avsättning.
Så kallat existensminimum hade förr både social och skatterättslig betydelse och angav den minsta intäkt som en person behövde för att underhålla sig själv, make och oförsörjda barn. Idag talar man istället om skälig levnadsnivå. Vid beräkning av stöd till äldre används också ett så kallat förbehållsbelopp under vilket en person tvingas till en oacceptabelt låg levnadsstandard - det så kallade fattigdomsstrecket. (Bengt Lewin, Skatter & Välfärd nr 3/1998).
Fattigdomsstrecket bygger på värderingar. En enkel metod är att betrakta alla de som fattiga som har en inkomst under halva genomsnittsinkomsten i landet (50-procentsregeln). EU använder denna enkla metod som ju möjliggör internationella jämförelser. Fattigdomsstrecket varierar då med genomsnittsinkomsten.
Folks uppfattning om den minsta penningsumma som behövs för att klara ett hushåll är ett annat mått. Hushållens ekonomi jämförs med den inkomstnivå som en majoritet av befolkningen tycker är oacceptabelt låg. Måttet är subjektivt men rättvisande. När levnadsstandarden ökar justeras gränsen för fattigdom uppåt. Något absolut fattigdomsstreck existerar inte enligt denna metod.
Det är lika svårt att fastställa vad som menas med skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. Socialbidraget följer visserligen en riksnorm som bestämmer hur mycket hushållen minst ska ha, men boendekostnader, läkarvård och annat nödvändigt ligger utanför och bedöms av kommunerna från fall till fall. Skälig levnadsnivå varierar därför mellan kommunerna.
Att jämföra socialbidragsnivån med existensminimum eller fattigdomsstrecket är sålunda svårt. Genom att använda 50-procentsregeln som fattigdomsstreck kommer man ändå ganska långt.
Senaste uppgift om fattigdomsstrecket uppgick till 5645 kr i månaden per ensamstående pensionär – högre för män än för kvinnor (SCB 2004). Socialbidragsnormen 2004 låg på 5058 kr per ensamståen-de pensionär med enbart garantipension (Socialstyrelsen, SCB). Till detta kommer bostadsbidragen där kommunerna oftast bara godtar en hyreskostnad på lite drygt 4000 kr och högst ger en 92 procentig kompensation för den godkända hyran.
Utvecklingen efter 2004 har förvärrat situationen. Idag ska en garantipensionär kunna leva på knappt 4 300 kr/månad. De som är beroende av hemtjänst - trygghetslarm och annan service har ett avgiftsutrymme som är knappt 1600 kr. Många pensionärer har därför svårt att få ekonomin att gå ihop. De har inte fått det ekonomiskt bättre och bara en blygsam höjning av förbehållsbeloppet som ska räcka till allt utöver den av kommunen godkända boendekostnaden.
Så kallad ”skälig levnadsnivå” enligt socialtjänstlagen är sålunda lägre än fattigdomsstrecket. Differensen förvärras med allt bredare marginal i det socialistiska Sverige – värst för ensamstående kvinnliga garantipensionärer. Socialtjänsten har alltför låga ambitioner om fattigdomsstrecket definieras enligt den enkla men rimliga 50-procentsregeln. Den låga kompensationen för boendekostnaderna och prishöjningarna på privat och offentlig service förvärrar situationen ännu mer.
En studie där ett "rättvist" fattigdomsstreck jämförs med hela socialbidraget inklusive bostadsbidraget skulle leda till starka incitament att förbättra livssituationen för pensionärer med enbart garantipension.
Begreppet ”fattigpensionärer” är en skamlig realitet - i synnerhet bland ensamma äldre kvinnor! De lever under existensminimum! Här krävs krafttag både från staten och kommunerna!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Så kallat existensminimum hade förr både social och skatterättslig betydelse och angav den minsta intäkt som en person behövde för att underhålla sig själv, make och oförsörjda barn. Idag talar man istället om skälig levnadsnivå. Vid beräkning av stöd till äldre används också ett så kallat förbehållsbelopp under vilket en person tvingas till en oacceptabelt låg levnadsstandard - det så kallade fattigdomsstrecket. (Bengt Lewin, Skatter & Välfärd nr 3/1998).
Fattigdomsstrecket bygger på värderingar. En enkel metod är att betrakta alla de som fattiga som har en inkomst under halva genomsnittsinkomsten i landet (50-procentsregeln). EU använder denna enkla metod som ju möjliggör internationella jämförelser. Fattigdomsstrecket varierar då med genomsnittsinkomsten.
Folks uppfattning om den minsta penningsumma som behövs för att klara ett hushåll är ett annat mått. Hushållens ekonomi jämförs med den inkomstnivå som en majoritet av befolkningen tycker är oacceptabelt låg. Måttet är subjektivt men rättvisande. När levnadsstandarden ökar justeras gränsen för fattigdom uppåt. Något absolut fattigdomsstreck existerar inte enligt denna metod.
Det är lika svårt att fastställa vad som menas med skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. Socialbidraget följer visserligen en riksnorm som bestämmer hur mycket hushållen minst ska ha, men boendekostnader, läkarvård och annat nödvändigt ligger utanför och bedöms av kommunerna från fall till fall. Skälig levnadsnivå varierar därför mellan kommunerna.
Att jämföra socialbidragsnivån med existensminimum eller fattigdomsstrecket är sålunda svårt. Genom att använda 50-procentsregeln som fattigdomsstreck kommer man ändå ganska långt.
Senaste uppgift om fattigdomsstrecket uppgick till 5645 kr i månaden per ensamstående pensionär – högre för män än för kvinnor (SCB 2004). Socialbidragsnormen 2004 låg på 5058 kr per ensamståen-de pensionär med enbart garantipension (Socialstyrelsen, SCB). Till detta kommer bostadsbidragen där kommunerna oftast bara godtar en hyreskostnad på lite drygt 4000 kr och högst ger en 92 procentig kompensation för den godkända hyran.
Utvecklingen efter 2004 har förvärrat situationen. Idag ska en garantipensionär kunna leva på knappt 4 300 kr/månad. De som är beroende av hemtjänst - trygghetslarm och annan service har ett avgiftsutrymme som är knappt 1600 kr. Många pensionärer har därför svårt att få ekonomin att gå ihop. De har inte fått det ekonomiskt bättre och bara en blygsam höjning av förbehållsbeloppet som ska räcka till allt utöver den av kommunen godkända boendekostnaden.
Så kallad ”skälig levnadsnivå” enligt socialtjänstlagen är sålunda lägre än fattigdomsstrecket. Differensen förvärras med allt bredare marginal i det socialistiska Sverige – värst för ensamstående kvinnliga garantipensionärer. Socialtjänsten har alltför låga ambitioner om fattigdomsstrecket definieras enligt den enkla men rimliga 50-procentsregeln. Den låga kompensationen för boendekostnaderna och prishöjningarna på privat och offentlig service förvärrar situationen ännu mer.
En studie där ett "rättvist" fattigdomsstreck jämförs med hela socialbidraget inklusive bostadsbidraget skulle leda till starka incitament att förbättra livssituationen för pensionärer med enbart garantipension.
Begreppet ”fattigpensionärer” är en skamlig realitet - i synnerhet bland ensamma äldre kvinnor! De lever under existensminimum! Här krävs krafttag både från staten och kommunerna!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
22 oktober 2006
Alliansen fortfarande störst enl. SIFO
Väljarnas stöd till den borgerliga alliansen håller i sig. Trots att statsrådsskandalerna duggat tätt väljer majoriteten av svenskarna fortfarande den nya regeringen. Siffrorna är i stort sett desamma som valresultatet, visar Sifos väljarbarometer för oktober.
Alliansen — regeringen får tillsammans 47,8 procent mot 48,2 i valet och oppositionen hamnar på 46,4 mot valets 46,1.
Också förändringarna inom partierna är små och ligger alla inom felmarginalen.
Partiernas siffror i procent med förändringen sedan valet inom parentes.
Socialdemokraterna 35,4 (+0,4), moderaterna 26,3 (+0,1), folkpartiet 8,3 (+0,8), centern 7,3 (—0,6), kristdemokraterna 5,9 (—0,7), vänsterpartiet 5,6 (—0,3) och miljöpartiet 5,4 (+0,1).
Sverigedemokraterna fick 2,9 procent av rösterna i valet och har enligt väljarbarometern ökat en halv procentenhet.
Mätningen, som publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, genomfördes mellan den 9 och 19 oktober. 1883 personer svarade på frågan; Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?
Från TT
Alliansen — regeringen får tillsammans 47,8 procent mot 48,2 i valet och oppositionen hamnar på 46,4 mot valets 46,1.
Också förändringarna inom partierna är små och ligger alla inom felmarginalen.
Partiernas siffror i procent med förändringen sedan valet inom parentes.
Socialdemokraterna 35,4 (+0,4), moderaterna 26,3 (+0,1), folkpartiet 8,3 (+0,8), centern 7,3 (—0,6), kristdemokraterna 5,9 (—0,7), vänsterpartiet 5,6 (—0,3) och miljöpartiet 5,4 (+0,1).
Sverigedemokraterna fick 2,9 procent av rösterna i valet och har enligt väljarbarometern ökat en halv procentenhet.
Mätningen, som publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten, genomfördes mellan den 9 och 19 oktober. 1883 personer svarade på frågan; Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?
Från TT
04 oktober 2006
Privat vård är bättre
Detta är en utskrift från Göteborgs-Posten. Ledare 3/10: Privat vård är bättre
Vården blir både effektivare och bättre om det ligger i vårdgivarens egenintresse att patienterna blir nöjda.
Spelar det någon roll om vårdcentralen drivs i kommunal eller privat regi? Ja, det tycks så. Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg har jämfört vårdcentraler i Göteborg och Bohuslän. Ur rapporten "Vårdcentralsanalys 2005", som publicerades igår, saxar vi följande omdömen:
"Läkarproduktiviteten är regelmässigt högre eller betydligt högre i privat verksamhet jämfört med offentlig."
"Effektiviteten är generellt sett högre eller betydligt högre i privat vård än i offentlig vård."
Produktivitet och effektivitet är inte allt. Dock får ingen av de privata vårdcentralerna underkänt i ämnet vårdansvar. Det får däremot fem kommunala vårdcentraler i Göteborg, som alltså varken kan hantera pengar eller patienter.
Kan det vara så enkelt att om det ligger i vårdgivarens egenintresse att patienterna är nöjda, så blir vården både effektivare och bättre? Ja, det kan det!
Vården blir både effektivare och bättre om det ligger i vårdgivarens egenintresse att patienterna blir nöjda.
Spelar det någon roll om vårdcentralen drivs i kommunal eller privat regi? Ja, det tycks så. Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg har jämfört vårdcentraler i Göteborg och Bohuslän. Ur rapporten "Vårdcentralsanalys 2005", som publicerades igår, saxar vi följande omdömen:
"Läkarproduktiviteten är regelmässigt högre eller betydligt högre i privat verksamhet jämfört med offentlig."
"Effektiviteten är generellt sett högre eller betydligt högre i privat vård än i offentlig vård."
Produktivitet och effektivitet är inte allt. Dock får ingen av de privata vårdcentralerna underkänt i ämnet vårdansvar. Det får däremot fem kommunala vårdcentraler i Göteborg, som alltså varken kan hantera pengar eller patienter.
Kan det vara så enkelt att om det ligger i vårdgivarens egenintresse att patienterna är nöjda, så blir vården både effektivare och bättre? Ja, det kan det!
29 september 2006
Alliansen vill locka fler att jobba efter 65
Av Olle Lönnaeus och Erik Magnusson, Sydsvenska Dagbladet
Sveriges nya regering vill att folk ska jobba högre upp i åldrarna. I den budget som lämnas till riksdagen om tre veckor finns flera åtgärder för att få fler att arbeta efter 65.
Det blir slopad arbetsgivaravgift och lägre skatt för dem som nått pensionsåldern. Landets blivande statsminister Fredrik Reinfeldt fortsatte på onsdagen förhandlingarna om regeringspolitiken med sina tre borgerliga partiledarkolleger. Hittills har mycket lite läckt ut från samtalen. Grundbulten i alliansens politik blir att det ska löna sig bättre att arbeta jämfört med att leva på bidrag.
Enligt vad Sydsvenskan erfar kommer Fredrik Reinfeldt redan i sin regeringsförklaring nästa fredag att presentera flera förslag som är särskilt riktade mot äldre.
De som är över 65 ska tjäna ordentligt på att fortsätta jobba.
–Det är viktigt om vi ska klara välfärdens utmaningar att vi får så många arbetade timmar som möjligt i svensk ekonomi, säger Mats Odell, kristdemokraternas ekonomiske talesman.
Två centrala förslag är:
* Företag slipper betala arbetsgivaravgifter för anställda som är 65 år eller äldre (pensionsavgiften ska dock betalas).
* Dubbelt jobbavdrag för dem över 65. Alla inkomsttagare oavsett ålder får ett jobbavdrag som sänker skatten med en knapp tusenlapp i månaden. De äldre skattebefrias dessutom helt för inkomster upp till cirka 65 000 kronor per år.
De borgerliga partierna anser att det faktum att allt fler medborgare lever och är friska allt längre gör att är det fullt rimligt att de också arbetar mer.
Arbete kan till och med förbättra hälsan för många, tror de fyra partierna.
Inom alliansen har man tagit fram en beräkning som visar på stora samhällsekonomiska vinster om folk arbetar längre. Eftersom löner är högre än pensioner hålls köpkraften uppe.
Om tio procent av befolkningen i åldern 65–75 år fortsätter jobba ger det staten åtta miljarder kronor per år i ökad moms- och inkomstskatteintäkter.
–Det finns en myt att vi måste pensionera äldre för att lämna plats åt yngre. Men pensionärer står oftast på toppen av sin inkomst. För den som går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske tiotusen per månad. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. Den efterfrågan är det viktigt att vi håller uppe, säger Mats Odell.
Karin Pilsäter, folkpartiets finansministerkandidat, håller med:
–Det är inte så som miljöpartiet brukar påstå, att jobben är begränsade och måste ransoneras till de unga.
I de pågående partiledaröverläggningarna diskuteras också fler stimulanser riktade mot äldre — och som man hoppas vinna få med i höstens budget:
* Äldre som vill fortsätta jobba åt sin gamla arbetsgivare ska lättare få F-skattsedel så att han/hon kan fortsätta som egen företagare med det gamla företaget som ende uppdragsgivare.
* Arbetsmarknadspolitiken ska i högre grad stimulera sysselsättning bland äldre. Bland annat ska ett nationellt äldreråd skapas.
* Nystartsjobb för äldre. Företag som anställer personer över 55 år och som varit sjuka eller arbetslösa länge ska slippa arbetsgivaravgifter i upp till tio år.
Enligt en källa med insyn i den borgerliga regeringsbildningen är äldrepaketet en mycket viktig del i regeringens strategi för att skapa fler jobb. Därför står det nu högt på reger-ingen Reinfeldts prioritetslista.
Av Olle Lönnaeus och Erik Magnusson, Sydsvenska Dagbladet
Sveriges nya regering vill att folk ska jobba högre upp i åldrarna. I den budget som lämnas till riksdagen om tre veckor finns flera åtgärder för att få fler att arbeta efter 65.
Det blir slopad arbetsgivaravgift och lägre skatt för dem som nått pensionsåldern. Landets blivande statsminister Fredrik Reinfeldt fortsatte på onsdagen förhandlingarna om regeringspolitiken med sina tre borgerliga partiledarkolleger. Hittills har mycket lite läckt ut från samtalen. Grundbulten i alliansens politik blir att det ska löna sig bättre att arbeta jämfört med att leva på bidrag.
Enligt vad Sydsvenskan erfar kommer Fredrik Reinfeldt redan i sin regeringsförklaring nästa fredag att presentera flera förslag som är särskilt riktade mot äldre.
De som är över 65 ska tjäna ordentligt på att fortsätta jobba.
–Det är viktigt om vi ska klara välfärdens utmaningar att vi får så många arbetade timmar som möjligt i svensk ekonomi, säger Mats Odell, kristdemokraternas ekonomiske talesman.
Två centrala förslag är:
* Företag slipper betala arbetsgivaravgifter för anställda som är 65 år eller äldre (pensionsavgiften ska dock betalas).
* Dubbelt jobbavdrag för dem över 65. Alla inkomsttagare oavsett ålder får ett jobbavdrag som sänker skatten med en knapp tusenlapp i månaden. De äldre skattebefrias dessutom helt för inkomster upp till cirka 65 000 kronor per år.
De borgerliga partierna anser att det faktum att allt fler medborgare lever och är friska allt längre gör att är det fullt rimligt att de också arbetar mer.
Arbete kan till och med förbättra hälsan för många, tror de fyra partierna.
Inom alliansen har man tagit fram en beräkning som visar på stora samhällsekonomiska vinster om folk arbetar längre. Eftersom löner är högre än pensioner hålls köpkraften uppe.
Om tio procent av befolkningen i åldern 65–75 år fortsätter jobba ger det staten åtta miljarder kronor per år i ökad moms- och inkomstskatteintäkter.
–Det finns en myt att vi måste pensionera äldre för att lämna plats åt yngre. Men pensionärer står oftast på toppen av sin inkomst. För den som går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske tiotusen per månad. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. Den efterfrågan är det viktigt att vi håller uppe, säger Mats Odell.
Karin Pilsäter, folkpartiets finansministerkandidat, håller med:
–Det är inte så som miljöpartiet brukar påstå, att jobben är begränsade och måste ransoneras till de unga.
I de pågående partiledaröverläggningarna diskuteras också fler stimulanser riktade mot äldre — och som man hoppas vinna få med i höstens budget:
* Äldre som vill fortsätta jobba åt sin gamla arbetsgivare ska lättare få F-skattsedel så att han/hon kan fortsätta som egen företagare med det gamla företaget som ende uppdragsgivare.
* Arbetsmarknadspolitiken ska i högre grad stimulera sysselsättning bland äldre. Bland annat ska ett nationellt äldreråd skapas.
* Nystartsjobb för äldre. Företag som anställer personer över 55 år och som varit sjuka eller arbetslösa länge ska slippa arbetsgivaravgifter i upp till tio år.
Enligt en källa med insyn i den borgerliga regeringsbildningen är äldrepaketet en mycket viktig del i regeringens strategi för att skapa fler jobb. Därför står det nu högt på reger-ingen Reinfeldts prioritetslista.
Av Olle Lönnaeus och Erik Magnusson, Sydsvenska Dagbladet
Allt fler äldre fortsätter jobba
Antalet anställda i den offentliga sektorn som fortsatt jobba efter 65 år har tredubblats mellan åren 2000 och 2004, enligt Statistiska centralbyrån.
År 2004 var det nära 10 000 som var över 64 år, mot drygt 3 000 år 2000. 65- och 66-åringarna ökar mest, arbetar flest timmar och har de högsta medellönerna.
En förklaring är rättigheten att jobba till 67 år, införd 2001. Det nya pensionssystemet anses inte ha någon större betydelse.
Arbete efter 65 år är mest omfattande bland hälso- och sjukvårdsspecialister, som läkare och tandläkare. Allt fler barnmorskor och sjuksköterskor väljer också att stanna kvar efter 65, medan det är betydligt ovanligare bland den övriga vård- och omsorgspersonalen.
Alla läraryrken, förutom grundskollärarna, har också ökad andel anställda över 65 år.
Benägenheten att jobba efter 64 år är störst i storstadsområdena. Där utgör de allra äldsta 2 procent av antalet sysselsatta i den offentliga sektorn, mot i genomsnitt 1,5 procent.
I Blekinge är bristen på kvalificerad arbetskraft stor. Nu borde socialdemokraterna och deras stöttepelare tänka om, eller hur?
Bo Arnesjö (m)
E-post: arnesjo.bo@ipbo.com
Ronneby
År 2004 var det nära 10 000 som var över 64 år, mot drygt 3 000 år 2000. 65- och 66-åringarna ökar mest, arbetar flest timmar och har de högsta medellönerna.
En förklaring är rättigheten att jobba till 67 år, införd 2001. Det nya pensionssystemet anses inte ha någon större betydelse.
Arbete efter 65 år är mest omfattande bland hälso- och sjukvårdsspecialister, som läkare och tandläkare. Allt fler barnmorskor och sjuksköterskor väljer också att stanna kvar efter 65, medan det är betydligt ovanligare bland den övriga vård- och omsorgspersonalen.
Alla läraryrken, förutom grundskollärarna, har också ökad andel anställda över 65 år.
Benägenheten att jobba efter 64 år är störst i storstadsområdena. Där utgör de allra äldsta 2 procent av antalet sysselsatta i den offentliga sektorn, mot i genomsnitt 1,5 procent.
I Blekinge är bristen på kvalificerad arbetskraft stor. Nu borde socialdemokraterna och deras stöttepelare tänka om, eller hur?
Bo Arnesjö (m)
E-post: arnesjo.bo@ipbo.com
Ronneby
Hälsokoll hos äldre
År 2001 uttalade Riksdagen ett starkt stöd för regelbundna hälsosamtal och hälsoundersök-ningar av äldre över 70 år. Regeringen fick uppdraget att införa sådana undersökningar i lan-det. I Landstinget Blekinge har vi Moderater begärt inrättande av sådan verksamhet sedan 2002.
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak erbjudits personer mellan 45 och 65 år, det vill säga personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag – starkt ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjukdomsfrekvens än de över 65 år.
Äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framåt och medellivslängden ökar. Därför är det viktigt för den enskilde och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre kan få individuella hälsoråd.
H 70-projektet i Göteborg är världens mest omfattande projekt om de äldres liv och hälsa. Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör ingå i sjukvårdsplaneringen.
De äldre utgör en riskgrupp, där både över- och underdiagnostik är vanlig. Sociala missför-hållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder.
Just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom bör så snart som möjligt få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttöm-da. Begreppet ”behandling endast på vital indikation” bör utgå.
Familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoun-dersökningarna i samverkan med den kommunala äldreomsorgen. De undersysselsatta Hälsotorgen i Blekinge bör här också kunna få en viktig roll. Samtalen bör genomföras efter ett särskilt schema där svaren kan avslöja tecken på ohälsa, symtom på sjukdom eller eventuella sociala problem. Hälsoråd bör också ingå i samtalen.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och an-nan allvarlig sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan den därvid friställda sjukvårdskapaciteten utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal har därför prövats och en betydande ekonomisk förstärkning av primärvården har skett. På många håll måste pensionerade läkare och sjuksköterskor bistå med sitt kunnande på grund av läkar- och sjuksköterskebristen.
Förra regeringen har accepterat att föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosam-tal för äldre. Landstingen har fått uppdraget! Landstinget Blekinge är inget undantag, eller hur Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
arnesjo.bo@ipbo.se
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak erbjudits personer mellan 45 och 65 år, det vill säga personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag – starkt ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjukdomsfrekvens än de över 65 år.
Äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framåt och medellivslängden ökar. Därför är det viktigt för den enskilde och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre kan få individuella hälsoråd.
H 70-projektet i Göteborg är världens mest omfattande projekt om de äldres liv och hälsa. Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör ingå i sjukvårdsplaneringen.
De äldre utgör en riskgrupp, där både över- och underdiagnostik är vanlig. Sociala missför-hållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder.
Just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom bör så snart som möjligt få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttöm-da. Begreppet ”behandling endast på vital indikation” bör utgå.
Familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoun-dersökningarna i samverkan med den kommunala äldreomsorgen. De undersysselsatta Hälsotorgen i Blekinge bör här också kunna få en viktig roll. Samtalen bör genomföras efter ett särskilt schema där svaren kan avslöja tecken på ohälsa, symtom på sjukdom eller eventuella sociala problem. Hälsoråd bör också ingå i samtalen.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och an-nan allvarlig sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan den därvid friställda sjukvårdskapaciteten utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal har därför prövats och en betydande ekonomisk förstärkning av primärvården har skett. På många håll måste pensionerade läkare och sjuksköterskor bistå med sitt kunnande på grund av läkar- och sjuksköterskebristen.
Förra regeringen har accepterat att föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosam-tal för äldre. Landstingen har fått uppdraget! Landstinget Blekinge är inget undantag, eller hur Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
arnesjo.bo@ipbo.se
24 september 2006
Stark högervind i valet
Valets stora vinnare! Fredrik Reinfeldt! Sveriges befriare från socialistoket!!
Ronnebymoderaterna har sannolikt vunnit 9 mandat i Kommunfullmäktige, 2 mandat i Landstingsfullmäktige och varit betydelsefulla i två Riksdagsmandat!
Sluträkningen är ännu inte klar men det verkar som om vänstermajoriteten i Sveriges rödaste landsdel minskar!
Ser fram emot nästa val om fyra år då den nya regeringen fått befästa sin stora popularitet!
Bo Arnesjö (m)
16 september 2006
Borgerligt övertag två dagar före valet
2006-09-16 Sveriges Radio SR
De senaste opinionsmätningarna inför valet som publiceras i flera morgontidningar visar på en övervikt för de borgerliga partierna även om den inte är statistiskt säkerställd.
Sifos mätning ger den borgerliga alliansen ett övertag med 2,7 procentenheter över socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.
Temomätningen visar på en övervikt för den borgerliga alliansen med 4,4 procentenheter.
I Ruabs mätning i Dagens Industri minskar den borgerliga alliansens försprång till 2,1 procentenheter och tidningen förutspår ett rysarval.
15 september 2006
Nationalekonom: Sänkt a-kassa leder till fler jobb
SR Nyheter:
Det borgerliga förslaget att sänkt a-kassa som ett sätt att få fram nya jobb har vållat mycket debatt under valrörelsen. Socialdemokraterna avfärdar förslaget, men nationalekonomisk forskning pekar på att det finns orsakssamband mellan sänkt a-kassa och nya jobb.
– Från olika statistiska studier så vet man mycket väl att lägre arbetslösersättning tycks ge lägre arbetslöshet och fler jobb. De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.
– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.
Forskning bekräftar förslagEnligt Lars Calmfors pekar forskningen tydligt på att lägre a-kassa håller tillbaka lönekraven. På så sätt sjunker på sikt arbetskraftskostnaderna och då ökar i sin tur efterfrågan på arbetskraft och då blir det fler jobb.
Just det här förslaget, att sänka a-kassan för att få fram fler jobb, har kritiserats hårt av socialdemokraterna som menar att det leder till ökande inkomstklyftor och jobb med löner som det inte går att leva på.
Tror inte på lönedumpningMen moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.
– Vi har ju fördelen av att arbeta inom ramen för den svenska modellen, vi har en mycket välutbildad arbetskraft, det sätter en ram för löneskillnaderna. Det har varit ett viktigt skäl till varför vi har haft rätt små löneskillnader i Sverige.
– Vi har förhållandevis straka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att händasäger Anders Borg.
Stefan Winiger SR
Det borgerliga förslaget att sänkt a-kassa som ett sätt att få fram nya jobb har vållat mycket debatt under valrörelsen. Socialdemokraterna avfärdar förslaget, men nationalekonomisk forskning pekar på att det finns orsakssamband mellan sänkt a-kassa och nya jobb.
– Från olika statistiska studier så vet man mycket väl att lägre arbetslösersättning tycks ge lägre arbetslöshet och fler jobb. De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.
– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.
Forskning bekräftar förslagEnligt Lars Calmfors pekar forskningen tydligt på att lägre a-kassa håller tillbaka lönekraven. På så sätt sjunker på sikt arbetskraftskostnaderna och då ökar i sin tur efterfrågan på arbetskraft och då blir det fler jobb.
Just det här förslaget, att sänka a-kassan för att få fram fler jobb, har kritiserats hårt av socialdemokraterna som menar att det leder till ökande inkomstklyftor och jobb med löner som det inte går att leva på.
Tror inte på lönedumpningMen moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.
– Vi har ju fördelen av att arbeta inom ramen för den svenska modellen, vi har en mycket välutbildad arbetskraft, det sätter en ram för löneskillnaderna. Det har varit ett viktigt skäl till varför vi har haft rätt små löneskillnader i Sverige.
– Vi har förhållandevis straka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att händasäger Anders Borg.
Stefan Winiger SR
14 september 2006
12 september 2006
Gammal självgodhet mot nytt framtidshopp
Söndagskvällens duell i SVT1 tydliggjorde att valet nästa söndag står mellan ett gammalt och ett nytt ledarskap. Mellan ett gammalt ledarskap som inte ser några samhällsproblem och därmed saknar svaren och ett nytt ledarskap som ser nutidens utmaningar och har en politik för att jobben ska bli fler, skolan bättre och fler brott klaras upp. Mellan ett gammalt ledarskap som saknar regeringspartners och ett nytt ledarskap som förbereder sig gemensamt.
Duellen tydliggjorde skillnaderna i valets viktigaste frågor: jobben, skolan och brotten.
I inledningen av duellen anklagade Göran Persson Fredrik Reinfeldt för att vilja införa en "pensionärsskatt".
Detta är givetvis inte sant.
Vad det handlar om är den Borgerliga alliansens jobbavdrag. Det gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Detta gör vi för att vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Att fler unga kommer i arbete är den viktigaste frågan för äldre. Det är nämligen bara då som vi kan trygga pensionerna och utveckla välfärden. Vi vill dessutom införa kraftfulla skattereduktioner för äldre som bor i hyresrätt.
Efter duellen sa Göran Persson att "Sverige blir som vilket europeiskt land som helst, om de borgerliga kommer till makten". Det var i en intervju med brittiska BBC som han gjorde sitt uttalande.
- Är det dåligt då, kontrade BBC:s reporter
- Det är inte tillräckligt bra, fastslog Göran Persson
Fredrik Reinfeldt är mycket kritisk till att Persson menar att Sverige är ett bättre land än till exempel sina nordiska grannländer.
- Jag tror svenska folket häpnar över denna självgodhet och man ska inte glömma att t ex Finland och Norge har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, sa Fredrik Reinfeldt.
Duellen tydliggjorde skillnaderna i valets viktigaste frågor: jobben, skolan och brotten.
I inledningen av duellen anklagade Göran Persson Fredrik Reinfeldt för att vilja införa en "pensionärsskatt".
Detta är givetvis inte sant.
Vad det handlar om är den Borgerliga alliansens jobbavdrag. Det gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Detta gör vi för att vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Att fler unga kommer i arbete är den viktigaste frågan för äldre. Det är nämligen bara då som vi kan trygga pensionerna och utveckla välfärden. Vi vill dessutom införa kraftfulla skattereduktioner för äldre som bor i hyresrätt.
Efter duellen sa Göran Persson att "Sverige blir som vilket europeiskt land som helst, om de borgerliga kommer till makten". Det var i en intervju med brittiska BBC som han gjorde sitt uttalande.
- Är det dåligt då, kontrade BBC:s reporter
- Det är inte tillräckligt bra, fastslog Göran Persson
Fredrik Reinfeldt är mycket kritisk till att Persson menar att Sverige är ett bättre land än till exempel sina nordiska grannländer.
- Jag tror svenska folket häpnar över denna självgodhet och man ska inte glömma att t ex Finland och Norge har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, sa Fredrik Reinfeldt.
11 september 2006
Förbättring för pensionärerna - inte försämring
Citat från Svd Brännpunkt 9/9:
"Förra söndagen utfrågades Fredrik Reinfeldt i SVT.
Pressad av fakta om hur de borgerliga partierna vill försämra för pensionärerna hänvisade han till ett förslag om särskilda skatteregler för pensionärer.
Den 17 mars skrev Reinfeldt på DN Debatt:"Reavinstskatten låser i dag in äldre som vill flytta från sina hus. Därför ska skatten sänkas för personer över 65 år som säljer sin bostad och köper en ny."
Är det detta förslag han syftar på? I så fall blir förvirringen kring moderaterna och fastighetsskatten än större.
Såvitt jag har förstått vill Reinfeldt numera att reavinstbeskattningen ska höjas, inte sänkas, för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten.
Vad är det som gäller? Ska de äldre få högre eller lägre reavinstskatt när de säljer sina bostäder?"
Per Nuder, finansminister (s)
_____________________________________________________
Svd Brännpunkt 9/9 SVAR DIREKT:
"Ja, moderaterna ser gärna en sänkt reavinstskatt för pensionärer. Men framför allt vill vi underlätta för pensionärer som inte har ett eget bostadskapital.
Genom att kryssa i en ruta i deklarationen ska alla pensionärshushåll som bor i hyreslägenhet få en skattereduktion med 3 000 kronor. Därtill kommer ytterligare cirka 1 000 kronor genom sänkt fastighetsskatt på hyreshus.
Vi vill höja det maximala bostadstillägget (BTP) med 240 kronor/ månad.
Vi vill höja den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med 225 kronor/månad.
Pensionärer som kan och vill jobba ska få sänkt inkomstskatt med 2 000 kronor/ månad. "
Mikael Odenberg, ekonomisk talesman (m)
"Förra söndagen utfrågades Fredrik Reinfeldt i SVT.
Pressad av fakta om hur de borgerliga partierna vill försämra för pensionärerna hänvisade han till ett förslag om särskilda skatteregler för pensionärer.
Den 17 mars skrev Reinfeldt på DN Debatt:"Reavinstskatten låser i dag in äldre som vill flytta från sina hus. Därför ska skatten sänkas för personer över 65 år som säljer sin bostad och köper en ny."
Är det detta förslag han syftar på? I så fall blir förvirringen kring moderaterna och fastighetsskatten än större.
Såvitt jag har förstått vill Reinfeldt numera att reavinstbeskattningen ska höjas, inte sänkas, för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten.
Vad är det som gäller? Ska de äldre få högre eller lägre reavinstskatt när de säljer sina bostäder?"
Per Nuder, finansminister (s)
_____________________________________________________
Svd Brännpunkt 9/9 SVAR DIREKT:
"Ja, moderaterna ser gärna en sänkt reavinstskatt för pensionärer. Men framför allt vill vi underlätta för pensionärer som inte har ett eget bostadskapital.
Genom att kryssa i en ruta i deklarationen ska alla pensionärshushåll som bor i hyreslägenhet få en skattereduktion med 3 000 kronor. Därtill kommer ytterligare cirka 1 000 kronor genom sänkt fastighetsskatt på hyreshus.
Vi vill höja det maximala bostadstillägget (BTP) med 240 kronor/ månad.
Vi vill höja den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med 225 kronor/månad.
Pensionärer som kan och vill jobba ska få sänkt inkomstskatt med 2 000 kronor/ månad. "
Mikael Odenberg, ekonomisk talesman (m)
Borgerlig ledning enligt Sifo
Enligt opinionsinstitutet Sifo:s senaste mätning är opinionsläget fortsatt jämnt mellan de politiska blocken inför riksdagsvalet på söndag.
Förändringarna sedan föregående mätning är små. Den borgerliga oppositionen har enligt SIFO stärkts 0,2 procentenheter. Regeringen och de två samarbetspartierna har blivit lika obetydligt svagare.
Undersökningen gjordes den mellan den 6 och den 9 september och alla förändringar uppges vara inom den så kallade statistiska felmarginalen.
Förändringarna sedan föregående mätning är små. Den borgerliga oppositionen har enligt SIFO stärkts 0,2 procentenheter. Regeringen och de två samarbetspartierna har blivit lika obetydligt svagare.
Undersökningen gjordes den mellan den 6 och den 9 september och alla förändringar uppges vara inom den så kallade statistiska felmarginalen.
09 september 2006
Motsägelsefulla opinionsundersökningar
Från SR Nyheter:
Temos och Sifos senaste väljarmätningar som publiceras på lördagen ger motsägande besked om vart opinionen lutar.
Hos Temo leder alliansen med 1,3 procentenheter medan Sifo redovisar plus 1,1 procentenheter för s-blocket.
I Temo får de fyra partierna i den borgerliga alliansen 48,4 procent medan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet erhåller 47,1 procent
Hos Sifo får de borgerliga 47,1 procent medan s-blocket leder på 48,2 procent.
Inte för något parti redovisas någon förändring som är statistiskt säker.
Det gäller även Folkpartiet trots att större delen av undersökningarnas intervjuer är gjorda efter att dataintrångsskandalen blev känd i måndags. I Temo har folkpartiet på en vecka fallit 1,4 procent. I Sifo-mätningen som nu inför valet görs dagligen har folkpartiet i slutet av veckan tagit in en stor del av det som partiet förlorade när skandalen blev känd i början på veckan.
Temos och Sifos senaste väljarmätningar som publiceras på lördagen ger motsägande besked om vart opinionen lutar.
Hos Temo leder alliansen med 1,3 procentenheter medan Sifo redovisar plus 1,1 procentenheter för s-blocket.
I Temo får de fyra partierna i den borgerliga alliansen 48,4 procent medan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet erhåller 47,1 procent
Hos Sifo får de borgerliga 47,1 procent medan s-blocket leder på 48,2 procent.
Inte för något parti redovisas någon förändring som är statistiskt säker.
Det gäller även Folkpartiet trots att större delen av undersökningarnas intervjuer är gjorda efter att dataintrångsskandalen blev känd i måndags. I Temo har folkpartiet på en vecka fallit 1,4 procent. I Sifo-mätningen som nu inför valet görs dagligen har folkpartiet i slutet av veckan tagit in en stor del av det som partiet förlorade när skandalen blev känd i början på veckan.
Socialism – är det sant?
En kulturresa till St. Petersburg har skapat oro i min själ. Efter kommunismens fall sker upphämtning, dock än så länge mest i form av vackra kulisser utåt. Överfulla kollektiva boenden och fattigdom är fortfarande vanligt. Det tar lång tid att eliminera socialismens vådor. Kan vi komma att få uppleva något liknande?
Socialism anges vara en dröm att nå demokrati, jämlikhet och rättvisa i samhället. Enligt socialismens fäder, Marx och Engels, krävs då att all egendom konfiskeras och tas över av samhället!
Socialism kan vara reformistisk eller kommunistisk. Den reformistiska varianten, däribland den svenska socialdemokratin, tar avstånd från kommunismens strävan mot revolution och proletariatets diktatur. Rättvisa ska istället nås med successiva lagändringar och transfereringar - att ”ta från de rika och ge till de fattiga”.
Socialisterna :
· hävdar allas lika förutsättningar och strävar efter jämlikhet, rättvisa, solidaritet, kollektivism och klasskamp. I socialdemokratin tillkommer begreppet folkstyre.
· vill utplåna "klassamhället" och på sikt överföra statliga och kommunala funktioner till Partiet.
· vill avskaffa privat ägande och införa planekonomi för att utjämna olikheter och effektivisera all produktion. Då uppstår, enligt dem, ett överflöd av varor, tjänster och arbetstid.
· vill att allt ansvar för drift och produktion ska tas över av arbetarna och samordnas i långsiktiga planer.
· vill utsätta alla kapitaliska system för ”invaderande” socialism genom blandekonomi - kollektivt ägande blandat med marknadsekonomi - istället för ren marknadsekonomi.
· vill avskaffa kapitalismen –
- socialdemokraterna genom reformism med vissa inslag av marknadsekonomi.
- kommunisterna genom revolution och senare genom att avskaffa stat och kommun.
- syndikalisterna genom att överföra all makt till fackföreningar.
- anarkisterna genom att avskaffa staten och införa ”frihetlig” socialism.
· hävdar kollektivet och individens grupptillhörighet. Förhållningssättet till kollektivet ska vara solidariskt så att ekonomiskt svaga, handikappade och missanpassade kan integreras.
Klassmotsättningar är fundamentala politiska begrepp. Balansen mellan offentlig styrning, kollektivism, tolerans och arbetarstyre är centrala debattämnen i den reformistiska socialdemokratin. Begreppet kollektivism anses ha en så negativ klang att det inte används trots central ideologisk betydelse.
Klasskamp är enligt Karl Marx, en kamp mellan ”härskande” och ”utsugna” - mellan ”arbete” och ”kapital”. Arbete utgörs då av de ”obesuttna, producerande arbetarna”, kapitalet av dem som äger produktionsmedlen - ”borgarna”. Socialisterna vill stärka arbetarklassens intressen och ser liberalismen eller konservatismen som ideologier som enbart vill styrka borgarklassens, de ”besuttnas”, intressen. Alla socialistiska läror anser att arbetarklassens slutgiltiga seger är oundviklig.
Socialisterna samordnar all makt i arbetarekollektiv - arbetarkommuner. Där ska man skaffa fram information, diskutera och rösta om allt. På grund av en tidsödande byråkrati måste dock makt ges till ”solidariska” ledare som utan kollektivt arbetarinflytande kan fatta egna beslut. Flera socialistiska länder har maktapparater som kan jämföras med indiska kastsystem eller förlegad europeisk adel.
Kritiker hävdar att alla försök att skapa socialistiska samhällen har varit kortlivade misslyckanden. Vissa socialistiska system har dessutom – cyniskt nog - använt mer eller mindre svåra repressalier när deras säkerhet hotats av inre eller yttre fiender. Flera stora socialistiska stater, anses aldrig ha varit styrda av proletariatet och påstås därför inte ha varit socialistiska annat än till namnet.
Är detta den ideologi, som lett till att vänsterkartellens näringslivspolitik i Ronneby?
Har jag fel? Jag ryser in i märgen!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
02 september 2006
Äldre omyndigförklaras
Många äldre tvingas bo kvar hemma mot sin vilja och förvägras välja äldreboende. I det kollektivistiska socialistiska samhället tar man inte hänsyn till den enskildes önskemål. Självbestämmande existerar inte!
Äldre omyndigförklaras när de behöver äldreomsorg. Längtan efter äldreboendets gemenskap ignoreras så länge biståndsbedömaren inte tycker att de har ”tillräckliga behov”. De få som beviljas plats tvingas dessutom att acceptera den plats förvaltningen hänvisar dem till.
Hemtjänsten kännetecknas av samma slags tvångstänkande. De äldre får inte bestämma själva vad de vill ha hjälp med.
Läser man de borgerliga partiernas äldreomsorgsprogram inför valet, tycks en förändring vara på gång.
En abrupt värderingsförskjutning sker nu också inom det parti som bär huvudansvaret för rådande missförhållanden - socialdemokratin. Plötsligt är man öppen för de tidigare förhatliga fixartjänsterna och även för ökad valfrihet inom hemtjänst och bland boendeformer!
Det luktar valfläsk! Vid närmare studium upptäcker man lätt samma gamla socialistiska kollektivism.
Den borgerliga alliansen redovisar ambitiösa program med fullt finansierade och garanterade så kallade kundorienterade system – hos några partier med så kallad ”äldrepeng”. Socialisterna reagerar med förakt och förklarar att de aldrig kommer att ställa upp på att ”brukarna ska bli kunder som i vilket snabbköp som helst”.
Med fortsatt socialism kan vi sålunda inte räkna med fler icke-kommunala alternativ inom äldreomsorgen, oavsett om det gäller boenden eller hemtjänst. Deras ”gemensamma” riktlinjer till trots kan verkligheten se helt olika ut beroende på var man bor. I vissa kommuner är trösklarna för att komma in på ett äldreboende märkbart lägre än i andra och i vissa kommuner får hemtjänstmottagaren betydligt bättre service.
Lokala variationer anpassade efter lokala förhållanden behöver inte alltid vara av ondo. Men skälen till att äldre behandlas olika är oftast en kombination av ekonomi och olika höga ambitioner för äldreomsorgen. Sådana skillnader kan inte anses rättvisa!
Värst är dock att s-politikerna har dålig koll på effekten av sina beslut. Uppföljningen av den hemtjänst allt fler måste nöja sig med, avslöjar allvarliga brister på gränsen till vanvård. Kontrollen måste bli betydligt bättre! Mångfald och attitydförändringar måste också till!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Äldre omyndigförklaras när de behöver äldreomsorg. Längtan efter äldreboendets gemenskap ignoreras så länge biståndsbedömaren inte tycker att de har ”tillräckliga behov”. De få som beviljas plats tvingas dessutom att acceptera den plats förvaltningen hänvisar dem till.
Hemtjänsten kännetecknas av samma slags tvångstänkande. De äldre får inte bestämma själva vad de vill ha hjälp med.
Läser man de borgerliga partiernas äldreomsorgsprogram inför valet, tycks en förändring vara på gång.
En abrupt värderingsförskjutning sker nu också inom det parti som bär huvudansvaret för rådande missförhållanden - socialdemokratin. Plötsligt är man öppen för de tidigare förhatliga fixartjänsterna och även för ökad valfrihet inom hemtjänst och bland boendeformer!
Det luktar valfläsk! Vid närmare studium upptäcker man lätt samma gamla socialistiska kollektivism.
Den borgerliga alliansen redovisar ambitiösa program med fullt finansierade och garanterade så kallade kundorienterade system – hos några partier med så kallad ”äldrepeng”. Socialisterna reagerar med förakt och förklarar att de aldrig kommer att ställa upp på att ”brukarna ska bli kunder som i vilket snabbköp som helst”.
Med fortsatt socialism kan vi sålunda inte räkna med fler icke-kommunala alternativ inom äldreomsorgen, oavsett om det gäller boenden eller hemtjänst. Deras ”gemensamma” riktlinjer till trots kan verkligheten se helt olika ut beroende på var man bor. I vissa kommuner är trösklarna för att komma in på ett äldreboende märkbart lägre än i andra och i vissa kommuner får hemtjänstmottagaren betydligt bättre service.
Lokala variationer anpassade efter lokala förhållanden behöver inte alltid vara av ondo. Men skälen till att äldre behandlas olika är oftast en kombination av ekonomi och olika höga ambitioner för äldreomsorgen. Sådana skillnader kan inte anses rättvisa!
Värst är dock att s-politikerna har dålig koll på effekten av sina beslut. Uppföljningen av den hemtjänst allt fler måste nöja sig med, avslöjar allvarliga brister på gränsen till vanvård. Kontrollen måste bli betydligt bättre! Mångfald och attitydförändringar måste också till!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
01 september 2006
Alla ska med
Göran Persson och Pär Nuder är nöjda. Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson säger ”jag är egentligen inte särskilt bekymrad över arbetslösheten”.
Vi har en socialdemokratisk regering som helt blundar för att vi i en högkonjunktur har massarbetslöshet och ett utanförskap som verkligen inte låter alla vara med.
Temo Synovate har på moderat uppdrag gjort en undersökning bland människor som helt eller delvis står utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag. Tre av fyra (75 procent) anser att regeringen inte har ansträngt sig tillräckligt för att få fram jobb till dem som står utan. Bara en av fem (20 procent) tycker att regeringen har gjort tillräckligt.
Mycket intressant är att om stödet vore bättre och rådgivningen mer personlig så tror drygt sex av tio (62 procent) att minst hälften av dem som idag saknar jobb skulle kunna få nya jobb.
Även om Persson och regeringen blundar så ser människor problemen men också att det går att göra något åt dem om man vill.
Det är dags att de borgerliga får chansen att genomföra ett jobbprogram värt namnet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Gustav Nilsson (m), Fågelmara
Vi har en socialdemokratisk regering som helt blundar för att vi i en högkonjunktur har massarbetslöshet och ett utanförskap som verkligen inte låter alla vara med.
Temo Synovate har på moderat uppdrag gjort en undersökning bland människor som helt eller delvis står utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag. Tre av fyra (75 procent) anser att regeringen inte har ansträngt sig tillräckligt för att få fram jobb till dem som står utan. Bara en av fem (20 procent) tycker att regeringen har gjort tillräckligt.
Mycket intressant är att om stödet vore bättre och rådgivningen mer personlig så tror drygt sex av tio (62 procent) att minst hälften av dem som idag saknar jobb skulle kunna få nya jobb.
Även om Persson och regeringen blundar så ser människor problemen men också att det går att göra något åt dem om man vill.
Det är dags att de borgerliga får chansen att genomföra ett jobbprogram värt namnet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Gustav Nilsson (m), Fågelmara
Bo Arnesjö - politiska strävanden
Bo Arnesjö - 72 år - Moderaterna
F. d. Professor (Kirurgi) och f. d. chefläkare i Östra Sjukvårdsdistriketet, Blekinge..
Jag arbetar för:
F. d. Professor (Kirurgi) och f. d. chefläkare i Östra Sjukvårdsdistriketet, Blekinge..
Jag arbetar för:
- Mångfald kombinerat med kvalitet, empati och effektivitet i vård och omsorg.
- Fokus på äldres vård- och omsorgsproblem genom ökade vårdresurser för multisjuka och avlägsnade vårdköer och budgetunderskott.
- Förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre för att påvisa riskfaktorer och sjukdomar i så tidigt skede som möjligt med adekvata terapeutiska åtgärder vid sjukliga fynd.
- Betydande höjning av livskvaliteten hos socialt och ekonomiskt eftersatta grupper – också här med fokus på de äldre.
- Återupprättad arbetstillfredsställelse, motivation och arbetsglädje inom vård och omsorg.
- Fortsatt satsning på sjukhuset i Karlshamn och professionalisering av vården och omsorgen.
- Samordning av kommunal och landstingskommunal vård och omsorg.
Socialdemokraterna rasar i Ruab:s enkät
2006-09-01 Ruab
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög och socialdemokraterna tappar 4,9 procentenheter.
I den nya mätningen har socialdemokraterna minskat med statistiskt säkerställda 4,9 procentenheter till 35,5 procent.
Miljöpartiets och vänsterpartiets uppgångar begränsar det röda blockets totala nedgång, men den borgerliga alliansen har ett övertag på 2,9 procentenheter.
Inom alliansen har svängningarna varit betydligt mindre. Medan moderaterna ökar med drygt en procentenhet, ökade kristdemokraterna marginellt. Att alliansen presenterade sitt valmanifest verkar inte ha påverkat opinionen märkbart.
Dagens Industri som publicerar undersökningen idag skriver att socialdemokraternas svaga fokus på jobb i valrörelsen och Göran Perssons framträdande i SVT-utfrågningen - som fått sämst betyg hittills - har varit två dominerande händelser under mätperioden, 20 augusti - 30 augusti.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög, så stor del som 29 procent av de 2 067 som intervjuades under perioden är fortfarande osäkra på hur de ska rösta.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög och socialdemokraterna tappar 4,9 procentenheter.
I den nya mätningen har socialdemokraterna minskat med statistiskt säkerställda 4,9 procentenheter till 35,5 procent.
Miljöpartiets och vänsterpartiets uppgångar begränsar det röda blockets totala nedgång, men den borgerliga alliansen har ett övertag på 2,9 procentenheter.
Inom alliansen har svängningarna varit betydligt mindre. Medan moderaterna ökar med drygt en procentenhet, ökade kristdemokraterna marginellt. Att alliansen presenterade sitt valmanifest verkar inte ha påverkat opinionen märkbart.
Dagens Industri som publicerar undersökningen idag skriver att socialdemokraternas svaga fokus på jobb i valrörelsen och Göran Perssons framträdande i SVT-utfrågningen - som fått sämst betyg hittills - har varit två dominerande händelser under mätperioden, 20 augusti - 30 augusti.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög, så stor del som 29 procent av de 2 067 som intervjuades under perioden är fortfarande osäkra på hur de ska rösta.
29 augusti 2006
Varför reagerar inte kommunerna?
”Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre” trädde i kraft i juli 2006.
Lagen ger kommunerna befogenhet att utan behovsprövning tillhandahålla service för äldre 67+ år.
Service är tjänster som förebygger skador, olycksfall eller ohälsa jämte tjänster som friska yngre utan funktionshinder normalt kan utföra själva - som byta glödlampor och gardiner eller göra tunga lyft.
Kommunens nämnd för äldreomsorg ska ha hand om denna serviceverksamhet.
Hemtjänst omfattar både sådan service och personlig omvårdnad. Service innebär sålunda praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom städning (inklusive fönsterputsning), tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bankkontor och hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser insatser som därutöver krävs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov och handlar om hjälp att äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien. Därutöver åtgärder för att bryta isolering eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker hemma.
Alla kommuninvånare över 67 år ska kunna få denna service på lika villkor oavsett var de bor. Servicen ska inte inskränka eller ersätta kommunens skyldighet att tillhandahålla hemtjänst enligt Socialtjänstlagen.
Kommunen har rätt, men inte skyldighet, att ta ut avgifter för servicetjänsterna. Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad. Servicetjänster utan individuell behovsprövning är momspliktiga.
Kommunen kan välja mellan att utföra servicetjänster i egen regi eller att anlita någon annan.
Ett serviceärende ska handläggas som ett biståndsärende enligt socialtjänstlagen. Ett beslut kan överklagas till länsrätten. Så gäller även beslut om individuella avgifter.
Vi Moderater vill prioritera genomförandet. Det kräver fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting och kan underlättas genom att acceptera skatteavdrag för så kallade hushållsnära tjänster och genom formaliserat samarbete med pensionärs-, handikapp- och många andra ideella organisationer!
Bo Arnesjö (m), Kandidat till landstings- och kommunfullmäktige
Gustav Nilsson, Landstingsråd (m), Kandidat till Riksdag och Landstingsfullmäktige
Lagen ger kommunerna befogenhet att utan behovsprövning tillhandahålla service för äldre 67+ år.
Service är tjänster som förebygger skador, olycksfall eller ohälsa jämte tjänster som friska yngre utan funktionshinder normalt kan utföra själva - som byta glödlampor och gardiner eller göra tunga lyft.
Kommunens nämnd för äldreomsorg ska ha hand om denna serviceverksamhet.
Hemtjänst omfattar både sådan service och personlig omvårdnad. Service innebär sålunda praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom städning (inklusive fönsterputsning), tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bankkontor och hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser insatser som därutöver krävs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov och handlar om hjälp att äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien. Därutöver åtgärder för att bryta isolering eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker hemma.
Alla kommuninvånare över 67 år ska kunna få denna service på lika villkor oavsett var de bor. Servicen ska inte inskränka eller ersätta kommunens skyldighet att tillhandahålla hemtjänst enligt Socialtjänstlagen.
Kommunen har rätt, men inte skyldighet, att ta ut avgifter för servicetjänsterna. Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad. Servicetjänster utan individuell behovsprövning är momspliktiga.
Kommunen kan välja mellan att utföra servicetjänster i egen regi eller att anlita någon annan.
Ett serviceärende ska handläggas som ett biståndsärende enligt socialtjänstlagen. Ett beslut kan överklagas till länsrätten. Så gäller även beslut om individuella avgifter.
Vi Moderater vill prioritera genomförandet. Det kräver fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting och kan underlättas genom att acceptera skatteavdrag för så kallade hushållsnära tjänster och genom formaliserat samarbete med pensionärs-, handikapp- och många andra ideella organisationer!
Bo Arnesjö (m), Kandidat till landstings- och kommunfullmäktige
Gustav Nilsson, Landstingsråd (m), Kandidat till Riksdag och Landstingsfullmäktige
27 augusti 2006
Moderaterna rasar i Sifo-mätning
Andelen osäkra väljare minskar nu inför valet. Det visar två nya opinionsmätningar som publiceras i flera morgontidningar. Däremot ger de två mätningarna motstridiga bilder av opinionsläget.
Sifos mätning noterar en statistiskt säker nedgång på drygt fyra procentenheter för moderaterna och beskriver läget som jämnt mellan blocken.
Temos mätning visar däremot på fortsatt övervikt för de borgerliga partierna med drygt tre procentenheter. Den visar också att vänsterpartiet som förra veckan halkade under fyraprocentsspärren till riksdagen nu åter är uppe över spärren.
Sifos mätning noterar en statistiskt säker nedgång på drygt fyra procentenheter för moderaterna och beskriver läget som jämnt mellan blocken.
Temos mätning visar däremot på fortsatt övervikt för de borgerliga partierna med drygt tre procentenheter. Den visar också att vänsterpartiet som förra veckan halkade under fyraprocentsspärren till riksdagen nu åter är uppe över spärren.
Jämnt mellan blocken i ny Sifo
Den borgerliga alliansens försprång i opinionen är utraderat. Sifos senaste mätning visar att det nu är helt jämnt mellan blocken, tre veckor före valet. Orsaken är att moderaterna backar kraftigt.
De två första väljarbarometrar som Sifo gjorde i augusti efter det att mätningarna haft sommaruppehåll visade att de borgerliga partierna dragit ifrån det rödgröna blocket. Nu är trenden bruten.
Försprånget på 7,1 procentenheter i förra veckans mätning är i princip helt borta: alliansen får nu 47,7 procent (51,6 procent förra veckan) och regeringssidan 47,4 procent (44,5 procent förra veckan).
Framför allt handlar det om att moderaterna tappat väljarstöd rejält. Nedgången är 4,3 procentenheter och partiet landar på 24,3 procent.
Både utjämningen mellan blocken och moderaternas nedgång är statistiskt säkerställda jämfört med förra veckans mätning. För övriga partier ligger alla förändringar inom felmarginalen.
– Det här innebär att utgången av valet är mycket oviss. Det är inte så många som går över blockgränsen, men uppenbarligen är de rätt lättrörliga, säger Toivo Sjörén, Sifos undersökningsledare.
Förändringarna har skett framförallt i Stockholm.
– Moderaterna tappar tydligt väljare i Stockholmsområdet, medan det verkar som om socialdemokraterna hämtat upp sig lite där. Slaget står i Stockholm, säger Toivo Sjörén.
Sifos mätning gjordes måndag till torsdag den här veckan, det vill säga efter det att socialdemokraterna presenterat sitt valmanifest den 18 augusti. Men någon signifikativ förändring av deras opinionssiffror har händelsen inte inneburit.
Majoriteten av intervjuerna gjordes innan den borgerliga alliansen presenterat sitt gemensamma valmanifest i onsdags, och hur det påverkat väljarna är alltså för tidigt att säga.
De osäkra väljarna, som i den förra mätningen var rekordmånga, har minskat markant – andelen tillfrågade som inte kan eller vill uppge sina partisympatier har gått ner till 15,1 procent från 20 procent, en statistiskt säkerställd minskning.
– Folk börjar bestämma sig. Det innebär att förändringarna i opinionen inte bara beror på strömningar mellan partierna utan att strömningarna också går från soffan till partierna, säger Toivo Sjörén.
24 augusti 2006
23 augusti 2006
”Billig” äldreomsorg i Blekinge
Enligt en ny ekonomisk statistik från Sveriges Kommuner och Landsting satsar vi Blekingar långt under genomsnittet bland de svenska länen på äldre- och handikappomsorgen. Satsningen per invånare är 15 142 kr/år och per invånare över 65 år 47 773 kr/år. Av Blekingekommunerna ligger Ronneby absolut sämst till. Bara några rikt befolkade län och kommuner satsar mindre.
Landstinget Blekinges bristfälliga humanitära och ekonomiska satsningar på äldre med kroppsliga och psykiatriska störningar förstärker den otrygghet och dåliga service, som många äldre blekingar upplever!
Nu är det dags för krafttag!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Landstinget Blekinges bristfälliga humanitära och ekonomiska satsningar på äldre med kroppsliga och psykiatriska störningar förstärker den otrygghet och dåliga service, som många äldre blekingar upplever!
Nu är det dags för krafttag!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
22 augusti 2006
Vänsterpartiet under 4 procent
Väljarstödet rasar nu för vänsterledaren Lars Ohly, och hans parti riskerar att åka ur riksdagen. Samtidigt har nedgången för socialdemokraterna stoppats. Det visar Synovate Temos nya mätning.
VÄNSTERPARTIET LIGGER under fyraprocentsspärren för att få ta plats i riksdagen efter valet. Partiet får 3,6 procent, den lägsta nivån för partiet sedan april 1994.
Det är ett kraftigt och statistiskt säkert väljartapp sedan junimätningen, då partiet fick 5,9 procent. Sedan juni har partiet förlorat mer än hälften av sitt stöd bland yngre väljare under 30 år. Väljarförlusterna är också större bland män än bland kvinnor.
Vänsterpartiet förlorar väljare till flera andra partier, men den senaste veckan verkar de främst ha gått till socialdemokraterna och "till soffan". Många väljare som uppger att de röstade på vänsterpartiet i förra valet vill nu inte ange något parti.
- DET HÄR ÄNDRAR hela valmatematiken för partierna. Det kan få miljöpartistiska väljare att stödrösta på vänsterpartiet för att rädda det kvar i riksdagen, med följd att miljöpartiet åker ut. Det är ett mardrömsscenario för samarbetspartierna, säger Synovate Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
Statsminister Göran Persson har skärpt kritiken av vänsterpartiet den senaste tiden, och det är också socialdemokraterna som ser ut att ha tjänat på vänsterpartiets väljarras. Socialdemokraterna får 37,7 procent i den här mätningen, jämfört med 34,8 förra veckan. Uppgången är inte statistiskt säkerställd, men den innebär i alla fall att nedgångstendensen sedan försommaren har stoppats.
DEN HÄR MÄTNINGEN genomfördes dagarna före och efter att socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest och under den period då debatten pågick om de borgerligas oklara besked om hur den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. Men det går inte ännu att utläsa om dessa båda händelser haft någon inverkan på väljaropinionen.
Avståndet mellan de politiska blocken har minskat något. De fyra borgerliga partierna leder med 49,3-46,6 över socialdemokraterna och dess samarbetspartier. Vänsterpartiet räknas in i det samlade vänsterblocket, eftersom den statistiska felmarginalen gör att partiet ändå kan ligga över riksdagsspärren. Utan vänsterpartiet skulle den borgerliga ledningen växa till 49,3-43,0.
PÅ DEN BORGERLIGA sidan har det inte skett några tydliga förändringar. Moderaterna får 28,0, folkpartiet 9,8, centerpartiet 6,1 och kristdemokraterna 5,4 procent.
Vänsterpartiets nedgång verkar inte heller ha gynnat miljöpartiet, som får 5,3 procent i den här mätningen.
Väljartappet för vänsterpartiet bekräftas också av opinionsinstitutet Skops mätning, som redovisas här intill. Men den är delvis gjord tidigare än Synovate Temos mätning, och med en annan intervjufråga, och mätningarna kan därför inte direkt jämföras.
I DEN HÄR MÄTNINGEN särredovisas för första gången opinionssiffrorna för Sverigedemokraterna. Partiet, som har sina rötter i nynazistiska organisationer, fick ett ökat väljarstöd i junimätningen efter en omfattande publicitet i samband med en omdiskuterad mätning i Aftonbladet. Eftersom partiet sedan dess legat över 1,5 procent i tre mätningar i rad redovisas nu mätresultatet, i enlighet med Synovate Temos publiceringsregler.
Partiet har dock backat i de tre senaste mätningarna, från 2,9 i juni till 1,6 procent i den här mätningen.
Väljarstödet för Junilistan och Feministiskt initiativ ligger kvar på cirka en halv procent varderas.
Synovate Temo har i den här mätningen för DN intervjuat 1.780 personer under perioden 14-20 augusti. Drygt var femte väljare, 22,6 procent, vill inte ange något parti.
Henrik Brors, Dagens Nyheter
VÄNSTERPARTIET LIGGER under fyraprocentsspärren för att få ta plats i riksdagen efter valet. Partiet får 3,6 procent, den lägsta nivån för partiet sedan april 1994.
Det är ett kraftigt och statistiskt säkert väljartapp sedan junimätningen, då partiet fick 5,9 procent. Sedan juni har partiet förlorat mer än hälften av sitt stöd bland yngre väljare under 30 år. Väljarförlusterna är också större bland män än bland kvinnor.
Vänsterpartiet förlorar väljare till flera andra partier, men den senaste veckan verkar de främst ha gått till socialdemokraterna och "till soffan". Många väljare som uppger att de röstade på vänsterpartiet i förra valet vill nu inte ange något parti.
- DET HÄR ÄNDRAR hela valmatematiken för partierna. Det kan få miljöpartistiska väljare att stödrösta på vänsterpartiet för att rädda det kvar i riksdagen, med följd att miljöpartiet åker ut. Det är ett mardrömsscenario för samarbetspartierna, säger Synovate Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
Statsminister Göran Persson har skärpt kritiken av vänsterpartiet den senaste tiden, och det är också socialdemokraterna som ser ut att ha tjänat på vänsterpartiets väljarras. Socialdemokraterna får 37,7 procent i den här mätningen, jämfört med 34,8 förra veckan. Uppgången är inte statistiskt säkerställd, men den innebär i alla fall att nedgångstendensen sedan försommaren har stoppats.
DEN HÄR MÄTNINGEN genomfördes dagarna före och efter att socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest och under den period då debatten pågick om de borgerligas oklara besked om hur den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. Men det går inte ännu att utläsa om dessa båda händelser haft någon inverkan på väljaropinionen.
Avståndet mellan de politiska blocken har minskat något. De fyra borgerliga partierna leder med 49,3-46,6 över socialdemokraterna och dess samarbetspartier. Vänsterpartiet räknas in i det samlade vänsterblocket, eftersom den statistiska felmarginalen gör att partiet ändå kan ligga över riksdagsspärren. Utan vänsterpartiet skulle den borgerliga ledningen växa till 49,3-43,0.
PÅ DEN BORGERLIGA sidan har det inte skett några tydliga förändringar. Moderaterna får 28,0, folkpartiet 9,8, centerpartiet 6,1 och kristdemokraterna 5,4 procent.
Vänsterpartiets nedgång verkar inte heller ha gynnat miljöpartiet, som får 5,3 procent i den här mätningen.
Väljartappet för vänsterpartiet bekräftas också av opinionsinstitutet Skops mätning, som redovisas här intill. Men den är delvis gjord tidigare än Synovate Temos mätning, och med en annan intervjufråga, och mätningarna kan därför inte direkt jämföras.
I DEN HÄR MÄTNINGEN särredovisas för första gången opinionssiffrorna för Sverigedemokraterna. Partiet, som har sina rötter i nynazistiska organisationer, fick ett ökat väljarstöd i junimätningen efter en omfattande publicitet i samband med en omdiskuterad mätning i Aftonbladet. Eftersom partiet sedan dess legat över 1,5 procent i tre mätningar i rad redovisas nu mätresultatet, i enlighet med Synovate Temos publiceringsregler.
Partiet har dock backat i de tre senaste mätningarna, från 2,9 i juni till 1,6 procent i den här mätningen.
Väljarstödet för Junilistan och Feministiskt initiativ ligger kvar på cirka en halv procent varderas.
Synovate Temo har i den här mätningen för DN intervjuat 1.780 personer under perioden 14-20 augusti. Drygt var femte väljare, 22,6 procent, vill inte ange något parti.
Henrik Brors, Dagens Nyheter
19 augusti 2006
Var femte väljare osäker
2006-08-19
Var femte väljare osäker. Med mindre en månad kvar till valet har fortfarande 20 procent av väljarna inte bestämt sig för hur dom ska rösta. Det framgår av den senaste Sifo-mätningen som publiceras i flera stora morgontidningar.
Av dom som svarat på frågan ”hur skulle du rösta om det var val idag?” får de fyra borgerliga partierna sammanlagt 51,6 procent medan socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet når 44,5 procent.
Inga förändringar, vare sig för blocken eller för respektive parti (se nedan) är statistiskt säkra, enligt Sifo
Socialdemokraterna 34,1 % (-0,5)
Vänsterpartiet 5,9 % (+0,3)
Miljöpartiet 4,5 % (-1,4)
Centerpartiet 4,9 % (-1,7)
Folkpartiet 11,1 % (+0,8)
Moderaterna 28,6 % (+1,9)
Kristdemokraterna 7,0 (+0,1)
Övriga 3,9 (+0,4)
18 augusti 2006
M kan få ännu fler väljare
Klicka på rubriken
Henrik Brors, henrik.brors@dn.se
Moderaterna är i dag ett mer populärt parti bland väljarna än socialdemokraterna. Det ökar moderatledaren Fredrik Reinfeldts möjligheter att vinna fler väljare inför valet.
Synovate Temo börjar för DN:s räkning nu också mäta "underströmmarna" i väljaropinionen för att se hur stora partiernas möjligheter är att vinna nya väljare.
- Valforskningen har visat att det finns starka samband mellan vilken inställning väljarna har till partier och vilka de kan tänkas stödja framöver, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.- Ju bättre en väljare tycker om ett parti, desto större sannolikhet är det att han/hon ska rösta på det.
Den här mätningen visar att en majoritet av väljarna, 51 procent, har en positiv inställning till moderaterna. Det är betydligt fler än de drygt 28 procent som säger att de skulle rösta på partiet om det vore val i dag.
Samtliga borgerliga partier har betydligt fler som är positiva till partierna än vad deras opinionssiffror visar i dag. 43 procent har exempelvis en positiv inställning till folkpartiet, jämfört med opinionssiffrorna på cirka 10 procent. Bland de som stödjer socialdemokraterna i dag har drygt var fjärde en positiv inställning till centern och kristdemokraterna.
Även vänsterpartiet och miljöpartiet har höga popularitetssiffror i förhållande till dagens väljarstöd.Medan mätningen inte alls visar lika stor väljarpotential för socialdemokraterna. 47 procent av väljarna har en positiv uppfattning om partiet, medan dagens opinionsmätning ger partiet knappt 35 procent.
Bland partierna utanför riksdagen är Junilistan populärast, med 13 procent som är positiva till partiet.Det särklassigt mest impopulära partiet är Sverigedemokraterna. Åtta av tio väljare har en negativ inställning till partiet, och endast sju procent en positiv.
- Med så låga siffror är det redan i praktiken klart att partiet inte har någon möjlighet att komma in i riksdagen, säger Nicklas Källebring.
Henrik Brors, henrik.brors@dn.se
Moderaterna är i dag ett mer populärt parti bland väljarna än socialdemokraterna. Det ökar moderatledaren Fredrik Reinfeldts möjligheter att vinna fler väljare inför valet.
Synovate Temo börjar för DN:s räkning nu också mäta "underströmmarna" i väljaropinionen för att se hur stora partiernas möjligheter är att vinna nya väljare.
- Valforskningen har visat att det finns starka samband mellan vilken inställning väljarna har till partier och vilka de kan tänkas stödja framöver, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.- Ju bättre en väljare tycker om ett parti, desto större sannolikhet är det att han/hon ska rösta på det.
Den här mätningen visar att en majoritet av väljarna, 51 procent, har en positiv inställning till moderaterna. Det är betydligt fler än de drygt 28 procent som säger att de skulle rösta på partiet om det vore val i dag.
Samtliga borgerliga partier har betydligt fler som är positiva till partierna än vad deras opinionssiffror visar i dag. 43 procent har exempelvis en positiv inställning till folkpartiet, jämfört med opinionssiffrorna på cirka 10 procent. Bland de som stödjer socialdemokraterna i dag har drygt var fjärde en positiv inställning till centern och kristdemokraterna.
Även vänsterpartiet och miljöpartiet har höga popularitetssiffror i förhållande till dagens väljarstöd.Medan mätningen inte alls visar lika stor väljarpotential för socialdemokraterna. 47 procent av väljarna har en positiv uppfattning om partiet, medan dagens opinionsmätning ger partiet knappt 35 procent.
Bland partierna utanför riksdagen är Junilistan populärast, med 13 procent som är positiva till partiet.Det särklassigt mest impopulära partiet är Sverigedemokraterna. Åtta av tio väljare har en negativ inställning till partiet, och endast sju procent en positiv.
- Med så låga siffror är det redan i praktiken klart att partiet inte har någon möjlighet att komma in i riksdagen, säger Nicklas Källebring.
17 augusti 2006
Vi föreslår inte slopande av avdragsrätten för räntor
Vi Moderater har inget förslag om att minska avdragsrätten för räntor. Alliansen har bestämt att avskaffa den statliga fastighetsskatten. I ett första steg, under 2007, sänks uttaget med ca 5 miljarder kronor. Därefter skall skatten ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Hur detta skall genomföras och finansieras kommer att bli föremål för en utredning som skall arbeta skyndsamt. Ambitionen är att ingen skall få det sämre med reformen. I detta sammanhang kommer alla typer av finansiering att prövas. Olika typer av finansiering påverkar ekonomins funktionssätt i varierande grad.
Exempelvis har vi tidigare diskuterat att höjd reavinstskatt bl.a. kan försämra rörligheten på arbetsmarknaden. Minskade möjligheter till att göra avdrag för ränteutgifter kan få bekymmersamma effekter som måste beaktas, exempelvis skulle de med lån missgynnas i förhållande till de utan lån, äldre skulle gynnas på yngres bekostnad samt att fastighetspriserna kan komma att påverkas, vilket kan skada stabiliteten i ekonomin.
Exempelvis har vi tidigare diskuterat att höjd reavinstskatt bl.a. kan försämra rörligheten på arbetsmarknaden. Minskade möjligheter till att göra avdrag för ränteutgifter kan få bekymmersamma effekter som måste beaktas, exempelvis skulle de med lån missgynnas i förhållande till de utan lån, äldre skulle gynnas på yngres bekostnad samt att fastighetspriserna kan komma att påverkas, vilket kan skada stabiliteten i ekonomin.
10 augusti 2006
Borgerlig ledning i flera mätningar
Sifos mätresultat, junisiffrorna inom parentes: m 26,7 (26,9), fp 10,3 (9,2), c 6,6 (6,2), kd 6,9 (5,0), s 34,6 (37,6), v 5,6 (6,1), mp 5,9 (5,2). Blockskillnad: Borgerlig övervikt med 50,5-46,1. 1.894 personer intervjuade under perioden 26 juli-8 augusti.Demoskops mätresultat, julisiffrorna inom parentes: m 30,4 (30,9), fp 9,9 (8,0), c 4,6 (7,3), kd 5,5 (5,3), s 33,7 (35,7), v 6,9 (4,4), mp 5,2 (4,2). Blockskillnad: Borgerlig övervikt 50,4-45,8. 1.002 intervjuer 2-8 augusti.
Tidigare mätningar från övriga opinionsinstut:
Skop: Borgerlig övervikt 49,4-46,9. 1.000 intervjuer 15 juni-14 juli.
Synovate Temo: Borgerlig övervikt 47,6-47,2. 2.484 intervjuer 7-21 juni.
Ruab: S-, v-, mp-övervikt 49,0-48,5. 2.134 intervjuer 1-11 juni.
SCB: Borgerlig övervikt 48,8-48,0. 6.900 intervjuer 2-30 maj.
18 juli 2006
Pensionsnedrustningen
Sedan 1994 har lönerna i arbetslivet ökat med drygt 50 procent. Samtidigt har riksdagsarvodena ökat med uppemot det dubbla och lönerna för näringslivets toppar ännu mer. Pensionerna däremot har bara ökat med knappt 15 procent.
Pensionen för äldre pensionärer är ej heller värdesäkrad till följd av riksdagsbeslut på 90-talet. Den har inte följt löneutvecklingen trots att den är en så kallad ”uppskjuten lön”. Allra lägst pension har de som endast får garantipension.
Numera grundas pensionen för de nya pensionärerna på lönen. Jämfört med löneutvecklingen minskas den varje år med 1,6 procent. För äldre pensionärer kommer den härigenom att bli allt sämre jämfört med de yngre.
Pensionärer får det sålunda mycket sämre än yrkesverksamma och de äldre pensionärerna får det mycket sämre än de yngre.
Riksdagen har fört över nästan 260 miljarder kronor från AP-fonden till statskassan. Härigenom har AP-fonden minskat så mycket att den så kallade bromsen löper risk att slå till. I så fall minskar pensionerna ännu mer. Till yttermera visso ingår inte det överförda beloppet i statsskulden, som är cirka 1306 miljarder. Överföringen kan väl därför inte betraktas som ett räntebelastat lån med återbetalningsskyldighet.
En orsak till den mycket dåliga utvecklingen för pensionärerna är deras dåliga representation i riksdagen och andra politiska organ. Av riksdagsledamöterna, som beslutar om pensionerna, är endast cirka 2 procent 65 år eller äldre, trots att dessas andel av de röstberättigade är cirka 25 procent.
Vi äldre Moderater vill nu att pensionärerna ska få sitt genom:
· Att pensionerna ska värdesäkras och följa den allmänna inkomstutvecklingen - även för äldre äldre. Detta ska ske genom att skapa flera jobb och därigenom en växande ekonomi.
· Att ingen ytterligare överföring av AP-fondens pengar till statskassan ska få ske - snarare tvärtom.
· Att någon sänkning av pensionerna (aktivering av ”bromsen”) inte ska få ske utan riksdagsbeslut
· Att eventuella skattesänkningar också ska gälla för pensionärer.
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Pensionen för äldre pensionärer är ej heller värdesäkrad till följd av riksdagsbeslut på 90-talet. Den har inte följt löneutvecklingen trots att den är en så kallad ”uppskjuten lön”. Allra lägst pension har de som endast får garantipension.
Numera grundas pensionen för de nya pensionärerna på lönen. Jämfört med löneutvecklingen minskas den varje år med 1,6 procent. För äldre pensionärer kommer den härigenom att bli allt sämre jämfört med de yngre.
Pensionärer får det sålunda mycket sämre än yrkesverksamma och de äldre pensionärerna får det mycket sämre än de yngre.
Riksdagen har fört över nästan 260 miljarder kronor från AP-fonden till statskassan. Härigenom har AP-fonden minskat så mycket att den så kallade bromsen löper risk att slå till. I så fall minskar pensionerna ännu mer. Till yttermera visso ingår inte det överförda beloppet i statsskulden, som är cirka 1306 miljarder. Överföringen kan väl därför inte betraktas som ett räntebelastat lån med återbetalningsskyldighet.
En orsak till den mycket dåliga utvecklingen för pensionärerna är deras dåliga representation i riksdagen och andra politiska organ. Av riksdagsledamöterna, som beslutar om pensionerna, är endast cirka 2 procent 65 år eller äldre, trots att dessas andel av de röstberättigade är cirka 25 procent.
Vi äldre Moderater vill nu att pensionärerna ska få sitt genom:
· Att pensionerna ska värdesäkras och följa den allmänna inkomstutvecklingen - även för äldre äldre. Detta ska ske genom att skapa flera jobb och därigenom en växande ekonomi.
· Att ingen ytterligare överföring av AP-fondens pengar till statskassan ska få ske - snarare tvärtom.
· Att någon sänkning av pensionerna (aktivering av ”bromsen”) inte ska få ske utan riksdagsbeslut
· Att eventuella skattesänkningar också ska gälla för pensionärer.
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
14 juli 2006
02 juli 2006
Hur förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke
Läkemedelsverket har nu - med stöd av alla landets experter – publicerat rekommendationer för hur man kan förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke. De gäller personer med så hög sjukdomsrisk att de bör få individuell förebyggande (preventiv) behandling innefattande livsstilsförändringar och ibland läkemedel. De inkluderar även personer utan känd hjärtkärlsjukdom och personer med diabetes eller höga blodfetter.
Åderförkalkningsbetingade hjärtkärlsjukdomar och stroke ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet i sig. De kan förebyggas genom befolknings- och individrelaterade insatser.
Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter betingas av påverkbara risk- och skyddsfaktorer. De påverkbara riskfaktorerna är blodfettsrubbningar, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes, stress, njursjukdomar, vissa inflammationer, ohälsosamma kostvanor, brist på motion och psykosocial stress med flera. Opåverkbara risker är ålder, kön och ärftlighet. Skyddsfaktorer är regelbunden fysisk aktivitet, högt intag av frukt/grönsaker och ett måttligt alkoholintag.
Vanligt samband mellan olika riskfaktorer är stillasittande med för högt kaloriintag som leder till bukfetma med rubbad sockeromsättning, blodtrycksstegring och blodfettsrubbning – det metabola syndromet.
Risk- och skyddsfaktorerna vägs numera samman i en total individuell riskvärdering (scoring). Hjälpmedel för detta är datorbaserade riskvärderingsinstrument som datorprogrammet SCORE.
Riskindivider kan påvisas genom befolkningsscreening eller riktad screening. Säkra bevis saknas för nyttan av allmän befolkningsscreening avseende riskfaktorer och för allmän screening på grund av viss ålder. Faktorer som alltid bör leda till erbjudande om riktad screening är familjär hjärtkärlsjukdom, bukfetma, rökning, högt blodtryck och diabetes.
Screeningen bör omfatta kartläggning av blodfetter, blodtryck, blodsocker, kreatinin i serum, äggvita i urinen, grad av fysisk aktivitet, rökning och osunda matvanor. Påvisade risker ska alltid utredas och behandlas.
Förebyggande behandling kan indelas i primär och sekundär prevention. Primär prevention ges till personer som har risker men ännu inte drabbats av påvisbar sjukdom. Sekundär prevention ges till dem som redan har drabbats av hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt eller stroke.
Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och stroke. Allmänna råd om hälsosam livsstil och råd om rökavvänjning ska alltid ges. Man betonar en sund livsstil. Det gäller både levnadsvanorna och den personliga psykosociala situationen. Här har primärvården en viktig roll. Första steget är sålunda ett samtal som innebär förståelse för patientens situation och som ger en helhetsbild av hur stressfaktorer, känslomässiga reaktioner som depression och skadliga levnadsvanor tillsammans bidrar till riskerna för hjärtkärlsjukdom. Behandlingens mål ska därefter individualiseras och präglas av kontinuitet, konsekvens och uthållighet.
Läkemedel som kan påverka riskfaktorerna är blodtryckssänkande, viktreducerande, blodfettssänkande (statiner) och urindrivande (tiazider) läkemedel samt mild blodproppsprofylax (ASA). Patienter med diabetes och njursjukdom bör ägnas skärpt uppmärksamhet.
Hos personer under 65 år är det primära att påverka livsstilen. Läkemedel ges först vid påvisade enskilda riskfaktorer jämte vid måttlig blodtrycksförhöjning eller blodfettsrubbning eller om det finns ytterligare riskfaktorer.
Hos personer över 65 år är blodtrycksmålet lägre än 140/90 mm Hg och blodfettsmålet: kolesterol lägre än 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol lägre än 3,0 mmol/l.
Vill du minska dina risker för hjärtkärlsjukdom eller stroke rekommenderas kontakt med primärvården med begäran om återkommande hälsosamtal samt de undersökningar och den riskvärdering, som nu föreslås. Påvisade risker kan behandlas enligt dessa rekommendationer.
Hoppas nu att hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) har låtit sig övertygas!?
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Åderförkalkningsbetingade hjärtkärlsjukdomar och stroke ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet i sig. De kan förebyggas genom befolknings- och individrelaterade insatser.
Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter betingas av påverkbara risk- och skyddsfaktorer. De påverkbara riskfaktorerna är blodfettsrubbningar, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes, stress, njursjukdomar, vissa inflammationer, ohälsosamma kostvanor, brist på motion och psykosocial stress med flera. Opåverkbara risker är ålder, kön och ärftlighet. Skyddsfaktorer är regelbunden fysisk aktivitet, högt intag av frukt/grönsaker och ett måttligt alkoholintag.
Vanligt samband mellan olika riskfaktorer är stillasittande med för högt kaloriintag som leder till bukfetma med rubbad sockeromsättning, blodtrycksstegring och blodfettsrubbning – det metabola syndromet.
Risk- och skyddsfaktorerna vägs numera samman i en total individuell riskvärdering (scoring). Hjälpmedel för detta är datorbaserade riskvärderingsinstrument som datorprogrammet SCORE.
Riskindivider kan påvisas genom befolkningsscreening eller riktad screening. Säkra bevis saknas för nyttan av allmän befolkningsscreening avseende riskfaktorer och för allmän screening på grund av viss ålder. Faktorer som alltid bör leda till erbjudande om riktad screening är familjär hjärtkärlsjukdom, bukfetma, rökning, högt blodtryck och diabetes.
Screeningen bör omfatta kartläggning av blodfetter, blodtryck, blodsocker, kreatinin i serum, äggvita i urinen, grad av fysisk aktivitet, rökning och osunda matvanor. Påvisade risker ska alltid utredas och behandlas.
Förebyggande behandling kan indelas i primär och sekundär prevention. Primär prevention ges till personer som har risker men ännu inte drabbats av påvisbar sjukdom. Sekundär prevention ges till dem som redan har drabbats av hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt eller stroke.
Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och stroke. Allmänna råd om hälsosam livsstil och råd om rökavvänjning ska alltid ges. Man betonar en sund livsstil. Det gäller både levnadsvanorna och den personliga psykosociala situationen. Här har primärvården en viktig roll. Första steget är sålunda ett samtal som innebär förståelse för patientens situation och som ger en helhetsbild av hur stressfaktorer, känslomässiga reaktioner som depression och skadliga levnadsvanor tillsammans bidrar till riskerna för hjärtkärlsjukdom. Behandlingens mål ska därefter individualiseras och präglas av kontinuitet, konsekvens och uthållighet.
Läkemedel som kan påverka riskfaktorerna är blodtryckssänkande, viktreducerande, blodfettssänkande (statiner) och urindrivande (tiazider) läkemedel samt mild blodproppsprofylax (ASA). Patienter med diabetes och njursjukdom bör ägnas skärpt uppmärksamhet.
Hos personer under 65 år är det primära att påverka livsstilen. Läkemedel ges först vid påvisade enskilda riskfaktorer jämte vid måttlig blodtrycksförhöjning eller blodfettsrubbning eller om det finns ytterligare riskfaktorer.
Hos personer över 65 år är blodtrycksmålet lägre än 140/90 mm Hg och blodfettsmålet: kolesterol lägre än 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol lägre än 3,0 mmol/l.
Vill du minska dina risker för hjärtkärlsjukdom eller stroke rekommenderas kontakt med primärvården med begäran om återkommande hälsosamtal samt de undersökningar och den riskvärdering, som nu föreslås. Påvisade risker kan behandlas enligt dessa rekommendationer.
Hoppas nu att hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) har låtit sig övertygas!?
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
30 juni 2006
Tillväxthormonstimulering förbättrar den fysiska förmågan hos äldre
Ett försök med en substans som stimulerar frisättningen av tillväxthormon från hjärnan och hypofysen har rapporterats vid den 6:e Internationella Neuroendokrinologikongressen i Pittsburgh, USA. Substansen kan ges i injektionsform och är resultat av ett utvecklingsarbete vid läkemedelsföretaget Pfizer.
I försöket fick 395 män och kvinnor i åldrarna mellan 65 och 84 år med måttliga fysiska funktionsnedsättningar i rörelseorganen, den aktiva substansen. En kontrollgrupp fick blindmedicin (placebo). Utfallen, som mättes, var förändringar av kroppens fettinnehåll och muskelmassa och den fysiska prestationsförmågan exempelvis i form av gång i trappor.
Enligt rapporten ökade muskelmassan hos dem som fick den aktiva substansen med ca 1,5 kg och den fysiska prestationsförmågan kraftigt under hela den ettåriga försöksperioden. Vissa biverkningar förekom visserligen men författarna hyser förhoppningar om att denna terapiform kan komma att reducera den åldersbetingade nedsättningen av den fysiska förmågan och rörligheten hos äldre.
Konferensrapporten ingjuter utan tvekan hopp hos den grupp äldre som har ett skralt ”fodral” med nedsatt rörlighet men bibehållna intellektuella funktioner. Här finns plats för intensifierad klinisk forskning. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
I försöket fick 395 män och kvinnor i åldrarna mellan 65 och 84 år med måttliga fysiska funktionsnedsättningar i rörelseorganen, den aktiva substansen. En kontrollgrupp fick blindmedicin (placebo). Utfallen, som mättes, var förändringar av kroppens fettinnehåll och muskelmassa och den fysiska prestationsförmågan exempelvis i form av gång i trappor.
Enligt rapporten ökade muskelmassan hos dem som fick den aktiva substansen med ca 1,5 kg och den fysiska prestationsförmågan kraftigt under hela den ettåriga försöksperioden. Vissa biverkningar förekom visserligen men författarna hyser förhoppningar om att denna terapiform kan komma att reducera den åldersbetingade nedsättningen av den fysiska förmågan och rörligheten hos äldre.
Konferensrapporten ingjuter utan tvekan hopp hos den grupp äldre som har ett skralt ”fodral” med nedsatt rörlighet men bibehållna intellektuella funktioner. Här finns plats för intensifierad klinisk forskning. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
26 juni 2006
600 miljoner till vård av äldre
Regeringen har nu beslutat om fördelning av 600 miljoner kronor för 2006 till kommuner och landsting. Pengarna ska gå till vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar den extra satsningen.
Pengarna ska användas till insatser på rehabiliteringsområdet, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan.
– Dessa extra pengar blir en välbehövlig förstärkning på en rad områden där kommunerna och landstingen redan gör stora satsningar, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet. Vi förutsätter att medel även får användas till andra områden som riktar sig till gruppen äldre med sammansatta vårdbehov, som samverkan i vårdprocessen, säkerhets- och kvalitetsarbete eller verksamhetsuppföljning.
– Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre är ett område där stora krav ställs på samverkan och en god kvalitet. Därför är det inte minst viktigt att nu få extra resurser för att ta fram en gemensam långsiktig plan för att utveckla vården och omsorgen, poängterar Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet.
Sveriges Kommuner och Landsting ser huvudmännens arbete kring vården och omsorgen om äldre som ett prioriterat område. I nära samverkan med Socialstyrelsen ska utvecklingsplanens genomförande följas och gemensamt bidra till kunskapsutvecklingen för att skapa en saklig bild av den svenska äldreomsorgen.
– Svensk äldreomsorg är mycket bra men kan naturligtvis bli bättre. Dessa extra resurser kan stärka förändringsarbetet i äldrevården, säger Lars Isaksson.
– Statliga medel är viktiga som styrinstrument och stimulans men huvudmännens egen långsiktiga finansiering och lokalt fattade beslut om prioriteringar utgör dock den viktiga grundvalen för den lokala demokratin, säger Ilmar Reepalu.
Pengarna ska användas till insatser på rehabiliteringsområdet, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan.
– Dessa extra pengar blir en välbehövlig förstärkning på en rad områden där kommunerna och landstingen redan gör stora satsningar, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet. Vi förutsätter att medel även får användas till andra områden som riktar sig till gruppen äldre med sammansatta vårdbehov, som samverkan i vårdprocessen, säkerhets- och kvalitetsarbete eller verksamhetsuppföljning.
– Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre är ett område där stora krav ställs på samverkan och en god kvalitet. Därför är det inte minst viktigt att nu få extra resurser för att ta fram en gemensam långsiktig plan för att utveckla vården och omsorgen, poängterar Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet.
Sveriges Kommuner och Landsting ser huvudmännens arbete kring vården och omsorgen om äldre som ett prioriterat område. I nära samverkan med Socialstyrelsen ska utvecklingsplanens genomförande följas och gemensamt bidra till kunskapsutvecklingen för att skapa en saklig bild av den svenska äldreomsorgen.
– Svensk äldreomsorg är mycket bra men kan naturligtvis bli bättre. Dessa extra resurser kan stärka förändringsarbetet i äldrevården, säger Lars Isaksson.
– Statliga medel är viktiga som styrinstrument och stimulans men huvudmännens egen långsiktiga finansiering och lokalt fattade beslut om prioriteringar utgör dock den viktiga grundvalen för den lokala demokratin, säger Ilmar Reepalu.
24 juni 2006
Förebyggande hembesök hos äldre lönar sig!
Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Institutionen för epidemiologi och folkhälsa vid Umeå Universitet och Nordmalings kommun har nu publicerat en studie där effekterna av förebyggande hembesök hos äldre utvärderats ur humanitär och ekonomisk synvikel.
Resultatet av hembesöken värderades genom att jämföra sjukligheten och livskvaliteten hos de besökta äldre med en kontrollgrupp, som inte fick hembesök. De flesta äldre i Nordmalings kommun fick delta. Hembesökens viktigaste effekt var en kraftigt reducerad sjuklighet och dödlighet utan ökade offentliga kostnader.
Friska äldre kan ha deltidsarbete, ta hand om barnbarn, ge väntjänster, arbeta ideellt eller vara politiskt aktiva. Sådana effekter har dock inte räknats in i den hälsoekonomiska utvärderingen. Hos äldre med en samhällsuppgift förbättras dessutom hälsan ytterligare.
Nu ångrar nog vänstern i Landstinget Blekinge med Marie Sällström (s) i spetsen sitt avslag på moderatmotionen om förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre för nästan fem år sedan!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Resultatet av hembesöken värderades genom att jämföra sjukligheten och livskvaliteten hos de besökta äldre med en kontrollgrupp, som inte fick hembesök. De flesta äldre i Nordmalings kommun fick delta. Hembesökens viktigaste effekt var en kraftigt reducerad sjuklighet och dödlighet utan ökade offentliga kostnader.
Friska äldre kan ha deltidsarbete, ta hand om barnbarn, ge väntjänster, arbeta ideellt eller vara politiskt aktiva. Sådana effekter har dock inte räknats in i den hälsoekonomiska utvärderingen. Hos äldre med en samhällsuppgift förbättras dessutom hälsan ytterligare.
Nu ångrar nog vänstern i Landstinget Blekinge med Marie Sällström (s) i spetsen sitt avslag på moderatmotionen om förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre för nästan fem år sedan!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
16 juni 2006
SCB:s SENASTE OPINIONSMÄTNING
SCB:s SENASTE MÄTNING
Mätningen gjordes den 2 – 30 maj 2006 och omfattar intervjuer med 9 331 röstberättigade personer utan övre åldersgräns.
Maj-06
M 25.9
Fp 10.9
C 6.2
Kd 5.8
S 37.5
V 5.8
Mp 4.7
Övr 3.3
Borgerliga blocket leder obetydligt igen! Nya småpartier blir uteslutna!
Mätningen gjordes den 2 – 30 maj 2006 och omfattar intervjuer med 9 331 röstberättigade personer utan övre åldersgräns.
Maj-06
M 25.9
Fp 10.9
C 6.2
Kd 5.8
S 37.5
V 5.8
Mp 4.7
Övr 3.3
Borgerliga blocket leder obetydligt igen! Nya småpartier blir uteslutna!
01 juni 2006
Tveksamt om Blekinge är bästa landstinget
Landstingen poängsätts detta år ur 17 aspekter; se vidare http://www.vardkonsumentindex.se Frågorna rör konsumentfokus, primärvården, väntetider och vårdens resultat.
Vårdens resultat mäts med fyra frågor. Full pott ges om landstinget har låg dödlighet i hjärtinfarkt, låg fotamputationsfrekvens, låg frekvens av perinealbristning hos förstföderskor och om många patienter på vårdcentralen har fått träffa den läkare de valt.
– Blekinge är svensk mästare på att inte amputera fötter, sa projektledaren Oscar Hjertqvist när priset delades ut.
Ellen Hyttsten, direktör på Sveriges Kommuner och Landsting, kommenterar utfallet:
– Jag kan inte säga att Blekinge är bättre än andra landsting. Vi måste titta på andra parametrar för att se att det håller.
– Det är bra med olika slags jämförelser av svensk hälso- och sjukvård. Men det är lika viktigt att jämförelserna håller hög kvalitet. Huvudproblemet med Health Consumer Powerhouses vårdkonsumentindex är att det är mycket begränsat, har ett för stort subjektivt inslag och att deras metod brister. Seriösa jämförelser av vården kräver höga kvalitetskrav för att vara användbara, säger hon.
Ellen Hyttsten ifrågasätter bland annat att företaget värdesätter hög användning av en viss dyr bröstcancermedicin, trots att endast 20 procent av bröstcancerpatienterna kan ha nytta av denna medicin. Hon ifrågasätter också om rätt faktorer valts ut för att mäta tillgänglighet och patienttillfredsställelse.
Health Consumer Powerhouse finansieras av försäkringsbolag, läkemedelsföretag och privata vårdgivare och vill på sikt ge »vårdkonsumenten« möjlighet att fatta bättre underbyggda beslut, enligt företagets VD Johan Hjertqvist.
Läs hela artikeln på http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=4174
________________________________________________________________________________
Det upplevs chockerande att Landstinget Blekinge använder kvalitativt undermåliga och icke adekvata studieresultat som anledning för att utnyttja skattebetalarnas pengar i belöningssyfte.
Det luktar socialdemokratiskt valfläsk, som borde tas under luppen av landstingets revisorer från såväl ekonomisk som etisk synvinkel!
Det upplevs dessutom som en oförskämdhet av dem som inte får vård överhuvudtaget!
31 maj 2006
Få läkare disputerar
Har luften har gått ur svensk medicinsk forskning?
År 2001 disputerade 351 läkare för medicine doktorsexamen. 2004 var antalet 217 - en minskning med 38 procent. En klen tröst är en svagt stigande trend bland andra personalkategorier än läkare.
Läkarsällskapets kommitté för klinisk forskning konstaterar att utvecklingen är alarmerande . och att ”morötter” måste skapas som gör det intressant bland kliniskt verksamma läkare att forska.
Antalet disputerade har sålunda minskat dramatiskt. En orsak är att statliga forskningsmedel som tilldelas landstingen (så kallade ALF-medel) bara gynnar stora grupper som bedriver ”spjutspetsforskning”. Goda kliniska idéer har därför inte en chans att generera forskningsanslag, Oetablerade forskningsprojekt missgynnas av det statliga fördelningssystemet.
Givetvis ska kvalitetskraven vara höga och det ska redovisas vad pengarna används till, men det anses olyckligt att vartenda öre ska konkurrensutsättas. Det kan drabba kliniskt verksamma forskare och kliniker med små forskargrupper. Små goda idéer, som skulle kunna göra väldig nytta bland patienterna, får stå tillbaka. Riskpengar saknas och anslagsansökningarna har blivit så omständliga att kliniker med tung arbetsbelastning till slut ger upp.
En kvot av ALF-medlen måste avsättas till speciella satsningar bland mindre och perifera grupper. En kommitté av duktiga akademiker på regional nivå skulle då kunna värdera projekten och fördela kvotpengarna. Men det är svårt för klinikerna att få tid att forska även om de tilldelats ALF-medel. Forskningsarbetet måste alltför ofta avbrytas av kliniskt arbete. Här har verksamhetschefen en nyckleroll att värna forskningstiden inom rambudgeten. Om inte han eller hon är intresserad av forskning så går det oftast inte bli så bra.
På större sjukhus borde verksamhetscheferna vara akademiskt skolade och deras mandat styrt både av kvaliteten och budgeten.
De unga ska lockas att forska men det finns idag inget ekonomiskt meritvärde i att forska. Livslönen blir lägre hos dem som satsar på forskning. Men utan forskning sker ingen utveckling och vården blir sämre. Den som avlagt akademiska examina borde därför få ett rejält lönepåslag. Ett av de få argument vi idag kan ge våra unga läkare är att det är vansinnigt roligt att forska.
Sverige har många konkurrensfördelar när det gäller klinisk forskning och att det vore olyckligt att inte utnyttja dem. Vår befolkning är väldigt positivt inställd till sjukvården och ställer upp i studier. Svenskarna är stationära, vilket gör att vi har unika möjligheter att följa patienter. Detta i kombination med bra register innebär att vi har bättre möjligheter att göra goda studier som löper över tid än många andra länder.
På 70-talet då ekonomin var bättre kunde den som fick en god idé gå till sin chef och få godkänt att testa och forska i mindre skala, med etikkommitténs godkännande, utan att det var nödvändigt att söka pengar i ett stort system. Vissa forskning kunse ske inom sjukvårdens ram. En idé kunde testas på ett litet antal patienter för att se om den höll och därefter konfirmeras i en större studie.
– Tyvärr har trenden gått åt motsatt håll trots att de försämrade villkoren för den patientnära kliniska forskningen varit uppenbar under många år.
Definitionen av klinisk forskning är ett problem. Experimentellt inriktad forskning kan riktas mot svar på klart kliniska frågeställningar och kan därför med rätta skapa argument för att den är till gagn för den kliniska verksamheten på sikt.
Problemen måste diskuteras utifrån frågeställningen ”hur få kliniker att forska”. Det är antalet läkare som forskar som är intressant, eftersom de behövs för att forskningen ska få en kliniskt relevant förankring och komma patienterna till del.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)