En analys av data från åtta studier utförda i USA, Europa och Japan (metaanalys) avslöjar att ett högt frukt- och grönsaksintag minskar risken för stroke, och att till och med ett ännu större intag än fem portioner av frukt och grönsaker per dag minskar risken ännu mer.
Studierna har på ett adekvat sätt jämfört det individuella intaget av frukt och grönsaker med de ingående individernas risk för stroke. Studierna omfattade tillsammans 257 551 individer varav 4 917 drabbats av stroke med en genomsnittlig uppföljningstid på 13 år. Intaget av frukt och grönsaker klassades i tre grupper: mindre än tre, tre till fem och fler än fem portioner per dag.
Analysen visade att personer med högt intag av frukt och grönsaker reducerade sin risk för stroke med 11 procent vid ett intag av tre till fem frukt- och grönsaksportioner och med 26 procent vid ett ännu högre intag. Iakttagelserna var statistiskt säkerställda och omfattade både blodpropp i hjärnan och hjärnblödning.
Författarna säger att skyddsmekanismerna ännu inte har klarlagts och inte heller kan knytas till specifika frukter eller grönsaker.
Resultaten, publicerade i tidskriften Lancet, talar starkt för att vi ska äta minst fem portionsenheter frukt och grönsaker per dag.
Tidigare studier, där olika typer av ersättningsdieter har utnyttjats, har givit nedslående resultat. De positiva resultaten i denna studie kan bero på att alla personer åt blandad normalkost med full möjlighet för samverkan mellan olika näringsrika och icke näringsrika komponenter.
Vi ska uppenbarligen satsa ytterligare på blandad kost med rikligt med bär, frukt och grönsaker - särskilt hos barn. Eller hur?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
29 januari 2006
28 januari 2006
Stadigt försprång för de borgerliga
Opinionsläget har åter stabiliserats.
De borgerliga partierna ligger fortsatt klart före regeringsblocket nio månader före valet. Moderaterna är på väg mot ett rekordresultat, medan socialdemokraterna kan göra sitt sämsta val sedan demokratins införande. Men mer än var femte väljare är fortsatt osäker.
Storleken på opinionsmätningarna har stor betydelse
DN/Temos januarimätning pekar på en övervikt för de fyra borgerliga partierna med 50,9 procent mot 45,3 för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Det är en liten nedgång sedan decembermätningen, men den är inte statistiskt säkerställd.
De borgerliga har nu haft ett stabilt övertag i opinionen ända sedan mars i fjol, frånsett veckorna efter den socialdemokratiska partikongressen i november då regeringssidan såg ut att närma sig på nytt.
Opinionsläget har nu åter stabiliserat sig och inget av partierna har någon statistiskt säker upp- eller nedgång sedan decembermätningen.Moderaterna får 30,9 procent i den här mätningen, jämfört med 30,3 förra månaden. Den starka övervikten av manliga sympatisörer jämfört med kvinnliga tycks åter öka. Partiet är särklassigt störst bland manliga väljare i åldern 18-44 år. Folkpartiet får 10,0 procent, mot 10,4 i december. Centerpartiet hamnar på 5,6 procent i den här mätningen, efter 6,2 förra månaden. Och kristdemokraterna får nöja sig med 4,4 procent, mot 4,9 i december.
Socialdemokraterna ligger kvar på samma nivå, med 34,3 procent, mot 34,5 förra månaden.Vänsterpartiet kan glädja sig åt noteringen 6,2 procent, jämfört med 5,2 i december. Partikongressen ledde visserligen inte till någon statistiskt säker uppgång, men inte heller till något fortsatt väljarras trots rapporteringen om hur minoriteten i partiet manövreras ut. Miljöpartiet får 4,8 procent, mot 5,2 i december.
Junilistan ligger kvar på en mycket låg nivå och får 1,2 procent i den här mätningen. Partiet riskerar därmed åter att klassas ner bland övriga småpartier i DN/Temos mätningar.Efter rekordresultatet på 3,2 procent i novembermätningen sedan partiet beslutat ställa upp i riksdagsvalet har opinionsstödet snabbt sjunkit tillbaka. Junilistan är nu inte särskilt mycket större än andra småpartier, som sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Sjukvårdspartiet. Om partiet ligger kvar på samma nivå i nästa mätning kommer resultatet i enlighet med Temos regler inte längre att särredovisas.
Med mindre än nio månader kvar till valdagen har Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring försökt sia om hur valet kan gå genom att jämföra hur opinionen svängt i de fyra senaste valrörelserna 1991, -94, -98 och 2002. I genomsnitt har det borgerliga blocket backat 2,6 procentenheter från januari till valet, medan "vänsterblocket" ökat 1,9. En omräkning utifrån detta av dagens DN/Temo-mätning skulle ge en knapp borgerlig valseger med 48,3-47,2.
- Men inget val är det andra likt och därför är det så svårt att spekulera om hur det ska gå. Särskilt när mer än var femte väljare är osäker, poängterar Källebring.Normalt sker det dock ganska små förändringar mellan de två politiska blocken under valåret. Den största förändringen inträffade 1991, då de borgerliga tappade en stor del av sitt försprång men ändå vann valet.
- Under de tre senaste valen, då Göran Persson haft en central position, har det skett ganska små förändringar från januari fram till valet. Socialdemokraterna har gått bakåt i två valrörelser och framåt i en, säger Nicklas Källebring.
Beräkningen visar också att valet 2006 kan bli historiskt på flera sätt. Socialdemokraterna har ökat med 1,1 procentenhet i genomsnitt de fyra senaste valen. Det skulle omräknat till det här valet ge partiet 35,4 procent - i så fall det sämsta resultatet i ett riksdagsval sedan allmänna rösträttens införande 1921.Moderaterna å sin sida brukar tappa en hel del av sitt väljarstöd under valåret - i genomsnitt 5,6 procentenheter. Men ett resultat på 25,3 procent skulle ändå bli det bästa valet för partiet sedan 1928.
Henrik Brors
De borgerliga partierna ligger fortsatt klart före regeringsblocket nio månader före valet. Moderaterna är på väg mot ett rekordresultat, medan socialdemokraterna kan göra sitt sämsta val sedan demokratins införande. Men mer än var femte väljare är fortsatt osäker.
Storleken på opinionsmätningarna har stor betydelse
DN/Temos januarimätning pekar på en övervikt för de fyra borgerliga partierna med 50,9 procent mot 45,3 för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Det är en liten nedgång sedan decembermätningen, men den är inte statistiskt säkerställd.
De borgerliga har nu haft ett stabilt övertag i opinionen ända sedan mars i fjol, frånsett veckorna efter den socialdemokratiska partikongressen i november då regeringssidan såg ut att närma sig på nytt.
Opinionsläget har nu åter stabiliserat sig och inget av partierna har någon statistiskt säker upp- eller nedgång sedan decembermätningen.Moderaterna får 30,9 procent i den här mätningen, jämfört med 30,3 förra månaden. Den starka övervikten av manliga sympatisörer jämfört med kvinnliga tycks åter öka. Partiet är särklassigt störst bland manliga väljare i åldern 18-44 år. Folkpartiet får 10,0 procent, mot 10,4 i december. Centerpartiet hamnar på 5,6 procent i den här mätningen, efter 6,2 förra månaden. Och kristdemokraterna får nöja sig med 4,4 procent, mot 4,9 i december.
Socialdemokraterna ligger kvar på samma nivå, med 34,3 procent, mot 34,5 förra månaden.Vänsterpartiet kan glädja sig åt noteringen 6,2 procent, jämfört med 5,2 i december. Partikongressen ledde visserligen inte till någon statistiskt säker uppgång, men inte heller till något fortsatt väljarras trots rapporteringen om hur minoriteten i partiet manövreras ut. Miljöpartiet får 4,8 procent, mot 5,2 i december.
Junilistan ligger kvar på en mycket låg nivå och får 1,2 procent i den här mätningen. Partiet riskerar därmed åter att klassas ner bland övriga småpartier i DN/Temos mätningar.Efter rekordresultatet på 3,2 procent i novembermätningen sedan partiet beslutat ställa upp i riksdagsvalet har opinionsstödet snabbt sjunkit tillbaka. Junilistan är nu inte särskilt mycket större än andra småpartier, som sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Sjukvårdspartiet. Om partiet ligger kvar på samma nivå i nästa mätning kommer resultatet i enlighet med Temos regler inte längre att särredovisas.
Med mindre än nio månader kvar till valdagen har Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring försökt sia om hur valet kan gå genom att jämföra hur opinionen svängt i de fyra senaste valrörelserna 1991, -94, -98 och 2002. I genomsnitt har det borgerliga blocket backat 2,6 procentenheter från januari till valet, medan "vänsterblocket" ökat 1,9. En omräkning utifrån detta av dagens DN/Temo-mätning skulle ge en knapp borgerlig valseger med 48,3-47,2.
- Men inget val är det andra likt och därför är det så svårt att spekulera om hur det ska gå. Särskilt när mer än var femte väljare är osäker, poängterar Källebring.Normalt sker det dock ganska små förändringar mellan de två politiska blocken under valåret. Den största förändringen inträffade 1991, då de borgerliga tappade en stor del av sitt försprång men ändå vann valet.
- Under de tre senaste valen, då Göran Persson haft en central position, har det skett ganska små förändringar från januari fram till valet. Socialdemokraterna har gått bakåt i två valrörelser och framåt i en, säger Nicklas Källebring.
Beräkningen visar också att valet 2006 kan bli historiskt på flera sätt. Socialdemokraterna har ökat med 1,1 procentenhet i genomsnitt de fyra senaste valen. Det skulle omräknat till det här valet ge partiet 35,4 procent - i så fall det sämsta resultatet i ett riksdagsval sedan allmänna rösträttens införande 1921.Moderaterna å sin sida brukar tappa en hel del av sitt väljarstöd under valåret - i genomsnitt 5,6 procentenheter. Men ett resultat på 25,3 procent skulle ändå bli det bästa valet för partiet sedan 1928.
Henrik Brors
24 januari 2006
Svensk välfärd kräver klartänkt debatt
Från Urban Bäckström, vD Svenskt Näringsliv
I dag offentliggörs SNS:s och amerikanske forskningsinstitutionen NBERs rapport om den svenska välfärdsstaten. Den är bra, mycket läsvärd, intressant och tankeväckande. Förhoppningsvis kommer den att fördjupa samhällsdebatten i Sverige - inför det förestående riksdagsvalet i höst, men även dröja sig kvar i vårt minne i ett längre perspektiv.
Ofta heter det i den svenska diskussionen att "krisen är övervunnen och att det mesta som behöver göras i termer av ekonomiska reformer nu är gjort". SNS/NBER–rapporten visar på en helt annan bild som alla de som är angelägna om att välfärdsstaten ska stå stark i framtiden borde ta sig en allvarlig funderare kring.
Detta är budskapen i rapporten:
• Tillväxten i den svenska ekonomin har ökat på senare tid, men förnyelsen och dynamiken är för svag. Den svenska ekonomin är sämst bland industriländerna på att generera nya arbetstillfällen.
• Lönebildningen, regelverket på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken fungerar inte. Jobb prissätts ur marknaden, arbetslösheten blir mer utdragen än nödvändigt och möjligheten att hitta ett nytt jobb motverkas. Rapporten talar om en "kris" när så många som 20 procent av den arbetsföra befolkningen, en miljon människor, befinner sig utanför arbetsmarknaden
• De höga skatterna innebär ett hot mot välfärdsstaten och är en förklaring till många problem. De motverkar viljan att arbeta, utbilda sig och ägna sig åt produktiv verksamhet. Dessutom minskar skatterna förekomsten av riskvilligt kapital i Sverige och driver ägandet i händerna på utländska ägare som har bättre skattevillkor.
• Rapporten säger att kostnaden för den nuvarande svenska politiken "kan vara en lägre levnadsstandard för alla" och att den svenska välfärdsstaten håller på att gå "sönder".
Rapportens övertygande analys och dess slutsatser gör förhoppningsvis att den svenska debatten nyktrar till och blir mer realistisk. Det är uppenbart att en ny offensiv reformagenda behöver formuleras och genomföras efter det kommande riksdagsvalet i höst. I annat fall – som det står i rapporten – "finns risken att välståndet förloras".
Ett sätt att ta reda på hur debatten kan komma att se ut framöver är att studera hur mottagandet blev av den förra rapporten för tio år sedan.
• Då lämnade den dåvarande finansministern Göran Persson återbud till en diskussion om rapporten i sista minuten.
• Arbetsmarknadsministern, som då hette, Anders Sundström tog inget intryck alls av analysen utan deklarerade helt frankt att den svenska arbetsmarknadspolitiken "fungerar bra".
• LO-ekonomen Dan Andersson kritiserade istället den amerikanska löne-,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som den dåvarande NBER-rapporten inte alls behandlade. Dan Andersson kommenterade inte överhuvudtaget de amerikanska ekonomernas oroade påpekande: "För första gången under vår livstid är arbetslösheten högre i Sverige än i USA." Så är det fortfarande, tio år efter den första NBER-rapporten.
• I Aftonbladets riktades skarp kritik mot rapporten i en brett uppslagen ledarartikel med rubriken "Cowboy-ekonomer skjuter med lösplugg".
• Tidningen Arbetet, som nu inte längre finns, gick ännu längre och talade om "den vanliga högerliberala soppan".
Låt oss hoppas att debatten blir mer saklig denna gång.
Urban Bäckström
I dag offentliggörs SNS:s och amerikanske forskningsinstitutionen NBERs rapport om den svenska välfärdsstaten. Den är bra, mycket läsvärd, intressant och tankeväckande. Förhoppningsvis kommer den att fördjupa samhällsdebatten i Sverige - inför det förestående riksdagsvalet i höst, men även dröja sig kvar i vårt minne i ett längre perspektiv.
Ofta heter det i den svenska diskussionen att "krisen är övervunnen och att det mesta som behöver göras i termer av ekonomiska reformer nu är gjort". SNS/NBER–rapporten visar på en helt annan bild som alla de som är angelägna om att välfärdsstaten ska stå stark i framtiden borde ta sig en allvarlig funderare kring.
Detta är budskapen i rapporten:
• Tillväxten i den svenska ekonomin har ökat på senare tid, men förnyelsen och dynamiken är för svag. Den svenska ekonomin är sämst bland industriländerna på att generera nya arbetstillfällen.
• Lönebildningen, regelverket på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken fungerar inte. Jobb prissätts ur marknaden, arbetslösheten blir mer utdragen än nödvändigt och möjligheten att hitta ett nytt jobb motverkas. Rapporten talar om en "kris" när så många som 20 procent av den arbetsföra befolkningen, en miljon människor, befinner sig utanför arbetsmarknaden
• De höga skatterna innebär ett hot mot välfärdsstaten och är en förklaring till många problem. De motverkar viljan att arbeta, utbilda sig och ägna sig åt produktiv verksamhet. Dessutom minskar skatterna förekomsten av riskvilligt kapital i Sverige och driver ägandet i händerna på utländska ägare som har bättre skattevillkor.
• Rapporten säger att kostnaden för den nuvarande svenska politiken "kan vara en lägre levnadsstandard för alla" och att den svenska välfärdsstaten håller på att gå "sönder".
Rapportens övertygande analys och dess slutsatser gör förhoppningsvis att den svenska debatten nyktrar till och blir mer realistisk. Det är uppenbart att en ny offensiv reformagenda behöver formuleras och genomföras efter det kommande riksdagsvalet i höst. I annat fall – som det står i rapporten – "finns risken att välståndet förloras".
Ett sätt att ta reda på hur debatten kan komma att se ut framöver är att studera hur mottagandet blev av den förra rapporten för tio år sedan.
• Då lämnade den dåvarande finansministern Göran Persson återbud till en diskussion om rapporten i sista minuten.
• Arbetsmarknadsministern, som då hette, Anders Sundström tog inget intryck alls av analysen utan deklarerade helt frankt att den svenska arbetsmarknadspolitiken "fungerar bra".
• LO-ekonomen Dan Andersson kritiserade istället den amerikanska löne-,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som den dåvarande NBER-rapporten inte alls behandlade. Dan Andersson kommenterade inte överhuvudtaget de amerikanska ekonomernas oroade påpekande: "För första gången under vår livstid är arbetslösheten högre i Sverige än i USA." Så är det fortfarande, tio år efter den första NBER-rapporten.
• I Aftonbladets riktades skarp kritik mot rapporten i en brett uppslagen ledarartikel med rubriken "Cowboy-ekonomer skjuter med lösplugg".
• Tidningen Arbetet, som nu inte längre finns, gick ännu längre och talade om "den vanliga högerliberala soppan".
Låt oss hoppas att debatten blir mer saklig denna gång.
Urban Bäckström
23 januari 2006
Moderaterna och de äldre
Äldreomsorgsminister Ylva Johansson (s) har nu fått Sydöstrans chefredaktör Hans Bülow med sig i ett relativt nyväckt intresse för ökade satsningar i äldrepolitiken och på äldres välfärd (Ledare i Sydöstran 21/1). Det verkar som om socialisterna nu börjar inse sina försummelser. Ledarartikeln bär prägel av valfläsk och innehåller flera felaktiga utfall mot moderaterna och den borgerliga alliansen. Utfallen kräver gensvar!
Vi moderater konstaterar att kvaliteten i dagens äldreomsorg varierar, att äldre saknar inflytande över sin situation, att samordningen mellan kommuner och landsting brister och att äldre löper risk att hamna i så kallad "kommunarrest".
Vi vill stärka de äldres rättigheter, säkra kvaliteten i vården och omsorgen, öka mångfalden, stödja och utveckla anhörigas insatser i omsorgen om äldre och öka de äldres trygghet.
Därför vill vi införa en kombinerad vård- och omsorgsgaranti, förstärka tillsynen, öka antalet arbetsgivare och därigenom skapa ökad arbetsglädje. Vidare vill vi satsa på volontärarbete och införa ett 50-procentigt skatteavdrag för hushållsnära tjänster i huvudsak efter finsk modell.
För allt detta krävs en total satsning av 10,7 miljarder kronor mer än regeringen på vård och omsorg de kommande tre åren. I denna satsning ingår 1,8 miljarder kronor till kommunerna för införandet av fritt val i äldreomsorgen.
Vi vill dessutom att totalt 3,7 miljarder ska utnyttjas för att förbättra sjukvårdens kvalitet. Denna satsning omfattar bland annat stöd för kvalitetssäkring och åtgärder för att underlätta kommunikation inom vården.
Psykiatrin är ett prioriterat område för oss moderater. Vi vill satsa ytterligare totalt minst 1,4 miljarder kronor på åtgärder för att förbättra vård och omsorg för personer med psykisk eller psykogeriatrisk sjukdom. Satsningen på psykiatrin, som i den borgerliga alliansens förslag omfattar 5 miljarder kronor under tre år, innehåller dels en satsning på minst 800 miljoner kronor för att utveckla den psykiatriska och psykogeriatriska vården och dels av ett tillskott på 600 miljoner för kommunernas verksamhet med personliga ombud.
I tillägg till detta avsätter moderaterna 150 miljoner kronor mer än regeringen för ett särskilt bostadsanpassningsstöd för personer med funktionshinder och 300 miljoner kronor för att upprätta en fristående tillsynsenhet som övertar länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamhet.
Eftersom statens finanser ska vara i balans är vi noga med att finansiera alla våra satsningar. Finansieringen består i huvudsak av sänkta bidrag och höjda avgifter. Vi höjer högkostnadsskyddet i sjukvården till 1400 kronor per år och ger därigenom landstingen större utrymme för att avgiftsfinansiera sin verksamhet. Alla avgiftsintäkter i vården kommer oavkortat att gå till vården. Vi höjer också högkostnadsskyddet i läkemedelsförmånen till 2000 kronor per år och inför en receptavgift på 25 kronor per uthämtningstillfälle.
Moderaternas finansiering av statens budget skapar dessutom ekonomiskt utrymme för en skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare i form av ett jobbavdrag på cirka 1000 kronor i månaden. Det är en förutsättning för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Det finns sålunda en tydlig koppling mellan skattepolitiken och våra sociala satsningar. På sikt är skattesänkningar också en förutsättning för ökad tillväxt och ytterligare utrymme för sociala satsningar. Detta utrymme är dock inte något som vi tar ut i förskott. Alla satsningar är finansierade krona för krona.
Låt oss nu komma till en helt annan typ av politisk debatt utan överdrifter!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Hans Hedvall (m), Karlskrona
Jan-Äke Nordin (m), Karlskrona
Ledamöter i Blekingemoderaternas äldrepolitiska Arbetsgrupp
Vi moderater konstaterar att kvaliteten i dagens äldreomsorg varierar, att äldre saknar inflytande över sin situation, att samordningen mellan kommuner och landsting brister och att äldre löper risk att hamna i så kallad "kommunarrest".
Vi vill stärka de äldres rättigheter, säkra kvaliteten i vården och omsorgen, öka mångfalden, stödja och utveckla anhörigas insatser i omsorgen om äldre och öka de äldres trygghet.
Därför vill vi införa en kombinerad vård- och omsorgsgaranti, förstärka tillsynen, öka antalet arbetsgivare och därigenom skapa ökad arbetsglädje. Vidare vill vi satsa på volontärarbete och införa ett 50-procentigt skatteavdrag för hushållsnära tjänster i huvudsak efter finsk modell.
För allt detta krävs en total satsning av 10,7 miljarder kronor mer än regeringen på vård och omsorg de kommande tre åren. I denna satsning ingår 1,8 miljarder kronor till kommunerna för införandet av fritt val i äldreomsorgen.
Vi vill dessutom att totalt 3,7 miljarder ska utnyttjas för att förbättra sjukvårdens kvalitet. Denna satsning omfattar bland annat stöd för kvalitetssäkring och åtgärder för att underlätta kommunikation inom vården.
Psykiatrin är ett prioriterat område för oss moderater. Vi vill satsa ytterligare totalt minst 1,4 miljarder kronor på åtgärder för att förbättra vård och omsorg för personer med psykisk eller psykogeriatrisk sjukdom. Satsningen på psykiatrin, som i den borgerliga alliansens förslag omfattar 5 miljarder kronor under tre år, innehåller dels en satsning på minst 800 miljoner kronor för att utveckla den psykiatriska och psykogeriatriska vården och dels av ett tillskott på 600 miljoner för kommunernas verksamhet med personliga ombud.
I tillägg till detta avsätter moderaterna 150 miljoner kronor mer än regeringen för ett särskilt bostadsanpassningsstöd för personer med funktionshinder och 300 miljoner kronor för att upprätta en fristående tillsynsenhet som övertar länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsynsverksamhet.
Eftersom statens finanser ska vara i balans är vi noga med att finansiera alla våra satsningar. Finansieringen består i huvudsak av sänkta bidrag och höjda avgifter. Vi höjer högkostnadsskyddet i sjukvården till 1400 kronor per år och ger därigenom landstingen större utrymme för att avgiftsfinansiera sin verksamhet. Alla avgiftsintäkter i vården kommer oavkortat att gå till vården. Vi höjer också högkostnadsskyddet i läkemedelsförmånen till 2000 kronor per år och inför en receptavgift på 25 kronor per uthämtningstillfälle.
Moderaternas finansiering av statens budget skapar dessutom ekonomiskt utrymme för en skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare i form av ett jobbavdrag på cirka 1000 kronor i månaden. Det är en förutsättning för att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Det finns sålunda en tydlig koppling mellan skattepolitiken och våra sociala satsningar. På sikt är skattesänkningar också en förutsättning för ökad tillväxt och ytterligare utrymme för sociala satsningar. Detta utrymme är dock inte något som vi tar ut i förskott. Alla satsningar är finansierade krona för krona.
Låt oss nu komma till en helt annan typ av politisk debatt utan överdrifter!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Hans Hedvall (m), Karlskrona
Jan-Äke Nordin (m), Karlskrona
Ledamöter i Blekingemoderaternas äldrepolitiska Arbetsgrupp
22 januari 2006
21 januari 2006
Borgerliga alliansens försprång ökar
Den borgerliga alliansen ökar sitt försprång till regeringen och dess samarbetspartier i opinionsmätningsföretaget Ruabs:s senaste mätning - som publiceras i Dagens Industri.
Det borgerliga blocket leder nu med 3,8 procentenheter. I förra mätningen skiljde 1,3 procentenheter mellan blocken.
Moderaterna får 31,3 procent, en uppgång med 2,3 procentenheter sedan decembermätningen, medan socialdemokraterna backar 1,6 procentenheter till 36,4 procent.
Kristdemokraterna minskar med 0,2 procentenhter och balanserar på fyraprocentsspärren på riksdagen.
Det borgerliga blocket leder nu med 3,8 procentenheter. I förra mätningen skiljde 1,3 procentenheter mellan blocken.
Moderaterna får 31,3 procent, en uppgång med 2,3 procentenheter sedan decembermätningen, medan socialdemokraterna backar 1,6 procentenheter till 36,4 procent.
Kristdemokraterna minskar med 0,2 procentenhter och balanserar på fyraprocentsspärren på riksdagen.
11 januari 2006
Endast privata pengar får innovationer att blomstra
Svenskt Näringslivs chef Urban Bäckström är på besök i Kina och läser kinesiska tidningar.
På första sidan i China Daily, hans morgontidning just nu i Guangzhou, är den stora nyheten president Hu Jintaos tal till Kinas nationella konferens om vetenskap och teknologi. Rubriken lyder INNOVATIONER ÄR NYCKELN TILL FRAMSTEG.
Han är där för att studera globaliseringsfrågor och i synnerhet svenska stora och små företags verksamhet. Det betyder att han inte vare sig vill eller kan analysera den kinesiska presidentens tal med någon som helst expertis.
Men i Hong Kong–tidningen South China Morning Post fanns det några tankeväckande kommentarer till Hu Jintaos tal.
I ett reportage från konferensen intervjuas några icke namngivna deltagande vetenskapsmän som säger att ”innovationer kan inte frodas utan en fri social och ideologisk struktur, konkurrens på lika villkor, öppna kommunikationer och mindre byråkrati”.
En namngiven akademiker, Cai Decheng, säger i samma reportage att ”den radikala nyckeln till teknologisk utveckling och innovation i Kina är en förändring av den sociala och ideologiska styrningsstrukturen så att verklig individuell frihet tillåts”.
I samma Hong Kong–tidning skrev den ekonomiske kommentatorn Jake van der Kamp en härligt kritiskt kommentar till både denna konferens och andra uttalanden av olika kinesiska ledare på senare tid om vikten av teknologi och innovationer. Han konstaterar att vad det handlar om är ett politiskt jippo som går ut på att ösa mer statliga pengar in i fem industrisektorer (bioteknologi, högteknologiska material, energi, rymd– och flygteknologi).
- Jag vet, skriver han, att briljanta idéer drar till sig pengar. Men vad är det som säger att pengar drar till sig briljanta idéer? Det enda vi vet är att det har visat sig att pengar drar till sig människor som är bra på att lägga beslag på pengar. Det är, skriver han, att spänna kärran framför hästen.
En innovationskultur är en ömtålig planta och för att den ska blomstra krävs det att många människor är tillräckligt förmögna för att ta hand om sådana verkligt nya, briljanta idéer. Alltså bör regeringar avstå från att blanda sig i innovationspolitik och i stället satsa på att skapa sådana generella villkor att en genuin innovationskultur kan frodas.
Några likheter med svenska frågeställningar på området finns givetvis inte. Eller hur?
Urban Bäckström
På första sidan i China Daily, hans morgontidning just nu i Guangzhou, är den stora nyheten president Hu Jintaos tal till Kinas nationella konferens om vetenskap och teknologi. Rubriken lyder INNOVATIONER ÄR NYCKELN TILL FRAMSTEG.
Han är där för att studera globaliseringsfrågor och i synnerhet svenska stora och små företags verksamhet. Det betyder att han inte vare sig vill eller kan analysera den kinesiska presidentens tal med någon som helst expertis.
Men i Hong Kong–tidningen South China Morning Post fanns det några tankeväckande kommentarer till Hu Jintaos tal.
I ett reportage från konferensen intervjuas några icke namngivna deltagande vetenskapsmän som säger att ”innovationer kan inte frodas utan en fri social och ideologisk struktur, konkurrens på lika villkor, öppna kommunikationer och mindre byråkrati”.
En namngiven akademiker, Cai Decheng, säger i samma reportage att ”den radikala nyckeln till teknologisk utveckling och innovation i Kina är en förändring av den sociala och ideologiska styrningsstrukturen så att verklig individuell frihet tillåts”.
I samma Hong Kong–tidning skrev den ekonomiske kommentatorn Jake van der Kamp en härligt kritiskt kommentar till både denna konferens och andra uttalanden av olika kinesiska ledare på senare tid om vikten av teknologi och innovationer. Han konstaterar att vad det handlar om är ett politiskt jippo som går ut på att ösa mer statliga pengar in i fem industrisektorer (bioteknologi, högteknologiska material, energi, rymd– och flygteknologi).
- Jag vet, skriver han, att briljanta idéer drar till sig pengar. Men vad är det som säger att pengar drar till sig briljanta idéer? Det enda vi vet är att det har visat sig att pengar drar till sig människor som är bra på att lägga beslag på pengar. Det är, skriver han, att spänna kärran framför hästen.
En innovationskultur är en ömtålig planta och för att den ska blomstra krävs det att många människor är tillräckligt förmögna för att ta hand om sådana verkligt nya, briljanta idéer. Alltså bör regeringar avstå från att blanda sig i innovationspolitik och i stället satsa på att skapa sådana generella villkor att en genuin innovationskultur kan frodas.
Några likheter med svenska frågeställningar på området finns givetvis inte. Eller hur?
Urban Bäckström
10 januari 2006
Näringsriktig mat och daglig fysisk aktivitet
Ökad fysisk aktivitet kombinerat med bra matvanor minskar risken för flera vanliga välfärdssjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes, vissa cancerformer och benskörhet (osteoporos). Det slås fast i den Nordiska Näringsrekommendationen (NNR 2004).
Minst 30 minuter extra daglig aktivitet av minst måttlig intensitet rekommenderas - 60 minuter för barn och ungdomar. Ytterligare fysisk aktivitet är fördelaktigt och minst 1 timmes aktivitet per dag är sannolikt gynnsamt för att förebygga övervikt. Barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet av varierade karaktär per dag.
Det läggs stor vikt på kostens innehåll av energigivande näringsämnen, det vill säga fett, protein och kolhydrater. En begränsning av mättade fettsyror och transfettsyror till omkring 10 % av det totala energiintaget och av det totala fettintaget till 30 procent därav är av stor betydelse, samtidigt med en ökning av kolhydrater och kostfibrer. Fleromättade fettsyror bör utgöra 5-10 energiprocent. Enkelomättade fettsyror bör alltså utgöra huvuddelen av fettet.
Ett begränsat intag av raffinerat socker till högst 10 % rekommenderas även, liksom ett högre intag av vitamin C för vuxna och av vitamin D för barn och vuxna. För alla kvinnor i barnafödande ålder och för gravida och ammande höjs rekommendationen för folsyra.
NNR innebär att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär, bröd och spannmålsprodukter med hög andel fullkorn bör öka, samtidigt som konsumtionen av energitäta och sockerrika livsmedel, t.ex. godis, läsk, glass, kaffebröd och snacks, bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras. Konsumtionen av fisk bör öka.
NNR bör användas för planering av koster för friska personer med normalvikt och adekvat fysisk aktivitet. Vid sjukdom kan kosten behöva anpassas efter olika krav. En rad ”modedieter”, som Atkins och Montignac, kolhydratreducerade koster, är inte effektivare vid bantning än energireducerad kost baserad på officiella rekommendationer.
NNR är ett viktigt redskap i livsmedels-, nutritions- och folkhälsopolitiken. Goda matvanor samt ökad fysisk aktivitet är två av elva målområden i den nya folkhälsopolitiken som antogs 2003. Den bygger på ett fruktbart, mångårigt nordiskt samarbete i Nordiska Ministerrådets regi.
Nu gäller det väl att sprida denna viktiga information till alla som önskar upprätthålla god hälsa – även i hög ålder. Vem tar ansvaret, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m),
Ronneby
Minst 30 minuter extra daglig aktivitet av minst måttlig intensitet rekommenderas - 60 minuter för barn och ungdomar. Ytterligare fysisk aktivitet är fördelaktigt och minst 1 timmes aktivitet per dag är sannolikt gynnsamt för att förebygga övervikt. Barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet av varierade karaktär per dag.
Det läggs stor vikt på kostens innehåll av energigivande näringsämnen, det vill säga fett, protein och kolhydrater. En begränsning av mättade fettsyror och transfettsyror till omkring 10 % av det totala energiintaget och av det totala fettintaget till 30 procent därav är av stor betydelse, samtidigt med en ökning av kolhydrater och kostfibrer. Fleromättade fettsyror bör utgöra 5-10 energiprocent. Enkelomättade fettsyror bör alltså utgöra huvuddelen av fettet.
Ett begränsat intag av raffinerat socker till högst 10 % rekommenderas även, liksom ett högre intag av vitamin C för vuxna och av vitamin D för barn och vuxna. För alla kvinnor i barnafödande ålder och för gravida och ammande höjs rekommendationen för folsyra.
NNR innebär att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär, bröd och spannmålsprodukter med hög andel fullkorn bör öka, samtidigt som konsumtionen av energitäta och sockerrika livsmedel, t.ex. godis, läsk, glass, kaffebröd och snacks, bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras. Konsumtionen av fisk bör öka.
NNR bör användas för planering av koster för friska personer med normalvikt och adekvat fysisk aktivitet. Vid sjukdom kan kosten behöva anpassas efter olika krav. En rad ”modedieter”, som Atkins och Montignac, kolhydratreducerade koster, är inte effektivare vid bantning än energireducerad kost baserad på officiella rekommendationer.
NNR är ett viktigt redskap i livsmedels-, nutritions- och folkhälsopolitiken. Goda matvanor samt ökad fysisk aktivitet är två av elva målområden i den nya folkhälsopolitiken som antogs 2003. Den bygger på ett fruktbart, mångårigt nordiskt samarbete i Nordiska Ministerrådets regi.
Nu gäller det väl att sprida denna viktiga information till alla som önskar upprätthålla god hälsa – även i hög ålder. Vem tar ansvaret, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m),
Ronneby
09 januari 2006
Hushållsnära tjänster, svartjobb och plusjobb
Vi moderater vill införa ett 50-procentigt skatteavdrag för hushållsnära tjänster. De gäller tjänsterna i ROT-avdraget och de som utförs av hemserviceföretag såsom städning, barnvakt, trädgårdsarbete, att handla mat eller promenera. Vi vill att vita tjänsteföretag ska växa genom att införa skatteavdrag för hemservice för alla grupper (RUT-avdrag), fastställa schablonavdrag per timme för förmånsbeskattning och skapa en hemservicemarknad för äldre. Denna politik ondgör sig Riksdagsmannen Kerstin Andersson (s) över i Sydöstran 11/1.
Hushållsnära tjänster utförs normalt obetalt av familjemedlemmar, oftast kvinnor. Få har råd att köpa sådana tjänster vitt då timkostnaden är 250-350 kr/tim. Bara en tredjedel är nettolön för de anställda. Resten är skatter och avgifter. Därför växer svartarbetet inom branschen. Skev konkurrens slår då ut företag som följer gällande lagar och regler.
Varannan svensk kan tänka sig att köpa - och jobba - svart. Acceptansen ökar enligt Sifo och det är ingen skillnad mellan kön, ålder eller politisk hemvist. Omfattningen av den svarta sektorn har beräknats till runt 100 miljarder kronor med ett skattefusk om 56 miljarder. En ökande svart sektor är ett allvarligt hot mot tillväxten och företag som skattefuskar ignorerar ofta försäkringar, pensionsavsättningar, miljö- och arbetarskydd.
Enligt Konjunkturinstitutet leder ett 50-procentigt skatteavdrag för hushållsnära tjänster till sänkta priser och ökad efterfrågan. Det skapas nästan 11000 nya och varaktiga jobb i landet. Många av dessa har tidigare utförts svart. Det handlar om nya heltidsjobb varav 21 procent betalas med minskad tid i icke-arbete (med a-kassa, socialbidrag, studiebidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning - tidigare förtidspension - och AMU-bidrag), 36 procent betalas med minskat hemarbete och 61 procent med minskat svartarbete. Nettoökningen av vitt arbete dras ned med 18 procent på grund av ökad vällovlig fritid.
Skatteavdraget för hushållsnära tjänster skulle ge ett positivt netto för statskassan genom minskade bidragsutgifter. Det skulle minska ”gör-det-själv”-samhällets dubbelarbete, ineffektiva resursanvändning och kapitalförstöring. Vi toppar idag den internationella sjukligan till följd av en hög andel utbrända, oftast dubbelarbetande, kvinnor. Konkurrenskraftiga ”vita” priser för hushållsnära tjänster skulle sålunda minska den svarta marknaden och öka jämställdheten i hemmet mellan män och kvinnor.
Fyra LO-fack kräver att det socialdemokratiska partiet omprövar sin negativa inställning. Sveriges största problem är, enligt dem, bristen på arbete. Ekonomin, tillväxten och konsumtionen går lysande och inflationen hålls i schack men jobbtillväxten är låg. Nya grepp måste prövas.
Flera europeiska länder har redan lägre skatt för hushållsnära tjänster. Effekten har utvärderats i Finland och visat ett betydande nettotillskottet av årsarbetstillfällen. I Finland fördubblas avdragen för hushållsnära tjänster nästa år. Branschen växer starkt. Svenska företagare väntar på den chansen.
Regeringen inför nu så kallade plusjobb. De är en typ av tillfälligt anställningsstöd i offentlig sektor (stat, kommun, landsting, kommunalförbund och av dessa anlitade entreprenörer). De ska innebära ett nettotillskott och en kvalitetshöjning i verksamheten och är ”ordinarie arbeten” - ordinarie avtal och villkor ska gälla. De omfattas dock inte av lagen om anställningsskydd (LAS) och kvalificerar inte för ersättning från arbetslöshetskassa.
Cirka 20 000 plusjobb ska fördelas under år 2006. Fördelningen ska bli cirka 1,6 – 1,7 jobb/1000 invånare. Arbetsgivaren får en lönesubvention på 100 % av lönen inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1000 kronor/anställd/dag. Utöver lönesubventionen ges ett bidrag till arbetsgivaren med 100 - 150 kronor per dag, om deltagaren arbetsanpassas eller anvisas från aktivitetsgarantin. Anvisningstiden är maximalt två år och varar längst till december 2008.
Behovet av att minska den svarta sektorn och att skapa varaktiga arbetstillfällen talar för den moderata politiken. Socialdemokraternas politik leder till kortvariga jobb och betydligt sämre sociala och arbetsrättsliga förmåner. Men det ena utesluter inte det andra när vi i själva verket behöver 300 000 nya jobb i landet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Hushållsnära tjänster utförs normalt obetalt av familjemedlemmar, oftast kvinnor. Få har råd att köpa sådana tjänster vitt då timkostnaden är 250-350 kr/tim. Bara en tredjedel är nettolön för de anställda. Resten är skatter och avgifter. Därför växer svartarbetet inom branschen. Skev konkurrens slår då ut företag som följer gällande lagar och regler.
Varannan svensk kan tänka sig att köpa - och jobba - svart. Acceptansen ökar enligt Sifo och det är ingen skillnad mellan kön, ålder eller politisk hemvist. Omfattningen av den svarta sektorn har beräknats till runt 100 miljarder kronor med ett skattefusk om 56 miljarder. En ökande svart sektor är ett allvarligt hot mot tillväxten och företag som skattefuskar ignorerar ofta försäkringar, pensionsavsättningar, miljö- och arbetarskydd.
Enligt Konjunkturinstitutet leder ett 50-procentigt skatteavdrag för hushållsnära tjänster till sänkta priser och ökad efterfrågan. Det skapas nästan 11000 nya och varaktiga jobb i landet. Många av dessa har tidigare utförts svart. Det handlar om nya heltidsjobb varav 21 procent betalas med minskad tid i icke-arbete (med a-kassa, socialbidrag, studiebidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning - tidigare förtidspension - och AMU-bidrag), 36 procent betalas med minskat hemarbete och 61 procent med minskat svartarbete. Nettoökningen av vitt arbete dras ned med 18 procent på grund av ökad vällovlig fritid.
Skatteavdraget för hushållsnära tjänster skulle ge ett positivt netto för statskassan genom minskade bidragsutgifter. Det skulle minska ”gör-det-själv”-samhällets dubbelarbete, ineffektiva resursanvändning och kapitalförstöring. Vi toppar idag den internationella sjukligan till följd av en hög andel utbrända, oftast dubbelarbetande, kvinnor. Konkurrenskraftiga ”vita” priser för hushållsnära tjänster skulle sålunda minska den svarta marknaden och öka jämställdheten i hemmet mellan män och kvinnor.
Fyra LO-fack kräver att det socialdemokratiska partiet omprövar sin negativa inställning. Sveriges största problem är, enligt dem, bristen på arbete. Ekonomin, tillväxten och konsumtionen går lysande och inflationen hålls i schack men jobbtillväxten är låg. Nya grepp måste prövas.
Flera europeiska länder har redan lägre skatt för hushållsnära tjänster. Effekten har utvärderats i Finland och visat ett betydande nettotillskottet av årsarbetstillfällen. I Finland fördubblas avdragen för hushållsnära tjänster nästa år. Branschen växer starkt. Svenska företagare väntar på den chansen.
Regeringen inför nu så kallade plusjobb. De är en typ av tillfälligt anställningsstöd i offentlig sektor (stat, kommun, landsting, kommunalförbund och av dessa anlitade entreprenörer). De ska innebära ett nettotillskott och en kvalitetshöjning i verksamheten och är ”ordinarie arbeten” - ordinarie avtal och villkor ska gälla. De omfattas dock inte av lagen om anställningsskydd (LAS) och kvalificerar inte för ersättning från arbetslöshetskassa.
Cirka 20 000 plusjobb ska fördelas under år 2006. Fördelningen ska bli cirka 1,6 – 1,7 jobb/1000 invånare. Arbetsgivaren får en lönesubvention på 100 % av lönen inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1000 kronor/anställd/dag. Utöver lönesubventionen ges ett bidrag till arbetsgivaren med 100 - 150 kronor per dag, om deltagaren arbetsanpassas eller anvisas från aktivitetsgarantin. Anvisningstiden är maximalt två år och varar längst till december 2008.
Behovet av att minska den svarta sektorn och att skapa varaktiga arbetstillfällen talar för den moderata politiken. Socialdemokraternas politik leder till kortvariga jobb och betydligt sämre sociala och arbetsrättsliga förmåner. Men det ena utesluter inte det andra när vi i själva verket behöver 300 000 nya jobb i landet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
"Minst fem nya miljarder krävs för att förstärka psykiatrin"
Alliansens politik inom psykiatrin formulerad!
Den borgerliga alliansen i nytt tiopunktsprogram:
Vårdgaranti även för patienter med psykiska besvär. Psykiatrin är det område inom sjukvården som kräver mest förnyelse. Därför vill vi inom den borgerliga alliansen satsa minst fem miljarder kronor för att förstärka psykiatrin under de närmaste tio åren. Målet är att vården tar ett helhetsansvar för patienten, bland annat genom förstärkt psykiatrisk kompetens inom primärvården och att vårdgarantin utsträcks till patienter med psykiska besvär. Vi vill förhindra att vissa patienter hamnar i situationer där ingen vill ta ansvaret eller kostnaderna för vården. Mottagningen ska vara skyldig att ta emot patienten eller slussa den vidare till en plats på en annan klinik och betala en del av behandlingskostnaderna där, skriver alliansens Maria Larsson (kd), Kristina Axén Olin (m), Erik Ullenhag (fp) och Kenneth Johansson (c)
En del av det offentliga som har särskilt stora problem efter elva år av socialdemokratiskt styre är psykiatrin och äldreomsorgen. Vi inom Allians för Sverige är överens om att det under lång tid kommer krävas en resursförstärkning av psykiatrin.Under den närmaste tioårsperioden handlar det om att se till att psykiatrin får åtminstone fem miljarder kronor.
Det finns förmodligen inget annat område inom sjukvården där förnyelse är mer nödvändig än just inom psykiatrin. För en väl fungerande psykiatrisk vård krävs en helhetssyn som saknas i dagens Sjukvårdssverige. Modern psykiatrisk vård bör samordnas av en så kallad Case manager med helhetsansvar för patienten. Men den psykiatriska vårdkontinuiteten försvann för tio år sedan och i dag saknas ett samlat patientansvar.
Resurserna till psykiatrin, liksom till vård och omsorg i övrigt, måste i ökad utsträckning följa patienterna för att vårdgivarna ska förmås att axla ett samlat patientansvar.Mot den bakgrunden presenterar Allians för Sverige i dag tio åtgärder för att åstadkomma en bättre psykiatrisk vård. Våra förslag kommer att genomföras när en ny borgerlig regering tillträder nästa höst.
1. Den psykiatriska kompetensen i den första linjens sjukvård ska stärkas. Primärvården är ofta patientens första kontakt med sjukvården och 30 procent av primärvårdens patienter söker för psykosociala problem. Det måste alltid finnas tillgång till kuratorer och psykologer i primärvården, och stöd från den psykiatriska vården.
Betalningsansvaret för patienter med långvariga behov bör kunna delas mellan kommuner och landsting för att de inte ska fara illa av administrativa hinder.
2. Rätten till diagnos senast inom tre månader bör vara en del av vårdgarantin. Många patienter får inte diagnos inom rimlig tid. De cirkulerar i dag i vårdapparaten, eller finns på samma mottagning år efter år utan att de får någon diagnos. Det är därför viktigt att var och en som söker för psykiska besvär ska kunna få sin diagnos ställd av en kvalificerad läkare inom tre månader. Arbetet med att vårda och behandla en patient kan aldrig lyckas om inte diagnosen är fastställd.
3. Verksamheten med kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att bedriva forskning och att följa upp kvaliteten inom flera medicinska specialiteter. Det är hög tid att alla specialiteter får lika goda möjligheter för uppföljning och forskning. Det måste vara möjligt att göra kvalitetsjämförelser inom alla specialiteter, inklusive psykiatrin.
Kvalitetsregister är ett viktigt underlag i arbetet med att förverkliga detta. En oberoende enhet ska inrättas vid Socialstyrelsen med uppgift att jämföra och ranka vårdens prestationer. Denna enhet ska även granska den psykiatriska vården. Det är viktigt att det finns en skyldighet att rapportera resultat och att dessa redovisas offentligt för att möjliggöra ett informerat val av olika behandlingsmetoder.
4. I barnkonventionen fastställs bland annat att barnets bästa ska sättas i främsta rummet, samt att barn och unga har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Men ett flertal undersökningar, bland annat av Barnombudsmannen och Stockholms universitet, påvisar en försämrad psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Vi ser med stor oro på denna utveckling.
Den vårdgaranti som Allians för Sverige föreslår ska även gälla barn- och ungdomspsykiatrin. Väntan på utredning bör aldrig överstiga en månad för de berörda barnen.
Sekretessbestämmelser som kan hindra nödvändigt utbyte av information ska ses över.
5. För att säkra ett gott omhändertagande av personer med psykisk sjukdom är det viktigt att personalen som kommer i kontakt med dessa personer har en adekvat utbildning. Utbildningen av mentalskötare omfattar i dag endast några få gymnasiepoäng på vårdlinjen. Vi vill att man vid högskolornas institutioner för omvårdnad erbjuder en utbyggd skötarutbildning som bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet under insyn av Högskoleverket.
6. Den vanligaste orsaken till återintagning på klinik är att patienten själv avbryter sin behandling med antidepressiva eller antipsykosmedel eftersom hon eller han mår bra och tycker att medicinen inte längre behövs. Sådana patienter som inleder sådan behandling under tvångsvård i sluten vård bör kunna få fortsatt medicinering och symtomkontroll i öppenvården under försöksutskrivning, så som gällde fram till 1992.Patienter som, till följd av en kombination av hjärnskador och missbruk, är farliga för sig själv eller andra och som finns inom rehabiliteringsmedicinska kliniker uppfyller inte kriterierna för psykisk sjukdom enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) - det finns alltså inget lagrum för dem.
Lagstiftningen måste därför förändras så att vården av denna patientkategori får ett tydligt stöd i lagstiftningen. Det måste också finnas möjlighet att omhänderta otillåten egendom, exempelvis mobiltelefoner som används i brottslig verksamhet.
7. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens granskning av psykiatrireformen påvisar flera allvarliga brister. Särskilt allvarligt är att nästan hälften av de psykiskt funktionshindrade saknar sysselsättning i 32 granskade kommuner. Samhället måste se till att även psykiskt sjuka och funktionshindrade kan bidra och känna delaktighet.
Stiftelsen Fountain House Stockholm underlättar för personer med psykiska funktionshinder att kunna leva ett bättre liv. Stiftelsen är partipolitiskt och religiöst obunden. Verksamheten bygger på var och ens fria vilja att komma till klubbhuset och efter förmåga bidra till dess verksamhet. Klientorganisationer som Fountain House bör få stöd för att bygga ut sin verksamhet.
8. Patienter med både missbruk och psykisk sjukdom kan hamna mellan socialtjänst, missbruksvård och psykiatrisk vård där ingen vill ta ansvaret och kostnaden. Resultatet för den enskilde är inte sällan att hon eller han nekas den akuta hjälp som skulle behövas. Det måste skapas ett lagrum för omsorgen om dessa personer.När någon söker sig till en psykiatrisk akutmottagning eller en enhet för missbruksvård ska enheten vara skyldig att ta emot patienten om inläggning behövs, alternativt se till att patienten får plats på annan klinik. Detta ska gälla oavsett om orsaken primärt är psykisk sjukdom eller beroende/missbruk.
Om patienten behöver flyttas till annan klinik på grund av att det i första hand är missbruksproblemet eller det psykiska sjukdomstillståndet som kräver akut behandling ska den först mottagande kliniken kunna hållas ansvarig för en del av behandlingskostnaderna. Detta förutsätter dock att patienten i fråga har en dubbeldiagnos.
9. Vissa personer som har begått brott döms till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse. Detta får ekonomiska konsekvenser för landstingen, som bekostar den psykiatriska vården. Annan psykiatrisk vård blir ofta lidande, eftersom landstingen har knappa resurser. Rättspsykiatrin tränger alltså ut den ordinarie vården. Tydliga exempel är Värmlands och Jönköpings läns landsting. Allians för Sverige föreslår därför att staten tar över finansieringsansvaret för den rättspsykiatriska vården.
10. Hemlöshet borde egentligen inte få förekomma i Sverige eftersom det finns en grundlagsstadgande om människors rätt till bostad. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Vi vill därför arbeta för införandet av en "tak över huvudet"-garanti. Beslutet om att införa en garanti tas förstås av de enskilda kommunerna. Det är viktigt att kommunerna samverkar med frivilliga och ideella aktörer på detta område för att åstadkomma bästa tänkbara resultat.
MARIA LARSSON(kd)
KRISTINA AXÉN OLIN(m)
ERIK ULLENHAG(fp)
KENNETH JOHANSSON(c)
Den borgerliga alliansen i nytt tiopunktsprogram:
Vårdgaranti även för patienter med psykiska besvär. Psykiatrin är det område inom sjukvården som kräver mest förnyelse. Därför vill vi inom den borgerliga alliansen satsa minst fem miljarder kronor för att förstärka psykiatrin under de närmaste tio åren. Målet är att vården tar ett helhetsansvar för patienten, bland annat genom förstärkt psykiatrisk kompetens inom primärvården och att vårdgarantin utsträcks till patienter med psykiska besvär. Vi vill förhindra att vissa patienter hamnar i situationer där ingen vill ta ansvaret eller kostnaderna för vården. Mottagningen ska vara skyldig att ta emot patienten eller slussa den vidare till en plats på en annan klinik och betala en del av behandlingskostnaderna där, skriver alliansens Maria Larsson (kd), Kristina Axén Olin (m), Erik Ullenhag (fp) och Kenneth Johansson (c)
En del av det offentliga som har särskilt stora problem efter elva år av socialdemokratiskt styre är psykiatrin och äldreomsorgen. Vi inom Allians för Sverige är överens om att det under lång tid kommer krävas en resursförstärkning av psykiatrin.Under den närmaste tioårsperioden handlar det om att se till att psykiatrin får åtminstone fem miljarder kronor.
Det finns förmodligen inget annat område inom sjukvården där förnyelse är mer nödvändig än just inom psykiatrin. För en väl fungerande psykiatrisk vård krävs en helhetssyn som saknas i dagens Sjukvårdssverige. Modern psykiatrisk vård bör samordnas av en så kallad Case manager med helhetsansvar för patienten. Men den psykiatriska vårdkontinuiteten försvann för tio år sedan och i dag saknas ett samlat patientansvar.
Resurserna till psykiatrin, liksom till vård och omsorg i övrigt, måste i ökad utsträckning följa patienterna för att vårdgivarna ska förmås att axla ett samlat patientansvar.Mot den bakgrunden presenterar Allians för Sverige i dag tio åtgärder för att åstadkomma en bättre psykiatrisk vård. Våra förslag kommer att genomföras när en ny borgerlig regering tillträder nästa höst.
1. Den psykiatriska kompetensen i den första linjens sjukvård ska stärkas. Primärvården är ofta patientens första kontakt med sjukvården och 30 procent av primärvårdens patienter söker för psykosociala problem. Det måste alltid finnas tillgång till kuratorer och psykologer i primärvården, och stöd från den psykiatriska vården.
Betalningsansvaret för patienter med långvariga behov bör kunna delas mellan kommuner och landsting för att de inte ska fara illa av administrativa hinder.
2. Rätten till diagnos senast inom tre månader bör vara en del av vårdgarantin. Många patienter får inte diagnos inom rimlig tid. De cirkulerar i dag i vårdapparaten, eller finns på samma mottagning år efter år utan att de får någon diagnos. Det är därför viktigt att var och en som söker för psykiska besvär ska kunna få sin diagnos ställd av en kvalificerad läkare inom tre månader. Arbetet med att vårda och behandla en patient kan aldrig lyckas om inte diagnosen är fastställd.
3. Verksamheten med kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att bedriva forskning och att följa upp kvaliteten inom flera medicinska specialiteter. Det är hög tid att alla specialiteter får lika goda möjligheter för uppföljning och forskning. Det måste vara möjligt att göra kvalitetsjämförelser inom alla specialiteter, inklusive psykiatrin.
Kvalitetsregister är ett viktigt underlag i arbetet med att förverkliga detta. En oberoende enhet ska inrättas vid Socialstyrelsen med uppgift att jämföra och ranka vårdens prestationer. Denna enhet ska även granska den psykiatriska vården. Det är viktigt att det finns en skyldighet att rapportera resultat och att dessa redovisas offentligt för att möjliggöra ett informerat val av olika behandlingsmetoder.
4. I barnkonventionen fastställs bland annat att barnets bästa ska sättas i främsta rummet, samt att barn och unga har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Men ett flertal undersökningar, bland annat av Barnombudsmannen och Stockholms universitet, påvisar en försämrad psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Vi ser med stor oro på denna utveckling.
Den vårdgaranti som Allians för Sverige föreslår ska även gälla barn- och ungdomspsykiatrin. Väntan på utredning bör aldrig överstiga en månad för de berörda barnen.
Sekretessbestämmelser som kan hindra nödvändigt utbyte av information ska ses över.
5. För att säkra ett gott omhändertagande av personer med psykisk sjukdom är det viktigt att personalen som kommer i kontakt med dessa personer har en adekvat utbildning. Utbildningen av mentalskötare omfattar i dag endast några få gymnasiepoäng på vårdlinjen. Vi vill att man vid högskolornas institutioner för omvårdnad erbjuder en utbyggd skötarutbildning som bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet under insyn av Högskoleverket.
6. Den vanligaste orsaken till återintagning på klinik är att patienten själv avbryter sin behandling med antidepressiva eller antipsykosmedel eftersom hon eller han mår bra och tycker att medicinen inte längre behövs. Sådana patienter som inleder sådan behandling under tvångsvård i sluten vård bör kunna få fortsatt medicinering och symtomkontroll i öppenvården under försöksutskrivning, så som gällde fram till 1992.Patienter som, till följd av en kombination av hjärnskador och missbruk, är farliga för sig själv eller andra och som finns inom rehabiliteringsmedicinska kliniker uppfyller inte kriterierna för psykisk sjukdom enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) - det finns alltså inget lagrum för dem.
Lagstiftningen måste därför förändras så att vården av denna patientkategori får ett tydligt stöd i lagstiftningen. Det måste också finnas möjlighet att omhänderta otillåten egendom, exempelvis mobiltelefoner som används i brottslig verksamhet.
7. Länsstyrelsernas och Socialstyrelsens granskning av psykiatrireformen påvisar flera allvarliga brister. Särskilt allvarligt är att nästan hälften av de psykiskt funktionshindrade saknar sysselsättning i 32 granskade kommuner. Samhället måste se till att även psykiskt sjuka och funktionshindrade kan bidra och känna delaktighet.
Stiftelsen Fountain House Stockholm underlättar för personer med psykiska funktionshinder att kunna leva ett bättre liv. Stiftelsen är partipolitiskt och religiöst obunden. Verksamheten bygger på var och ens fria vilja att komma till klubbhuset och efter förmåga bidra till dess verksamhet. Klientorganisationer som Fountain House bör få stöd för att bygga ut sin verksamhet.
8. Patienter med både missbruk och psykisk sjukdom kan hamna mellan socialtjänst, missbruksvård och psykiatrisk vård där ingen vill ta ansvaret och kostnaden. Resultatet för den enskilde är inte sällan att hon eller han nekas den akuta hjälp som skulle behövas. Det måste skapas ett lagrum för omsorgen om dessa personer.När någon söker sig till en psykiatrisk akutmottagning eller en enhet för missbruksvård ska enheten vara skyldig att ta emot patienten om inläggning behövs, alternativt se till att patienten får plats på annan klinik. Detta ska gälla oavsett om orsaken primärt är psykisk sjukdom eller beroende/missbruk.
Om patienten behöver flyttas till annan klinik på grund av att det i första hand är missbruksproblemet eller det psykiska sjukdomstillståndet som kräver akut behandling ska den först mottagande kliniken kunna hållas ansvarig för en del av behandlingskostnaderna. Detta förutsätter dock att patienten i fråga har en dubbeldiagnos.
9. Vissa personer som har begått brott döms till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse. Detta får ekonomiska konsekvenser för landstingen, som bekostar den psykiatriska vården. Annan psykiatrisk vård blir ofta lidande, eftersom landstingen har knappa resurser. Rättspsykiatrin tränger alltså ut den ordinarie vården. Tydliga exempel är Värmlands och Jönköpings läns landsting. Allians för Sverige föreslår därför att staten tar över finansieringsansvaret för den rättspsykiatriska vården.
10. Hemlöshet borde egentligen inte få förekomma i Sverige eftersom det finns en grundlagsstadgande om människors rätt till bostad. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Vi vill därför arbeta för införandet av en "tak över huvudet"-garanti. Beslutet om att införa en garanti tas förstås av de enskilda kommunerna. Det är viktigt att kommunerna samverkar med frivilliga och ideella aktörer på detta område för att åstadkomma bästa tänkbara resultat.
MARIA LARSSON(kd)
KRISTINA AXÉN OLIN(m)
ERIK ULLENHAG(fp)
KENNETH JOHANSSON(c)
02 januari 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)