Många äldre har svårt att få i sig den medicin de ordinerats. Det visar en ny doktorsavhandling av Anna Beckman Gyllenstrand som refereras i Svenska Dagbladet.
Det finns många hinder för äldre som ska ta sina mediciner.
Av omkring 700 personer över 81 år hade en tredjedel svårt för att öppna medicinburkar med snäpplock. Alltså burkar som inte har skruvlock.
Av lika många gamla över 77 år kunde två av tre inte läsa och förstå instruktioner för läkemedlet, beräkna hur länge det skulle räcka och kolla att de fått rätt växel från Apoteket.
Dessutom hade 13 procent sedan svårt att svälja medicinen.
Enligt avhandlingen uppstår risker när de gamla själva försöker lösa problemen. Till exempel låter en del medicinburkarna stå öppna vilket kan försämra kvaliteten. En del tuggar eller krossar tabletter som ska sväljas hela och riskerar därmed att ändra medicinens verkan.
22 april 2007
21 april 2007
Vad händer med arbetslinjen
Ledare i DN 20/4 2007
I LO-rapporten "Vad händer med arbetslinjen?" argumenterar ekonomerna för arbetslösas rätt att slippa jobba. Hur får en arbetarrörelse ihop det?
LO bjöd på torsdagen in till ett seminarium på temat varför det kan vara en poäng att arbetslösa inte tar det arbete de erbjuds. Det blev en surrealistisk föreställning.
LO-ekonomerna argumenterade utifrån en rapport som efter vissa kreativa matematiska övningar landar i slutsatsen att det för den arbetslösa, liksom för arbetsgivarna och samhället i övrigt, kan vara ekonomiskt fördelaktigt att individen väljer arbetslöshet framför "fel" arbete.
LO har i sitt modellexempel utgått från två personer som blir arbetslösa vid 61 år. En tämligen hopplös ålder att bli arbetslös i, kan det tyckas, men si den utsikten bjuder inte LO:s elfenbenstorn. För medan det i verkligheten skulle vara svårt för dessa 61-åringar att få något jobb alls, argumenterar LO-ekonomerna för att det ingalunda är självklart att de ska ta det arbete som de i verkliga livet inte lär bli erbjudna.
Med hjälp av diagrammet "Finansiellt optimum för statsfinanserna" och streck på längden och tvären försöker LO leda i bevis hur arbetslöshet kan vara bra även för skattebetalarna. Hur det kan vara bättre att vänta på ett arbete med högre lön även om det kortsiktigt är lika med högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Men haken med detta matematiska akrobatiknummer är att premisserna är påhittade.
För det finns ingenting som säger att den som väljer arbetslöshet framför ett arbete hon är överkvalificerad för har bättre chanser att senare få det arbete hon egentligen vill ha. Sambandet är det motsatta. Ju längre tid utanför arbetsmarknaden, desto svårare att ta sig in på den igen. I en aktuell Sifo-undersökning uppger sex av tio personalchefer att det är bättre att en arbetssökande haft ett enklare arbete än att hon läst en extra termin på universitet. I LO:s exempel är arbetslöshet, inte utbildning, alternativet. Och vem inbillar sig att arbetslöshet skulle vara mer attraktivt än studier?
På individplanet fruktar LO inlåsningseffekter. Individen får, enligt LO, svårt att söka nya jobb när hon samtidigt har ett arbete att sköta. Dessutom kan det hända att hon vänjer sig, får arbetskamrater och rent av trivs. Då, menar LO, är det bättre att hon inte har något arbete alls.
Det är häpnadsväckande att LO inte inser att den största risken för inlåsning finns i det egna hemmet. Att inte ha något skäl att gå upp om morgonen leder för de flesta till en växande passivitet. Arbetslöshet är stigmatiserande, och också det påverkar självfallet individen negativt. Arbete, allt arbete, har ett egenvärde.
Detta diskuterades flitigt på seminariet. Moderaternas partisekreterare Per Schlingman hävdade detta egenvärde medan LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin argumenterade för rätten att slippa ta vilket arbete som helst. Men i båda resonemangen är det något som fattas. Vad hände med plikten att försörja sig själv?
När LO-ekonomen Dan Andersson i tre punkter sammanfattar vad ett arbete kan erbjuda låter det såhär:
- Vård av humankapital
- Arbetslivserfarenhet
- Vidgat kontaktnät
Den självklara punkten "Egen försörjning" finns över huvud taget inte med.
Det har sagts förr men det förtjänar att sägas igen. Det finns bara två sätt att försörja sig. Antingen genom eget arbete eller genom andras. Ett arbete kan mycket väl vara utvecklande, men även om det inte är det, så fråntar inte det individen ansvar att efter bästa förmåga försörja sig själv.
I Sverige har vi en arbetarrörelse som kämpar för sina medlemmars rätt att inte arbeta. Inte underligt att utanförskapet kunnat växa sig så stort.
I LO-rapporten "Vad händer med arbetslinjen?" argumenterar ekonomerna för arbetslösas rätt att slippa jobba. Hur får en arbetarrörelse ihop det?
LO bjöd på torsdagen in till ett seminarium på temat varför det kan vara en poäng att arbetslösa inte tar det arbete de erbjuds. Det blev en surrealistisk föreställning.
LO-ekonomerna argumenterade utifrån en rapport som efter vissa kreativa matematiska övningar landar i slutsatsen att det för den arbetslösa, liksom för arbetsgivarna och samhället i övrigt, kan vara ekonomiskt fördelaktigt att individen väljer arbetslöshet framför "fel" arbete.
LO har i sitt modellexempel utgått från två personer som blir arbetslösa vid 61 år. En tämligen hopplös ålder att bli arbetslös i, kan det tyckas, men si den utsikten bjuder inte LO:s elfenbenstorn. För medan det i verkligheten skulle vara svårt för dessa 61-åringar att få något jobb alls, argumenterar LO-ekonomerna för att det ingalunda är självklart att de ska ta det arbete som de i verkliga livet inte lär bli erbjudna.
Med hjälp av diagrammet "Finansiellt optimum för statsfinanserna" och streck på längden och tvären försöker LO leda i bevis hur arbetslöshet kan vara bra även för skattebetalarna. Hur det kan vara bättre att vänta på ett arbete med högre lön även om det kortsiktigt är lika med högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Men haken med detta matematiska akrobatiknummer är att premisserna är påhittade.
För det finns ingenting som säger att den som väljer arbetslöshet framför ett arbete hon är överkvalificerad för har bättre chanser att senare få det arbete hon egentligen vill ha. Sambandet är det motsatta. Ju längre tid utanför arbetsmarknaden, desto svårare att ta sig in på den igen. I en aktuell Sifo-undersökning uppger sex av tio personalchefer att det är bättre att en arbetssökande haft ett enklare arbete än att hon läst en extra termin på universitet. I LO:s exempel är arbetslöshet, inte utbildning, alternativet. Och vem inbillar sig att arbetslöshet skulle vara mer attraktivt än studier?
På individplanet fruktar LO inlåsningseffekter. Individen får, enligt LO, svårt att söka nya jobb när hon samtidigt har ett arbete att sköta. Dessutom kan det hända att hon vänjer sig, får arbetskamrater och rent av trivs. Då, menar LO, är det bättre att hon inte har något arbete alls.
Det är häpnadsväckande att LO inte inser att den största risken för inlåsning finns i det egna hemmet. Att inte ha något skäl att gå upp om morgonen leder för de flesta till en växande passivitet. Arbetslöshet är stigmatiserande, och också det påverkar självfallet individen negativt. Arbete, allt arbete, har ett egenvärde.
Detta diskuterades flitigt på seminariet. Moderaternas partisekreterare Per Schlingman hävdade detta egenvärde medan LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin argumenterade för rätten att slippa ta vilket arbete som helst. Men i båda resonemangen är det något som fattas. Vad hände med plikten att försörja sig själv?
När LO-ekonomen Dan Andersson i tre punkter sammanfattar vad ett arbete kan erbjuda låter det såhär:
- Vård av humankapital
- Arbetslivserfarenhet
- Vidgat kontaktnät
Den självklara punkten "Egen försörjning" finns över huvud taget inte med.
Det har sagts förr men det förtjänar att sägas igen. Det finns bara två sätt att försörja sig. Antingen genom eget arbete eller genom andras. Ett arbete kan mycket väl vara utvecklande, men även om det inte är det, så fråntar inte det individen ansvar att efter bästa förmåga försörja sig själv.
I Sverige har vi en arbetarrörelse som kämpar för sina medlemmars rätt att inte arbeta. Inte underligt att utanförskapet kunnat växa sig så stort.
18 april 2007
Stroke - skärpta krav på blodtryckssänkning och snabb behandling!
Landstinget Blekinge har nu antagit ett unikt processorienterat program för profylax, behandling och eftervård hos oss 650 blekingar som årligen drabbas av stroke (slaganfall).
Programmet omfattar förebyggande åtgärder, diagnostik, snabb behandlingen med propplösande mediciner (trombolys) och synnerligen aktiv rehabilitering efter en aktuell stroke. Preventiva åtgärder för att undvika stroke och återfall av stroke stressas i programmet, som är helt unikt. Alla vårdnivåer har deltagit i framtagandet av sina egna nya förhållningssätt och hur dessa ska samordnas vid stroke, som huvudsakligen drabbar äldre. Programmet har just antagits av Landstingsstyrelsen.
Arbetsterapeuten Ingrid Hoffman och verksamhetschefen Gerd Frid i primärvården har koordinerat hela arbetet, som klarats av på drygt ett år. Flera landsting, kommuner och räddningstjänster har redan tagit kontakt för att ta till sig de gjorda erfarenheterna.
Vi blekingar kan snart känna oss helt trygga på att vi kommer att tas om hand enligt alla konstens regler när vi drabbas av stroke.
På grund av vår ändrade livsstil (rökstopp, regelbunden motion, nyttigare kost) och genom hälsoundersökningar och hälsosamtal med effektiv kontroll av blodtryck, reglering av kolesterolnivåerna och mild blodproppsprofylax kan nu antalet drabbade både av hjärtinfarkt och stroke minska högt upp i åldrarna. Till detta kommer en sänkt dödlighet och reducerad invaliditet hos de drabbade.
När det gäller stroke är ett välreglerat blodtryck under 140/90 mmHg A och O enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). När vi drabbas skall vi dessutom vara på sjukhuset inom 2 – 3 timmar efter debuten för att kunna vara kandidater för trombolys.
I takt med en allt bättre folkhälsa hos äldre kommer vi att ytterligare kunna öka vår livskvalitet och överlevnad.
Tjat hjälper!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Programmet omfattar förebyggande åtgärder, diagnostik, snabb behandlingen med propplösande mediciner (trombolys) och synnerligen aktiv rehabilitering efter en aktuell stroke. Preventiva åtgärder för att undvika stroke och återfall av stroke stressas i programmet, som är helt unikt. Alla vårdnivåer har deltagit i framtagandet av sina egna nya förhållningssätt och hur dessa ska samordnas vid stroke, som huvudsakligen drabbar äldre. Programmet har just antagits av Landstingsstyrelsen.
Arbetsterapeuten Ingrid Hoffman och verksamhetschefen Gerd Frid i primärvården har koordinerat hela arbetet, som klarats av på drygt ett år. Flera landsting, kommuner och räddningstjänster har redan tagit kontakt för att ta till sig de gjorda erfarenheterna.
Vi blekingar kan snart känna oss helt trygga på att vi kommer att tas om hand enligt alla konstens regler när vi drabbas av stroke.
På grund av vår ändrade livsstil (rökstopp, regelbunden motion, nyttigare kost) och genom hälsoundersökningar och hälsosamtal med effektiv kontroll av blodtryck, reglering av kolesterolnivåerna och mild blodproppsprofylax kan nu antalet drabbade både av hjärtinfarkt och stroke minska högt upp i åldrarna. Till detta kommer en sänkt dödlighet och reducerad invaliditet hos de drabbade.
När det gäller stroke är ett välreglerat blodtryck under 140/90 mmHg A och O enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). När vi drabbas skall vi dessutom vara på sjukhuset inom 2 – 3 timmar efter debuten för att kunna vara kandidater för trombolys.
I takt med en allt bättre folkhälsa hos äldre kommer vi att ytterligare kunna öka vår livskvalitet och överlevnad.
Tjat hjälper!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Fetmaoperation minskar dödlighet
Återgivet från Upsala Nya Tidning, Författare Åke Spross
Kirurgisk behandling är inte bara det mest effektiva sättet för mycket feta personer att gå ner i vikt. På sikt minskar fetmaoperationen också risken för att dö i förtid.
Det visar nya resultat från den unika svenska SOS-studien, som på onsdagen redovisas i Uppsala vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning.
- Detta är faktiskt första gången som man kan visa att viktnedgång vid svår fetma inte bara förbättrar flera riskfaktorer för sjukdom, utan också sänker dödligheten, säger docent Jarl Torgerson, chef för medicinkliniken vid Norra Älvsborgs länssjukhus.
Han är en av de ansvariga för SOS-studien som omfattar drygt 4 000 medelålders mycket feta kvinnor och män från hela landet, däribland Uppsala. Huvudsyftet med studien har varit att ta reda på om frivillig viktnedgång leder till sänkt dödlighet.
- Detta har inte varit självklart. En rad befolkningsstudier visar visserligen att fetma och viktuppgång ökar dödligheten, men i flera fall har det funnits en överdödlighet även för personer som gått ner i vikt, säger Jarl Torgerson.
I SOS-studien behandlades hälften av patienterna med någon form av fetmaoperation och hälften med kost- och livsstilsråd eller någon annan icke-kirurgisk behandling.
De uppföljningar som tidigare gjorts visar att kirurgisk behandling i flera avseenden, både på kort och på längre sikt, är överlägsen annan behandling av fetma.
För patienterna som fick någon form av icke-kirurgisk behandling sjönk vikten bara under några månader och efter tio år vägde de ännu mer än i utgångsläget. För patienterna som opererades däremot blev viktnedgången bestående och efter tio år vägde de 16 procent mindre än före operationen.
- För dem förbättrades långsiktigt också blodsockret rejält och blodfetterna blev betydligt bättre, medan blodtrycket påverkades i mindre utsträckning, säger Jarl Torgerson.
Men det är först nu, efter i genomsnitt 11 års uppföljning, som det står klart att förbättringarna av så kallade riskfaktorer också åtföljts av en sänkt dödlighet.
Under dessa år dog 228 av kvinnorna och männen i studien, 99 i den opererade gruppen och 129 i gruppen som fått någon form av icke-kirurgisk behandling. Det innebär att dödligheten var 26 procent lägre i gruppen som opererats och lyckats gå ner i vikt än i gruppen som inte opererats och inte gått ner i vikt.
- Detta talar starkt för att en bestående viktnedgång ger överlevnadsvinster, även om man inte kan utesluta att den kirurgiska behandlingen i sig kan ha en del effekter vid sidan av själva viktnedgången, säger Jarl Torgerson.
SOS-studien omfattar mycket feta personer, med ett så kallat kroppsmasseindex på minst 40 (gränsen för fetma går vid 30) och en medelvikt på 120 kilo. I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med så kraftig övervikt en fetmaoperation.
- Men operationsbehovet är mångdubbelt större. När vi nu för första gången kan visa att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster kommer förhoppningsvis mer att satsas på denna angelägna verksamhet, säger Jarl Torgerson.
Kirurgisk behandling är inte bara det mest effektiva sättet för mycket feta personer att gå ner i vikt. På sikt minskar fetmaoperationen också risken för att dö i förtid.
Det visar nya resultat från den unika svenska SOS-studien, som på onsdagen redovisas i Uppsala vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning.
- Detta är faktiskt första gången som man kan visa att viktnedgång vid svår fetma inte bara förbättrar flera riskfaktorer för sjukdom, utan också sänker dödligheten, säger docent Jarl Torgerson, chef för medicinkliniken vid Norra Älvsborgs länssjukhus.
Han är en av de ansvariga för SOS-studien som omfattar drygt 4 000 medelålders mycket feta kvinnor och män från hela landet, däribland Uppsala. Huvudsyftet med studien har varit att ta reda på om frivillig viktnedgång leder till sänkt dödlighet.
- Detta har inte varit självklart. En rad befolkningsstudier visar visserligen att fetma och viktuppgång ökar dödligheten, men i flera fall har det funnits en överdödlighet även för personer som gått ner i vikt, säger Jarl Torgerson.
I SOS-studien behandlades hälften av patienterna med någon form av fetmaoperation och hälften med kost- och livsstilsråd eller någon annan icke-kirurgisk behandling.
De uppföljningar som tidigare gjorts visar att kirurgisk behandling i flera avseenden, både på kort och på längre sikt, är överlägsen annan behandling av fetma.
För patienterna som fick någon form av icke-kirurgisk behandling sjönk vikten bara under några månader och efter tio år vägde de ännu mer än i utgångsläget. För patienterna som opererades däremot blev viktnedgången bestående och efter tio år vägde de 16 procent mindre än före operationen.
- För dem förbättrades långsiktigt också blodsockret rejält och blodfetterna blev betydligt bättre, medan blodtrycket påverkades i mindre utsträckning, säger Jarl Torgerson.
Men det är först nu, efter i genomsnitt 11 års uppföljning, som det står klart att förbättringarna av så kallade riskfaktorer också åtföljts av en sänkt dödlighet.
Under dessa år dog 228 av kvinnorna och männen i studien, 99 i den opererade gruppen och 129 i gruppen som fått någon form av icke-kirurgisk behandling. Det innebär att dödligheten var 26 procent lägre i gruppen som opererats och lyckats gå ner i vikt än i gruppen som inte opererats och inte gått ner i vikt.
- Detta talar starkt för att en bestående viktnedgång ger överlevnadsvinster, även om man inte kan utesluta att den kirurgiska behandlingen i sig kan ha en del effekter vid sidan av själva viktnedgången, säger Jarl Torgerson.
SOS-studien omfattar mycket feta personer, med ett så kallat kroppsmasseindex på minst 40 (gränsen för fetma går vid 30) och en medelvikt på 120 kilo. I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med så kraftig övervikt en fetmaoperation.
- Men operationsbehovet är mångdubbelt större. När vi nu för första gången kan visa att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster kommer förhoppningsvis mer att satsas på denna angelägna verksamhet, säger Jarl Torgerson.
14 april 2007
Östersjösamarbete inom hjärt-kärlområdet
Interpellation till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)
Blekingesjukhuset har gått miste om en betydande patientström inom hjärtsjukvården från Region Skåne. Huvudskälet är sannolikt av ekonomisk natur eftersom Region Skåne nu ackumulerar väntelistor inom området. Ömsesidig gottgörelse sker enligt gällande – volymsmässigt till intet förpliktigande - regionvårdsavtal, vilket dock Landstinget Blekinge utnyttjar inom andra medicinska områden.
Hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset redovisar en synnerligen hög kvalitet, som sålunda inte utnyttjas fullt ut.
De sinande patientintäkterna inom hjärtsjukvården från Region Skåne är delvis anledning till sjukhusets budgetöverskridanden, som även detta år prognostiserats till cirka 60 miljoner kr.
Med anledning av den föreliggande reservkapaciteten inom hjärtverksamheten borde väl samarbete sökas med andra intressenter inom Östersjöområdet?
Avser Landstinget Blekinge utröna intresset av att utveckla samarbete inom hjärt-kärlområdet med de Baltiska staterna, Kaliningrad, med flera?
Bo Arnesjö (m),
Ronneby
Blekingesjukhuset har gått miste om en betydande patientström inom hjärtsjukvården från Region Skåne. Huvudskälet är sannolikt av ekonomisk natur eftersom Region Skåne nu ackumulerar väntelistor inom området. Ömsesidig gottgörelse sker enligt gällande – volymsmässigt till intet förpliktigande - regionvårdsavtal, vilket dock Landstinget Blekinge utnyttjar inom andra medicinska områden.
Hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset redovisar en synnerligen hög kvalitet, som sålunda inte utnyttjas fullt ut.
De sinande patientintäkterna inom hjärtsjukvården från Region Skåne är delvis anledning till sjukhusets budgetöverskridanden, som även detta år prognostiserats till cirka 60 miljoner kr.
Med anledning av den föreliggande reservkapaciteten inom hjärtverksamheten borde väl samarbete sökas med andra intressenter inom Östersjöområdet?
Avser Landstinget Blekinge utröna intresset av att utveckla samarbete inom hjärt-kärlområdet med de Baltiska staterna, Kaliningrad, med flera?
Bo Arnesjö (m),
Ronneby
10 april 2007
Tandvårdschefer dömer ut vårdreform
Landets folktandvårdschefer är mycket kritiska till det förslag som tandvårdsutredningen lade fram i mars. Åtgärderna som föreslås leder till dyrare tandvård och försämrad tandhälsa, anser de 23 länscheferna.
I utredningen förslås bland annat att alla vuxna ska få en tandvårdscheck vartannat år och att ett skydd mot höga tandvårdskostnader införs.
I stället för att satsa på att reparera skador som redan inträffat, föreslår tandvårdscheferna i en artikel på DN Debatt en satsning på förebyggande tandvård till fast pris.
I utredningen förslås bland annat att alla vuxna ska få en tandvårdscheck vartannat år och att ett skydd mot höga tandvårdskostnader införs.
I stället för att satsa på att reparera skador som redan inträffat, föreslår tandvårdscheferna i en artikel på DN Debatt en satsning på förebyggande tandvård till fast pris.
07 april 2007
"Barn drabbas i onödan av svåra fosterskador"
Citat från DN-debatt:
Specialistbarnläkare: Tio barn om året drabbas av ryggmärgsbråck och ett hundratal får harmynthet för att Socialstyrelsen inte vill ge gravida kvinnor rätt vitamin. Socialstyrelsen har bestämt att mjöl inte får B-vitaminberikas med folsyra, trots att detta kan förhindra att barn föds med ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet). Varje år drabbas ett tiotal svenska barn i onödan av ryggmärgsbråck, vilket ger dem svåra handikapp för livet. Hälften av de cirka 200 barn som får harmynthet skulle också slippa sitt lidande om gravida kvinnor fick folsyreberikat mjöl. Detta är ytterligare belägg för att Socialstyrelsen anser att nyfödda barns och fosters hälsa kommer i andra hand, skriver barnmedicinprofessorerna Hugo Lagercrantz och Rolf Zetterström.
Folat är ett viktigt B-vitamin för blodbildningen med mera. Många människor har brist på folat, vilket kan vara särskilt skadligt hos gravida då det kan leda till ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet) hos de nyfödda barnen. För att förebygga detta kan man tillsätta folsyra till mjölet. Cirka hälften av alla ryggmärgsbråck kan förhindras med folsyra. Därför rekommenderas gravida att inta detta. Problemet är dock att det bör tas innan man blir gravid, vilket ofta inte sker. I stället har man därför infört berikning av mjölet med folsyra i länder såsom USA, Kanada, Brasilien, Sydafrika, Chile och Jordanien.
Men inte i Sverige och i en del andra europeiska länder. I en ledare i British Medical Journal (3/3 2007) frågas det vad Europa väntar på? Upp till hälften av de ungefär 4 500 barn som årligen föds med ryggmärgsbråck i Europa kanske inte skulle behöva drabbas. Utgör de gravida kvinnorna en sådan marginell grupp att man inte för deras skull kan utsätta hela befolkningen för extra folsyra? Bildningen av huvud-svans-axeln två veckor efter befruktningen är livets viktigaste händelse. Om inte det sker skulle vi förbli cellklumpar utan hjärna och ryggmärg. Ryggraden sluts som ett blixtlås i båda ändarna fem veckor efter befruktningen, vilket motsvarar cirka en vecka efter utebliven menstruation. I ett fall av cirka 1 000 sluts ej ryggraden vilket leder till ryggmärgsbråck eller anencali (avsaknad av framhjärna). Om tillståndet upptäcks under fostertiden aborteras fostret vanligen. Men barn med ryggmärgsbråck överlever om de inte aborteras. De blir mer eller mindre förlamade och får svårigheter att kontrollera tarmtömning och urinblåsa. De drabbas ofta av vattenskalle och måste förses med en shuntslang i hjärnans hålrum. Intellektuella funktionshinder är också vanliga. Diskussionen om tillsättning av folsyra i Sverige har varit intensiv det senaste decenniet. När Livsmedelsverket äntligen accepterat att berika mjölet med folsyra stoppades detta av Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund, Han begärde en ny utredning av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) , som nu förordar att fortsätta att avvakta med berikning av mjölet med folsyra. Enligt utredningen kommer det att innebära att ungefär tio barn kommer att drabbas av ryggmärgsbråck i onödan varje år i vårt land. Dessutom kommer det att leda till att ett tjugotal barn kommer att aborteras sent under graviditeten, om man upptäckt missbildningen med ultraljud och föräldrarna önskar abort.
Nu har det också kommit en rapport om att folsyratillskott kan reducera risken för läpp-käk-gomspalt. I Sverige skulle det innebära att hälften av de nu cirka 200 barn som drabbas skulle slippa denna defekt. Även om detta är en missbildning som kan korrigeras, så medför det stora påfrestningar för den drabbade familjen, ett flertal operativa ingrepp, tandreglering och talträning.
Folsyra har också positiva effekter för äldre för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och demens. I en holländsk studie som publicerats i New England Journal of Medicine i januari i år (vol 369, sid 208) har extra folsyratillskott visat sig förbättra minnet och reaktionshastigheten hos 50-70 år gamla män och kvinnor. Tveksamheten till att berika mjölet med folsyra är att det stimulerar celltillväxt och teoretiskt sett kan öka risken för cancer.
Frågan om huruvida vuxna verkligen kan riskera att oftare drabbas av cancer om folsyra tillsätts mjölet är rent teoretisk. Det förutsätter att man sätter i sig 4-5 hela limpor per dag för att få en koncentration, som möjligen kan öka cancerrisken hos råttor. Om det nu vore så att det skulle finnas minsta misstanke att någon drabbats av cancer på grund av folsyratillsatsen i USA torde det amerikanska livsmedelsverket (FDA) ha reagerat. Denna myndighet har penetrerat alla för- och nackdelar innan man påbjudit folsyratillsatsen.
Men Socialstyrelsen i vårt lilla land tycker sig veta bättre.Det här är bara ett exempel på att fostrets och barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen.
Ett annat exempel är att Socialstyrelsen gått ut med rekommendationen att snusa i stället för att röka, om man är nikotinberoende. Kanske ett bra råd för att minska lungcancerrisken hos vuxna män, men definitivt inte bra för fostret och det ammande barnet. För barnet kan det vara väl så hälsovådligt om mamman har snusat i stället för att ha rökt. Det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och adhd.
Andra exempel är att man ännu inte infört pneumokockvaccination. vilket skett i USA sedan flera år. Det leder till att barn får pneumokockhjärnhinneinflammation och blir döva helt i onödan. Vi saknar också allmän vaccination mot vattkoppor.
Socialstyrelsen brister också när det gäller kontrollen av nyfödda barns hälsa. Tidigare låg nyfödda på BB i cirka en vecka, varvid så gott som alla fall av gulsot och medfödda hjärtmissbildningar upptäcktes. Nu missas de oftare, när man går hem från BB tidigt. Minst fyra barn har i onödan blivit hjärnskadade de senaste åren på grund av att man inte åtgärdat gulsoten i tid. Dessförinnan hade detta inte inträffat på flera årtionden.
Flera av de sjukdomar och funktionshinder, som drabbar människor i olika åldrar har sitt ursprung under fosterlivet och den tidiga barndomen. Socialstyrelsen och SBU verkar inte begripa att förebyggande mödra- och barnhälsovård inte bara är bra för våra barns hälsa utan också för de vuxna. Att barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen kan bero på att det inte längre finns någon barnläkare i dess ledning. Denna brist har påtalats ett flertal gånger av Svenska barnläkarföreningen. Det är dags nu för en uppryckning, innan ännu fler barn drabbas av ryggmärgsbråck, hjärnskador och dövhet helt i onödan.
Hugo Lagercrantz
Rolf Zetterström
Specialistbarnläkare: Tio barn om året drabbas av ryggmärgsbråck och ett hundratal får harmynthet för att Socialstyrelsen inte vill ge gravida kvinnor rätt vitamin. Socialstyrelsen har bestämt att mjöl inte får B-vitaminberikas med folsyra, trots att detta kan förhindra att barn föds med ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet). Varje år drabbas ett tiotal svenska barn i onödan av ryggmärgsbråck, vilket ger dem svåra handikapp för livet. Hälften av de cirka 200 barn som får harmynthet skulle också slippa sitt lidande om gravida kvinnor fick folsyreberikat mjöl. Detta är ytterligare belägg för att Socialstyrelsen anser att nyfödda barns och fosters hälsa kommer i andra hand, skriver barnmedicinprofessorerna Hugo Lagercrantz och Rolf Zetterström.
Folat är ett viktigt B-vitamin för blodbildningen med mera. Många människor har brist på folat, vilket kan vara särskilt skadligt hos gravida då det kan leda till ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet) hos de nyfödda barnen. För att förebygga detta kan man tillsätta folsyra till mjölet. Cirka hälften av alla ryggmärgsbråck kan förhindras med folsyra. Därför rekommenderas gravida att inta detta. Problemet är dock att det bör tas innan man blir gravid, vilket ofta inte sker. I stället har man därför infört berikning av mjölet med folsyra i länder såsom USA, Kanada, Brasilien, Sydafrika, Chile och Jordanien.
Men inte i Sverige och i en del andra europeiska länder. I en ledare i British Medical Journal (3/3 2007) frågas det vad Europa väntar på? Upp till hälften av de ungefär 4 500 barn som årligen föds med ryggmärgsbråck i Europa kanske inte skulle behöva drabbas. Utgör de gravida kvinnorna en sådan marginell grupp att man inte för deras skull kan utsätta hela befolkningen för extra folsyra? Bildningen av huvud-svans-axeln två veckor efter befruktningen är livets viktigaste händelse. Om inte det sker skulle vi förbli cellklumpar utan hjärna och ryggmärg. Ryggraden sluts som ett blixtlås i båda ändarna fem veckor efter befruktningen, vilket motsvarar cirka en vecka efter utebliven menstruation. I ett fall av cirka 1 000 sluts ej ryggraden vilket leder till ryggmärgsbråck eller anencali (avsaknad av framhjärna). Om tillståndet upptäcks under fostertiden aborteras fostret vanligen. Men barn med ryggmärgsbråck överlever om de inte aborteras. De blir mer eller mindre förlamade och får svårigheter att kontrollera tarmtömning och urinblåsa. De drabbas ofta av vattenskalle och måste förses med en shuntslang i hjärnans hålrum. Intellektuella funktionshinder är också vanliga. Diskussionen om tillsättning av folsyra i Sverige har varit intensiv det senaste decenniet. När Livsmedelsverket äntligen accepterat att berika mjölet med folsyra stoppades detta av Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund, Han begärde en ny utredning av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) , som nu förordar att fortsätta att avvakta med berikning av mjölet med folsyra. Enligt utredningen kommer det att innebära att ungefär tio barn kommer att drabbas av ryggmärgsbråck i onödan varje år i vårt land. Dessutom kommer det att leda till att ett tjugotal barn kommer att aborteras sent under graviditeten, om man upptäckt missbildningen med ultraljud och föräldrarna önskar abort.
Nu har det också kommit en rapport om att folsyratillskott kan reducera risken för läpp-käk-gomspalt. I Sverige skulle det innebära att hälften av de nu cirka 200 barn som drabbas skulle slippa denna defekt. Även om detta är en missbildning som kan korrigeras, så medför det stora påfrestningar för den drabbade familjen, ett flertal operativa ingrepp, tandreglering och talträning.
Folsyra har också positiva effekter för äldre för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och demens. I en holländsk studie som publicerats i New England Journal of Medicine i januari i år (vol 369, sid 208) har extra folsyratillskott visat sig förbättra minnet och reaktionshastigheten hos 50-70 år gamla män och kvinnor. Tveksamheten till att berika mjölet med folsyra är att det stimulerar celltillväxt och teoretiskt sett kan öka risken för cancer.
Frågan om huruvida vuxna verkligen kan riskera att oftare drabbas av cancer om folsyra tillsätts mjölet är rent teoretisk. Det förutsätter att man sätter i sig 4-5 hela limpor per dag för att få en koncentration, som möjligen kan öka cancerrisken hos råttor. Om det nu vore så att det skulle finnas minsta misstanke att någon drabbats av cancer på grund av folsyratillsatsen i USA torde det amerikanska livsmedelsverket (FDA) ha reagerat. Denna myndighet har penetrerat alla för- och nackdelar innan man påbjudit folsyratillsatsen.
Men Socialstyrelsen i vårt lilla land tycker sig veta bättre.Det här är bara ett exempel på att fostrets och barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen.
Ett annat exempel är att Socialstyrelsen gått ut med rekommendationen att snusa i stället för att röka, om man är nikotinberoende. Kanske ett bra råd för att minska lungcancerrisken hos vuxna män, men definitivt inte bra för fostret och det ammande barnet. För barnet kan det vara väl så hälsovådligt om mamman har snusat i stället för att ha rökt. Det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och adhd.
Andra exempel är att man ännu inte infört pneumokockvaccination. vilket skett i USA sedan flera år. Det leder till att barn får pneumokockhjärnhinneinflammation och blir döva helt i onödan. Vi saknar också allmän vaccination mot vattkoppor.
Socialstyrelsen brister också när det gäller kontrollen av nyfödda barns hälsa. Tidigare låg nyfödda på BB i cirka en vecka, varvid så gott som alla fall av gulsot och medfödda hjärtmissbildningar upptäcktes. Nu missas de oftare, när man går hem från BB tidigt. Minst fyra barn har i onödan blivit hjärnskadade de senaste åren på grund av att man inte åtgärdat gulsoten i tid. Dessförinnan hade detta inte inträffat på flera årtionden.
Flera av de sjukdomar och funktionshinder, som drabbar människor i olika åldrar har sitt ursprung under fosterlivet och den tidiga barndomen. Socialstyrelsen och SBU verkar inte begripa att förebyggande mödra- och barnhälsovård inte bara är bra för våra barns hälsa utan också för de vuxna. Att barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen kan bero på att det inte längre finns någon barnläkare i dess ledning. Denna brist har påtalats ett flertal gånger av Svenska barnläkarföreningen. Det är dags nu för en uppryckning, innan ännu fler barn drabbas av ryggmärgsbråck, hjärnskador och dövhet helt i onödan.
Hugo Lagercrantz
Rolf Zetterström
01 april 2007
Läkarsällskapet om Dödshlälp i vissa fall
Delegation för medicinsk etik Läkarsällskapet ändrar riktlinjerna sid 1120 07-03-30
Beslutskapabel patient i respirator bör få läkarhjälp att avsluta sitt liv
Peter Örn Frilansjournalist i Läkartidningen
Beslutskapabla patienter som är så svårt sjuka eller skadade att de endast överlever med hjälp av respirator bör i vissa fall kunna få hjälp av sin läkare att avsluta sitt liv och då även få sederande läkemedel. Det anser Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, som nu ändrar riktlinjerna för när livsuppehållande behandling kan avslutas.
Beslutskapabel patient i respirator bör få läkarhjälp att avsluta sitt liv
Peter Örn Frilansjournalist i Läkartidningen
Beslutskapabla patienter som är så svårt sjuka eller skadade att de endast överlever med hjälp av respirator bör i vissa fall kunna få hjälp av sin läkare att avsluta sitt liv och då även få sederande läkemedel. Det anser Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, som nu ändrar riktlinjerna för när livsuppehållande behandling kan avslutas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)