Synpunkter på Sylvia Asklöf-Fortells artikel på ledarsidan i BLT 30/6.
Landstingets ekonomi står inför stora utmaningar. Ekonomerna hävdade primärt att det saknas över 270 miljoner kronor år 2009 och nära lika mycket åren framöver – i huvudsak vid Blekingesjukhuset. Med Landstingets aktuella mål måste därför stora skattehöjningar och kraftiga neddragningar göras om staten inte skjuter till betydande belopp. Men kanske ska målen ändras?
Hälso- och sjukvårdens ansträngda ekonomi beror på att vi lever friskare och längre. Att så sker kan bland annat tillskrivas:
• tidigare diagnoser och en begynnande minskning av antalet cancerdödsfall,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med minst hälften hos bägge könen samt
• att funktionsnedsättningarna hos oss äldre har minskat med en tredjedel.
Sålunda krävs organisatoriska förändringar av hälso- och sjukvården beroende på ändrade befolkningsmässiga förhållanden, ändrat sjukdomspanorama, ett allmänt bättre hälsotillstånd och den medicinska vetenskapens landvinningar. Detta understryks av en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd, en allt äldre befolkning med individuella hälsomässiga skillnader, nya eller återuppståndna infektionssjukdomar samt en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, depression, ledsjukdomar etc.).
Hälso- och sjukvårdens mål har hittills varit att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom - dock först vid symtom. Ju längre en mer eller mindre ”tyst” sjukdom fått utveckla sig innan diagnos, desto dyrare blir vården på grund av en ökande sjukdomsbörda och komplexitet.
Det är därför hög tid att satsa resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt. Äldre och andra riskgrupper bör därför erbjudas regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med hjälp av enklare diagnostiska hjälpmedel, måhända på våra hälsotorg? Vid resultat tydande på sjukdom eller förstadier därav bör läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs.
Vidare bör samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom. Med dessa åtgärder kan de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till båtnad för andra behov.
Landstingets huvudsakliga strategi bör sålunda vara:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning och epidemiologisk forskning för att nå tidigare diagnos av sjukdom
• att accelerera spridningen av kliniska forskningsresultat till hela personalen och befolkningen samt
• att ta fram kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hälso- och sjukvården.
Landstinget Blekinge ska nu erbjuda en likartad strategi – med tonvikt på äldre över 65 år. Det är ju i dessa åldrar vi löper störst risk att drabbas av sjukdom och handikapp.
Hoppas nu att Sylvia Asklöf-Fortells farhågor i detta avseende har skingrats!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
