Socialdemokraterna tappar 3,4 procentenheter i Sifos väljarbarometer för maj, till 40,7 procent.
Men oppositionen har fortfarande ett större stöd än regeringspartierna. Oppositionen får 53,2 procent av stödet medan den borgerliga alliansen får 43,1 procent skriver Svenska Dagbladet.
Miljöpartiet ökade med 1,5 procentenheter till 6,9 procent, vilket är det högsta värdet sedan juli 1997.
Nedgången för socialdemokraterna är den enda statistiskt säkerställda förändringen.
20 maj 2007
19 maj 2007
Hjärtinfarktvården kraftigt förbättrad
Flera ledande hjärtspecialister skriver att hjärtinfarktvården har starkt förbättrats i Sverige (Läkartidningen 20/2007). De regionala skillnaderna har minskat och evidensbaserad (evidens = bevis) behandling införts. Dödligheten i hjärtinfarkt har sålunda halverats under den senaste 11-årsperioden. Sjukhus med heltäckande infarktbehandling har lägst dödlighet - exempelvis Blekingesjukhuset.
Kvalitetsregistret Riks-HIA har stimulerat till en bättre och mer likvärdig infarktvård. I registreringen deltar 72 (av 75) sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter. År 2005 registrerades 19576 fall av akut hjärtinfarkt.
Hjärtinfarktvården har förbättrats avsevärt med införandet av ballongvidgning och stentbehandling av kransartärerna samt genom bättre blodproppshämmande läkemedel. Skillnaderna mellan olika regioner och län har minskat i takt med bättre följsamhet till nya nationella behandlingsriktlinjer.
Behandlingen av hjärtinfarkt har drastiskt förändrats med införande av primär perkutan koronarintervention (PCI, kransartärsingrepp vid hjärtkateterisering) som ökat från 5 till nära 50 procent under perioden. Hos patienter som behandlas med trombolys (blodproppsupplösning) har fördröjningstiden förkortats, främst genom att behandlingen startas redan i hemmet eller ambulansen. Profylaktisk mild blodproppshämmande behandling har bidragit liksom betablockad, kolesterolsänkande och angiotensinhämmande behandling.
Kranskärlsröntgen och kirurgiska kranskärlsingrepp har införts vid andra sjukhus än regionsjukhusen. Skillnaderna i behandlingsaktivitet och resultat har därför minskat påtagligt mellan sjukhus, landsting och regioner.
Det finns kvarstående utvecklingsområden speciellt vad gäller tillgången till snabba kranskärlsingrepp, avancerad behandling av rytmrubbningar och behandling vid komplicerande diabetes, nedsatt njurfunktion och hög ålder.
Landstinget Blekinge och Blekingesjukhuset ligger, genom sina förutseende satsningar på alla typer av hjärtutredningar och hjärtbehandlingar, bland de kvalitetsmässigt främsta.
Gruppledaren Nils Ingmar Thorell (fp) må tro vad han vill! Han borde läsa läxan och be om ursäkt för sina uttalanden!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
Kvalitetsregistret Riks-HIA har stimulerat till en bättre och mer likvärdig infarktvård. I registreringen deltar 72 (av 75) sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter. År 2005 registrerades 19576 fall av akut hjärtinfarkt.
Hjärtinfarktvården har förbättrats avsevärt med införandet av ballongvidgning och stentbehandling av kransartärerna samt genom bättre blodproppshämmande läkemedel. Skillnaderna mellan olika regioner och län har minskat i takt med bättre följsamhet till nya nationella behandlingsriktlinjer.
Behandlingen av hjärtinfarkt har drastiskt förändrats med införande av primär perkutan koronarintervention (PCI, kransartärsingrepp vid hjärtkateterisering) som ökat från 5 till nära 50 procent under perioden. Hos patienter som behandlas med trombolys (blodproppsupplösning) har fördröjningstiden förkortats, främst genom att behandlingen startas redan i hemmet eller ambulansen. Profylaktisk mild blodproppshämmande behandling har bidragit liksom betablockad, kolesterolsänkande och angiotensinhämmande behandling.
Kranskärlsröntgen och kirurgiska kranskärlsingrepp har införts vid andra sjukhus än regionsjukhusen. Skillnaderna i behandlingsaktivitet och resultat har därför minskat påtagligt mellan sjukhus, landsting och regioner.
Det finns kvarstående utvecklingsområden speciellt vad gäller tillgången till snabba kranskärlsingrepp, avancerad behandling av rytmrubbningar och behandling vid komplicerande diabetes, nedsatt njurfunktion och hög ålder.
Landstinget Blekinge och Blekingesjukhuset ligger, genom sina förutseende satsningar på alla typer av hjärtutredningar och hjärtbehandlingar, bland de kvalitetsmässigt främsta.
Gruppledaren Nils Ingmar Thorell (fp) må tro vad han vill! Han borde läsa läxan och be om ursäkt för sina uttalanden!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
14 maj 2007
Ett nytt klavertramp av Thorell (Fp)
Ronnebys allsmäktige folkpartist(?), tillika gruppledaren i Landstinget, Nils Ingmar Thorell (fp) har ånyo trampat rejält i klaveret.
I Landstingsfullmäktige 2 maj kallade han blekingarnas stolthet, thoraxverksamheten vid Blekingesjukhuset, för Landstingets ”gökunge”.
Hans utsago och andemeningen däri, har väckt ilska, bestörtning och förstämning inom thoraxkliniken och hela den övriga sjukvården.
Detta speciellt som thoraxkirurgin uppvisar en enastående hög kvalitet som faktiskt kommer alla blekingar och kronobergare till del.
Man frågar sig vem som i allra högsta grad platsar som blekingsk gökunge?
En bleking glömmer inte!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
I Landstingsfullmäktige 2 maj kallade han blekingarnas stolthet, thoraxverksamheten vid Blekingesjukhuset, för Landstingets ”gökunge”.
Hans utsago och andemeningen däri, har väckt ilska, bestörtning och förstämning inom thoraxkliniken och hela den övriga sjukvården.
Detta speciellt som thoraxkirurgin uppvisar en enastående hög kvalitet som faktiskt kommer alla blekingar och kronobergare till del.
Man frågar sig vem som i allra högsta grad platsar som blekingsk gökunge?
En bleking glömmer inte!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
10 maj 2007
Majonnäsburken och två koppar kaffe
En mysig historia av okänd författare
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.
"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.
"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."
09 maj 2007
Celler programmeras att självdö
Från SR 9 maj 2007
En forskargrupp i Göteborg har lyckats visa att celler kan skicka information till andra celler om hur de ska uppföra sig. Upptäckten som publiceras i en av ansedda Natures vetenskapliga tidskrifter kan leda till helt nya sätt att behandla flera olika sjukdomar.
– Det här är oerhört intressant eftersom det för det första talar om för oss att celler i kroppen kommunicerar på ett mycket mer intrikat sätt än vi trodde för bara någon vecka sedan. Det andra är att man skulle kunna använda det här sättet för kroppen att kommunicera med varandra med genetiskt material för medicinsk behandling. Man skulle kunna använda det för att behandla till exempel genetiska sjukdomar eller cancer, säger professor Jan Lötvall som leder forskargruppen.
I laboratoriet vid Sahlgrenska kan man till exempel suga upp cellerna en efter en i en kvadratmeterstor maskin som kallas Facs. I apparaten skjuts sedan laserstrålar mot cellerna. Forskarna kan då enkelt avgöra hur cellerna beter sig.
Exosomer
De fem personer som ingår i forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har studerat hur cellernas så kallade exosomer kan skickas till andra celler.
Exosomerna kan sedan innehålla olika slags direktiv om hur den andra cellen ska bete sig och i praktiken omprogrammera hela cellen så att den till och med kan förstöras.
Att omprogrammera celler så att de självmant förstörs är enligt forskarna revolutionerade eftersom det innebär att helt nya behandlingsmetoder av flera olika sjukdomar kan bli möjliga. Sjukdomar som cancer och till exempel cystisk fibros och blödarsjuka.
Allergiforskning
Jan Lötvall är professor i allergi och astma och hade ingen tanke på vad forskningen kunde leda till när forskargruppen började sitt arbete för två år sedan.
– Egentligen studerar vi allergiska processer och vi var intresserade av hur exosomer påverkar allergier. Sedan upptäckte vi att det var svårt att få en tydlig signal. Ibland var det åt ett håll och ibland åt ett annat. Vi funderade på om vi skulle lägga ned forskningen kring exosomer eller om vi skulle bestämma oss för att verkligen ta reda på vad de här innehåller. Vi bestämde oss för att jobba hårt och vara envisa och därav har vi de här resultaten i dag.
Frågan är när en enskild patient kan dra nytta av den här upptäckten.
– Det här är fortfarande forskning på laboratorienivå. Men vi hoppas kunna utveckla metoder som gör att vi kan börja testa detta på patienter kanske om redan fyra-fem år, säger Jan Lötvall.
En forskargrupp i Göteborg har lyckats visa att celler kan skicka information till andra celler om hur de ska uppföra sig. Upptäckten som publiceras i en av ansedda Natures vetenskapliga tidskrifter kan leda till helt nya sätt att behandla flera olika sjukdomar.
– Det här är oerhört intressant eftersom det för det första talar om för oss att celler i kroppen kommunicerar på ett mycket mer intrikat sätt än vi trodde för bara någon vecka sedan. Det andra är att man skulle kunna använda det här sättet för kroppen att kommunicera med varandra med genetiskt material för medicinsk behandling. Man skulle kunna använda det för att behandla till exempel genetiska sjukdomar eller cancer, säger professor Jan Lötvall som leder forskargruppen.
I laboratoriet vid Sahlgrenska kan man till exempel suga upp cellerna en efter en i en kvadratmeterstor maskin som kallas Facs. I apparaten skjuts sedan laserstrålar mot cellerna. Forskarna kan då enkelt avgöra hur cellerna beter sig.
Exosomer
De fem personer som ingår i forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har studerat hur cellernas så kallade exosomer kan skickas till andra celler.
Exosomerna kan sedan innehålla olika slags direktiv om hur den andra cellen ska bete sig och i praktiken omprogrammera hela cellen så att den till och med kan förstöras.
Att omprogrammera celler så att de självmant förstörs är enligt forskarna revolutionerade eftersom det innebär att helt nya behandlingsmetoder av flera olika sjukdomar kan bli möjliga. Sjukdomar som cancer och till exempel cystisk fibros och blödarsjuka.
Allergiforskning
Jan Lötvall är professor i allergi och astma och hade ingen tanke på vad forskningen kunde leda till när forskargruppen började sitt arbete för två år sedan.
– Egentligen studerar vi allergiska processer och vi var intresserade av hur exosomer påverkar allergier. Sedan upptäckte vi att det var svårt att få en tydlig signal. Ibland var det åt ett håll och ibland åt ett annat. Vi funderade på om vi skulle lägga ned forskningen kring exosomer eller om vi skulle bestämma oss för att verkligen ta reda på vad de här innehåller. Vi bestämde oss för att jobba hårt och vara envisa och därav har vi de här resultaten i dag.
Frågan är när en enskild patient kan dra nytta av den här upptäckten.
– Det här är fortfarande forskning på laboratorienivå. Men vi hoppas kunna utveckla metoder som gör att vi kan börja testa detta på patienter kanske om redan fyra-fem år, säger Jan Lötvall.
08 maj 2007
Peptiden (BNP) förutspår död i hjärtsvikt
2007-05-08 Dagens Medicin
Höga nivåer av peptiden BNP var starkt kopplat till högre risk att dö bland patienter som lades in på sjukhus för hjärtsvikt, enligt en ny studie publicerad i
Journal of the American College of Cardiology (online).
Amerikanska forskare har undersökt data från 48 629 hjärtsviktspatienter som lades in på sjukhus i USA under perioden april 2003–december 2004.
Forskarna delande in patienterna i fyra grupper efter hur höga nivåer av peptiden BNP, brain natriuretic peptide, de hade i blodet. Peptiden frisätts från hjärtat vid hög belastning.
Resultaten pekar på ett direkt samband mellan halterna av BNP och risken att dö under sjukhusvistelsen.
Bland patienterna som hade högst nivåer, 1 730 pg/ml eller mer, avled 6 procent under vistelsen på sjukhus. Motsvarande siffra för patienterna som hade lägst nivå, under 430 pg/ml, var 1,9 procent.
Resultaten från den amerikanska studien stärker bilden av BNP som biomarkör vid hjärtsvikt. Halterna av BNP och den besläktade peptiden NT-proBNP används i dag i klinisk rutin vid diagnos av patienter med symtom på hjärtsvikt.
– Vi hoppas att fynden ska hjälpa läkare att bättre värdera patienternas risk och styra behandlingen. Det här är den första studien som definitivt visar på ett samband mellan nivåer av BNP och risk att dö på sjukhus hos hjärtsviktspatienter, säger Gregg C Fonarow, professor vid University of California, Los Angeles, USA, i ett pressmeddelande från universitetet.
Höga nivåer av peptiden BNP var starkt kopplat till högre risk att dö bland patienter som lades in på sjukhus för hjärtsvikt, enligt en ny studie publicerad i
Journal of the American College of Cardiology (online).
Amerikanska forskare har undersökt data från 48 629 hjärtsviktspatienter som lades in på sjukhus i USA under perioden april 2003–december 2004.
Forskarna delande in patienterna i fyra grupper efter hur höga nivåer av peptiden BNP, brain natriuretic peptide, de hade i blodet. Peptiden frisätts från hjärtat vid hög belastning.
Resultaten pekar på ett direkt samband mellan halterna av BNP och risken att dö under sjukhusvistelsen.
Bland patienterna som hade högst nivåer, 1 730 pg/ml eller mer, avled 6 procent under vistelsen på sjukhus. Motsvarande siffra för patienterna som hade lägst nivå, under 430 pg/ml, var 1,9 procent.
Resultaten från den amerikanska studien stärker bilden av BNP som biomarkör vid hjärtsvikt. Halterna av BNP och den besläktade peptiden NT-proBNP används i dag i klinisk rutin vid diagnos av patienter med symtom på hjärtsvikt.
– Vi hoppas att fynden ska hjälpa läkare att bättre värdera patienternas risk och styra behandlingen. Det här är den första studien som definitivt visar på ett samband mellan nivåer av BNP och risk att dö på sjukhus hos hjärtsviktspatienter, säger Gregg C Fonarow, professor vid University of California, Los Angeles, USA, i ett pressmeddelande från universitetet.
05 maj 2007
Stockholm skärper vårdgarantin
Stockholms läns landsting är först ut med att uppfylla vallöftet att förbättra vårdgarantin och öka pressen på att köerna kortas. Men på nationell nivå dröjer det innan rättigheterna skärps för patienterna att ställa krav på sjukvården.
Bäst resultat har Halland enligt den jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting offentliggör idag.
I Halland är man även bäst på att få fram patienterna till en bedömning hos en allmänläkare inom sju dagar.
Stockholm ingår inte i jämförelserna.
Den nuvarande vårdgarantin för all planerad sjukvård infördes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den innebär i korthet att alla ska få kontakt med någon vårdpersonal under den första dagen. Högst sju dagar senare ska man få träffa en allmänspecialist och är det nödvändigt ska man sedan få komma till en specialistläkare inom 90 dagar.
När diagnosen är klar och man bestämt vad som ska göras gäller att behandlingen måste komma igång inom max 90 dagar. Totalt kan det alltså gå över ett halvår innan man exempelvis får sin operation utförd.
Liknande garantier finns även i andra länder. Men i exempelvis Storbritannien är den betydligt skarpare där maxväntetiden får vara 18 veckor mellan det att en allmänläkare bestämt vad som ska göras tills behandlingen startar.
Den borgerliga alliansen har också kritiserat vårdgarantin sedan den infördes och kallat den tunn och svag. Men i regeringsställning har alliansen hittills inte gjort något för att förbättra vårdgarantin. Nu tar det borgerligt styrda Stockholmslandstinget tag i frågan. Den sammanlagda maxväntetiden ska dras ner till 125 dagar. Framför allt ska tiden kortas för att få träffa en specialistläkare.
–Det är ju där som så mycket väntan uppstår. Remissen kan vandra runt mellan vårdgivarna medan patienterna skickas hit och dit, säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp).
Enligt henne klarar Stockholmslandstinget omkring 90 procent av all planerad vård inom den nuvarande garantitiden. Så snart man ser att någon kö växer till sig försöker man snabbt köpa in extrabehandlingar.
–När vi inför en vässad garanti kanske det tar ett år innan den fungerar utan problem. Men bara genom att öka pressen på vården kommer den att bli effektivare, säger Birgitta Rydberg som inte tror att kostnaderna ökar.
Berlith Persson, som är samordnare av vårdgarantifrågorna inom Sveriges kommuner och landsting, vill inte utan vidare hålla med om att Stockholm är bäst på att klara vårdgarantin.
–Det är jättebra att de vill förstärka garantin, men det är upp till bevis om de fixar det. De är svaga på att skicka in svar på hur de klarar gränserna, från de privata vårdgivarna får vi inte in särskilt många uppgifter alls. De kan vara jätteduktiga, men det är ingen som vet, säger hon.
Generellt blir landstingen bättre på att klara vårdgarantin, men det går för långsamt, menar Berlith Persson.
–Det är inte alltid mer pengar som hjälper. Det kan lika ofta handla om att ändra på organisationen, att se över remisshanteringen och att öka informationen.
Kenneth Johansson (c) är ordförande i riksdagens socialutskott och har stora förväntningar på alliansregeringen. Han hoppas på en sammanlagd vårdgaranti på högst 60 dagar från första kontakten tills behandling.
–Mer ska det inte behövas, men det kanske dröjer till 2010 innan det finns inskrivet i den nya patienträttighetslagen. Men ett första steg hoppas jag kan komma redan till hösten, säger han.
En förutsättning är då att centern och folkpartiet som är mest pådrivande kan få med sig moderaterna och kristdemokraterna i den kommande höstbudgeten.
Immunceller ny metod mot tarmcancer
2007-05-04 Dagens Medicin
En ny behandlingsmetod av spridd tjocktarmscancer presenteras i en avhandling från Karolinska institutet. Behandlingen kan fungera som ett alternativ till kirurgi och cellgifter.
Behandlingsmetoden är en form av immunoterapi och går ut på att använda kroppens egna vita blodkroppar – lymfocyterna.
Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. I dessa lymfkörtlar finns lymfocyterna som en del av immunförsvaret.
Genom att identifiera de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer kan forskarna särskilja dem och odla dem utanför kroppen. Därefter kan de cancerbekämpande lymfocyterna genom blodtransfusion återinföras till kroppen och på det viset stärka immunförsvaret.
Då det vid immunoterapi handlar om kroppens eget material har behandlingen inte medfört några biverkningar.
– Patienter som har behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. En genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl, specialistläkare vid Södersjukhuset och författare till avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Läs avhandlingen på KI:s hemsida: Human colorectal cancer - Experimental staging and therapeutics
Fredrik Hultgren
En ny behandlingsmetod av spridd tjocktarmscancer presenteras i en avhandling från Karolinska institutet. Behandlingen kan fungera som ett alternativ till kirurgi och cellgifter.
Behandlingsmetoden är en form av immunoterapi och går ut på att använda kroppens egna vita blodkroppar – lymfocyterna.
Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. I dessa lymfkörtlar finns lymfocyterna som en del av immunförsvaret.
Genom att identifiera de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer kan forskarna särskilja dem och odla dem utanför kroppen. Därefter kan de cancerbekämpande lymfocyterna genom blodtransfusion återinföras till kroppen och på det viset stärka immunförsvaret.
Då det vid immunoterapi handlar om kroppens eget material har behandlingen inte medfört några biverkningar.
– Patienter som har behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. En genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl, specialistläkare vid Södersjukhuset och författare till avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Läs avhandlingen på KI:s hemsida: Human colorectal cancer - Experimental staging and therapeutics
Fredrik Hultgren
02 maj 2007
Ultraljudsscreening för aortaaneurysm
Från Dagens Medicin
Efter ett år med allmän ultraljuds-undersökning av kroppspulsådern för alla 65-åriga män i Uppsala visar sig projektet framgångsrikt. Ett 40-tal fall av vidgad kroppspulsåder hittades, och nu införs även undersökning av kvinnor.
Mellan 6 och 8 procent av alla män över 65 års ålder har bukaortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern). Om bråcket brister leder det oftast till döden. Brustet bukaortaaneurysm orsakar årligen mellan 700 och 1 000 dödsfall i Sverige, men en tidig upptäckt av bråcket innebär att en förebyggande operation kan genomföras.
Därför började Landstinget i Uppsala län förra året att erbjuda alla 65-åriga män en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Av de 1 452 män som kallades genomfördes undersökningen på 1 212. Totalt upptäcktes 40 fall av vidgad kroppspulsåder. I sex fall var bråcket så stort att operation genomfördes mycket snart efter undersökningen.
Nu fortsätter undersökningarna med nästa årskull, män födda 1942. Dessutom inleds i forskningssyfte ett projekt där samtliga 70-åriga kvinnor i landstinget erbjuds undersökningen.
- Syftet är att undersöka om det lönar sig att undersöka samtliga kvinnor. Visserligen är sjukdomen inte alls lika vanlig bland kvinnor, men å andra sidan finns det studier som visar att pulsåderbråck hos kvinnor har en större benägenhet att brista, säger Anders Wanhainen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för undersökningarna, i ett pressmeddelande.
Efter ett år med allmän ultraljuds-undersökning av kroppspulsådern för alla 65-åriga män i Uppsala visar sig projektet framgångsrikt. Ett 40-tal fall av vidgad kroppspulsåder hittades, och nu införs även undersökning av kvinnor.
Mellan 6 och 8 procent av alla män över 65 års ålder har bukaortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern). Om bråcket brister leder det oftast till döden. Brustet bukaortaaneurysm orsakar årligen mellan 700 och 1 000 dödsfall i Sverige, men en tidig upptäckt av bråcket innebär att en förebyggande operation kan genomföras.
Därför började Landstinget i Uppsala län förra året att erbjuda alla 65-åriga män en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Av de 1 452 män som kallades genomfördes undersökningen på 1 212. Totalt upptäcktes 40 fall av vidgad kroppspulsåder. I sex fall var bråcket så stort att operation genomfördes mycket snart efter undersökningen.
Nu fortsätter undersökningarna med nästa årskull, män födda 1942. Dessutom inleds i forskningssyfte ett projekt där samtliga 70-åriga kvinnor i landstinget erbjuds undersökningen.
- Syftet är att undersöka om det lönar sig att undersöka samtliga kvinnor. Visserligen är sjukdomen inte alls lika vanlig bland kvinnor, men å andra sidan finns det studier som visar att pulsåderbråck hos kvinnor har en större benägenhet att brista, säger Anders Wanhainen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för undersökningarna, i ett pressmeddelande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)