12 mars 2003

Riktlinjer för förebyggande av hjärtkärlsjukdomar

Motion till Landstinget Blekinge.

Nya europeiska riktlinjer för förebyggande av hjärtkärlsjukdomar presenterades vid 2003 års ”Congress of the European Society of Cardiology (ESC)” i Wien i september.

Uppdateringen av riktlinjerna från 1998 hade gjorts av en arbetsgrupp med representanter för 8 ledande organisationer: European Association for the Study of Diabetes, International Diabetes Federation Europe, European Atherosclerosis Society, European Heart Network, European Society of Hypertension, International Society of Behavioural Medicine, European Society of General Practice/Family Medicine och European Society of Cardiology.

De evidensbaserade riktlinjerna avses minska incidensen av primära eller återkommande tillstånd orsakade av åderförkalkning t.ex. i hjärtats kranskärl, i hjärnans blodkärl (stroke) och i perifera artärer (inkl. högt blodtryck). Man fokuserar profylax mot invaliditet och tidiga dödsfall. Vidare rollen av livsstilsförändringar, hur riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom ska bedömas och användningen av olika profylaktiska läkemedel för att förhindra hjärtkärlsjukdom.

Riktlinjerna avses ligga till grund för nationella och regionala program för profylax mot hjärtkärlsjukdom. Implementering förutsätter att om professionella grupper samverkar på kommunal, regional och nationell nivå. De ska sålunda utgöra ett ramverk inom vilket alla nödvändiga anpassningar ska kunna ske för att tillfredsställa olika politiska, ekonomiska, sociala och medicinska förhållanden.

Riktlinjerna från 1998 har ändrats genom att:

· De fokuserar alla åderförkalkningssjukdomar och inte enbart de i kranskärlen.

Orsakerna till hjärtinfarkt, stroke och sjukdomar i de perifera kärlen sammanfaller ofta och aktuella studier har visat att flera terapiformer inte bara förhindrar hjärtinfarkt utan även stroke och perifer kärlsjukdom.

· De innehåller multifaktoriella riskmodeller.

För att bedöma risker för hjärtkärlsjukdom omfattar riktlinjerna flera multifaktoriella riskmodeller. Samarbetsgruppen förordar användning av den s.k. SCORE-modellen och har utvecklat speciella riskscheman. Riskvärderingen kan med SCORE-databasen lätt anpassas till nationella eller regionala förhållanden, resurser och prioriteringar och tar hänsyn till variationerna av hjärtkärlsjukdomarnas mortalitet i Europa. Kärnan i modellen är att risken nu definieras som absolut 10-årig sannolikhet för att en person drabbas av fatal hjärtkärlsjukdom.

· De anger prioriteringar.

Högst prioritet har patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom och patienter som har stor risk att drabbas av primär hjärtkärlsjukdom. Hög risk kan också påvisas med nya tekniker som tillåter visualisering av subklinisk åderförkalkning.

· De ger nya rekommendationer.

Rekommendationer ges beträffande behovet av beteendeförändringar, hantering av riskfaktorer och profylaktisk användning av specifika läkemedel. Detta inkluderar professionellt styrd reduktion av riskfulla beteenden som har samma mål: att inte röka, att äta bättre och att vara fysiskt aktiv. Mål sätts också för individuellt blodtryck, total- och LDL-cholesterol och blodsocker.

En sammanfattning och en pocketversion finns på ESC hemsida http://www.escardio.org

Hela dokumentet kan skaffas direkt från European Society of Cardiology (ESC).

Nära sammanfallande ställningstaganden har nu tagits av Läkemedelsverket och flera expertgrupper i Sverige och USA. (Läkartidningen, Nr 39, 2003, Volym 100).

Mot ovanstående bakgrund föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge, besluta:

Att ge Landstingets kansli i samarbete med Primärvårdsförvaltningen och helst även Primärkommunerna i uppdrag att föranstalta om ett snabbt ibruktagande av dessa riktlinjer.

På vägnar av Moderata Samlingspartiet i Blekinge

Bo Arnesjö, ledamot och Gustav Nilsson, Gruppledare