Av Olle Lönnaeus och Erik Magnusson, Sydsvenska Dagbladet
Sveriges nya regering vill att folk ska jobba högre upp i åldrarna. I den budget som lämnas till riksdagen om tre veckor finns flera åtgärder för att få fler att arbeta efter 65.
Det blir slopad arbetsgivaravgift och lägre skatt för dem som nått pensionsåldern. Landets blivande statsminister Fredrik Reinfeldt fortsatte på onsdagen förhandlingarna om regeringspolitiken med sina tre borgerliga partiledarkolleger. Hittills har mycket lite läckt ut från samtalen. Grundbulten i alliansens politik blir att det ska löna sig bättre att arbeta jämfört med att leva på bidrag.
Enligt vad Sydsvenskan erfar kommer Fredrik Reinfeldt redan i sin regeringsförklaring nästa fredag att presentera flera förslag som är särskilt riktade mot äldre.
De som är över 65 ska tjäna ordentligt på att fortsätta jobba.
–Det är viktigt om vi ska klara välfärdens utmaningar att vi får så många arbetade timmar som möjligt i svensk ekonomi, säger Mats Odell, kristdemokraternas ekonomiske talesman.
Två centrala förslag är:
* Företag slipper betala arbetsgivaravgifter för anställda som är 65 år eller äldre (pensionsavgiften ska dock betalas).
* Dubbelt jobbavdrag för dem över 65. Alla inkomsttagare oavsett ålder får ett jobbavdrag som sänker skatten med en knapp tusenlapp i månaden. De äldre skattebefrias dessutom helt för inkomster upp till cirka 65 000 kronor per år.
De borgerliga partierna anser att det faktum att allt fler medborgare lever och är friska allt längre gör att är det fullt rimligt att de också arbetar mer.
Arbete kan till och med förbättra hälsan för många, tror de fyra partierna.
Inom alliansen har man tagit fram en beräkning som visar på stora samhällsekonomiska vinster om folk arbetar längre. Eftersom löner är högre än pensioner hålls köpkraften uppe.
Om tio procent av befolkningen i åldern 65–75 år fortsätter jobba ger det staten åtta miljarder kronor per år i ökad moms- och inkomstskatteintäkter.
–Det finns en myt att vi måste pensionera äldre för att lämna plats åt yngre. Men pensionärer står oftast på toppen av sin inkomst. För den som går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske tiotusen per månad. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. Den efterfrågan är det viktigt att vi håller uppe, säger Mats Odell.
Karin Pilsäter, folkpartiets finansministerkandidat, håller med:
–Det är inte så som miljöpartiet brukar påstå, att jobben är begränsade och måste ransoneras till de unga.
I de pågående partiledaröverläggningarna diskuteras också fler stimulanser riktade mot äldre — och som man hoppas vinna få med i höstens budget:
* Äldre som vill fortsätta jobba åt sin gamla arbetsgivare ska lättare få F-skattsedel så att han/hon kan fortsätta som egen företagare med det gamla företaget som ende uppdragsgivare.
* Arbetsmarknadspolitiken ska i högre grad stimulera sysselsättning bland äldre. Bland annat ska ett nationellt äldreråd skapas.
* Nystartsjobb för äldre. Företag som anställer personer över 55 år och som varit sjuka eller arbetslösa länge ska slippa arbetsgivaravgifter i upp till tio år.
Enligt en källa med insyn i den borgerliga regeringsbildningen är äldrepaketet en mycket viktig del i regeringens strategi för att skapa fler jobb. Därför står det nu högt på reger-ingen Reinfeldts prioritetslista.
Av Olle Lönnaeus och Erik Magnusson, Sydsvenska Dagbladet
29 september 2006
Allt fler äldre fortsätter jobba
Antalet anställda i den offentliga sektorn som fortsatt jobba efter 65 år har tredubblats mellan åren 2000 och 2004, enligt Statistiska centralbyrån.
År 2004 var det nära 10 000 som var över 64 år, mot drygt 3 000 år 2000. 65- och 66-åringarna ökar mest, arbetar flest timmar och har de högsta medellönerna.
En förklaring är rättigheten att jobba till 67 år, införd 2001. Det nya pensionssystemet anses inte ha någon större betydelse.
Arbete efter 65 år är mest omfattande bland hälso- och sjukvårdsspecialister, som läkare och tandläkare. Allt fler barnmorskor och sjuksköterskor väljer också att stanna kvar efter 65, medan det är betydligt ovanligare bland den övriga vård- och omsorgspersonalen.
Alla läraryrken, förutom grundskollärarna, har också ökad andel anställda över 65 år.
Benägenheten att jobba efter 64 år är störst i storstadsområdena. Där utgör de allra äldsta 2 procent av antalet sysselsatta i den offentliga sektorn, mot i genomsnitt 1,5 procent.
I Blekinge är bristen på kvalificerad arbetskraft stor. Nu borde socialdemokraterna och deras stöttepelare tänka om, eller hur?
Bo Arnesjö (m)
E-post: arnesjo.bo@ipbo.com
Ronneby
År 2004 var det nära 10 000 som var över 64 år, mot drygt 3 000 år 2000. 65- och 66-åringarna ökar mest, arbetar flest timmar och har de högsta medellönerna.
En förklaring är rättigheten att jobba till 67 år, införd 2001. Det nya pensionssystemet anses inte ha någon större betydelse.
Arbete efter 65 år är mest omfattande bland hälso- och sjukvårdsspecialister, som läkare och tandläkare. Allt fler barnmorskor och sjuksköterskor väljer också att stanna kvar efter 65, medan det är betydligt ovanligare bland den övriga vård- och omsorgspersonalen.
Alla läraryrken, förutom grundskollärarna, har också ökad andel anställda över 65 år.
Benägenheten att jobba efter 64 år är störst i storstadsområdena. Där utgör de allra äldsta 2 procent av antalet sysselsatta i den offentliga sektorn, mot i genomsnitt 1,5 procent.
I Blekinge är bristen på kvalificerad arbetskraft stor. Nu borde socialdemokraterna och deras stöttepelare tänka om, eller hur?
Bo Arnesjö (m)
E-post: arnesjo.bo@ipbo.com
Ronneby
Hälsokoll hos äldre
År 2001 uttalade Riksdagen ett starkt stöd för regelbundna hälsosamtal och hälsoundersök-ningar av äldre över 70 år. Regeringen fick uppdraget att införa sådana undersökningar i lan-det. I Landstinget Blekinge har vi Moderater begärt inrättande av sådan verksamhet sedan 2002.
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak erbjudits personer mellan 45 och 65 år, det vill säga personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag – starkt ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjukdomsfrekvens än de över 65 år.
Äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framåt och medellivslängden ökar. Därför är det viktigt för den enskilde och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre kan få individuella hälsoråd.
H 70-projektet i Göteborg är världens mest omfattande projekt om de äldres liv och hälsa. Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör ingå i sjukvårdsplaneringen.
De äldre utgör en riskgrupp, där både över- och underdiagnostik är vanlig. Sociala missför-hållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder.
Just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom bör så snart som möjligt få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttöm-da. Begreppet ”behandling endast på vital indikation” bör utgå.
Familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoun-dersökningarna i samverkan med den kommunala äldreomsorgen. De undersysselsatta Hälsotorgen i Blekinge bör här också kunna få en viktig roll. Samtalen bör genomföras efter ett särskilt schema där svaren kan avslöja tecken på ohälsa, symtom på sjukdom eller eventuella sociala problem. Hälsoråd bör också ingå i samtalen.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och an-nan allvarlig sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan den därvid friställda sjukvårdskapaciteten utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal har därför prövats och en betydande ekonomisk förstärkning av primärvården har skett. På många håll måste pensionerade läkare och sjuksköterskor bistå med sitt kunnande på grund av läkar- och sjuksköterskebristen.
Förra regeringen har accepterat att föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosam-tal för äldre. Landstingen har fått uppdraget! Landstinget Blekinge är inget undantag, eller hur Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
arnesjo.bo@ipbo.se
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak erbjudits personer mellan 45 och 65 år, det vill säga personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag – starkt ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjukdomsfrekvens än de över 65 år.
Äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framåt och medellivslängden ökar. Därför är det viktigt för den enskilde och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre kan få individuella hälsoråd.
H 70-projektet i Göteborg är världens mest omfattande projekt om de äldres liv och hälsa. Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör ingå i sjukvårdsplaneringen.
De äldre utgör en riskgrupp, där både över- och underdiagnostik är vanlig. Sociala missför-hållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder.
Just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom bör så snart som möjligt få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttöm-da. Begreppet ”behandling endast på vital indikation” bör utgå.
Familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoun-dersökningarna i samverkan med den kommunala äldreomsorgen. De undersysselsatta Hälsotorgen i Blekinge bör här också kunna få en viktig roll. Samtalen bör genomföras efter ett särskilt schema där svaren kan avslöja tecken på ohälsa, symtom på sjukdom eller eventuella sociala problem. Hälsoråd bör också ingå i samtalen.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och an-nan allvarlig sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan den därvid friställda sjukvårdskapaciteten utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal har därför prövats och en betydande ekonomisk förstärkning av primärvården har skett. På många håll måste pensionerade läkare och sjuksköterskor bistå med sitt kunnande på grund av läkar- och sjuksköterskebristen.
Förra regeringen har accepterat att föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosam-tal för äldre. Landstingen har fått uppdraget! Landstinget Blekinge är inget undantag, eller hur Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
arnesjo.bo@ipbo.se
24 september 2006
Stark högervind i valet
Valets stora vinnare! Fredrik Reinfeldt! Sveriges befriare från socialistoket!!
Ronnebymoderaterna har sannolikt vunnit 9 mandat i Kommunfullmäktige, 2 mandat i Landstingsfullmäktige och varit betydelsefulla i två Riksdagsmandat!
Sluträkningen är ännu inte klar men det verkar som om vänstermajoriteten i Sveriges rödaste landsdel minskar!
Ser fram emot nästa val om fyra år då den nya regeringen fått befästa sin stora popularitet!
Bo Arnesjö (m)
16 september 2006
Borgerligt övertag två dagar före valet
2006-09-16 Sveriges Radio SR
De senaste opinionsmätningarna inför valet som publiceras i flera morgontidningar visar på en övervikt för de borgerliga partierna även om den inte är statistiskt säkerställd.
Sifos mätning ger den borgerliga alliansen ett övertag med 2,7 procentenheter över socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.
Temomätningen visar på en övervikt för den borgerliga alliansen med 4,4 procentenheter.
I Ruabs mätning i Dagens Industri minskar den borgerliga alliansens försprång till 2,1 procentenheter och tidningen förutspår ett rysarval.
15 september 2006
Nationalekonom: Sänkt a-kassa leder till fler jobb
SR Nyheter:
Det borgerliga förslaget att sänkt a-kassa som ett sätt att få fram nya jobb har vållat mycket debatt under valrörelsen. Socialdemokraterna avfärdar förslaget, men nationalekonomisk forskning pekar på att det finns orsakssamband mellan sänkt a-kassa och nya jobb.
– Från olika statistiska studier så vet man mycket väl att lägre arbetslösersättning tycks ge lägre arbetslöshet och fler jobb. De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.
– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.
Forskning bekräftar förslagEnligt Lars Calmfors pekar forskningen tydligt på att lägre a-kassa håller tillbaka lönekraven. På så sätt sjunker på sikt arbetskraftskostnaderna och då ökar i sin tur efterfrågan på arbetskraft och då blir det fler jobb.
Just det här förslaget, att sänka a-kassan för att få fram fler jobb, har kritiserats hårt av socialdemokraterna som menar att det leder till ökande inkomstklyftor och jobb med löner som det inte går att leva på.
Tror inte på lönedumpningMen moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.
– Vi har ju fördelen av att arbeta inom ramen för den svenska modellen, vi har en mycket välutbildad arbetskraft, det sätter en ram för löneskillnaderna. Det har varit ett viktigt skäl till varför vi har haft rätt små löneskillnader i Sverige.
– Vi har förhållandevis straka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att händasäger Anders Borg.
Stefan Winiger SR
Det borgerliga förslaget att sänkt a-kassa som ett sätt att få fram nya jobb har vållat mycket debatt under valrörelsen. Socialdemokraterna avfärdar förslaget, men nationalekonomisk forskning pekar på att det finns orsakssamband mellan sänkt a-kassa och nya jobb.
– Från olika statistiska studier så vet man mycket väl att lägre arbetslösersättning tycks ge lägre arbetslöshet och fler jobb. De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.
– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.
Forskning bekräftar förslagEnligt Lars Calmfors pekar forskningen tydligt på att lägre a-kassa håller tillbaka lönekraven. På så sätt sjunker på sikt arbetskraftskostnaderna och då ökar i sin tur efterfrågan på arbetskraft och då blir det fler jobb.
Just det här förslaget, att sänka a-kassan för att få fram fler jobb, har kritiserats hårt av socialdemokraterna som menar att det leder till ökande inkomstklyftor och jobb med löner som det inte går att leva på.
Tror inte på lönedumpningMen moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.
– Vi har ju fördelen av att arbeta inom ramen för den svenska modellen, vi har en mycket välutbildad arbetskraft, det sätter en ram för löneskillnaderna. Det har varit ett viktigt skäl till varför vi har haft rätt små löneskillnader i Sverige.
– Vi har förhållandevis straka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att händasäger Anders Borg.
Stefan Winiger SR
14 september 2006
12 september 2006
Gammal självgodhet mot nytt framtidshopp
Söndagskvällens duell i SVT1 tydliggjorde att valet nästa söndag står mellan ett gammalt och ett nytt ledarskap. Mellan ett gammalt ledarskap som inte ser några samhällsproblem och därmed saknar svaren och ett nytt ledarskap som ser nutidens utmaningar och har en politik för att jobben ska bli fler, skolan bättre och fler brott klaras upp. Mellan ett gammalt ledarskap som saknar regeringspartners och ett nytt ledarskap som förbereder sig gemensamt.
Duellen tydliggjorde skillnaderna i valets viktigaste frågor: jobben, skolan och brotten.
I inledningen av duellen anklagade Göran Persson Fredrik Reinfeldt för att vilja införa en "pensionärsskatt".
Detta är givetvis inte sant.
Vad det handlar om är den Borgerliga alliansens jobbavdrag. Det gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Detta gör vi för att vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Att fler unga kommer i arbete är den viktigaste frågan för äldre. Det är nämligen bara då som vi kan trygga pensionerna och utveckla välfärden. Vi vill dessutom införa kraftfulla skattereduktioner för äldre som bor i hyresrätt.
Efter duellen sa Göran Persson att "Sverige blir som vilket europeiskt land som helst, om de borgerliga kommer till makten". Det var i en intervju med brittiska BBC som han gjorde sitt uttalande.
- Är det dåligt då, kontrade BBC:s reporter
- Det är inte tillräckligt bra, fastslog Göran Persson
Fredrik Reinfeldt är mycket kritisk till att Persson menar att Sverige är ett bättre land än till exempel sina nordiska grannländer.
- Jag tror svenska folket häpnar över denna självgodhet och man ska inte glömma att t ex Finland och Norge har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, sa Fredrik Reinfeldt.
Duellen tydliggjorde skillnaderna i valets viktigaste frågor: jobben, skolan och brotten.
I inledningen av duellen anklagade Göran Persson Fredrik Reinfeldt för att vilja införa en "pensionärsskatt".
Detta är givetvis inte sant.
Vad det handlar om är den Borgerliga alliansens jobbavdrag. Det gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Detta gör vi för att vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Att fler unga kommer i arbete är den viktigaste frågan för äldre. Det är nämligen bara då som vi kan trygga pensionerna och utveckla välfärden. Vi vill dessutom införa kraftfulla skattereduktioner för äldre som bor i hyresrätt.
Efter duellen sa Göran Persson att "Sverige blir som vilket europeiskt land som helst, om de borgerliga kommer till makten". Det var i en intervju med brittiska BBC som han gjorde sitt uttalande.
- Är det dåligt då, kontrade BBC:s reporter
- Det är inte tillräckligt bra, fastslog Göran Persson
Fredrik Reinfeldt är mycket kritisk till att Persson menar att Sverige är ett bättre land än till exempel sina nordiska grannländer.
- Jag tror svenska folket häpnar över denna självgodhet och man ska inte glömma att t ex Finland och Norge har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, sa Fredrik Reinfeldt.
11 september 2006
Förbättring för pensionärerna - inte försämring
Citat från Svd Brännpunkt 9/9:
"Förra söndagen utfrågades Fredrik Reinfeldt i SVT.
Pressad av fakta om hur de borgerliga partierna vill försämra för pensionärerna hänvisade han till ett förslag om särskilda skatteregler för pensionärer.
Den 17 mars skrev Reinfeldt på DN Debatt:"Reavinstskatten låser i dag in äldre som vill flytta från sina hus. Därför ska skatten sänkas för personer över 65 år som säljer sin bostad och köper en ny."
Är det detta förslag han syftar på? I så fall blir förvirringen kring moderaterna och fastighetsskatten än större.
Såvitt jag har förstått vill Reinfeldt numera att reavinstbeskattningen ska höjas, inte sänkas, för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten.
Vad är det som gäller? Ska de äldre få högre eller lägre reavinstskatt när de säljer sina bostäder?"
Per Nuder, finansminister (s)
_____________________________________________________
Svd Brännpunkt 9/9 SVAR DIREKT:
"Ja, moderaterna ser gärna en sänkt reavinstskatt för pensionärer. Men framför allt vill vi underlätta för pensionärer som inte har ett eget bostadskapital.
Genom att kryssa i en ruta i deklarationen ska alla pensionärshushåll som bor i hyreslägenhet få en skattereduktion med 3 000 kronor. Därtill kommer ytterligare cirka 1 000 kronor genom sänkt fastighetsskatt på hyreshus.
Vi vill höja det maximala bostadstillägget (BTP) med 240 kronor/ månad.
Vi vill höja den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med 225 kronor/månad.
Pensionärer som kan och vill jobba ska få sänkt inkomstskatt med 2 000 kronor/ månad. "
Mikael Odenberg, ekonomisk talesman (m)
"Förra söndagen utfrågades Fredrik Reinfeldt i SVT.
Pressad av fakta om hur de borgerliga partierna vill försämra för pensionärerna hänvisade han till ett förslag om särskilda skatteregler för pensionärer.
Den 17 mars skrev Reinfeldt på DN Debatt:"Reavinstskatten låser i dag in äldre som vill flytta från sina hus. Därför ska skatten sänkas för personer över 65 år som säljer sin bostad och köper en ny."
Är det detta förslag han syftar på? I så fall blir förvirringen kring moderaterna och fastighetsskatten än större.
Såvitt jag har förstått vill Reinfeldt numera att reavinstbeskattningen ska höjas, inte sänkas, för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten.
Vad är det som gäller? Ska de äldre få högre eller lägre reavinstskatt när de säljer sina bostäder?"
Per Nuder, finansminister (s)
_____________________________________________________
Svd Brännpunkt 9/9 SVAR DIREKT:
"Ja, moderaterna ser gärna en sänkt reavinstskatt för pensionärer. Men framför allt vill vi underlätta för pensionärer som inte har ett eget bostadskapital.
Genom att kryssa i en ruta i deklarationen ska alla pensionärshushåll som bor i hyreslägenhet få en skattereduktion med 3 000 kronor. Därtill kommer ytterligare cirka 1 000 kronor genom sänkt fastighetsskatt på hyreshus.
Vi vill höja det maximala bostadstillägget (BTP) med 240 kronor/ månad.
Vi vill höja den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med 225 kronor/månad.
Pensionärer som kan och vill jobba ska få sänkt inkomstskatt med 2 000 kronor/ månad. "
Mikael Odenberg, ekonomisk talesman (m)
Borgerlig ledning enligt Sifo
Enligt opinionsinstitutet Sifo:s senaste mätning är opinionsläget fortsatt jämnt mellan de politiska blocken inför riksdagsvalet på söndag.
Förändringarna sedan föregående mätning är små. Den borgerliga oppositionen har enligt SIFO stärkts 0,2 procentenheter. Regeringen och de två samarbetspartierna har blivit lika obetydligt svagare.
Undersökningen gjordes den mellan den 6 och den 9 september och alla förändringar uppges vara inom den så kallade statistiska felmarginalen.
Förändringarna sedan föregående mätning är små. Den borgerliga oppositionen har enligt SIFO stärkts 0,2 procentenheter. Regeringen och de två samarbetspartierna har blivit lika obetydligt svagare.
Undersökningen gjordes den mellan den 6 och den 9 september och alla förändringar uppges vara inom den så kallade statistiska felmarginalen.
09 september 2006
Motsägelsefulla opinionsundersökningar
Från SR Nyheter:
Temos och Sifos senaste väljarmätningar som publiceras på lördagen ger motsägande besked om vart opinionen lutar.
Hos Temo leder alliansen med 1,3 procentenheter medan Sifo redovisar plus 1,1 procentenheter för s-blocket.
I Temo får de fyra partierna i den borgerliga alliansen 48,4 procent medan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet erhåller 47,1 procent
Hos Sifo får de borgerliga 47,1 procent medan s-blocket leder på 48,2 procent.
Inte för något parti redovisas någon förändring som är statistiskt säker.
Det gäller även Folkpartiet trots att större delen av undersökningarnas intervjuer är gjorda efter att dataintrångsskandalen blev känd i måndags. I Temo har folkpartiet på en vecka fallit 1,4 procent. I Sifo-mätningen som nu inför valet görs dagligen har folkpartiet i slutet av veckan tagit in en stor del av det som partiet förlorade när skandalen blev känd i början på veckan.
Temos och Sifos senaste väljarmätningar som publiceras på lördagen ger motsägande besked om vart opinionen lutar.
Hos Temo leder alliansen med 1,3 procentenheter medan Sifo redovisar plus 1,1 procentenheter för s-blocket.
I Temo får de fyra partierna i den borgerliga alliansen 48,4 procent medan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet erhåller 47,1 procent
Hos Sifo får de borgerliga 47,1 procent medan s-blocket leder på 48,2 procent.
Inte för något parti redovisas någon förändring som är statistiskt säker.
Det gäller även Folkpartiet trots att större delen av undersökningarnas intervjuer är gjorda efter att dataintrångsskandalen blev känd i måndags. I Temo har folkpartiet på en vecka fallit 1,4 procent. I Sifo-mätningen som nu inför valet görs dagligen har folkpartiet i slutet av veckan tagit in en stor del av det som partiet förlorade när skandalen blev känd i början på veckan.
Socialism – är det sant?
En kulturresa till St. Petersburg har skapat oro i min själ. Efter kommunismens fall sker upphämtning, dock än så länge mest i form av vackra kulisser utåt. Överfulla kollektiva boenden och fattigdom är fortfarande vanligt. Det tar lång tid att eliminera socialismens vådor. Kan vi komma att få uppleva något liknande?
Socialism anges vara en dröm att nå demokrati, jämlikhet och rättvisa i samhället. Enligt socialismens fäder, Marx och Engels, krävs då att all egendom konfiskeras och tas över av samhället!
Socialism kan vara reformistisk eller kommunistisk. Den reformistiska varianten, däribland den svenska socialdemokratin, tar avstånd från kommunismens strävan mot revolution och proletariatets diktatur. Rättvisa ska istället nås med successiva lagändringar och transfereringar - att ”ta från de rika och ge till de fattiga”.
Socialisterna :
· hävdar allas lika förutsättningar och strävar efter jämlikhet, rättvisa, solidaritet, kollektivism och klasskamp. I socialdemokratin tillkommer begreppet folkstyre.
· vill utplåna "klassamhället" och på sikt överföra statliga och kommunala funktioner till Partiet.
· vill avskaffa privat ägande och införa planekonomi för att utjämna olikheter och effektivisera all produktion. Då uppstår, enligt dem, ett överflöd av varor, tjänster och arbetstid.
· vill att allt ansvar för drift och produktion ska tas över av arbetarna och samordnas i långsiktiga planer.
· vill utsätta alla kapitaliska system för ”invaderande” socialism genom blandekonomi - kollektivt ägande blandat med marknadsekonomi - istället för ren marknadsekonomi.
· vill avskaffa kapitalismen –
- socialdemokraterna genom reformism med vissa inslag av marknadsekonomi.
- kommunisterna genom revolution och senare genom att avskaffa stat och kommun.
- syndikalisterna genom att överföra all makt till fackföreningar.
- anarkisterna genom att avskaffa staten och införa ”frihetlig” socialism.
· hävdar kollektivet och individens grupptillhörighet. Förhållningssättet till kollektivet ska vara solidariskt så att ekonomiskt svaga, handikappade och missanpassade kan integreras.
Klassmotsättningar är fundamentala politiska begrepp. Balansen mellan offentlig styrning, kollektivism, tolerans och arbetarstyre är centrala debattämnen i den reformistiska socialdemokratin. Begreppet kollektivism anses ha en så negativ klang att det inte används trots central ideologisk betydelse.
Klasskamp är enligt Karl Marx, en kamp mellan ”härskande” och ”utsugna” - mellan ”arbete” och ”kapital”. Arbete utgörs då av de ”obesuttna, producerande arbetarna”, kapitalet av dem som äger produktionsmedlen - ”borgarna”. Socialisterna vill stärka arbetarklassens intressen och ser liberalismen eller konservatismen som ideologier som enbart vill styrka borgarklassens, de ”besuttnas”, intressen. Alla socialistiska läror anser att arbetarklassens slutgiltiga seger är oundviklig.
Socialisterna samordnar all makt i arbetarekollektiv - arbetarkommuner. Där ska man skaffa fram information, diskutera och rösta om allt. På grund av en tidsödande byråkrati måste dock makt ges till ”solidariska” ledare som utan kollektivt arbetarinflytande kan fatta egna beslut. Flera socialistiska länder har maktapparater som kan jämföras med indiska kastsystem eller förlegad europeisk adel.
Kritiker hävdar att alla försök att skapa socialistiska samhällen har varit kortlivade misslyckanden. Vissa socialistiska system har dessutom – cyniskt nog - använt mer eller mindre svåra repressalier när deras säkerhet hotats av inre eller yttre fiender. Flera stora socialistiska stater, anses aldrig ha varit styrda av proletariatet och påstås därför inte ha varit socialistiska annat än till namnet.
Är detta den ideologi, som lett till att vänsterkartellens näringslivspolitik i Ronneby?
Har jag fel? Jag ryser in i märgen!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
02 september 2006
Äldre omyndigförklaras
Många äldre tvingas bo kvar hemma mot sin vilja och förvägras välja äldreboende. I det kollektivistiska socialistiska samhället tar man inte hänsyn till den enskildes önskemål. Självbestämmande existerar inte!
Äldre omyndigförklaras när de behöver äldreomsorg. Längtan efter äldreboendets gemenskap ignoreras så länge biståndsbedömaren inte tycker att de har ”tillräckliga behov”. De få som beviljas plats tvingas dessutom att acceptera den plats förvaltningen hänvisar dem till.
Hemtjänsten kännetecknas av samma slags tvångstänkande. De äldre får inte bestämma själva vad de vill ha hjälp med.
Läser man de borgerliga partiernas äldreomsorgsprogram inför valet, tycks en förändring vara på gång.
En abrupt värderingsförskjutning sker nu också inom det parti som bär huvudansvaret för rådande missförhållanden - socialdemokratin. Plötsligt är man öppen för de tidigare förhatliga fixartjänsterna och även för ökad valfrihet inom hemtjänst och bland boendeformer!
Det luktar valfläsk! Vid närmare studium upptäcker man lätt samma gamla socialistiska kollektivism.
Den borgerliga alliansen redovisar ambitiösa program med fullt finansierade och garanterade så kallade kundorienterade system – hos några partier med så kallad ”äldrepeng”. Socialisterna reagerar med förakt och förklarar att de aldrig kommer att ställa upp på att ”brukarna ska bli kunder som i vilket snabbköp som helst”.
Med fortsatt socialism kan vi sålunda inte räkna med fler icke-kommunala alternativ inom äldreomsorgen, oavsett om det gäller boenden eller hemtjänst. Deras ”gemensamma” riktlinjer till trots kan verkligheten se helt olika ut beroende på var man bor. I vissa kommuner är trösklarna för att komma in på ett äldreboende märkbart lägre än i andra och i vissa kommuner får hemtjänstmottagaren betydligt bättre service.
Lokala variationer anpassade efter lokala förhållanden behöver inte alltid vara av ondo. Men skälen till att äldre behandlas olika är oftast en kombination av ekonomi och olika höga ambitioner för äldreomsorgen. Sådana skillnader kan inte anses rättvisa!
Värst är dock att s-politikerna har dålig koll på effekten av sina beslut. Uppföljningen av den hemtjänst allt fler måste nöja sig med, avslöjar allvarliga brister på gränsen till vanvård. Kontrollen måste bli betydligt bättre! Mångfald och attitydförändringar måste också till!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Äldre omyndigförklaras när de behöver äldreomsorg. Längtan efter äldreboendets gemenskap ignoreras så länge biståndsbedömaren inte tycker att de har ”tillräckliga behov”. De få som beviljas plats tvingas dessutom att acceptera den plats förvaltningen hänvisar dem till.
Hemtjänsten kännetecknas av samma slags tvångstänkande. De äldre får inte bestämma själva vad de vill ha hjälp med.
Läser man de borgerliga partiernas äldreomsorgsprogram inför valet, tycks en förändring vara på gång.
En abrupt värderingsförskjutning sker nu också inom det parti som bär huvudansvaret för rådande missförhållanden - socialdemokratin. Plötsligt är man öppen för de tidigare förhatliga fixartjänsterna och även för ökad valfrihet inom hemtjänst och bland boendeformer!
Det luktar valfläsk! Vid närmare studium upptäcker man lätt samma gamla socialistiska kollektivism.
Den borgerliga alliansen redovisar ambitiösa program med fullt finansierade och garanterade så kallade kundorienterade system – hos några partier med så kallad ”äldrepeng”. Socialisterna reagerar med förakt och förklarar att de aldrig kommer att ställa upp på att ”brukarna ska bli kunder som i vilket snabbköp som helst”.
Med fortsatt socialism kan vi sålunda inte räkna med fler icke-kommunala alternativ inom äldreomsorgen, oavsett om det gäller boenden eller hemtjänst. Deras ”gemensamma” riktlinjer till trots kan verkligheten se helt olika ut beroende på var man bor. I vissa kommuner är trösklarna för att komma in på ett äldreboende märkbart lägre än i andra och i vissa kommuner får hemtjänstmottagaren betydligt bättre service.
Lokala variationer anpassade efter lokala förhållanden behöver inte alltid vara av ondo. Men skälen till att äldre behandlas olika är oftast en kombination av ekonomi och olika höga ambitioner för äldreomsorgen. Sådana skillnader kan inte anses rättvisa!
Värst är dock att s-politikerna har dålig koll på effekten av sina beslut. Uppföljningen av den hemtjänst allt fler måste nöja sig med, avslöjar allvarliga brister på gränsen till vanvård. Kontrollen måste bli betydligt bättre! Mångfald och attitydförändringar måste också till!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
01 september 2006
Alla ska med
Göran Persson och Pär Nuder är nöjda. Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson säger ”jag är egentligen inte särskilt bekymrad över arbetslösheten”.
Vi har en socialdemokratisk regering som helt blundar för att vi i en högkonjunktur har massarbetslöshet och ett utanförskap som verkligen inte låter alla vara med.
Temo Synovate har på moderat uppdrag gjort en undersökning bland människor som helt eller delvis står utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag. Tre av fyra (75 procent) anser att regeringen inte har ansträngt sig tillräckligt för att få fram jobb till dem som står utan. Bara en av fem (20 procent) tycker att regeringen har gjort tillräckligt.
Mycket intressant är att om stödet vore bättre och rådgivningen mer personlig så tror drygt sex av tio (62 procent) att minst hälften av dem som idag saknar jobb skulle kunna få nya jobb.
Även om Persson och regeringen blundar så ser människor problemen men också att det går att göra något åt dem om man vill.
Det är dags att de borgerliga får chansen att genomföra ett jobbprogram värt namnet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Gustav Nilsson (m), Fågelmara
Vi har en socialdemokratisk regering som helt blundar för att vi i en högkonjunktur har massarbetslöshet och ett utanförskap som verkligen inte låter alla vara med.
Temo Synovate har på moderat uppdrag gjort en undersökning bland människor som helt eller delvis står utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag. Tre av fyra (75 procent) anser att regeringen inte har ansträngt sig tillräckligt för att få fram jobb till dem som står utan. Bara en av fem (20 procent) tycker att regeringen har gjort tillräckligt.
Mycket intressant är att om stödet vore bättre och rådgivningen mer personlig så tror drygt sex av tio (62 procent) att minst hälften av dem som idag saknar jobb skulle kunna få nya jobb.
Även om Persson och regeringen blundar så ser människor problemen men också att det går att göra något åt dem om man vill.
Det är dags att de borgerliga får chansen att genomföra ett jobbprogram värt namnet.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Gustav Nilsson (m), Fågelmara
Bo Arnesjö - politiska strävanden
Bo Arnesjö - 72 år - Moderaterna
F. d. Professor (Kirurgi) och f. d. chefläkare i Östra Sjukvårdsdistriketet, Blekinge..
Jag arbetar för:
F. d. Professor (Kirurgi) och f. d. chefläkare i Östra Sjukvårdsdistriketet, Blekinge..
Jag arbetar för:
- Mångfald kombinerat med kvalitet, empati och effektivitet i vård och omsorg.
- Fokus på äldres vård- och omsorgsproblem genom ökade vårdresurser för multisjuka och avlägsnade vårdköer och budgetunderskott.
- Förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre för att påvisa riskfaktorer och sjukdomar i så tidigt skede som möjligt med adekvata terapeutiska åtgärder vid sjukliga fynd.
- Betydande höjning av livskvaliteten hos socialt och ekonomiskt eftersatta grupper – också här med fokus på de äldre.
- Återupprättad arbetstillfredsställelse, motivation och arbetsglädje inom vård och omsorg.
- Fortsatt satsning på sjukhuset i Karlshamn och professionalisering av vården och omsorgen.
- Samordning av kommunal och landstingskommunal vård och omsorg.
Socialdemokraterna rasar i Ruab:s enkät
2006-09-01 Ruab
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög och socialdemokraterna tappar 4,9 procentenheter.
I den nya mätningen har socialdemokraterna minskat med statistiskt säkerställda 4,9 procentenheter till 35,5 procent.
Miljöpartiets och vänsterpartiets uppgångar begränsar det röda blockets totala nedgång, men den borgerliga alliansen har ett övertag på 2,9 procentenheter.
Inom alliansen har svängningarna varit betydligt mindre. Medan moderaterna ökar med drygt en procentenhet, ökade kristdemokraterna marginellt. Att alliansen presenterade sitt valmanifest verkar inte ha påverkat opinionen märkbart.
Dagens Industri som publicerar undersökningen idag skriver att socialdemokraternas svaga fokus på jobb i valrörelsen och Göran Perssons framträdande i SVT-utfrågningen - som fått sämst betyg hittills - har varit två dominerande händelser under mätperioden, 20 augusti - 30 augusti.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög, så stor del som 29 procent av de 2 067 som intervjuades under perioden är fortfarande osäkra på hur de ska rösta.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög och socialdemokraterna tappar 4,9 procentenheter.
I den nya mätningen har socialdemokraterna minskat med statistiskt säkerställda 4,9 procentenheter till 35,5 procent.
Miljöpartiets och vänsterpartiets uppgångar begränsar det röda blockets totala nedgång, men den borgerliga alliansen har ett övertag på 2,9 procentenheter.
Inom alliansen har svängningarna varit betydligt mindre. Medan moderaterna ökar med drygt en procentenhet, ökade kristdemokraterna marginellt. Att alliansen presenterade sitt valmanifest verkar inte ha påverkat opinionen märkbart.
Dagens Industri som publicerar undersökningen idag skriver att socialdemokraternas svaga fokus på jobb i valrörelsen och Göran Perssons framträdande i SVT-utfrågningen - som fått sämst betyg hittills - har varit två dominerande händelser under mätperioden, 20 augusti - 30 augusti.
Andelen osäkra väljare är fortfarande hög, så stor del som 29 procent av de 2 067 som intervjuades under perioden är fortfarande osäkra på hur de ska rösta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)