Målriktade biologiska läkemedel - nytt hopp

Antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel är ett hett medicinskt område med enorm utvecklingspotential.

Antikroppar bildas av vita blodkroppar (lymfocyter), som var och en bara kan bilda en unik typ av antikropp. Vid en vaccination tillförs kroppen, till exempel, avdödade sjukdomsalstrande bakterier eller virus av en sort (ett antigen). Lymfocyter, som ingår i kroppens immunförsvar, alstrar då antikroppar, som kan känna igen, binda sig till och eliminera levande sådana mikroorganismer som utgör själva källan till vaccinet.

Nästan alla främmande eller skadliga substanser eller onormala cellstrukturer som kommer in i eller bildas i kroppen kan ge upphov till specifika antikroppar som var och en - via en specifik bindning - bara kan bindas till en enda målstruktur (antigen).

Nobelpriset 1984 tilldelades Köhler och Milstein för en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer. De utnyttjade odlade vita blodkroppar (lymfocyter) från mus. Sådana så kallade monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.

På 80-talet utvecklades en teknik för fragmentering av monoklonala antikroppar där bara de antigen-bindande delarna härrör från mus. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel för humant bruk produceras snabbt och billigt. Allt fler biologiska läkemedel består nu helt av humana antikroppar.

Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målriktat binda sig till själva sjukdomshärden eller sjukdomsorsaken. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcan-cermedlet Herceptin. Många fler ligger i ”pipe-line”.

De stora framgångarna med antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel har initierat en inten-siv forskningsaktivitet. Det sker på grund av
• att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel
• att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar
• att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen
• att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man bara har definierat en måltavla – ett antigen.

Man storsatsar nu på utveckling av andra målriktade biologiska läkemedel än de som med stor fram-gång används vid ledgångsreumatism, psoriasis och bröstcancer. Exempel är medel mot prostatacancer och tarmcancer jämte nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos de biologiska substanserna genom strukturmodifikationer eller genom att binda röntgenkontrastgivande markörer, olika strålkällor eller läkemedel till dem.

Den snabba utvecklingen inom hela detta område skapar nytt hopp för många patientgrupper som kan ges bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målriktad behandling i ett långt tidigare sjukdoms-skede än idag. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge

Mental träning fördröjer demens

Hjärnforskare (se Sc.American 0602) har nu publicerat studier som visar att äldre som utsätter sin hjärna för intellektuella utmaningar får demens mindre ofta, lindrigare och senare än intellektuellt lata.

Äldres hjärnceller kan sålunda också skapa nya nervcellsförbindelser (synapser) och förstärka de befintliga med hjälp av träning av hjärnans så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Det verkar inte krävas några större insatser men däremot återkommande träningsmoment inom alla kognitiva områden.

Analogt med muskelcellerna kan tydligen hjärnans celler förtvina vid brist på träning och stimulans. Funktioner kan tränas upp igen – antingen i samma delar av hjärnan eller i andra områden, som inte har skadats genom sjukdom eller trauma. Kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna och äldre kan därför elimineras eller lindras till följd av hjärnans stora reservkapacitet.

Man har visat att studier under ungdomsåren fördröjer eller förmildrar en demens på äldre dagar. Det hävdas vidare att man som vuxen/äldre kontinuerligt ska utsätta sig för intellektuella utmaningar för att hålla alla sina kognitiva sinnen i fullt trim. På detta sätt kan man minska hjärnfunktionernas sårbarhet vid inträffad sjukdom eller skada till fördel för en efterföljande rehabiliterings- och träningsprocess.

Äldre – pensionärer eller arbetsföra - rekommenderas sålunda: Läs och skriv, skaffa och använd dator, delta i kurser, ta nya examina, spela kort och schack, lös korsord med mera. Skaffa hobbies tidigt, helst före pensionen. Fortsätt ett livslångt lärande. Skapa nätverk av släktingar och vänner. Alla former av relationer stimulerar minnet, koncentrationsförmågan och de mentala kognitiva processerna.

Kognitiva funktionsbortfall är absolut inte hopplösa att behandla. De kan elimineras eller lindras med enkla rehabiliteringsåtgärder som minnesträning, problemlösning samt kontinuerlig intellektuell och emotionell stimulans. De ska också kombineras med preventiva åtgärder för att minska risken för demens vid psykisk sjukdom, högt blodtryck, höjt kolesterol, övervikt och fetma jämte bristande fysisk och social aktivitet.

Vid ihållande kognitiva störningar ska primärvården kontaktas tidigt! En ond cirkel kan annars etableras där tilltagande kognitiva bortfall leder till minskning av hjärnans reservkapacitet och så vidare. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.

Kognitiva bortfall vid begynnande och manifest demens borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Moderna metoder för mental träning är ett område, som skulle kunna göra stor nytta i vården och omsorgen av de drabbade. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Anslagsansökan från EU för omfattande studier av effekten av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre

Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:

Anslagsansökan från EU för omfattande studier av effekten av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.

EU:s nya hälsoprogram: Tillsammans för hälsa, antogs nyligen. Programmet gäller för åren 2008-2013 med början första januari 2008. Programmets budget är 321,5 miljoner euro, som ska utlysas och tilldelas storskaliga, fleråriga projekt med ett tydligt europeiskt mervärde.

Projekten ska finansieras med upp till 60 procent från EU. De sökande måste sålunda själva bidra med resterande del. I vissa fall kommer EU-kommissionen att använda sig av kon-sultupphandling, så kallat ”call for tender”.

Närmaste utlysning kommer i februari 2008. I samband med utlysningen publiceras detaljera-de prioriteringar i arbetsprogrammet för vad som kommer att stödjas.

Det nya programmet går i linje med Lissabon-agendans mål om välstånd, solidaritet och trygghet och har tre huvudmål:

- Att öka medborgarnas trygghet och säkerhet i fråga om gränsöverskridande hälsohot
- utveckla EU och medlemsstaternas kapacitet att hantera hälsohot, till exempel med krispla-nering och beredskap
- insatser på patientsäkerhetsområdet, skador och olyckor, samt riskbedömning och lagstift-ning på blod, cell och vävnadsområdet

- Att arbeta hälsofrämjande och minska ojämlikhet i hälsa
- arbeta med hälsans bestämningsfaktorer till exempel nutrition, alkohol, tobak och narkotika samt sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan
- förebygga folksjukdomar och arbeta mot ojämlikhet i hälsa
- öka friska levnadsår och främja hälsosamt åldrande

- Att ta fram och sprida ny information och kunskap om hälsa
- ta fram indikatorer för hälsa och sprida information
- informationsutbyte om genus, barns hälsa och sällsynta sjukdomar

Med hänvisning till det ovanstående föreslås fullmäktige i Landstinget Blekinge besluta

Att i samråd med andra huvudmän i Sverige och Europa ta initiativ till om-fattande studier av effekterna av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.

Bo Arnesjö (m),
v. ordf. Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Fördjupad organsystemorienterad organisation vid Blekingesjukhuset

Landstingens organisation av hälso- och sjukvården varierar starkt i Sverige. Den så kallade ”stuprörsmodellen” fortlever på många håll och skapar där stora resursbehov och bristfälligt samarbete över klinikgränserna, som upplevs som ”vattentäta skott”.

Landstinget Östergötland har från 1 juni, 2007 antagit en helt ny organisatorisk struktur där hälso- och sjukvårdens basverksamheter samlas i fyra basområden – tre närsjukvårdsområden och folktandvården - medan specialistverksamheterna organiseras i organsystemspecifika centra vardera med en central verksamhet och flera filialer för att tillfredsställa hela befolkningens närhrtsbehov. I det absoluta centrum av hela verksamheten finns en allomfattande hälso- och sjukvårdsrådgivning.

Makrostrukturen skisseras i nedanstående bild. Detaljerna kan studeras på Landstinget Östergötlands hemsida (http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=4457).




Alla nivåer i denna organisation i Östergötland arbetar nu med så kallade balanserade styrkort. Många nödvändiga verksamheter på alla nivåer har inkorporerats i de olika centra. Andra har lagts ner.

Redan nu noteras betydande fördelar i form av effektivare resursutnyttjande, minskat dubbelarbete och viss interdisciplinär kompensation för brist på läkare och annan personal. Omorganisationsprocessen har inte varit enkel eller smärtfri men sannolikt nödvändig ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt.

Med hänsyn till rådande personal- och resursbrist vid Blekingesjukhuset, redan skisserade organisatoriska förändringar inom flera specialiteter och för att kunna möta alla behov påvisade i utredningen Behov 2010 föreslås att Landstingsfullmäktige beslutar:

Att utreda förutsättningarna för att ytterligare anamma en organisation av verksamheterna vid Blekingesjukhuset lik den organsystemorienterade centrum-modell som har införts i Landstinget Östergötland.

Nedläggning av tandläkarmottagningen i Hallabro?

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge angående

Nedläggning av tandläkarmottagningen i Hallabro?

Hallabroborna har genom sin samhällsförening länge arbetat för att Hallabro-samhället ska utvecklas och bli attraktivt att bosätta sig i. Inte minst de Nya Moderaterna , Centerpartiet och Ronnebypartiet i Ronneby kommun stöder en sådan utveckling. Man motsätter sig nedläggning av skolan, stödjer utbyggnaden av anläggningar för sport och fritidsaktiviteter och föreslår stöd för en redan blomstrande turism i området.

I detta läge önskar Landstinget eliminera sin tandläkarmottagning i samhället – en mottagning, som tidigare bland annat tagit sig an all skoltandvård och äldretandvården i Ronnebys norra kommundel.

I avsaknad av stöd från Landstingets sida har Samhällsföreningen i Hallabro nu utfört ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Den tidigare klinikchefen i Hallabro, som nu bedriver en mottagning i Mörrum, har uttryckt intresse för att också ta sig an Hallabromottagningen under två arbetsdagar i veckan. Beräknade kostnader, som Landstinget i så fall måste åta sig, före-faller långt ifrån orimliga.

Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:

Avser Landstinget Blekinge att tacka nej till möjligheten att återuppta tandvårdsmottagningen i Hallabro och därmed minska stödet för samhälls-utvecklingen av Ronnebys norra kommundel?

Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge

Nu är det pensionärernas tur

Inför valet 2006 utformades blekingemoderaternas lokala äldrepolitik. Det skedde i samarbete med Moderaternas centrala talespersoner och riksdagskansli. Resultatet fick centralt godkännande och refererades i lokalpressen före valet. Vi skrev:

”Blekinge borde kunna bli ett bra landskap att åldras i! Åldrandeperioden är minst lika värdefull som det tidigare livet. Äldrepolitik berör alla.

Vi Blekingemoderater vill:
• att arbetslivet, det sociala och det politiska livet ska vara öppet för äldre, vars sociala och ekonomiska trygghet också ska vara säkrad genom ökad tillväxt och sysselsättning.
• underlätta anställning av äldre genom minskat arbetsgivaransvar, ändrade regler för pensionsavsättningar, avgiftsbestämda pensioner, ökad visstidsanställning efter 61 år samt att ta bort arbetsgivaravgifterna för dem som har varit arbetslösa eller sjukskrivna i över ett år – skapa nystartsjobb.
• införa jobbavdrag för alla arbetsinkomster och att pensionen normalt ska gälla gemensamt för ”två liv” – det vill säga om inte annat önskas gemensamt mellan äkta makar/samboende.
• införa en vård och omsorg med garanterad tillgänglighet och lagstadgad rätt att välja.
• ersätta kommun- och landstingsfinansieringen av vården och omsorgen med en statlig finansiering som utgår från patienternas behov och öppnar för alternativa driftsformer.
• satsa på folkhälsoarbete och förebyggande åtgärder hos äldre.

Vården och omsorgen ska sålunda stärka vårdtagarnas rättigheter och möjliggöra ökad valfrihet och större mångfald. Alla ska ges vård och omsorg i rätt tid och enligt fastlagda principer med rätt att välja den vård som passar dem bäst. I detta inkluderas tandvård och alla typer av handikappvård och rehabilitering. Behoven och inte plånboken eller kontakter ska vara avgörande!

Vi Moderater vill dessutom:
• satsa på utveckling av anhörigvården och stödja anhörigvårdare.
• satsa extra på rättstryggheten och att man vid planering av trafik och räddningstjänst ska ta hänsyn till äldres behov.
• begränsa fastighetsskatten för att senare avskaffa den helt.
• underlätta byggandet av seniorboenden och genom en omsorgsgaranti göra byggandet av särskilda boenden mera attraktivt.
• satsa på frivilligarbete, utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet och avsätta medel för att utveckla volontärarbete, som ska höja livskvaliteten för många ensamma äldre.
• införa ett skatteavdrag på 50 procent för alla typer av hushållsnära tjänster”.

Samtidigt konstaterade Moderaterna (M) centralt att ålderdomen för många pensionärer var allt annat än trygg. Anledning till detta var långa vårdköer och återkommande rapporter av skandaler i äldreomsorgen. M ville därför tillföra kommunerna tio miljarder kronor under tre år för att stärka vård och omsorg. M ville vidare införa en nationell vårdgaranti, förbättra anhörigvårdarnas situation och stärka kvaliteten i vården och omsorgen.

Bristen på alternativ och valfrihet inom äldreomsorgen skulle – på sikt – lösas med en statlig nationell äldregaranti. Innan detta skulle kommunerna åläggas att erbjuda äldre full valfrihet inom vård och omsorg. Äldregarantin skulle sedan tillfredsställa alla individuella val av omsorg.

Under det första året med en borgerlig regering har mycket ändrats i positiv riktning. Bland annat har många fler kommit i arbete, utanförskapet reducerats och överutnyttjande och fusk med bidrag sanerats. Många utfästelser för äldre har också genomförts. Man förstår att den svenska socialismen skakas i sina grundvalar och deras politiker väljer påfallande tystnad.

Några som däremot inte tystnat är pensionärerna och speciellt de som bara har garantipension eller garantipension med låg ATP – ”fattigpensionärerna”. Många av dem lever, utan tvekan, under existensminimum. Senaste höjning av pensionsbeloppet är futtiga 113 kr/månad medan deras bostadskostnader skjuter i höjden och det har dessutom annonserats lägre ersättningar till förtidspensionärerna.

Vi gräsrotsmoderater får motta mycken spott och spe från pensionärerna på gator och torg och i lokala media för att vi ännu inte uppfyllt alla de löften vi gav i valrörelsen. Många pensionärer – snart 20 procent av hela befolkningen – känner sig svikna och säger sig sakna intresse av att rösta på De nya moderaterna i nästa val. Situationen är allvarlig!

Fredrik Reinfeldt’s avslutningsanförande i förra veckans partistämma har lugnat stämningarna något. Nu kommer satsningarna på välfärden, vilket innefattar alla typer av äldreproblem, Dessutom utlovas höjningen av förtidspensionerna från 80 till 92 procent. De moderata vallöftena inför valet 2006 kommer nu – i viss mån modifierade av regeringsalliansen - successivt att infrias. Hav förtröstan!

Bo Arnesjö (m)
Sammankallande i Blekingemoderaternas äldrepolitikgrupp 2005-2006
Karlskrona

Ny hälsostrategi i EU

EU-kommissionen antog i veckan en ny hälsostrategi (”Together for Health: A strategic Approach for the EU 2008-2013”). Den ska gälla alla hälsoinsatser i EU, inklusive nya hälsoprogram och hälsoinitiativ i medlemsstaterna.

God och jämlik hälsa är en förutsättning liksom att verka för trygghet vid gränsöverskridande hot. Strategin bygger på fyra principer:
• En gemensam syn på hälsa,
• Att hälsa är en tillgång för ekonomisk utveckling,
• Att hälsan påverkas av alla politikområden samt
• Att EU ska verka för en bättre global hälsa.

Utifrån dessa principer har EU:s hälsopolitik tre huvudmål:
• Att skapa god hälsa i ett åldrande Europa, bland annat genom hälsofrämjande och förebyggande insatser under livets alla åldrar
• Att skydda medborgarna från alla hälsohot, bland annat epidemier, terrorhot och effekter av klimatförändringar
• Stöd för dynamiska, enhetliga och hållbara sjukvård- och omsorgssystem med bättre möjlighet för kunskapsutbyte, teknisk innovation och forskning

Strategin ska genomsyra de nya hälsoprogrammen, sjunde ramprogrammet för forskning och EU-kommissionens samarbete inom andra politikområden.

Alla medlemsländer och andra berörda parter ställer sig, efter ett omfattande samråd, positiva till förslaget till en ny, övergripande och enhetlig strategi för hälso-, vård- och omsorgspolitiken under det kommande decenniet.

Hälsovård ses som något värdefullt i sig, men också som en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt i Europa. Därför är det viktigt för EU att investera i hälsovård.

Samrådsdeltagarna uttryckte starkt stöd för kommissionens förslag att arbeta gemensamt med en rad centrala hälsovårdsfrågor, fokusera mer på hälsovårdsaspekter inom alla politikområden och att engagera sig mer i globala frågor.

Det europeiska samarbetet ska stärkas genom insatser inom en rad områden, till exempel hot mot folkhälsan, ojämlikheter i fråga om hälso- och sjukvård, hälsovårdsupplysning och främjandet av en hälsosam livsstil. Problemen med icke smittsamma sjukdomar (fetma, ledåkommor, demens etcetera) betonades särskilt.

Vidare underströks behovet av ett gemensamt europeiskt hälsouppgiftssystem med öppen tillgång till jämförbara uppgifter mellan medlemsstaterna. Man efterlyste gemensamma resultat- och processindikatorer för att kunna övervaka vilka framsteg som görs för att uppfylla strategins mål.

Strategin kan få framgång om den har tydliga kopplingar till alla de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Alla hälsovårdsmyndigheter och andra berörda parter ska sålunda ha ett tydligt medansvar och ska engagera sig aktivt i utvecklingen genom kompletterande egna handlingsplaner.

Nu går det inte att streta emot längre! Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona.
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Centrum för modern behandling av förmaksflimmer

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge angående

Centrum för modern behandling av förmaksflimmer

Varje år får 3.000-4.000 svenskar, som lider av plågsamt förmaksflimmer, inte den vård de bör ha på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Det menar forskare och hjärtspecialister som nu slår larrm i nummer 4/2007 av Sjukhusläkaren. Socialstyrelsen har också tagit upp behandlingen av förmaksflimmer i sina nya riktlinjer.

Idag finns nya metoder som är enastående effektiva att behandla denna folksjukdom, men metoderna kan inte användas på bred front inom sjukvården på grund av resursbrist och sparkrav inom landstingen.

Vanliga symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel, trötthet, impotens, sömnrubbningar, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande, samt ibland även symtom på hjärtsvikt i form av bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, samt illamående, magont och aptitlöshet. Personer med förmaksflimmer mår ofta mycket dåligt och kräver mycket akutvård.

Obehandlat förmaksflimmer kan på sikt leda till hjärtsvikt och en rad andra allvarliga sjukdomar. När förmaket flimrar kan det bildas proppar inne i förmaksörat. Propparna kan åka i väg och ge stroke eller stänga andra pulsådror i kroppen (embolier). Risken för propp i hjärnan eller stroke är fem gånger större hos patienter med förmaksflimmer än hos friska personer. De som framförallt är i riskzonen är de med högt blodtryck, diabetes, hög ålder (över 75 år) och de som tidigare haft en stroke. För att förebygga proppar behandlas patienterna med Waran (blodförtunning).

De nya metoderna med så kallad kateterablation och de kirurgiskt operativa behandlingarna har alla till syfte att eliminera störande impulser i hjärtats retledningssystem så att hjärtats jämna, och rytmiska pumpvågor återställs.

Thoraxkliniken vid Blekingesjukhuset har tagit upp dessa behandlingsmetoder med framgång och kan utgöra ett otvivelaktigt centrum för sådana behandlingar. Alla andra centra, som anammat dessa tekniker har redan accumulerat betydande väntelistor. En viss reservkapacitet finns vid Blekingesjukhuset.

Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:

Avser Landstinget Blekinge att erbjuda andra huvudmän utomlänsvård inom diagnosområdet förmaksflimmer?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge

Screening av pulsåderbråck i buken

Motion till Fullmäktige Landstinget Blekinge angående:

Screening av pulsåderbråck i buken

Nyttan med screening för sådana pulsåderbråck överväger klart riskerna, enligt en ny studie från Linköpings universitet.

"Pulsåderbråck i buken, bukaortaaneurysm, drabbar drygt 5 procent av den manliga befolkningen över 65 år. I dag upptäcks de flesta fallen inte förrän bråcket spricker, och då är dödligheten omkring 75 procent. Därför har införande av allmän screening av äldre män för bukaortaaneurysm länge diskuterats. Förfarandet har införts i några landsting, bland annat Uppsala och Östergötland.

Nu visar en ny hälsoekonomisk analys att screening av män över 65 år för bukaortaaneurysm är en tydligt kostnadseffektiv åtgärd. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppgick enligt studien till 89 100 kronor, en i sammanhanget låg siffra. Ett ofta angett gränsvärde för kostnadseffektivitet är 500 000 kronor.

Undersökningen utgör en del av ett avhandlingsarbete av hälsoekonomen Martin Henriksson, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, Linköpings universitet. Han har undersökt kunskapsläget med hjälp av ett så kallat analytiskt ramverk som uppskattar kostnadseffektivitet och undersöker värdet av ytterligare forskning.

– För screening av bukaortaaneurysm är resultaten redan entydiga, värdet av ytterligare forskning är litet, säger Martin Henriksson."

Med anledning av det ovanstående anhålles om:

Att Landstinget Blekinge inför screening av pulsåderbråck i bukaorta hos äldre.


Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:

Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder

Istället för att berika mjöl med folsyra föreslår Livsmedelsverket att alla kvinnor mellan 18 och 45 år ska få gratis folsyratabletter.

Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse 19 september 2007.

Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.

Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.

Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter.

Livsmedelsverket räknar med att antalet barn som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget föds varje år 20-25 barn med skadan.

Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställning:

Avser Landstinget Blekinge att delta i Livsmedelsverkets gratisutdelning av folsyratab-letter till kvinnor i fertil ålder?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Ensamhet – ett riskabelt tillstånd

Folkhälsoinstitutet har nyligen kartlagt hur vi svenskar upplever vårt hälsotillstånd. Ensamhet och isolering är vanligare än vi tror - hos kvinnor oftare än hos män och hos de äldsta påfallande ofta. Enligt psykologerna är gemenskap ett grundläggande mänskligt behov. Motsatsen är ensamhet och isolering.

Alla kan känna sig ensamma av och till. Ibland kan ensamheten vara smärtsam, pågå under lång tid och upplevas helt bottenlös. Då kan det vara svårt att på egen hand ta sig ur sin ensamhet, som inte alltid har med yttre omständigheter att göra.

Allas strävan att nå framgång gör att man ofta inte vill erkänna sin egen ensamhet. Det kan ibland kännas som om ingen förstår ens ensamhet även om de verkar lyssna. Ute blir man ofta ”förbisprungen” och ingen frågar efter vem man är eller hur man mår – man känner sig anonym och isolerad. Att då skapa relationer är svårt. Blygsel och tillbakadragenhet kan motverka.

Man kan drabbas av ensamhet under vissa perioder av livet som när man mister en nära anhörig eller vän eller när barnen flyttar ut. En livskris kan ge upphov till ensamhet, speciellt om den leder till att man får ta på sig ett ökat ansvar. En ensamhetskänsla kommer ofta sent i en sorgprocess, först när tankarna åter börjar centreras på det egna jaget.

Avsaknad av fysisk kontakt med andra kan ge ensamhet. Det kan då vara genant att berätta att man längtar efter en klapp på kinden, en kram eller att någon håller en i handen. Beröring är sålunda en viktig del av den känsla av gemenskap som man behöver.

Fastnar man i en ensamhetskänsla, som man inte bemästrar, eller känner man sig deprimerad bör man söka hjälp. Självhjälp eller hjälp av vänner och bekanta kan ibland hjälpa. Olika telefonjourer kan ge stöd och hjälp i krissituationer också om man bara behöver någon att prata med. De är bemannade dygnet runt och alla som ringer kan få vara anonyma. Sådana kontaktjourer drivs både i offentlig och ideell regi.

Ensamhet kan ge upphov till en riskabel känsla av brist på mening med livet. Ett engagemang i någon ideell organisation kan då skapa både mening och gemenskap. Många kan ge sådant stöd. Exempel är pensionärsorganisationerna, kyrkliga organisationer, Frälsningsarmén, Röda Korset eller Rädda Barnen. Kommuner och landsting har börjat engagera sig inte minst som koordinerande instanser och ekonomiska garanter.

Ensamhet och isolering kan hänga samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression, demens, förvirring, fysiska och psykiska handikapp eller social fobi är tillstånd som kan leda till att man isolerar sig. Sådana tillstånd kan också initieras och förvärras av ensamhet och isolering. Det finns hjälp att få om ensamheten bli smärtsam eller håller i sig.

Vid ihållande ensamhet ska primärvården kontaktas tidigt! Många hjärnforskare anser nämligen att ensamhet i sig kan ha en negativ inverkan på hjärnans system för så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Åldersrelaterade hjärnförändringar kan då göra oss speciellt känsliga för de skadliga effekterna av ensamhet. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att hjärnans reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.

Ensamhet och isolering borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Den så kallade kvarboendeprincipen för äldre borde kanske skrotas eftersom den kan ge upphov till riskabel ensamhet och isolering. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Landstinget Blekinges hantering av regeringens extraanslag till psykiatrin åren 2005-2006 (Miltonpengarna).

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge:

Regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av Nationell psykiatrisamordning, ledd av Anders Milton, har följts upp av Socialstyrelsen som nu lämnat sin slutrapport till regeringen. Sammanlagt har 700 miljoner betalats ut under 2005 och 2006, främst till kommuner och landsting.

Med hänvisning till en debattartikel i Dagens Nyheter 1 augusti 2007 anhålles om svar på följande frågeställningar:

1. Har de s. k. Miltonpengarna kommit oss blekingar till del? I så fall hur?
2. Har eventuella anslag sökts och utnyttjats i samarbete mellan Blekinges kommuner och landsting eventuellt inom ramen för samarbetsorganet PSVO.
3. Vilka effekter av anslagen kan förväntas?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.

Lagringstid för vårddokument inom Landstinget Blekinge

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge

Efter flera hänvändelser från flera representanter för blekingebefolkningen förefaller lagringstiderna för journaluppgifter alltför korta inom såväl primär- som sekundärvården i Blekinge. Om man - till exempel - önskar hämta fram uppgifter för förnyelse av olika former av intyg, medicineringar, vaccinationer etcetera anges att de gamla journalerna icke är tillgängliga, speciellt efter att datoriserade journaler har införts.

Anhåller därför om svar på följande frågeställningar:

Hur länge sparas journalerna och annan dokumentation rörande enskilda patienter inom Landstinget Blekinge?

Innebär datoriseringen av patientdokumentationen att gamla journalhandlingar m. m. har gått till spillo?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Läkarbemanningen inom primärvården i Blekinge

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge


Läkarbemanningen vid såväl privata som offentliga primärvårdsenheter i Blekinge anses prekär. Sålunda anges i lokalpressen – till exempel - att endast 3,2 tjänster är besatta vid Hälsocentrum i Ronneby. En likartad situation anses föreligga vid den privata verksamheten i Ronneby.

Anhåller om svar på följande frågeställningar:

Hur är läkarbemanningssituationen – speciellt vad rör specialister i allmänmedicin - inom både den privata och offentliga primärvården i Blekinge.

Vilka rekryteringsåtgärder har vidtagits och behöver vidtas för att förbättra läkarbemanningen?


Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Akuta larm via mobiltelefon i Blekinge

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge

Allt fler blekingar och gäster i Blekinge har ersatt fast telefonförbindelse med mobiltelefon. En sådan tingens ordning innebär en snabbare och bättre larmfunktion vid sjukdom och olycksfall.

Mobiltelefontäckning saknas emellertid i stora delar av Blekinge – speciellt vid kusten och i landskapets norra delar.

Vad gör Landstinget Blekinge för att råda bot på denna riskabla glesbygdsdiskriminering?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Antikroppsbaserade läkemedel skänker nytt hopp

Läkemedelsverket informerar nu om den senaste utvecklingen inom området antikroppsbaserade målinriktade läkemedel. Området är hett och har en enorm utvecklingspotential för framtiden.

Antikroppar är kroppsegna substanser som kan känna igen, binda sig till och eliminera främmande eller skadliga substanser i kroppen. Varje antikropp kan bara bindas till ett enda målprotein (antigen). Antikroppar bildas av vita blodkroppar - så kallade B-lymfocyter - som bara kan bilda en unik typ av antikroppar per cell.

Monoklonala antikroppar kommer från flera antikroppsproducerande celler av ett och samma slag - en klon. Dessa antikroppar är identiska och har identiska bindningsegenskaper till ett visst antigen.

Köhler och Milstein utvecklade 1975 en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska, monoklonala, antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer - den så kallade hybridomtekniken. De utnyttjade B-lymfocyter från mus. Insatsen belönades 1984 med Nobelpriset i medicin

Monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målinriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar producerade med hybridomteknik är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.

På 80-talet utvecklades en teknik för framställning av fragment av monoklonala antikroppar där bara de antigenbindande delarna består av musprotein – så kallade humaniserade antikroppar. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel produceras snabbt och billigt. Allt fler antikroppspreparat består numera av helt humana antikroppar. För att förbättra funktionen görs också olika modifikationer av deras struktur.

Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målinriktat angripa olika sjukdomsprocesser. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcancermedlet Herceptin.

De kliniska framgångarna med antikroppsläkemedel har initierat en intensiv forskningsaktivitet inom läkemedelsindustrin. Det sker på grund av:
- att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel.
- att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar.
- att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen.
- att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man har definierat en måltavla – ett antigen.

De stora läkemedelsbolagen storsatsar på utveckling av andra målinriktade biologiska läkemedel än de som används vid autoimmuna sjukdomar (rheumatism och psoriasis) och flera cancerformer. Exempel är nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos antikropparna genom att modifiera deras struktur eller genom att knyta kontrastgivande eller olika terapeutiska substanser till dem.

Snabb utveckling inom området monoklonala antikroppar skapar otvivelaktigt nytt hopp för många patientgrupper som i en framtid kan få bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målinriktad behandling i ett långt tidigare sjukdomsskede än idag.

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Ändrad sjukvårdsvision

En revolutionerande nyhet har publicerats av National Institute of Health (NIH) i USA - motsvarigheten till svenska Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, SBU med flera. Efter en uppmärksammad föredragning av chefen för NIH (E. A. Zerhouni) har den amerikanska staten beviljat ett anslag på nästan 30 miljarder dollar för att ta fram ett nytt mål (ny paradigm) för hälso- och sjukvården i USA.

Detta beror på:
• att vi lever allt längre och friskare,
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med 60 procent - både bland kvinnor och män,
• att funktionsnedsättningarna hos äldre har minskat med 30 procent och
• att medellivslängden har ökat kraftigt.

Det framtvingar förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.

Detta understryks ytterligare av ändrade förhållanden som:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga differenser,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etcetera)

Därför accelererar hälso- och sjukvårdens kostnader - i USA uppemot 18 - 20 procent av BNP.

Dagens sjukvård har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom, dock först vid symtom. På grund av en allt större komplexitet och sjukdomsbörda är vårdinsatserna då dyrare ju längre sjukdomen har fått utveckla sig.

NIH satsar nu stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt. Även friska individer ska genomgå regelbundna hälsoundersökningar bland annat med hjälp av så kallade biomarkörer och biosensorer. Vid resultat talande för sjukdom ska läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs. Vidare ska samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom. Med dessa åtgärder ska de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till fördel för andra behövande.

NIH’s huvudsakliga strategiska vision är sålunda:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning för att identifiera de tidigaste molekylara eller cellulära stadierna av sjukdom.
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.

Tänk om Blekinges och Sveriges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre. Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge

Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare

Från Finansdepartementet:

För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka sysselsättningen föreslås att skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) förstärks i ett andra steg med mellan 8,5 och 10,8 miljarder kronor.

- Sverige har haft en markant tung skattebörda för dem med låga och medelstora arbetsinkomster, vilket har hållit tillbaka sysselsättningen. I och med att huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi tydligt drivkrafterna för fler att söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom att fler kommer i arbete tryggar vi grunden för vår välfärd, säger finansminister Anders Borg.

I den promemoria som skickas ut på remiss idag föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget enligt två alternativ på 8,5 miljarder kronor respektive 10,8 miljarder kronor. De två förslagen har gemensamt att den skattefria inkomsten ökar från 31 000 kr per år till 37 000 kronor per år för personer som endast har arbetsinkomster.

- En utvidgning med 10,8 miljarder kronor ökar arbetsutbudet än mer tydligt och gör det lönsammare att arbeta mer för dem som redan är i sysselsättning, genom en större marginalskattesänkning. Mot det står dock att förslaget är något mer kostsamt, säger Anders Borg.

Avgörande för genomförandet av en förstärkning av jobbskatteavdraget samt storleken är det samhällsekonomiska utrymmet och att de offentliga finanserna är fortsatt starka. Detta får i arbetet med 2008 års budgetproposition prövas utifrån en samlad bedömning där finansiering också vägs in.

I promemorian föreslås också att sjömän som redan idag har ett s.k. sjöinkomstavdrag ska få jobbskatteavdrag utöver sjöinkomstavdraget.

Det förstärkta jobbskatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Men gäller det också pensionärer som arbetar? I valrörelsen utlovades dubbla avdrag för dem!

Urläcker måltid

Klicka på rubriken

Sossarna starkt tillbaka

Från Dagens nyheter:

I Synovate Temos junimätning får socialdemokraterna 41,9 procent, jämfört med 45,0 i förra månaden. Det är en statistiskt säker nedgång för partiet sedan toppnivån i april på 46,3.

De största nedgångarna i opinionsstöd har skett bland män, tjänstemän och offentliganställda. Väljarförluster syns också bland unga väljare och villaägare.

Socialdemokraterna nådde sina högsta opinionssiffror på över tio år efter att Mona Sahlin blivit vald till partiordförande. Partiet vann väljare från "soffan", som inte röstade i valet i fjol, och från sin närmaste samarbetspartner, vänsterpartiet.

Men nu verkar mobiliseringen kring partiet avta och en del av vårens sympatisörer återgår till "soffan" och till vänsterpartiet.

- Mona Sahlin har varit väldigt osynlig den senaste tiden och det vinner vänsterpartiet på, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.

Vänsterpartiet, som legat illa till under våren, kan nu glädja sig åt 5,9 procent, jämfört med 4,4 i majmätningen, även om uppgången inte är statistiskt säkerställd.

Det ökade väljarstöd för miljöpartiet som det talades om i början av året tycks ha försvunnit. I den här mätningen får partiet 5,6 procent, mot 5,8 i maj.

Bland de borgerliga partierna är förändringarna små, även om tre av dem kan notera plussiffror i sista kolumnen inför sommaruppe­hållet.

Moderaterna får 24,8 procent i junimätningen, jämfört med 23,8 i förra mätningen. Folkpartiet får 6,0, mot 5,2 procent i maj. Kristdemokraterna ligger på 4,8, jämfört med 4,4.

Centerpartiet får notera en liten minussiffra, med 6,7 i den här mätningen, mot 7,5 i maj.

Det här gör att avståndet mellan de politiska blocken minskat, men det är fortfarande tio procentenheter, med 52,4-42,4, jämfört med 55,2-40,8 i maj. Den stora ledningen för oppositionen beror främst på att socialdemokraterna trots nedgången fortfarande ligger högt över valresultatet på 35,0 procent.
Bland partierna utanför riksdagen får sverigedemokraterna 3,0 procent, nästan exakt samma nivå som i valet i fjol.

Synovate Temo har för DN i den här mätningen intervjuat 2.206 personer under perioden 7-20 juni.

Datorbaserad kognitiv behandling bra vid depression

Behandling av depression och ångest med hjälp av en dator kan vara lika effektivt som att träffa en terapeut. Det konstateras i en SBU-rapport (SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering) omfattande tolv studier där man har undersökt hur datorbaserad kognitiv beteendeterapi – KBT - fungerar vid behandling av ångest och depression.

Steven Linton, professor i klinisk psykologi i Örebro, ansvarar för rapporten, som finner att behandlingen är lovande. Det behövs dock ännu fler kontrollerade studier.

– Forskningen har hittills visat att metoden är lika effektiv som terapeutledd behandling framför allt när det gäller social fobi, panikångest och depressioner. Sannolikt beror detta på att de datorbaserade programmen strikt följer gällande riktlinjer. Det kanske inte alltid görs av mänskliga terapeuter.

En av studierna visade att datorbaserad KBT vid ångest, depression eller båda gav bättre resultat än sedvanlig behandling i primärvården. Fyra ytterligare depressionsstudier visade att datorbaserad KBT gav bättre resultat än behandling i primärvården eller att stå på väntelista med eller utan stödjande telefonsamtal eller deltagande i internetbaserade diskussionsgrupper. Det samma gäller vid paniksyndrom eller social fobi.

Det är sålunda sällsynt att KBT ledd av en terapeut ger bättre resultat än datorbaserad behandling. Ett problem med de hittills publicerade studierna är dock att de medverkande patienterna har varit intresserade av den datoriserade behandlingsmetoden. De kan därför ha bättre följsamhet än andra.

Att metoden så strikt följer gällande riktlinjer kan också vara en av dess svagheter då den inte själv kan anpassa behandlingen när sjukdomsbilden ändras. Detta är särskit viktigt att påvisa eftersom exempelvis depression kan medföra ökad risk för självmord.

– Utredning och behandling via dator fungerar sannolikt bra i lägen när en patient har en av de ovannämnda specifika diagnoserna. När utredningen omfattar en invecklad sjukdomsbild är det dock fortfarande bäst med en personlig kontakt. Datorbaserad KBT är därför fortfarande att betrakta som ett komplement, säger Steven Linton.

Datorbaserad KBT vid ångest och depression tillämpas nu på några håll i Sverige, där det också råder brist på psykiater och allmänläkare. Måhända är detta ett alternativ för oss blekingar? Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona

Sifo: (kd) under fyraprocentsspärren

I Sifos väljarbarometer för juni behåller oppositionen sitt försprång på cirka 10 procentenheter över regeringsalliansen. Oppositionen får 52,7 procent mot 42,8 för regeringspartierna.

Kristdemokraterna backar och hamnar under fyraprocentsspärren med 3,8 procent.

Också vänsterpartiet ligger nära riksdagsspärren med 4,6 procent.

Miljöpartiet noterar sin högsta siffra på tio år med 7,2 procent.

Socialdemokraterna får 40,9 procent, moderaterna 25,3 procent, centern 7,1 procent och folkpartiet 6,6 procent.

1 887 personer har intervjuats mellan 4 och 14 juni. Ingen av förändringarna i mätningen är statistiskt säkerställd.

Partisympatiundersökningen maj: Oppositionen leder

Partisympatiundersökningen från SCB visar att ett riksdagsval i maj skulle ge oppositionspartierna (dvs. s+v+mp) ca 55,4 procent av rösterna. Det borgerliga blocket
(dvs. c+fp+m+kd) skulle få ca 40,6 procent av rösterna.

Vid val i maj 2007 skulle det borgerliga blocket (dvs. c+fp+m+kd) få mellan 39,7 och 41,6 procent av rösterna. Det är en statistiskt säkerställd minskning på ca 3,9 procentenheter från PSU:s novembermätning 2006 och 7,6 procentenheter sedan riksdagsvalet 2006. Det socialistiska blocket (dvs. s+v) skulle få mellan 48,9 och 50,9 procent. Detta är en statistisk säkerställd ökning på ca 4,1 procentenheter sedan november och på ca 9,1 procentenheter sedan riksdagsvalet. Skillnaden mellan blocken är statistiskt säkerställd. Oppositionspartiernas (dvs. s+v+mp) andel av väljarkåren är i maj 55,4 procent.

PSU genomfördes som telefonintervju med ett riksomfattande slumpmässigt sannolikhetsurval omfattande 9 426 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns.

Skattning av valresultatet "om det varit val idag". Maj 2007
Frågetyp: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?

Sahlinismen viker

Västerpartiet skulle kastas ut ur Riksdagen om det vore val idag. Det visar Demoskops junimätning som publiceras i Expressen.

Efter en längre period med kraftig vänsterdominans får sig nu Mona Sahlin en ordentlig kalldusch i opinionen.

Totalt har regeringspartierna nu 47,2 procent, vilket innebär att skillnaden mellan blocken enligt mätningen har krympt från 11,4 till 2,3 procentenheter.

Även om oppositionen fortfarande är större (49,5 procent) ökar stödet nu för alla fyra regeringspartierna. Folkpartiet ökar med hela 3,0 procentenheter till 7,2 procent. Moderaterna ökar med 0,9 till 30,1, kristdemokraterna med 0,9 till 3,8 och centern med 0,3 till 6,1 procent.

Vänsterpartiet står för det stora raset i förhållande till sin storlek. En minskning med 1,5 procentenheter till 3,6 procent ger den lägsta siffran på 13 år hos Demoskop.

Även socialdemokraterna backar, från 41,6 till 37,7 procent, medan miljöpartiet ökar 1,4 procentenheter till 8,2 procent.

1.011 personer intervjuades i mätningen.

S bildar äldrenätverk

Socialdemokraterna i riksdagen bildar ett äldrenätverk med 17 ledamöter från riksdagens olika utskott. Avsikten är att ta fram en samlad äldrepolitik. Nätverket har enats om tio punkter.

Äntligen har dom vaknat!

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona

Minskat stöd för S i Sifomätning

Socialdemokraterna tappar 3,4 procentenheter i Sifos väljarbarometer för maj, till 40,7 procent.

Men oppositionen har fortfarande ett större stöd än regeringspartierna. Oppositionen får 53,2 procent av stödet medan den borgerliga alliansen får 43,1 procent skriver Svenska Dagbladet.

Miljöpartiet ökade med 1,5 procentenheter till 6,9 procent, vilket är det högsta värdet sedan juli 1997.

Nedgången för socialdemokraterna är den enda statistiskt säkerställda förändringen.

Hjärtinfarktvården kraftigt förbättrad

Flera ledande hjärtspecialister skriver att hjärtinfarktvården har starkt förbättrats i Sverige (Läkartidningen 20/2007). De regionala skillnaderna har minskat och evidensbaserad (evidens = bevis) behandling införts. Dödligheten i hjärtinfarkt har sålunda halverats under den senaste 11-årsperioden. Sjukhus med heltäckande infarktbehandling har lägst dödlighet - exempelvis Blekingesjukhuset.

Kvalitetsregistret Riks-HIA har stimulerat till en bättre och mer likvärdig infarktvård. I registreringen deltar 72 (av 75) sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter. År 2005 registrerades 19576 fall av akut hjärtinfarkt.

Hjärtinfarktvården har förbättrats avsevärt med införandet av ballongvidgning och stentbehandling av kransartärerna samt genom bättre blodproppshämmande läkemedel. Skillnaderna mellan olika regioner och län har minskat i takt med bättre följsamhet till nya nationella behandlingsriktlinjer.

Behandlingen av hjärtinfarkt har drastiskt förändrats med införande av primär perkutan koronarintervention (PCI, kransartärsingrepp vid hjärtkateterisering) som ökat från 5 till nära 50 procent under perioden. Hos patienter som behandlas med trombolys (blodproppsupplösning) har fördröjningstiden förkortats, främst genom att behandlingen startas redan i hemmet eller ambulansen. Profylaktisk mild blodproppshämmande behandling har bidragit liksom betablockad, kolesterolsänkande och angiotensinhämmande behandling.

Kranskärlsröntgen och kirurgiska kranskärlsingrepp har införts vid andra sjukhus än regionsjukhusen. Skillnaderna i behandlingsaktivitet och resultat har därför minskat påtagligt mellan sjukhus, landsting och regioner.

Det finns kvarstående utvecklingsområden speciellt vad gäller tillgången till snabba kranskärlsingrepp, avancerad behandling av rytmrubbningar och behandling vid komplicerande diabetes, nedsatt njurfunktion och hög ålder.

Landstinget Blekinge och Blekingesjukhuset ligger, genom sina förutseende satsningar på alla typer av hjärtutredningar och hjärtbehandlingar, bland de kvalitetsmässigt främsta.

Gruppledaren Nils Ingmar Thorell (fp) må tro vad han vill! Han borde läsa läxan och be om ursäkt för sina uttalanden!

Bo Arnesjö (m), Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Ett nytt klavertramp av Thorell (Fp)

Ronnebys allsmäktige folkpartist(?), tillika gruppledaren i Landstinget, Nils Ingmar Thorell (fp) har ånyo trampat rejält i klaveret.

I Landstingsfullmäktige 2 maj kallade han blekingarnas stolthet, thoraxverksamheten vid Blekingesjukhuset, för Landstingets ”gökunge”.

Hans utsago och andemeningen däri, har väckt ilska, bestörtning och förstämning inom thoraxkliniken och hela den övriga sjukvården.

Detta speciellt som thoraxkirurgin uppvisar en enastående hög kvalitet som faktiskt kommer alla blekingar och kronobergare till del.

Man frågar sig vem som i allra högsta grad platsar som blekingsk gökunge?

En bleking glömmer inte!

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Majonnäsburken och två koppar kaffe

En mysig historia av okänd författare

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.

Studenterna skrattade.

"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.

Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.

"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."

Celler programmeras att självdö

Från SR 9 maj 2007

En forskargrupp i Göteborg har lyckats visa att celler kan skicka information till andra celler om hur de ska uppföra sig. Upptäckten som publiceras i en av ansedda Natures vetenskapliga tidskrifter kan leda till helt nya sätt att behandla flera olika sjukdomar.

– Det här är oerhört intressant eftersom det för det första talar om för oss att celler i kroppen kommunicerar på ett mycket mer intrikat sätt än vi trodde för bara någon vecka sedan. Det andra är att man skulle kunna använda det här sättet för kroppen att kommunicera med varandra med genetiskt material för medicinsk behandling. Man skulle kunna använda det för att behandla till exempel genetiska sjukdomar eller cancer, säger professor Jan Lötvall som leder forskargruppen.

I laboratoriet vid Sahlgrenska kan man till exempel suga upp cellerna en efter en i en kvadratmeterstor maskin som kallas Facs. I apparaten skjuts sedan laserstrålar mot cellerna. Forskarna kan då enkelt avgöra hur cellerna beter sig.

Exosomer
De fem personer som ingår i forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har studerat hur cellernas så kallade exosomer kan skickas till andra celler.

Exosomerna kan sedan innehålla olika slags direktiv om hur den andra cellen ska bete sig och i praktiken omprogrammera hela cellen så att den till och med kan förstöras.

Att omprogrammera celler så att de självmant förstörs är enligt forskarna revolutionerade eftersom det innebär att helt nya behandlingsmetoder av flera olika sjukdomar kan bli möjliga. Sjukdomar som cancer och till exempel cystisk fibros och blödarsjuka.

Allergiforskning
Jan Lötvall är professor i allergi och astma och hade ingen tanke på vad forskningen kunde leda till när forskargruppen började sitt arbete för två år sedan.

– Egentligen studerar vi allergiska processer och vi var intresserade av hur exosomer påverkar allergier. Sedan upptäckte vi att det var svårt att få en tydlig signal. Ibland var det åt ett håll och ibland åt ett annat. Vi funderade på om vi skulle lägga ned forskningen kring exosomer eller om vi skulle bestämma oss för att verkligen ta reda på vad de här innehåller. Vi bestämde oss för att jobba hårt och vara envisa och därav har vi de här resultaten i dag.

Frågan är när en enskild patient kan dra nytta av den här upptäckten.

– Det här är fortfarande forskning på laboratorienivå. Men vi hoppas kunna utveckla metoder som gör att vi kan börja testa detta på patienter kanske om redan fyra-fem år, säger Jan Lötvall.

Peptiden (BNP) förutspår död i hjärtsvikt

2007-05-08 Dagens Medicin

Höga nivåer av peptiden BNP var starkt kopplat till högre risk att dö bland patienter som lades in på sjukhus för hjärtsvikt, enligt en ny studie publicerad i
Journal of the American College of Cardiology (online).

Amerikanska forskare har undersökt data från 48 629 hjärtsviktspatienter som lades in på sjukhus i USA under perioden april 2003–december 2004.

Forskarna delande in patienterna i fyra grupper efter hur höga nivåer av peptiden BNP, brain natriuretic peptide, de hade i blodet. Peptiden frisätts från hjärtat vid hög belastning.

Resultaten pekar på ett direkt samband mellan halterna av BNP och risken att dö under sjukhusvistelsen.

Bland patienterna som hade högst nivåer, 1 730 pg/ml eller mer, avled 6 procent under vistelsen på sjukhus. Motsvarande siffra för patienterna som hade lägst nivå, under 430 pg/ml, var 1,9 procent.

Resultaten från den amerikanska studien stärker bilden av BNP som biomarkör vid hjärtsvikt. Halterna av BNP och den besläktade peptiden NT-proBNP används i dag i klinisk rutin vid diagnos av patienter med symtom på hjärtsvikt.

– Vi hoppas att fynden ska hjälpa läkare att bättre värdera patienternas risk och styra behandlingen. Det här är den första studien som definitivt visar på ett samband mellan nivåer av BNP och risk att dö på sjukhus hos hjärtsviktspatienter, säger Gregg C Fonarow, professor vid University of California, Los Angeles, USA, i ett pressmeddelande från universitetet.

Stockholm skärper vårdgarantin

Stockholms läns landsting är först ut med att uppfylla vallöftet att förbättra vårdgarantin och öka pressen på att köerna kortas. Men på nationell nivå dröjer det innan rättigheterna skärps för patienterna att ställa krav på sjukvården.


Bäst resultat har Halland enligt den jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting offentliggör idag.

I Halland är man även bäst på att få fram patienterna till en bedömning hos en allmänläkare inom sju dagar.

Stockholm ingår inte i jämförelserna.

Den nuvarande vårdgarantin för all planerad sjukvård infördes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den innebär i korthet att alla ska få kontakt med ­någon vårdpersonal under den första dagen. Högst sju dagar senare ska man få träffa en allmänspecialist och är det nödvändigt ska man ­sedan få komma till en specialistläkare inom 90 dagar.

När diagnosen är klar och man bestämt vad som ska göras gäller att behandlingen måste komma igång inom max 90 dagar. Totalt kan det alltså gå över ett halvår innan man exempelvis får sin operation utförd.

Liknande garantier finns även i andra länder. Men i exempelvis Storbritannien är den betydligt skarpare där maxväntetiden får vara 18 veckor mellan det att en allmänläkare bestämt vad som ska göras tills behandlingen startar.

Den borgerliga alliansen har också kritiserat vårdgarantin ­sedan den infördes och kallat den tunn och svag. Men i regeringsställning har alliansen hittills inte gjort något för att förbättra vård­garantin. Nu tar det borgerligt styrda Stockholmslandstinget tag i frågan. Den sammanlagda maxväntetiden ska dras ner till 125 dagar. Framför allt ska tiden kortas för att få träffa en specialistläkare.

–Det är ju där som så mycket väntan uppstår. Remissen kan vandra runt mellan vårdgivarna medan patienterna skickas hit och dit, säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp).

Enligt henne klarar Stock­holmslandstinget omkring 90 procent av all planerad vård inom den nuvarande garantitiden. Så snart man ser att någon kö växer till sig försöker man snabbt köpa in extra­behandlingar.

–När vi inför en vässad ­garanti kanske det tar ett år innan den fungerar utan problem. Men bara genom att öka pressen på vården kommer den att bli effektivare, ­säger Birgitta Rydberg som inte tror att kostnaderna ökar.

Berlith Persson, som är samordnare av vårdgarantifrågorna inom Sveriges kommuner och landsting, vill inte utan vidare hålla med om att Stockholm är bäst på att klara vårdgarantin.

–Det är jättebra att de vill förstärka garantin, men det är upp till bevis om de fixar det. De är svaga på att skicka in svar på hur de klarar gränserna, från de privata vårdgivarna får vi inte in särskilt många uppgifter alls. De kan vara jätteduktiga, men det är ingen som vet, säger hon.

Generellt blir landstingen bättre på att klara vårdgarantin, men det går för långsamt, menar Berlith Persson.

–Det är inte alltid mer pengar som hjälper. Det kan lika ofta handla om att ändra på organisationen, att se över remisshanteringen och att öka informationen.

Kenneth Johansson (c) är ordförande i riksdagens socialutskott och har stora förväntningar på ­alliansregeringen. Han hoppas på en sammanlagd vårdgaranti på högst 60 dagar från första kontakten tills behandling.

–Mer ska det inte behövas, men det kanske dröjer till 2010 innan det finns inskrivet i den nya patienträttighetslagen. Men ett första steg hoppas jag kan komma redan till hösten, säger han.

En förutsättning är då att centern och folkpartiet som är mest pådrivande kan få med sig moderaterna och kristdemokraterna i den kommande höstbudgeten.

Immunceller ny metod mot tarmcancer

2007-05-04 Dagens Medicin

En ny behandlingsmetod av spridd tjocktarmscancer presenteras i en avhandling från Karolinska institutet. Behandlingen kan fungera som ett alternativ till kirurgi och cellgifter.

Behandlingsmetoden är en form av immunoterapi och går ut på att använda kroppens egna vita blodkroppar – lymfocyterna.

Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. I dessa lymfkörtlar finns lymfocyterna som en del av immunförsvaret.

Genom att identifiera de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer kan forskarna särskilja dem och odla dem utanför kroppen. Därefter kan de cancerbekämpande lymfocyterna genom blodtransfusion återinföras till kroppen och på det viset stärka immunförsvaret.

Då det vid immunoterapi handlar om kroppens eget material har behandlingen inte medfört några biverkningar.

– Patienter som har behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. En genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl, specialistläkare vid Södersjukhuset och författare till avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen på KI:s hemsida: Human colorectal cancer - Experimental staging and therapeutics

Fredrik Hultgren

Ultraljudsscreening för aortaaneurysm

Från Dagens Medicin

Efter ett år med allmän ultraljuds-undersökning av kroppspulsådern för alla 65-åriga män i Uppsala visar sig projektet framgångsrikt. Ett 40-tal fall av vidgad kroppspulsåder hittades, och nu införs även undersökning av kvinnor.

Mellan 6 och 8 procent av alla män över 65 års ålder har bukaortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern). Om bråcket brister leder det oftast till döden. Brustet bukaortaaneurysm orsakar årligen mellan 700 och 1 000 dödsfall i Sverige, men en tidig upptäckt av bråcket innebär att en förebyggande operation kan genomföras.

Därför började Landstinget i Uppsala län förra året att erbjuda alla 65-åriga män en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Av de 1 452 män som kallades genomfördes undersökningen på 1 212. Totalt upptäcktes 40 fall av vidgad kroppspulsåder. I sex fall var bråcket så stort att operation genomfördes mycket snart efter undersökningen.

Nu fortsätter undersökningarna med nästa årskull, män födda 1942. Dessutom inleds i forskningssyfte ett projekt där samtliga 70-åriga kvinnor i landstinget erbjuds undersökningen.

- Syftet är att undersöka om det lönar sig att undersöka samtliga kvinnor. Visserligen är sjukdomen inte alls lika vanlig bland kvinnor, men å andra sidan finns det studier som visar att pulsåderbråck hos kvinnor har en större benägenhet att brista, säger Anders Wanhainen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för undersökningarna, i ett pressmeddelande.

Svårt för äldre att ta sin medicin

Många äldre har svårt att få i sig den medicin de ordinerats. Det visar en ny doktorsavhandling av Anna Beckman Gyllenstrand som refereras i Svenska Dagbladet.

Det finns många hinder för äldre som ska ta sina mediciner.

Av omkring 700 personer över 81 år hade en tredjedel svårt för att öppna medicinburkar med snäpplock. Alltså burkar som inte har skruvlock.

Av lika många gamla över 77 år kunde två av tre inte läsa och förstå instruktioner för läkemedlet, beräkna hur länge det skulle räcka och kolla att de fått rätt växel från Apoteket.

Dessutom hade 13 procent sedan svårt att svälja medicinen.

Enligt avhandlingen uppstår risker när de gamla själva försöker lösa problemen. Till exempel låter en del medicinburkarna stå öppna vilket kan försämra kvaliteten. En del tuggar eller krossar tabletter som ska sväljas hela och riskerar därmed att ändra medicinens verkan.

Vad händer med arbetslinjen

Ledare i DN 20/4 2007

I LO-rapporten "Vad händer med arbetslinjen?" argumenterar ekonomerna för arbetslösas rätt att slippa jobba. Hur får en arbetarrörelse ihop det?

LO bjöd på torsdagen in till ett seminarium på temat varför det kan vara en poäng att arbetslösa inte tar det arbete de erbjuds. Det blev en surrealistisk föreställning.

LO-ekonomerna argumenterade utifrån en rapport som efter vissa kreativa matematiska övningar landar i slutsatsen att det för den arbetslösa, liksom för arbetsgivarna och samhället i övrigt, kan vara ekonomiskt fördelaktigt att individen väljer arbetslöshet framför "fel" arbete.

LO har i sitt modellexempel utgått från två personer som blir arbetslösa vid 61 år. En tämligen hopplös ålder att bli arbetslös i, kan det tyckas, men si den utsikten bjuder inte LO:s elfenbenstorn. För medan det i verkligheten skulle vara svårt för dessa 61-åringar att få något jobb alls, argumenterar LO-ekonomerna för att det ingalunda är självklart att de ska ta det arbete som de i verkliga livet inte lär bli erbjudna.

Med hjälp av diagrammet "Finansiellt optimum för statsfinanserna" och streck på längden och tvären försöker LO leda i bevis hur arbetslöshet kan vara bra även för skattebetalarna. Hur det kan vara bättre att vänta på ett arbete med högre lön även om det kortsiktigt är lika med högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Men haken med detta matematiska akrobatiknummer är att premisserna är påhittade.

För det finns ingenting som säger att den som väljer arbetslöshet framför ett arbete hon är överkvalificerad för har bättre chanser att senare få det arbete hon egentligen vill ha. Sambandet är det motsatta. Ju längre tid utanför arbetsmarknaden, desto svårare att ta sig in på den igen. I en aktuell Sifo-undersökning uppger sex av tio personalchefer att det är bättre att en arbetssökande haft ett enklare arbete än att hon läst en extra termin på universitet. I LO:s exempel är arbetslöshet, inte utbildning, alternativet. Och vem inbillar sig att arbetslöshet skulle vara mer attraktivt än studier?

På individplanet fruktar LO inlåsningseffekter. Individen får, enligt LO, svårt att söka nya jobb när hon samtidigt har ett arbete att sköta. Dessutom kan det hända att hon vänjer sig, får arbetskamrater och rent av trivs. Då, menar LO, är det bättre att hon inte har något arbete alls.

Det är häpnadsväckande att LO inte inser att den största risken för inlåsning finns i det egna hemmet. Att inte ha något skäl att gå upp om morgonen leder för de flesta till en växande passivitet. Arbetslöshet är stigmatiserande, och också det påverkar självfallet individen negativt. Arbete, allt arbete, har ett egenvärde.

Detta diskuterades flitigt på seminariet. Moderaternas partisekreterare Per Schlingman hävdade detta egenvärde medan LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin argumenterade för rätten att slippa ta vilket arbete som helst. Men i båda resonemangen är det något som fattas. Vad hände med plikten att försörja sig själv?

När LO-ekonomen Dan Andersson i tre punkter sammanfattar vad ett arbete kan erbjuda låter det såhär:

- Vård av humankapital

- Arbetslivserfarenhet

- Vidgat kontaktnät

Den självklara punkten "Egen försörjning" finns över huvud taget inte med.

Det har sagts förr men det förtjänar att sägas igen. Det finns bara två sätt att försörja sig. Antingen genom eget arbete eller genom andras. Ett arbete kan mycket väl vara utvecklande, men även om det inte är det, så fråntar inte det individen ansvar att efter bästa förmåga försörja sig själv.

I Sverige har vi en arbetarrörelse som kämpar för sina medlemmars rätt att inte arbeta. Inte underligt att utanförskapet kunnat växa sig så stort.

Stroke - skärpta krav på blodtryckssänkning och snabb behandling!

Landstinget Blekinge har nu antagit ett unikt processorienterat program för profylax, behandling och eftervård hos oss 650 blekingar som årligen drabbas av stroke (slaganfall).

Programmet omfattar förebyggande åtgärder, diagnostik, snabb behandlingen med propplösande mediciner (trombolys) och synnerligen aktiv rehabilitering efter en aktuell stroke. Preventiva åtgärder för att undvika stroke och återfall av stroke stressas i programmet, som är helt unikt. Alla vårdnivåer har deltagit i framtagandet av sina egna nya förhållningssätt och hur dessa ska samordnas vid stroke, som huvudsakligen drabbar äldre. Programmet har just antagits av Landstingsstyrelsen.

Arbetsterapeuten Ingrid Hoffman och verksamhetschefen Gerd Frid i primärvården har koordinerat hela arbetet, som klarats av på drygt ett år. Flera landsting, kommuner och räddningstjänster har redan tagit kontakt för att ta till sig de gjorda erfarenheterna.

Vi blekingar kan snart känna oss helt trygga på att vi kommer att tas om hand enligt alla konstens regler när vi drabbas av stroke.

På grund av vår ändrade livsstil (rökstopp, regelbunden motion, nyttigare kost) och genom hälsoundersökningar och hälsosamtal med effektiv kontroll av blodtryck, reglering av kolesterolnivåerna och mild blodproppsprofylax kan nu antalet drabbade både av hjärtinfarkt och stroke minska högt upp i åldrarna. Till detta kommer en sänkt dödlighet och reducerad invaliditet hos de drabbade.

När det gäller stroke är ett välreglerat blodtryck under 140/90 mmHg A och O enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). När vi drabbas skall vi dessutom vara på sjukhuset inom 2 – 3 timmar efter debuten för att kunna vara kandidater för trombolys.

I takt med en allt bättre folkhälsa hos äldre kommer vi att ytterligare kunna öka vår livskvalitet och överlevnad.

Tjat hjälper!

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Fetmaoperation minskar dödlighet

Återgivet från Upsala Nya Tidning, Författare Åke Spross

Kirurgisk behandling är inte bara det mest effektiva sättet för mycket feta personer att gå ner i vikt. På sikt minskar fetmaoperationen också risken för att dö i förtid.

Det visar nya resultat från den unika svenska SOS-studien, som på onsdagen redovisas i Uppsala vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning.

- Detta är faktiskt första gången som man kan visa att viktnedgång vid svår fetma inte bara förbättrar flera riskfaktorer för sjukdom, utan också sänker dödligheten, säger docent Jarl Torgerson, chef för medicinkliniken vid Norra Älvsborgs länssjukhus.

Han är en av de ansvariga för SOS-studien som omfattar drygt 4 000 medelålders mycket feta kvinnor och män från hela landet, däribland Uppsala. Huvudsyftet med studien har varit att ta reda på om frivillig viktnedgång leder till sänkt dödlighet.

- Detta har inte varit självklart. En rad befolkningsstudier visar visserligen att fetma och viktuppgång ökar dödligheten, men i flera fall har det funnits en överdödlighet även för personer som gått ner i vikt, säger Jarl Torgerson.

I SOS-studien behandlades hälften av patienterna med någon form av fetmaoperation och hälften med kost- och livsstilsråd eller någon annan icke-kirurgisk behandling.

De uppföljningar som tidigare gjorts visar att kirurgisk behandling i flera avseenden, både på kort och på längre sikt, är överlägsen annan behandling av fetma.

För patienterna som fick någon form av icke-kirurgisk behandling sjönk vikten bara under några månader och efter tio år vägde de ännu mer än i utgångsläget. För patienterna som opererades däremot blev viktnedgången bestående och efter tio år vägde de 16 procent mindre än före operationen.

- För dem förbättrades långsiktigt också blodsockret rejält och blodfetterna blev betydligt bättre, medan blodtrycket påverkades i mindre utsträckning, säger Jarl Torgerson.

Men det är först nu, efter i genomsnitt 11 års uppföljning, som det står klart att förbättringarna av så kallade riskfaktorer också åtföljts av en sänkt dödlighet.
Under dessa år dog 228 av kvinnorna och männen i studien, 99 i den opererade gruppen och 129 i gruppen som fått någon form av icke-kirurgisk behandling. Det innebär att dödligheten var 26 procent lägre i gruppen som opererats och lyckats gå ner i vikt än i gruppen som inte opererats och inte gått ner i vikt.

- Detta talar starkt för att en bestående viktnedgång ger överlevnadsvinster, även om man inte kan utesluta att den kirurgiska behandlingen i sig kan ha en del effekter vid sidan av själva viktnedgången, säger Jarl Torgerson.

SOS-studien omfattar mycket feta personer, med ett så kallat kroppsmasseindex på minst 40 (gränsen för fetma går vid 30) och en medelvikt på 120 kilo. I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med så kraftig övervikt en fetmaoperation.

- Men operationsbehovet är mångdubbelt större. När vi nu för första gången kan visa att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster kommer förhoppningsvis mer att satsas på denna angelägna verksamhet, säger Jarl Torgerson.

Östersjösamarbete inom hjärt-kärlområdet

Interpellation till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)

Blekingesjukhuset har gått miste om en betydande patientström inom hjärtsjukvården från Region Skåne. Huvudskälet är sannolikt av ekonomisk natur eftersom Region Skåne nu ackumulerar väntelistor inom området. Ömsesidig gottgörelse sker enligt gällande – volymsmässigt till intet förpliktigande - regionvårdsavtal, vilket dock Landstinget Blekinge utnyttjar inom andra medicinska områden.

Hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset redovisar en synnerligen hög kvalitet, som sålunda inte utnyttjas fullt ut.

De sinande patientintäkterna inom hjärtsjukvården från Region Skåne är delvis anledning till sjukhusets budgetöverskridanden, som även detta år prognostiserats till cirka 60 miljoner kr.

Med anledning av den föreliggande reservkapaciteten inom hjärtverksamheten borde väl samarbete sökas med andra intressenter inom Östersjöområdet?

Avser Landstinget Blekinge utröna intresset av att utveckla samarbete inom hjärt-kärlområdet med de Baltiska staterna, Kaliningrad, med flera?

Bo Arnesjö (m),
Ronneby

Tandvårdschefer dömer ut vårdreform

Landets folktandvårdschefer är mycket kritiska till det förslag som tandvårdsutredningen lade fram i mars. Åtgärderna som föreslås leder till dyrare tandvård och försämrad tandhälsa, anser de 23 länscheferna.

I utredningen förslås bland annat att alla vuxna ska få en tandvårdscheck vartannat år och att ett skydd mot höga tandvårdskostnader införs.

I stället för att satsa på att reparera skador som redan inträffat, föreslår tandvårdscheferna i en artikel på DN Debatt en satsning på förebyggande tandvård till fast pris.

"Barn drabbas i onödan av svåra fosterskador"

Citat från DN-debatt:

Specialistbarnläkare: Tio barn om året drabbas av ryggmärgsbråck och ett hundratal får harmynthet för att Socialstyrelsen inte vill ge gravida kvinnor rätt vitamin. Socialstyrelsen har bestämt att mjöl inte får B-vitaminberikas med folsyra, trots att detta kan förhindra att barn föds med ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet). Varje år drabbas ett tiotal svenska barn i onödan av ryggmärgsbråck, vilket ger dem svåra handikapp för livet. Hälften av de cirka 200 barn som får harmynthet skulle också slippa sitt lidande om gravida kvinnor fick folsyreberikat mjöl. Detta är ytterligare belägg för att Socialstyrelsen anser att nyfödda barns och fosters hälsa kommer i andra hand, skriver barnmedicinprofessorerna Hugo Lagercrantz och Rolf Zetterström.

Folat är ett viktigt B-vitamin för blodbildningen med mera. Många människor har brist på folat, vilket kan vara särskilt skadligt hos gravida då det kan leda till ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet) hos de nyfödda barnen. För att förebygga detta kan man tillsätta folsyra till mjölet. Cirka hälften av alla ryggmärgsbråck kan förhindras med folsyra. Därför rekommenderas gravida att inta detta. Problemet är dock att det bör tas innan man blir gravid, vilket ofta inte sker. I stället har man därför infört berikning av mjölet med folsyra i länder såsom USA, Kanada, Brasilien, Sydafrika, Chile och Jordanien.

Men inte i Sverige och i en del andra europeiska länder. I en ledare i British Medical Journal (3/3 2007) frågas det vad Europa väntar på? Upp till hälften av de ungefär 4 500 barn som årligen föds med ryggmärgsbråck i Europa kanske inte skulle behöva drabbas. Utgör de gravida kvinnorna en sådan marginell grupp att man inte för deras skull kan utsätta hela befolkningen för extra folsyra? Bildningen av huvud-svans-axeln två veckor efter befruktningen är livets viktigaste händelse. Om inte det sker skulle vi förbli cellklumpar utan hjärna och ryggmärg. Ryggraden sluts som ett blixtlås i båda ändarna fem veckor efter befruktningen, vilket motsvarar cirka en vecka efter utebliven menstruation. I ett fall av cirka 1 000 sluts ej ryggraden vilket leder till ryggmärgsbråck eller anencali (avsaknad av framhjärna). Om tillståndet upptäcks under fostertiden aborteras fostret vanligen. Men barn med ryggmärgsbråck överlever om de inte aborteras. De blir mer eller mindre förlamade och får svårigheter att kontrollera tarmtömning och urinblåsa. De drabbas ofta av vattenskalle och måste förses med en shuntslang i hjärnans hålrum. Intellektuella funktionshinder är också vanliga. Diskussionen om tillsättning av folsyra i Sverige har varit intensiv det senaste decenniet. När Livsmedelsverket äntligen accepterat att berika mjölet med folsyra stoppades detta av Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund, Han begärde en ny utredning av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) , som nu förordar att fortsätta att avvakta med berikning av mjölet med folsyra. Enligt utredningen kommer det att innebära att ungefär tio barn kommer att drabbas av ryggmärgsbråck i onödan varje år i vårt land. Dessutom kommer det att leda till att ett tjugotal barn kommer att aborteras sent under graviditeten, om man upptäckt missbildningen med ultraljud och föräldrarna önskar abort.

Nu har det också kommit en rapport om att folsyratillskott kan reducera risken för läpp-käk-gomspalt. I Sverige skulle det innebära att hälften av de nu cirka 200 barn som drabbas skulle slippa denna defekt. Även om detta är en missbildning som kan korrigeras, så medför det stora påfrestningar för den drabbade familjen, ett flertal operativa ingrepp, tandreglering och talträning.

Folsyra har också positiva effekter för äldre för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och demens. I en holländsk studie som publicerats i New England Journal of Medicine i januari i år (vol 369, sid 208) har extra folsyratillskott visat sig förbättra minnet och reaktionshastigheten hos 50-70 år gamla män och kvinnor. Tveksamheten till att berika mjölet med folsyra är att det stimulerar celltillväxt och teoretiskt sett kan öka risken för cancer.

Frågan om huruvida vuxna verkligen kan riskera att oftare drabbas av cancer om folsyra tillsätts mjölet är rent teoretisk. Det förutsätter att man sätter i sig 4-5 hela limpor per dag för att få en koncentration, som möjligen kan öka cancerrisken hos råttor. Om det nu vore så att det skulle finnas minsta misstanke att någon drabbats av cancer på grund av folsyratillsatsen i USA torde det amerikanska livsmedelsverket (FDA) ha reagerat. Denna myndighet har penetrerat alla för- och nackdelar innan man påbjudit folsyratillsatsen.

Men Socialstyrelsen i vårt lilla land tycker sig veta bättre.Det här är bara ett exempel på att fostrets och barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen.

Ett annat exempel är att Socialstyrelsen gått ut med rekommendationen att snusa i stället för att röka, om man är nikotinberoende. Kanske ett bra råd för att minska lungcancerrisken hos vuxna män, men definitivt inte bra för fostret och det ammande barnet. För barnet kan det vara väl så hälsovådligt om mamman har snusat i stället för att ha rökt. Det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och adhd.

Andra exempel är att man ännu inte infört pneumokockvaccination. vilket skett i USA sedan flera år. Det leder till att barn får pneumokockhjärnhinneinflammation och blir döva helt i onödan. Vi saknar också allmän vaccination mot vattkoppor.

Socialstyrelsen brister också när det gäller kontrollen av nyfödda barns hälsa. Tidigare låg nyfödda på BB i cirka en vecka, varvid så gott som alla fall av gulsot och medfödda hjärtmissbildningar upptäcktes. Nu missas de oftare, när man går hem från BB tidigt. Minst fyra barn har i onödan blivit hjärnskadade de senaste åren på grund av att man inte åtgärdat gulsoten i tid. Dessförinnan hade detta inte inträffat på flera årtionden.

Flera av de sjukdomar och funktionshinder, som drabbar människor i olika åldrar har sitt ursprung under fosterlivet och den tidiga barndomen. Socialstyrelsen och SBU verkar inte begripa att förebyggande mödra- och barnhälsovård inte bara är bra för våra barns hälsa utan också för de vuxna. Att barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen kan bero på att det inte längre finns någon barnläkare i dess ledning. Denna brist har påtalats ett flertal gånger av Svenska barnläkarföreningen. Det är dags nu för en uppryckning, innan ännu fler barn drabbas av ryggmärgsbråck, hjärnskador och dövhet helt i onödan.

Hugo Lagercrantz
Rolf Zetterström

Läkarsällskapet om Dödshlälp i vissa fall

Delegation för medicinsk etik Läkarsällskapet ändrar riktlinjerna sid 1120 07-03-30

Beslutskapabel patient i respirator bör få läkarhjälp att avsluta sitt liv

Peter Örn Frilansjournalist i Läkartidningen

Beslutskapabla patienter som är så svårt sjuka eller skadade att de endast överlever med hjälp av respirator bör i vissa fall kunna få hjälp av sin läkare att avsluta sitt liv och då även få sederande läkemedel. Det anser Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, som nu ändrar riktlinjerna för när livsuppehållande behandling kan avslutas.

Ökning av botbar cancer i Sverige

Antalet diagnostiserade cancerfall i Sverige under 2005 var knappt 51 000 varav 53 % bland män och 47 % bland kvinnor. Antalet har årligen ökat med 1,6 % för män och 1,1 % för kvinnor under de två senaste decennierna. Ungefär halva ökningen kan förklaras med förändring i befolkningens åldersstruktur. Samma situation råder i Blekinge med sammanlagt 958 fall år 2005.

Den vanligaste tumörformen bland män är prostatacancer som står för 36,5 % av alla diagnostiserade fall. Under de senaste tjugo åren har prostatacancer ökat med 2,9 % per år.

Bröstcancer är den vanligaste formen hos kvinnor och står för 29,1 % av de nya fallen med en årlig ökning på 1,4 % under tjugo år.

Tjocktarms- och ändtarmscancer är den näst vanligaste tumörformen hos kvinnor - 8,4 % 2005. Hos männen utgör den 6,4 % av fallen och är den fjärde vanligaste cancerformen.

Lungcancer står för 7,1 % och 6,4 % hos män respektive kvinnor. Lungcancer hos kvinnor har en årlig ökning på 3 % under de senaste tjugo åren medan männen har en nedgång med 0,9 %.

Antalet personer som någon gång fått en cancerdiagnos och lever ökar kraftigt och är nu 364 000. Drygt 200 000 av dessa är kvinnor.

Sannolikheten för både kvinnor och män att få cancer före 75 års ålder är nära 30 %.
Rapporten Cancer Incidence in Sweden 2005 från Socialstyrelsens epidemiologiska centrum (EpC) innehåller mer information om antalet fall och incidens av alla cancertyper redovisat på län, åldersgrupper och kön.

Tidig diagnos – som ofta krävs för att möjliggöra radikalt avlägsnande av cancersvulster - kan uppnås genom så kallad screening för många cancerformer (exempelvis cancer i bröst, livmoderhals, prostata, tjocktarm och lungor) och/eller genom att vi Blekingar söker sjukvården omedelbart vid misstänkta symtom – speciellt i äldre ålder.

Sjukvården borde planeras och anpassas därtill, eller hur hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Friskare tänder - till rimliga kostnader

En tandvårdscheck- Ett skydd mot höga tandvårdskostnader - Stöd till abonnemangstandvård

Tandvårdsutredningen har i dag lämnat i sitt slutbetänkande, Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19), till socialminister Göran Hägglund. Utredningen föreslår att det nya stödet ska träda i kraft den 1 juli 2008.

Tandvårdschecken ska uppgå till 300 kronor vartannat år för alla i åldrarna 30-74 år, och till 600 kronor vartannat år för personer i åldrarna 20-29 år samt 75 år och äldre. Checken kan användas som delbetalning vid ett tandvårdsbesök hos valfri tandläkare eller tandhygienist, eller som delbetalning för abonnemangstandvård.

Skyddet mot höga kostnader ger ersättning med 50 procent av patientens tandvårdskostnader, som baseras på så kallade referenspriser, mellan 3 000 och 15 000 kronor och med 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor.

Abonnemangstandvården, också kallat frisktandvård, ska även fortsättningsvis ges goda förutsättningar att utvecklas.

Utredningen föreslår att kostnaden för standardmaterial ska omfattas av tandvårdsersättningen.

Utredningen anser att patienter som är 65 år eller äldre fullt ut ska omfattas av det nya statliga tandvårdsstödet. Detta innebär att dagens högkostnadsskydd för protetiska behandlingar för denna grupp ersätts av det föreslagna skyddet mot höga kostnader.

Effekterna av utredningens förslag blir för 65+gruppen att tandvårdsersättning lämnas från en lägre nivå, 3 000 kronor, mot dagens 7 700 kronor. Dessutom omfattas all tandvård, inte bara protetik, utan även bastandvård. Detta gör att ersättningen kommer fler till del.

Tandvårdskostnaden för en patient 65 år eller äldre i kostnadsläget 3 000-15 000 kronor blir betydligt lägre och för tandvård i övriga kostnadslägen i princip oförändrad.

Konsekvenserna för patienter yngre än 65 år blir att all tandvård över 4 000-5 000 kronor blir betydligt billigare. Tandvård under denna kostnadsnivå påverkas inte i någon större utsträckning.

Den statliga kostnaden för tandvårdsstödet beräknas i utredningens huvudalternativ uppgå till ca 5,9 miljarder kronor årligen, varav tandvårdschecken utgör ca 1,1 miljarder kronor och skyddet mot höga kostnader ca 4,8 miljarder kronor.

För att stärka tandvårdskonsumenternas prismedvetenhet föreslår utredningen ett system med så kallade referenspriser för varje åtgärd. Dessa ska också utgöra grunden för beräkningen av tandvårdsersättning inom skyddet mot höga kostnader. Referenspriserna bör därmed få en prisstyrande effekt och möjliggöra prispress. Den fria prissättningen bibehålls och patienternas pris kan, som i dag, variera beroende på vilken vårdgivare man väljer.

Utredningen lämnar förslag om tydligare definition av vilken tandvård som ska vara ersättningsberättigande i det nya stödet. Regelverket anger tydligt vilka åtgärder och vilken standard som omfattas.

Utredningen lämnar ett flertal förslag som syftar till att förbättra konkurrensen och stärka patientens ställning, främst genom bättre information till patienten om tandhälsa, priser och behandlingsalternativ.

Utredningen anser att den statliga styrningen av tandvården är svag och splittrad och lämnar flera förslag om utvecklad styrning och bättre statistik.

Utredningen bedömer att konsekvenserna av förslagen innebär sänkta administrativa kostnader för vårdgivarna.

Läkemedelsbehandling hos äldre

Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:

Läkemedelsbehandling hos äldre

Äldre får allt fler läkemedel. Deras ”badrumsskåp” fylls med både ”gamla” och nya mediciner. Ju äldre de är och ju fler läkare de tvingas kontakta desto svårare är det att hålla reda på den optimala aktuella medicineringen.

Med ökande ålder ändras dessutom läkemedlens omsättning i och utsöndring från kroppen. Riskerna för biverkningar och motverkande eller förstärkande effekter mellan läkemedlen ökar också.

Kvalitetskontroll i form av revisioner och tillfälliga läkemedelsgenomgångar räcker ofta inte. Sjukvårdspersonalen måste själva kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen genom uppföljning och omprövning av varje patients läkemedelslista. Läkemedelsberättelser och ett samlat elektroniskt förskrivarstöd behövs då.

Myndigheterna måste också eliminera de strukturproblem som försvårar läkarnas och sjuksköterskornas arbete med äldre.

Läkemedelskommittéerna i landet har uppmärksammat dessa behov och startade 2005 en kampanj för säkrare läkemedelsanvändning hos äldre. Det rör sig om en storskalig satsning.

De har:
arrangerat seminarier, information och utbildningar för läkare och sjuksköterskor.
initierat olika former av kvalitetssäkring.
utfärdat terapirekommendationer.
utarbetat lathundar om riskläkemedel enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
satsat på särskilda insatser för chefer i landsting och kommuner, som måste inse sitt ansvar för personalens utbildning och vårdtagarnas säkerhet.
initierat kampanjer riktade till allmänheten, som nått ut via pensionärs- och handikapporganisationerna.

Det är för tidigt att avgöra om kampanjen har lett till färre avvikelser i läkemedelshanteringen, färre inläggningar på sjukhus på grund av läkemedelsproblem och flera biverkningsrapporter.

Erfarenheterna av kampanjen är att behovet av kvalitetssäkring av äldres läkemedelsanvändning ökar i takt med att de får fler läkemedel per person och därmed ökad risk för biverkningar. Samtidigt förekommer både över- och underbehandling. Noggranna uppföljningar och omprövningar av patienternas läkemedelslistor bidrar till att nå målet att bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Extern kvalitetssäkring måste dessutom kompletteras med intern kvalitetskontroll vid varje vårdenhet. Adekvata åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med de strukturproblem som försvårar kvalitetsarbetet med äldres läkemedelsbehandling.

Åtta viktiga punkter anses dessutom kunna förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen hos äldre. Man bör:
eftersträva tidig och säker diagnos med klar indikation för behandling.
pröva icke-medikamentell behandling såsom aktivering dagtid mot sömnbesvär, fysikalisk terapi mot värk i rörelseorganen.
eftersträva lägsta effektiva dos genom låg initialdos, längre doseringsintervall och långsam upptrappning.
utvärdera behandlingseffekten noga och väga in skattning av patientens livskvalitet.
vara observant på symtom som kan utgöra biverkningar.
avsluta eller trappa ner läkemedelsdoserna om effekten uteblir eller biverkningar uppträder.
ompröva indikationerna för behandling minst en gång per år.
dokumentera läkemedelsberättelsen.

För övrigt hänvisas till bifogade artikel från Läkartidningen 1-2, 2007 ”Viktigt att läkare kvalitetssäkrar läkemedelsbehandlingen av äldre”.

Mot bakgrund av det ovanstående hemställer undertecknade

att Landstinget Blekinge snarast skapar ökade förutsättningar för kvalitetssäkrad läkemedelsbehandling hos äldre samt
att regelbunden uppföljning av läkemedelsbehandlingens indikationer och effekter företas i samband med återkommande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.

På vägnar av Moderata Landstingsgruppen i Blekinge

Bo Arnesjö, Ledamot, Hans Hedvall, Ledamot, Alexander Wendt, vice gruppledare och Gustav Nilsson, gruppledare

Bra förslag från Ansvarskommittén

Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar Ansvarskommitténs förslag som läggs fram idag. De föreslagna åtgärderna gynnar både kommuner och landsting och främjar regional tillväxt och utveckling.

Ansvarskommittén föreslår en tydligare rollfördelning mellan stat och kommun samt färre och större regioner.

– Det här innebär bättre samordning av statens myndigheter, vilket är den stora vinsten för kommunerna, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet, som tillsammans med Landstingsförbundet bildar Sveriges Kommuner och Landsting.

Även hälso- och sjukvården vinner på de förslag som nu läggs fram.

– Vi behöver större regioner för att klara framtidens krav på hälso- och sjukvården, säger Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson. Många landsting är för små för att klara det utvecklingsarbete som behövs för att möta ökade förväntningar och möjligheter.

Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar också kommitténs förslag om regional utveckling. Det regionala utvecklingsuppdraget ska, enligt förslaget, lagstadgas.

– Detta gynnar den regionala tillväxten, säger Landstingsförbundets vice ordförande Henrik Hammar. Förutsättningarna varierar allt för mycket för att statliga företrädare ska vara lämpade att fatta beslut i dessa frågor. Dessutom är regionala utvecklingsfrågor ofta väldigt politiska, och politik ska hanteras av politiker.

– Förslagen stärker både självstyret och finansieringsprincipen, konstaterar Svenska Kommunförbundets 2:e vice ordförande, Anders Knape. Vi hade gärna sett att samrådet med regeringen hade lagstadgats, men är ändå nöjda med att det nu föreslås en fastlagd ordning.
Sveriges Kommuner och Landsting understryker också att det är bråttom.

– Nu gäller det att omsätta ord i handling, annars riskerar vi att missa chansen, säger Ilmar Reepalu. Därför är det viktigt att genast utse de processledare som ska leda det fortsatta arbetet med förverkliga Ansvarskommitténs förslag.

Ett historiskt ställningstagande för Sverige i ansvarskommittén

Företrädare för riksdagens samtliga partier eniga: Ansvarsreformen - ny samhällsorganisation fullt genomförd senast 2014

Idag den 27 februari redovisar, efter fyra års utredningsarbete, den parlamentariska Ansvarskommittén sina slutliga förslag till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen inom, och mellan, staten och den samlade kommunala sektorn, dvs. kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet har riktats mot områdena regional utveckling och hälso- och sjukvård.

Kommitténs ledamöter, som representerar samtliga riksdagspartier, står eniga bakom förslagen till reformer av den svenska samhällsorganisationen som nu överlämnas till statsrådet Mats Odell. Reformförslagen berör flera olika områden och syftar till att skapa en långsiktigt hållbar organisering av offentlig verksamhet i vårt land.

Centralt är förslaget om att inrätta 6-9 direktvalda regionkommuner vilka ersätter dagens 21 landsting. Förutom ett övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvården ges regionkommunerna ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt.

Parallellt organiseras staten om i 6-9 nya län vilka sammanfaller med regionkommunerna. Dessa blir också grundmodellen för indelningen av statliga myndigheter.

Modellen bygger på en utvecklad samverkan mellan staten och regionkommunerna i syfte att uppnå utvecklingskraft och att ge medborgarna bästa möjliga utbyte av de samlade offentliga resurserna. En gemensam geografi för den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för en fungerande samverkan utifrån medborgarnas behov.

Den nya samhällsorganisationen, innefattande större län och nya regionkommuner, kan införas i ett första steg redan till valet 2010. Detta förutsätter en aktiv lokal och regional medverkan. Dagens 21 län och landsting ska dock vara ersatta med en ny indelning senast till valet 2014.

Staten tar aktiv del i arbetet redan från början. Bland annat utses tre processledare som skall underlätta indelningsreformen i södra, mellersta respektive norra Sverige.

Regionkommunens utvecklingsuppdrag består av att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet. Detta innebär engagemang inom vitt skilda områden som har betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Exempel utgörs av näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, EU:s strukturfonder, regionplanering, kultur, jämställdhet, miljö, folkhälsa, kulturmiljö och naturvård.

På sikt kan också uppdraget utvecklas ytterligare om riksdag och regering så beslutar. I och med att direktvalda regionkommuner införs i hela landet förlorar dagens kommunala samverkansorgan sin status. Ingenting hindrar dock att delar av den verksamhet som drivs av dessa samverkansorgan drivs vidare i oförändrade kommunala konstellationer genom kommunalförbund.

Inom hälso- och sjukvården stärks och förtydligas medborgarens ställning genom en nationell patientlag.

Hög och likvärdig kvalitet i vården stärks genom att statens styrning och uppföljning av sjukvårdens resultat renodlas och utvecklas. Socialstyrelsen svarar för samordningen av en samlad kunskapsstyrning. Färre, och därmed mer jämstora och kraftfulla, regionkommuner ger förutsättningar för en ständig förbättring av vårdens resultat där den senaste tillgängliga kunskapen styr utvecklingen.

En splittrad stat återsamlas såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Ett dominerande sektorstänkande balanseras med en organisation som poängterar helhetsperspektiv. För att detta ska kunna ske genomförs en samlad översyn av Regeringskansliet. Framtidens 6-9 länsstyrelser blir regeringens förlängda arm i länet med strategiska uppgifter inom bl.a. samordning, kunskapsbildning och tillsyn. Statens olika myndigheter samordnas regionalt för att de olika verksamheterna ska kunna ge bästa samlade resultat ur medborgarnas perspektiv.
Den offentliga verksamheten står på två ben: staten och kommunsektorn. En förtroendefull samverkan mellan de båda sektorerna är nödvändig för att medborgarna ska få en bra offentlig service. Kommittén lägger därför fram förslag om ett reglerat system för samråd mellan staten, kommunerna och regionkommunerna. Statens styrning av kommunsektorn ska också förtydligas och renodlas. Regeringen föreslås ta fram en strategi för detta arbete vilken ska redovisas för riksdagen.

Bland reformförslagen återfinns inte någon ny indelning av primärkommunerna. Kommittén vill dock lyfta fram de utmaningar som inte minst en del mindre och glesbefolkade kommuner har framför sig. För att uppdraget ska kunna klaras med hög kvalitet också i framtiden bör kommunernas uppgifter fokuseras. Tillsyn bör, i princip, utföras av staten. Samverkan mellan kommuner bör underlättas liksom frivilliga kommunsammanläggningar. Staten ska också, genom länsstyrelserna, följa de mindre kommunernas verksamhet.