Målriktade biologiska läkemedel - nytt hopp

Antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel är ett hett medicinskt område med enorm utvecklingspotential.

Antikroppar bildas av vita blodkroppar (lymfocyter), som var och en bara kan bilda en unik typ av antikropp. Vid en vaccination tillförs kroppen, till exempel, avdödade sjukdomsalstrande bakterier eller virus av en sort (ett antigen). Lymfocyter, som ingår i kroppens immunförsvar, alstrar då antikroppar, som kan känna igen, binda sig till och eliminera levande sådana mikroorganismer som utgör själva källan till vaccinet.

Nästan alla främmande eller skadliga substanser eller onormala cellstrukturer som kommer in i eller bildas i kroppen kan ge upphov till specifika antikroppar som var och en - via en specifik bindning - bara kan bindas till en enda målstruktur (antigen).

Nobelpriset 1984 tilldelades Köhler och Milstein för en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer. De utnyttjade odlade vita blodkroppar (lymfocyter) från mus. Sådana så kallade monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.

På 80-talet utvecklades en teknik för fragmentering av monoklonala antikroppar där bara de antigen-bindande delarna härrör från mus. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel för humant bruk produceras snabbt och billigt. Allt fler biologiska läkemedel består nu helt av humana antikroppar.

Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målriktat binda sig till själva sjukdomshärden eller sjukdomsorsaken. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcan-cermedlet Herceptin. Många fler ligger i ”pipe-line”.

De stora framgångarna med antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel har initierat en inten-siv forskningsaktivitet. Det sker på grund av
• att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel
• att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar
• att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen
• att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man bara har definierat en måltavla – ett antigen.

Man storsatsar nu på utveckling av andra målriktade biologiska läkemedel än de som med stor fram-gång används vid ledgångsreumatism, psoriasis och bröstcancer. Exempel är medel mot prostatacancer och tarmcancer jämte nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos de biologiska substanserna genom strukturmodifikationer eller genom att binda röntgenkontrastgivande markörer, olika strålkällor eller läkemedel till dem.

Den snabba utvecklingen inom hela detta område skapar nytt hopp för många patientgrupper som kan ges bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målriktad behandling i ett långt tidigare sjukdoms-skede än idag. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge

Mental träning fördröjer demens

Hjärnforskare (se Sc.American 0602) har nu publicerat studier som visar att äldre som utsätter sin hjärna för intellektuella utmaningar får demens mindre ofta, lindrigare och senare än intellektuellt lata.

Äldres hjärnceller kan sålunda också skapa nya nervcellsförbindelser (synapser) och förstärka de befintliga med hjälp av träning av hjärnans så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Det verkar inte krävas några större insatser men däremot återkommande träningsmoment inom alla kognitiva områden.

Analogt med muskelcellerna kan tydligen hjärnans celler förtvina vid brist på träning och stimulans. Funktioner kan tränas upp igen – antingen i samma delar av hjärnan eller i andra områden, som inte har skadats genom sjukdom eller trauma. Kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna och äldre kan därför elimineras eller lindras till följd av hjärnans stora reservkapacitet.

Man har visat att studier under ungdomsåren fördröjer eller förmildrar en demens på äldre dagar. Det hävdas vidare att man som vuxen/äldre kontinuerligt ska utsätta sig för intellektuella utmaningar för att hålla alla sina kognitiva sinnen i fullt trim. På detta sätt kan man minska hjärnfunktionernas sårbarhet vid inträffad sjukdom eller skada till fördel för en efterföljande rehabiliterings- och träningsprocess.

Äldre – pensionärer eller arbetsföra - rekommenderas sålunda: Läs och skriv, skaffa och använd dator, delta i kurser, ta nya examina, spela kort och schack, lös korsord med mera. Skaffa hobbies tidigt, helst före pensionen. Fortsätt ett livslångt lärande. Skapa nätverk av släktingar och vänner. Alla former av relationer stimulerar minnet, koncentrationsförmågan och de mentala kognitiva processerna.

Kognitiva funktionsbortfall är absolut inte hopplösa att behandla. De kan elimineras eller lindras med enkla rehabiliteringsåtgärder som minnesträning, problemlösning samt kontinuerlig intellektuell och emotionell stimulans. De ska också kombineras med preventiva åtgärder för att minska risken för demens vid psykisk sjukdom, högt blodtryck, höjt kolesterol, övervikt och fetma jämte bristande fysisk och social aktivitet.

Vid ihållande kognitiva störningar ska primärvården kontaktas tidigt! En ond cirkel kan annars etableras där tilltagande kognitiva bortfall leder till minskning av hjärnans reservkapacitet och så vidare. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.

Kognitiva bortfall vid begynnande och manifest demens borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Moderna metoder för mental träning är ett område, som skulle kunna göra stor nytta i vården och omsorgen av de drabbade. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge