Benskörhet försummas hos äldre i Blekinge

Benskörhet (osteoporos) beror på reducerad benvävnadsstruktur med minskad benhållfasthet och därmed ökad frakturrisk. Tillståndet är en del av det biologiska åldrandet. Alla drabbas inte lika mycket – kvinnor mest.

Kostnaden för benskörhet och relaterade frakturer är nära 4 miljarder kronor per år i Sverige.

Minskad bentäthet är bara en av flera riskfaktorer för fraktur. Påverkbara sådana är fysisk inaktivitet, låg vikt, rökning, hög alkoholkonsumtion, fallbenägenhet, nedsatt syn, låg solexponering och kortisonbehandling. Inte påverkbara faktorer är hög ålder, kvinnligt kön, tidigare fraktur och ärftlighet.

Bentäthetsmätning spelar en stark roll i utredning av personer med riskfaktorer. Avsikten är att förutse deras frakturrisk och initiera förebyggande åtgärder. Mätning av bentätheten i hela skelettet kan numera ske vid Blekingesjukhuset i Karlshamn.

Benskörhetsfrakturer drabbar relativt få personer under 70 år. Personer över 70 år får dessvärre sällan diagnosen benskörhet i Blekinge. Det beror på att de - av ekonomiska skäl – är uteslutna från bentäthetsmätning. Gängse utredning, frakturprevention och läkemedelsbehandling är därför mer eller mindre utesluten hos dem.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på bentätheten i alla åldrar. Kombinationen kalcium och D-vitamin ger en minskad risk för frakturer utom kotfrakturer hos äldre. Bisfosfonat-preparat minskar antalet frakturer, även kotfrakturer, hos kvinnor med påvisad benskörhet efter klimakteriet.

Viktig frakturprofylax är att minska antalet fall bland äldre. Det kan ske genom att:
 ge individuellt anpassad muskel- och balansträning,
 vidta åtgärder mot fallrisker i och utom hemmet,
 trappa ner på sömnmedel och andra psykofarmaka.
 med höftskydd minska risken för frakturer hos äldre efter fall i särskilt boende.

Minskad dödlighet, reducerat behov av institutionsboende och återställd funktion kan nås med korrekt diagnostik av benskörhet och tillräckliga behandlings- och rehabiliteringsresurser vid risk för eller inträffad fraktur. Tidig mobilisering är då viktig för snar rehabilitering.

Smärtan vid kotfrakturer kan lindras med smärtstillande medel och sjukgymnastik inklusive träning av muskelstyrkan och balansen. Operativa åtgärder saknar tillräckligt vetenskapligt stöd vid kotfrakturer. Höft- och knäfraktur leder inte sällan – trots modern proteskirurgi - till långvarigt nedsatt funktion och livskvalitet. Upprepade frakturer kan försämra livskvaliteten ytterligare.

Behandling av benskörhet är framgångsrik om den sker enligt vedertagna principer. Förutsättningen är ställd diagnos. Personer över 70 år med eller utan tidigare fraktur underbehandlas i Blekinge på grund av att de utesluts från adekvat diagnostik. Är detta äkta åldersdiskriminering, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S)?

Bo Arnesjö (M), Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.

Uppgiftsglidning - en lösning på läkarbristen

Läkarbristen bekymrar, inte minst i Landstinget Blekinge. Bemanningen får ofta lösas med pensionerade eller inhyrda läkare. Kostnaderna för inhyrning är mycket högre än för reguljärt anställda läkare. Tillgängligheten och patient-läkarkontinuiteten eftersätts ofta.

Socialstyrelsen (SoS) ser positivt på uppgiftsglidning i vården – det vill säga förskjutning/överföring av traditionella läkararbetsuppgifter till andra legitimerade yrkeskategorier. Vissa risker måste man dock vara medveten om och noggrannt förebygga. Påfallande få Lex Maria-ärenden har kunnat kopplas därtill.

Läkararbete överfört till annan vårdpersonal frigör läkararbetstid för mer kvalificerade uppgifter. Patienterna får då bättre tillgänglighet och kontinuitet enligt enheten för behörighet och patientsäkerhet vid SoS.

Vårdens verksamhetschefer – numera ofta utan medicinsk bakgrund - ansvarar för att de som utför verksamhetens arbetsuppgifter har den kompetens som krävs. Arbetet ska fördelas så att det uppfyller behörighetskraven i Hälso- och sjukvårdslagen och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Chefernas inflytande är begränsat vad gäller sjukskrivning, beslut om psykiatrisk tvångsvård, smittskydd och fastställande av dödsfall. Dessa uppgifter kan inte delegeras.

SoS rapport (2004) ”Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården” ger god vägledning om regelverkets tillämpning. Rätten att ställa diagnos är inte reglerad och inte heller behörigheten att utföra kliniska bedömningar och vissa behandlingsåtgärder. Vården ska dock alltid ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

I praktiken kan all legitimerad vårdpersonal med tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom sin yrkeskompetens. Det är snarare möjligheterna att vidta åtgärder med anledning av ställd diagnos som skiljer dem åt. En läkare har rätt att ordinera behandlingar av de mest skilda slag medan till exempel en sjuksköterska inte har samma omfattande behörighet.

År 2004 kontrollerade SoS nära sjuttio sjuksköterskeledda mottagningar inom sjukhus- och primärvården i Sydostsverige. Man ville kartlägga patientsäkerheten och identifiera riskområden. Sådana mottagningar innebär att sjuksköterskor, biomedicinska analytiker med flera, har uppgifter som inte ingår i deras grundutbildning. Därför ställs krav på kompletterande utbildning, erfarenhet, personlig lämplighet och ett medicinskt ledningsansvar med väl definierade mål, arbetsuppgifter och säkerhet. Socialstyrelsen kunde konstatera att patientsäkerheten var väl tillgodosedd.

Trots fördjupad medvetenhet om var ansvarsgränserna går uppträder nya exempel på uppgiftsglidning i vården - till exempel utbildning av endoskopikompetenta sjuksköterskor och ultraljudskompetenta biomedicinska analytiker vid Blekingesjukhuset. Lämpliga personer med god erfarenhet väljs ut och får speciell praktisk träning. Deras kompetens dubbelgranskas under en period. Dessa verksamheter har utvärderats och fungerar minst lika bra som tidigare.

Antalet uppgiftsglidningar inom flera vårdsektorer kan säkert utökas. Exempel kan vara ansvar för hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre, speciell primärvårds- och sjukhusdiagnostik, tandvård inom äldreomsorgen, läkemedelsgenomgångar i primärvården, hälsoekonomi, teknisk-, ekonomisk- och personell administration jämte IT-tillämpningar i vården.

Läkarbristen kräver snar kartläggning av möjliga uppgiftsglidningar inom vården förutsatt minst bibehållen medicinsk kvalitet. Att överföra läkararbetsuppgifter till andra personalkategorier med vidgad kompetens kan minska patientköerna och reducera de avsevärda kostnaderna för inhyrda läkare. Eller hur, finanslandstingsrådet Kalle Sandström (S) och hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S)?

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen och ledamot av Landstingsstyrelsen, Landstinget Blekinge.

Infektionskomplikationer fortsatt vanliga

Antalet komplikationer i sjukhusvården har nu halverats i Blekinge. De inträffar nu i 5,7 procent av de sjukhusvårdade och domineras av sår-, lung- och urinvägsinfektioner. Sårinfektionerna kan ödelägga resultaten av en operation och kan till och med vara dödliga. Mer eller mindre antibiotikaresistenta bakterier – sjukhusbakterier – är ofta orsaken. Vanliga är så kallade gula stafylokocker.

Vårdrelaterade infektioner kan sålunda förebyggas. Det handlar bland annat om att alltid desinficera händerna med handsprit före och efter kontakt med en patient samt att använda kortärmat och inte bära ringar och klockor. Systematiskt skärpt hygien på våra sjukhus har sålunda lett till detta goda resultat. Det finns dock all anledning att ytterligare skärpa rutinerna - en så kallad 0-vision.

Sjuhusbakterier orsakar fler allvarliga infektioner än man trott. Varje år drabbas mer än 3000 svenskar enligt en ny avhandling från Göteborgs Universitet.

En infektion med sjuhusbakterier kan vara svår att upptäcka, eftersom den inte alltid ger feber eller andra infektionssymtom. Avhandlingen påtalar krav på ytterligare uppmärksamhet hos patienter som visar ospecifika infektionstecken, som hög puls och ansträngd andning.

Sjukhusbakterier finns ofta på patientens hud och i näsan. De är då ofarliga. De kan infektera kroppen på djupet via ett öppet operationssår och orsaka blodförgiftning. Den som då inte snabbt får antibiotika löper stor risk. Tjugo procent av dem som insjuknar i djup sårinfektion dör inom en månad.

Uppenbart räcker det inte att desinficera vårdlokalerna/apparaturen samt att personalen skärper sin handtvätt och kroppshygien. Komplettering med noggrann rengöring och desinfektion av operationspatienternas hela hudkostym, desinficerande sprayning av näsa, munhåla och svalg jämte rena sjukhuskläder under hela sjukhusvistelsen syns nödvändig.

Många patienter kräver ytterligare skärpning av infektionsförebyggande åtgärder på alla hälso- och sjukvårdens och omsorgens institutioner! Vad säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S)?

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Ta det bara lugnt!

Svenska 100-åringar blir snabbt allt fler

Av Åsa Marmstål, med kand, Södersjukhuset, Stockholm, Måns Rosén, chef, SBU, Stockholm; tidigare chef, Socialstyrelsens epidemiologiska centrum, Mårten Rosenqvist, förste livmedikus, professor, överläkare, kardiologkliniken, Södersjukhuset, Stockholm, marten.rosenqvist@sodersjukhuset.se


Sammanfattat

Antalet personer som är 100 år och äldre har tiofaldigats sedan år 1970. Livslängden har ökat främst tack vare de medicinska framsteg som gjorts vad gäller hjärt–kärlsjukdomar. Kalmar län är den region där flest av Sveriges allra äldsta lever, ca 2,0 individer per 10 000 invånare. Norrbottens län ligger sist i denna rangordning med 0,64 individer per 10 000 invånare.


Varje svensk som fyller 100 år hyllas per telegram av konungen och drottningen. Vid ett möte om svensk åldringsvård i närvaro av kungaparet diskuterades den stigande medelåldern i Sverige. Kungen påpekade då att, enligt hans uppfattning, antalet 100-årstelegram har ökat markant sedan han tillträdde som statschef 1973.

Utifrån denna observation tyckte vi att det var intressant att undersöka om det faktiskt förelåg en tydlig ökning av de allra äldsta i landet utifrån följande frågeställningar:

• Har antalet 100-åringar i landet ökat mer än man kan förvänta sig, jämfört med befolkningen i övrigt?

• Hur är könsfördelningen?

• Hur länge lever en 100-åring?

• Var i landet har man störst chans att bli 100 år?

• Hur mår de allra äldsta? Hur stor är vårdkonsumtionen hos denna grupp i jämförelse med andra ålderskategorier?

Metod

Telegrammen på Slottet.

Som tidigare nämnts skickar hovet varje år gratulationstelegram undertecknade av Sveriges konung och drottning till de individer i vårt land som fyller 100 år. Detta har gjorts systematiskt från år 2000; innan dess studerade hovet tidningsannonser och liknande för att utröna vilka i vårt land som under året skulle fira sin 100-årsdag. Dock var det så många som hörde av sig och klagade över att de inte fått ett telegram att man från hovets sida beslutade att skicka gratulationstelegram till alla Sveriges 100-åringar.

Statistiska centralbyrån (SCB)

Med hjälp av uppgifter från SCB:s databas om Sveriges befolkning kunde majoriteten av de frågeställningar vi hade besvaras. I SCB:s databas avskiljer man inte statistiken i åldersgrupper efter 99 år, utan refererar gemensamt till de personer som är 100 år och de som passerat denna aktningsvärda ålder som gruppen 100+.

Resultat

Telegram från Slottet.

Rikstelegram anlitas sedan 2005 av hovet för att bistå med tjänsten att skicka gratulationstelegram. I samband med detta projekt har vi fått tillgång till de telegram som skickats från och med 2005; kopior förvaras i Slottet.

Antalet 100-åringar har 10-faldigats. Antalet personer äldre än 100 år i vårt land har ökat markant från år 1970. I landet fanns då 127 individer (38 män och 89 kvinnor) över 100 år; år 2007 var antalet 1 458 (225 män och 1 233 kvinnor). Detta innebär en procentuell ökning under samma tid på 1 048 procent (män 492 procent och kvinnor 1 285 procent).

Också befolkningssiffrorna har ökat under perioden 1970–2007. År 2007 uppgick befolkningsantalet i Sverige till ca 9,2 miljoner; detta är en ökning med 13,6 procent från år 1970. Under samma tidsperiod har det således skett en 10-faldig ökning av antalet personer i åldern 100 år eller äldre.

Medellivslängden har ökat.

År 1970 blev männen i vårt land i genomsnitt 72 år och kvinnorna 77 år. Medellivslängden har som väntat ökat; kvinnorna blir fortfarande äldst, men medel- livslängden ökar mest hos männen. År 2008 var medellivs-läng den 79 år för män och 83,2 för kvinnor, dvs en ökning med 7 år för männen och 6 år för kvinnorna.

Fram till år 2050 förväntas medellivslängden öka ytterligare till 84 år för männen och 86 år för kvinnorna.

Hur länge lever man då efter sin 100-årsdag? Enligt statistik från SCB är den återstående medellivslängden för en 100-åring 1,85 år för en man och 2,19 år för en kvinna.

Kalmar toppar listan.

För att ta reda på var i landet man finner majoriteten av de allra äldsta tittade vi på år 2005, vilket är det senaste år då SCB har statistik över folkmängden länsvis. Där kan man se att antalet äldre över 100 år är flest i Kalmar län, med 2,0 individer i åldern 100 år eller äldre per 10 000 invånare, tätt följt av Gotlands län med motsvarande 1,9 individer per 10 000 invånare. Sist i denna rangordning kommer Norrbottens län med 0,64 individer per 10 000 invånare.

Färre antal slutenvårdsdagar hos de allra äldsta.

Till sist, i vilken utsträckning är de allra äldsta i behov av sjukvård? Antalet äldre (85+) som vårdats i sluten vård per 100 000 invånare har varit relativt oförändrat under 2000-talet. Via Socialstyrelsens slutenvårdsregister kunde vi studera slutenvårdskonsumtionen under 2006. Vi valde att studera medelvårdtiden i slutenvård hos de patienter som varit i behov av inneliggande vård i olika ålderskategorier.

Vid enn jämförelse av medelvårdtiden bland 100-åringar och äldre med ålderskategorierna 70–79 år, 80–89 år och 90–99 år framgår att medelvårdtiden i sluten vård är något lägre för dem som är över 100 år än i övriga äldregrupper. Sjukvårdskonsumtionen är enligt Socialstyrelsen högst i ålderskategorin 80–89 år med i genomsnitt 14,2 dagar i sluten vård. Patientkategorin 100+ har motsvarande 11,6 slutenvårdsdagar.


Diskussion

Fler hjärt–kärlfriska ger längre medellivslängd

Den ökade medellivslängden kan främst tillskrivas den minskade risken att insjukna och dö i hjärt–kärlsjukdom. Hälften av alla dödsfall i Sverige är orsakade av hjärtkärlsjukdom.

För både kvinnor och män har insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke minskat med mellan 14 och 25 procent mellan 1987 och 2006. Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats under samma period, sannolikt tack vare förbättrad primärprevention, men även förbättrade insatser från sjukvårdens sida för de som redan insjuknat har haft betydelse. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men samtidigt är det männen som vunnit mest i livslängd, eftersom dessa sjukdomar numera alltmer sällan leder till döden.

I folkhälsorapporten från 2005 konstateras att den ökade medellivslängden 1970–2003 i huvudsak består av år med lättare ohälsa och utan allvarligare funktionsnedsättning.

I dag ser vi att andelen äldre som rapporterar att de har en långvarig sjukdom har ökat; dock har andelen med sjukdom som hindrar deras dagliga liv minskat.

En fjärdedel bodde i sitt eget hem

Hur välfungerande är då 100-åringarna? En svensk studie från 1997, som undersökte 100 100-åringar, visade att 25 procent bodde i sitt eget hem, 37 procent i äldreboende eller servicelägenhet och 38 procent på sjukhem, dvs 75 procent bodde i vad vi i dag kallar särskilt boende. Av de 25 100-åringar som bodde hemma levde 12 personer ensamma och 13 bodde med närstående. Hela den undersökta populationen fick regelbunden hjälp eller tillsyn minst en gång i veckan.

Vidare var 52 procent (78 procent av männen och 46 procent av kvinnorna) i kategori A–C enligt Katz ADL-index, dvs de klarade av dagliga aktiviteter utan hjälp eller med endast lite assistans (kategori A), behövde hjälp med dusch (kategori B) eller var dessutom i behov av hjälp med av- och påklädning (kategori C).

Orsaken till att de allra äldsta förefaller konsumera mindre sluten sjukvård än yngre åldringar tror vi bl a kan härledas till att de allra äldsta i högre utsträckning fått ett boende som fungerar.

Kombination av faktorer lägger grund för långt liv

Forskningen kring dessa allra äldsta i vårt samhälle har undersökt vilka faktorer som kan tänkas bidra till att vissa individer kan uppnå en så hög ålder. Intresset är självklart stort för de personer som dessutom åldrats med relativt god hälsa och är välfungerande i det dagliga livet.

I dag tror man inte att en enskild faktor är avgörande för ett långt liv, utan att det snarare handlar om en kombination av biologiska, sociala och psykologiska faktorer. Studier visar t ex att flera faktorer, som personlighet och kognition, genetiska faktorer, fysisk hälsa och socioekonomisk status är bidragande för att uppnå en hög ålder.

Framtiden – allt större krav på hälso- och sjukvården

Om man nu ska kika in i framtiden spår SCB att antalet äldre än 100 år i Sverige år 2050 kommer att uppgå till omkring 5300 personer, fortfarande med en mycket tydlig kvinnlig dominans.

I dag finns tre dominerande hypoteser om sambandet mellan den ökande medellivslängden och ohälsa:

• Den första hypotesen menar att sjukligheten kommer senare i livet och under en kortare period, dvs. den tid före döden som man lever med sjukdom, förkortas.

• Den andra hypotesen innebär att sjuklighet drabbar oss under en lika lång period i slutet av livet, men att denna period förskjuts högre upp i åldern.

• Den tredje hypotesen menar att ökad livslängd innebär längre tid med ohälsa.

I dag finns inget tydligt svar på vilken av dessa hypoteser som är korrekt, men det man kan se är att flera av de stora folksjukdomarna har förskjutits upp i åldrarna.

Studier pekar på att sjukligheten hos de allra äldsta kommer att öka, detta som en följd av att allt fler överlever sina sjukdomar men i stället lever längre med kroniska sjukdomar. Man måste därför räkna med att denna patientkategori kommer att ställa allt större krav på bl a hälso- och sjukvård. Man finner även tydliga skillnader mellan könen, där kvinnorna vid livets slut har en längre period med sjukdom och funktionsnedsättning än männen.

HM Konungen har gett författarna tillstånd att få ta del av gratulationstelegrammen. Anita Söderlind, Kungliga Hovstaterna, har varit behjälplig vid genomgång av kungliga telegram. Håkan Sellerfors, Statistiska centralbyrån, och Anders Jacobsson, Socialstyrelsen, har varit till hjälp för redovisning av det statistiska underlaget.

Från Läkartidningen 20/12 2009

Kraftig undernäring hos äldre

EU prioriterar nu kampen mot undernäring hos äldre. Vi svenskar har halkat efter. Drygt 20 procent av intagna på sjukhus lider av undernäring. Vid äldreboenden är situationen ännu värre. Där är omkring 60 procent av de boende undernärda eller riskerar att bli det. Mätningar på Nutrition Day varje år, redovisades på årets läkarstämma. Siffrorna är alarmerande, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition i Uppsala.

– Cirka 30 procent av alla svenskar över 70 år är undernärda eller riskerar att bli det. Andelen undernärda är högst på äldreboenden och sjukhus. Det flesta undernärda bor dock i hemmet, vilket gör det svårt att nå dem. Många läggs in på sjukhus någon gång per år. Då, men helst innan, kan undernäring uppdagas och behandlas.

Att identifiera och behandla undernäring prioriteras dock inte på svenska sjukhus. En enkät bland läkare, sjuksköterskor och dietister visar att de flesta är medvetna om vad som bör göras, men att detta sällan görs. Patienternas näringstillstånd vid inskrivning bedöms sällan och en beräkning av de undernärdas näringsbehov bara i 30 procent av fallen.

Ett hinder för förbättringar är okunskap. Det finns en bristande insikt om problemet - från klinik- och sjukhusledningar till politiska beslutsfattare. Låg prioritering kan också grundas på att det handlar om äldre som ändå snart ska dö. Stora studier visar dock att man med enkla nutritionsmetoder avsevärt kan förbättra patienternas funktion och välbefinnande. Det handlar om att få åldras med värdighet!
I oktober 2008 beslöt EU-parlamentet att göra kampen mot undernäring till ett prioriterat hälsopolitiskt mål för den kommande mandatperioden, jämsides med kampen mot fetma.

ESPEN, det europeiska sällskapet för klinisk nutrition, har i år startat en europeisk aktionsplan. Ett av målen är att få in nutrition i grundutbildningen för all vårdpersonal. Alla intagna patienter ska genomgå nutritionsscreening och nutritionsackreditering ska bli ett krav för alla vårdinrättningar.

Flera europeiska länder har nu lyft frågan till rikspolitisk nivå. Sverige släpar efter och inte minst Blekinge. Socialstyrelsen efterlyser ett initiativ från regeringen, landstingen och kommunerna. En nationell handlingsplan mot undernäring efterlyses också. Däri bör man åter ta upp utbildning, rekommendationer och att göra nutrition till en medicinsk specialitet. Vidare bör alla intagna patienter genomgå nutritionsscreening.

Det handlar om att få åldras med värdighet, säger professor Cederholm.

Borgerliga förslag om intimt kost- och nutritionssamarbete mellan alla kommunerna och landstinget i Blekinge bör väl inte längre avslås. Eller hur – hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S).

Bo Arnesjö (M),
Ledamot av Landstingsstyrelsen och vice ordföranden i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge

Ungdomsarbetslösheten - en ytterligare allvarlig valfråga 2010

Den 27 november träffas EU:s ungdomsministrar i Bryssel för att anta ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska EU-samarbetet mellan 2010 och 2018.
I den nya samarbetsramen anges övergripande mål, prioriteringar, arbetsmetoder och uppföljningssystem. De övergripande målen för samarbetet ska vara att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar inom utbildning och på arbetsmarknaden, och att främja aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet.

Innan beslutet fattades hölls omfattande samråd med ungdomar och ungdomsorganisationer, och en strukturerad dialog kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del i samarbetet.

– Jag är glad över att vi under det svenska ordförandeskapet kommer att lyckas nå en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett nytt långsiktigt ramverk för ungdomspolitiskt samarbete. Vi tror att detta nya ramverk kommer att stärka och förbättra det europeiska samarbetet och göra det möjligt att åstadkomma mer konkreta resultat. Det är mycket viktigt att vi investerar i ungdomen, inte bara för deras egen skull utan också för att uppnå hållbar utveckling och tillväxt inom EU, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska krisen, säger Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

– Ungdomarna är en värdefull tillgång för Europa – de är vår framtid och vi är skyldiga att så mycket som möjligt förebereda dem för de utmaningar som väntar dem. Grundat på kommissionens förslag från april i år om en ny EU-strategi för ungdomar, kommer rådet den 27 november att anta ett nytt ramverk för EU-samarbete på det ungdomspolitiska området. Den nya ramen ska ange grunden för det politiska samarbetet med ungdomsfrågor för det närmaste decenniet och på de områden som påverkar ungdomar mest: utbildning, sysselsättning, kreativitet och entreprenörskap, social delaktighet, hälsa och idrott, medborgardeltagande och frivilligarbete. Det här är verkligen goda nyheter för ungdomarna – och för Europas framtid, säger Maroš Šefčovič, EU-kommissionär för utbildning, kultur och ungdom.

– Det här ramverket är ett viktigt steg mot en integrerad ungdomspolitik. Vi stödjer en sektorsövergripande ungdomspolitisk strategi, med tydlig åtskillnad mellan å ena sidan initiativ från ungdomsministrarna och å andra sidan sektorsövergripande initiativ på andra närliggande politikområden. På nio år hoppas vi kunna åstadkomma ett smidigt system som ger ungdomarna möjlighet att till fullo delta i den politiska beslutsprocessen och övervakningen av ramverket så att ungdomspolitiken verkligen tillgodoser unga människors behov, säger Tine Radinja, ordförande för Europeiskt ungdomsforum.

SPF:s prioriterade valfrågor 2010

SPF vill fokusera på två spår inom två huvudområden: äldres ekonomi och vård och omsorg om äldre.

När det gäller äldres ekonomi förordar gruppen att två krav ska drivas fram till valet. Dels ligger lika skatt-kravet fast, men en fråga ur den färska äldrepolitiska plattformen lyfts upp: pensionssystemet måste ses över.

När det gäller vård och omsorg ska två frågor profileras: dels övermedicineringen av äldre, dels behovet av ett enhetligt system för taxor inom äldreomsorgen.

Därmed ser Val 2010-gruppens prioriterade valfrågor ut så här:
• Lika skatt
• Se över pensionssystemet
• Bekämpa övermedicineringen av äldre
• Inför ett enhetligt taxesystem i äldreomsorgen

Ett par av de valområden som diskuterades på den rådgivande distriktsordförandekonferensen i oktober, valfrihet och en huvudman inom vård och omsorg om äldre, får därmed träda tillbaka.

En samling med distriktens valkampanjledare var planerad till den 2 mars i Stockholm. Ytterligare en avstämning av valsatsningens inriktning kommer att ske under en distriktsordförandekonferens i slutet av april 2010.

Hotande reduktion av den palliativa vården i Ronneby

Motion angående:

FÖRESLAGEN REDUKTION AV VERKSAMHETEN VID RONNEBY KOMMUNS PALLIATIVA ENHET HÖSTSOL

Palliativ vård definieras av WHO som en aktiv helhetsvård av den svårt sjuka och döende patienten och dennas närstående, genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när behandling inte längre kan förlänga livet.

Målet för palliativ vård är att nå högsta möjliga livskvalitet för både patient och närstående. Högsta möjliga livskvalitet kan bara definieras av patienterna och de närstående själva.

Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Häri betonas helhetssynen, det tvärvetenskapliga och tvärfackliga samarbetet jämte stödet till de närstående. De sjuka ska ha optimal symtomlindring och tillgodosedda psykiska och existentiella behov.

Helhetssynen förutsätter team-arbete där allas insatser respekteras. Teamet måste ha tillgång till medicinsk, omvårdnadsmässig, social och existentiell kompetens jämte arbetsterapi och sjukgymnastik.

Välbefinnandet i livets slutskede påverkas av alla kroppsliga, psykologiska, sociala och existentiella dimensioner och är optimalt först när förhoppningarna och den aktuella situationen nära nog sammanfaller.

Livets slutskede ska upplevas på ett medmänskligt och värdigt sätt! Grundläggande är respekt för den personliga integriteten, hög omvårdnadskvalitet, optimal symtomlindring och medmänskligt anhörigstöd. Vidare att de sjuka har möjlighet att välja och bestämma själva var de vill tillbringa sina sista dagar. De möjligheter som i dag står till buds är oftast sjukhusvård, särskilt kommunalt boende eller det egna hemmet. Nackdelar med sjukhusvård kan vara en stressande vårdmiljö, långt avstånd från de anhöriga och brist på nödvändig lugn och ro.

I Ronneby kommun finns Höstsol, en avdelning skapad för att på ett mycket kompetent och värdigt sätt ta hand om personer i livets slutskede. Höstsol har uppmärksammats som en nära idealisk palliativ enhet av Landstingsförbundet för några år sedan.

Att Höstsol är på väg att förlora betydande resurser i Ronnebymajoritetens budget 2010 är mycket oroande. Oerhört värdefull kunskap och erfarenhet löper då risken att gå förlorad. Istället borde verksamheten kunna utvecklas till en resurs för hela Blekinge! I ett framtida perspektiv kan man där skapa ett kompetenscentrum som landstinget, andra kommuner och regioner kan dra nytta och lärdom av. Höstsol är något som Ronnebyborna kan känna sig stolta över!

Därför föreslår vi att:

Ronneby kommun snarast utreder möjligheten att tillsammans med andra aktörer som exem-pelvis landstingets palliativa verksamhet och närliggande kommuner – gärna inom ramen för PSVO - skapar ett kompetenscentrum för att tillvarata, säkerställa, sprida och vidareutveckla Höstsols enastående palliativa kompetens.


Avsedd som motion av Susanne Lundgren (M) Ledamot av Fullmäktige, Ronneby kommun
Avsedd som motion av Bo Arnesjö (M), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge

Moderat jobbpolitik

Socialdemokraterna propagerar nu för sin egen jobbpolitik - relativt oförändrad i förhållande till förra mandatperioden. De hävdar att moderat jobbpolitik i huvudsak består av skattesänkningar och ett ökat utanförskap.

Dessa påståenden kan inte stå oemotsagda:

I själva verket förhindrar Moderaterna och Alliansen att fler jobb försvinner.

Det sker genom:
 Att Statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 10 miljarder kronor 2010 för att undvika uppsägningar i välfärdens kärna.
 Att ROT-arbeten ger en skattereduktion och sänkta socialavgifter.
 Att de genomförda skattelättnaderna på arbetsinkomster ökar människors konsumtionsutrymme som håller igång ekonomin.
 Att ordning och reda på bankerna är centralt för att förhindra härdsmältor i det finansiella systemet med konsekvenser för hela samhället.

Det sker vidare genom:
 Att Moderaterna och Alliansen satsar på omställning och att bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden
 Att etablera bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.
 Att genomföra en jobb- och utvecklingsgaranti med individuella åtgärder.
 Att öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan, universitet och högskola.
 Att jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.

Till yttermera visso genom:
 Att Moderaterna och Alliansen skapar förutsättningar för att jobben ska bli fler
 Att det har blivit enklare att starta och driva företag bland annat genom minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.
 Att det har blivit enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och att möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
 Att forsknings- och innovationssatsningen får en nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.
 Att kostnader har minskat för att ha anställd personal, framförallt för unga.
 Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.

Hur skulle utvecklingen ha sett ut om socialdemokraterna och deras partners haft makten under den djupaste ekonomiska krisen sedan 30-talet.

Gustav Nilsson (M), Riksdagsman
Bo Arnesjö (M), Landstinget Blekinge

”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ för Landstinget Blekinge?

”Lean” definieras som eliminaton av faktorer som inte skapar värde för avnämarna i en verksamhet - bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.

Efter kriget anslöt sig den japanska industrin till Fords system för masstillverkning av bilar. T. Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS), som är nära synonymt med Lean-filosofien.

En Lean-verksamhet karaktäriseras av att:

• alla beslut ska vara långsiktiga även om de tas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål
• alla processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem,
• anpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion och jämna ut all arbetsbelastning,
• skapa en kultur där icke optimala processer stoppas och ändras,
• standardisera allt arbete för att möjliggöra förbättringar med medarbetarnas medverkan,
• använda öppen styrning så att inga problem döljs,
• använda beprövad teknik som passar både medarbetare och processer,
• ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det,
• enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi,
• respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre,
• fatta alla beslut långsamt och i samförstånd med alla medarbetarna,
• överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut,
• bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra.

Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda rankas utifrån om de leder till bättre slutresultat. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet - kallade slöseri - ska systematiskt elimineras.

”Lean” går inte uteslutande ut på att reducera slöseri och innebär därför inte alltid neddragningar. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad och slimmad. Avnämarna ska alltid stå i fokus.

En andra princip är att eliminera onödigt arbete och att fokusera medarbetarnas säkerhet och ansvar. Därmed ökar motivationen och tillfredsställelsen.

I hälso- och sjukvården innebär Lean-filosofin ett nytt tänkesätt. Allt omarbetas - från synen på patienter och medarbetare till sjukvårdledningens dagliga arbete.

I den aktuella vården tvingas ofta patienter lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Inom Lean Sjukvård ska patienterna istället ”flöda” genom vårdens processer och allt som inte skapar värde för dem ska undvikas.

Slutmålet är bättre kvalitet och säkerhet i vården, minskade förseningar, kortade vårdtider samt bättre arbetsmiljö och medinflytande för de anställda - det vill säga bättre kvalitet utan extra resurser.

Idén att involvera både patienter och personal i vårdens utveckling passar de flesta sjukvårdsorganisationer. En risk är dock att man i detalj fokuserar bättrade processer och därför glömmer bort vad som behövs för att både processerna och utförarna ska blir bättre.

En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner till gräsrotsnivån.

Universitetssjukhuset i Lund är bland de första sjukhusen i Sverige som inför lean-arbetssättet som ledstjärna för verksamheten. Erfarenheterna är goda.

Landstinget Blekinge är i en prekär situation. Etablering av Lean-filosofin borde därför snarast tas upp till seriöst övervägande.

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen
Gustav Nilsson (M), landstingsråd
Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktigeLandstinget Blekinge

Många fler medelålders olyckliga

Vår mentala eller emotionella hälsa är en produkt av vårt totala psykologiska mående. Det inkluderar vad vi känner för oss själva, kvaliteten på våra relationer, förmågan att bemästra våra känslor och att stå emot psykologiska påfrestningar. De mentalt eller känslomässigt friska är inte bara fria från depression, ångest eller andra psykiatriska problem. De har kraft att inte rygga tillbaka för motgångar, kan skratta och ha roligt, har en känsla av meningsfullt liv, ett flexibelt lärande, en god anpassning till förändringar, en god förmåga att bibehålla balans inom olika viktiga livsområden, en god livstillfredsställelse och ett lagom självförtroende. En psykosocial och ekonomisk statistisk studie i 72 länder visar att medelålders personer har sämre mental och emotionell hälsa – det vill säga är mindre tillfredsställda med livet - än yngre och äldre vuxna. Man fann en omvänd statistisk relation mellan det mentala välbefinnandet och åldern - detta helt oberoende av yttre faktorer. Den mentala och emotionella hälsan var sämst vid 46,5 år – hos kvinnor tidigare än hos män (J. Soc. Sci & Med. 2009). Den nedsatta livstillfredsställelsen i medelåldern kan komma smygande. Först efter 50 års ålder förbättras tillståndet igen och når i snitt samma nivå som hos en 20-åring vid 70 års ålder. Studien omfattade nära 400 000 individer i USA och Västeuropa. Data hämtades från US General Social Survey och Eurobarometern under åren 1972 – 2006 och jämfördes med data från WHO World Values Survey. En huvudfråga, som ställdes, var: ”Är Du på det hela taget: ● mycket tillfredsställd, ● måttligt tillfredsställd, ● inte särskilt tillfredsställd, ● inte alls tillfredsställd, med det liv Du lever?” Svarsmönstret var likartat hos alla oberoende av utbildning, arbetssituation, ekonomi, äktenskap och antal barn i hushållet. Resultaten jämfördes också med egen-rapporterad depression och ångest hos stora populationer i Europa. Samma mönster iakttogs där. Vad som orsakar dessa mönster är okänt! Forskarna spekulerar i att åldrandet måhända kan leda till att vi undan för undan förkastar ouppnåeliga ungdomliga målsättningar och lär oss att alltmer bortse från våra tillkortakommanden. Vi lär oss samtidigt att göra det bästa av våra inneboende egenskaper. Kanske skulle kunskap om den minskade mentala belastningen hos äldre kunna hjälpa många att klara medelåldersfasens kriser. Depressioner hos äldre verkar inte oöverkomliga och heller inte allra vanligast, som vi hittills har trott! Bo Arnesjö (M), Karlskrona Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen Landstinget Blekinge

Fem till tio liv kan räddas!

Undersökning med ultraljud för att påvisa pulsåderbråck i stora kroppspulsådern på buknivån

(bukaortaaneurysm) är livsräddande, kostnadseffektivt och etiskt försvarbart hos symptomfria

män över 65 år enligt SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering).

Numera finns det ett starkare vetenskapligt underlag för att införa ultraljudsundersökning av buk-

aorta hos alla män över 64 år, än när vi moderater motionerade om det för några år sedan.

Varje år dör omkring 600 män av brustna bukaortaaneurysm i Sverige. Om de har brustit före operation är dödligheten över 75 %, jämfört med 2 – 3 % hos dem som opereras på grund av påvisad risk för bristning.

Vid screening med en enkel ultraljudsundersökning har omkring 5 procent av männen bukaortaaneurysm varav omkring 10 procent behöver opereras direkt. I Blekinge kan sålunda 5 – 10 manliga liv räddas årligen.

Trots dessa entydiga bevis har Landstinget Blekinge, med S, V och MP i den politiska majoriteten, ännu inte accepterat sådan screening. Man skyller på resursbrist och att ”undersökning av friska gubbar” inte kan prioriteras. Skärpning!

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsdelegationen

Gustav Nilsson (M), Landstingsråd,

Landstinget Blekinge.

”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ?

”Lean” är en filosofi som handlar om hur man hanterar resurser. Syftet är att identifiera och eliminera faktorer i en verksamhet som inte skapar värde för avnämarna. Det handlar om: ”Bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.” Efter andra världskriget var Japan tvingat att lägga om sin industri. Toyota anslöt sig då till Fords system för masstillverkning av bilar, dock anpassat till sina egna ekonomiska förutsättningar. Taiichi Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS) - nära synonymt med Lean-filosofien. Vid tillämpning i en verksamhet karaktäriseras Lean-begreppet av: att alla beslut ska vara långsiktiga även om de fattas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål att processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem, att behovsanpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion, att jämna ut all arbetsbelastning, att skapa en verksamhetskultur där icke optimala processer stoppas och ändras, att standardisera allt arbete för att möjliggöra ständiga förbättringar med medarbetarnas medverkan, att använda öppen styrning så att inga problem döljs, att eftersträva användning av väl beprövad teknik som passar både medarbetare och processer, att ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det, att enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi, att respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre, att fatta beslut långsamt och i samförstånd med medarbetarna, att överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut, att bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra. Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda kategoriseras utifrån om de leder till bättre slutresultat eller ej. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet kallas slöseri och ska systematiskt elimineras. Det görs med olika typer av branschbetingade standardmetoder och verktyg. Många tror att ”lean” bara är att reducera slöseri och därför alltid innebär neddragningar. Det är ett missförstånd. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad. Avnämarna ska alltid stå i fokus. En andra princip är att få medarbetarna att prestera så bra de kan genom att eliminera onödigt arbete. Vidare att fokusera på deras säkerhet och ansvar. Därmed ökar deras motivation och tillfredsställelse. Lean-filosofin tas nu upp i offentlig verksamhet. I hälso- och sjukvården innebär det ett helt annat tänkesätt och att bearbeta allt från synen på patienter och medarbetare till sjukhusledningens dagliga arbete. Den traditionella vårdkedjan tvingar ofta patienter att lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Målen i Lean Sjukvård innebär istället att patienterna ska ”flöda” genom sjukvårdens processer och att allt som inte skapar värde för dem ska undvikas. Slutmålet är att bättra kvaliteten och säkerheten i vården, minska antalet förseningar, korta patienternas vårdtid samt att förbättra arbetsmiljön och medinflytandet för de anställda - det vill säga förbättringar utan extra resurser. Idén att involvera både patienter och personal i vårdsystemets utveckling har visat sig passa många sjukvårdsorganisationer. Ett problem är en benägenhet att i detalj fokusera förbättrade processer så att man glömmer bort vad som behövs för att både processerna och de som utför dem ska blir bättre. En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner gräsrotsnivån. Universitetssjukhuset i Lund är ett av de första sjukhusen i Sverige som inför arbetssättet lean som ledstjärna för hela verksamheten. Med hänsyn till den prekära ekonomiska situationen i Landstinget Blekinge borde etablering av Lean-filosofien snarast tas upp till seriöst övervägande. Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen Gustav Nilsson (M), landstingsråd Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktige Landstinget Blekinge

Underbehandling av äldre med bröstcancer

Var tredje svensk kvinna som får bröstcancer är över 70 år (2 330 per år). De får inte vårdkontakt lika lätt som de yngre och får därför diagnos i ett senare sjukdomsskede. Det kan leda till underbehandling och risk för sämre överlevnad. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) ställer nu krav på att äldre kvinnor med risk för eller med manifest bröstcancer ska få lika hög kvalitet på handläggningen som de yngre. I Landstinget Blekinge krävs nu tillgång till en säkerställd diagnostik och fullständig bröstcancervård för alla de nära 13 000 kvinnor som är 70 år eller äldre. Det krävs: 1. Mammografi minst till 74 års ålder - det är inte acceptabelt att landsting fortfarande inte följer Socialstyrelsens rekommendationer på minst 74 års ålder. Ännu högre åldrar borde snarast inkluderas i screeningen. 2. Bättre diagnostik - det är inte acceptabelt att tumörens hormonkänslighet och övriga känslighet, samt att lymfkörtlarna, inte undersöks hos alla kvinnor med bröstcancer. 3. Bättre behandling - det är inte acceptabelt att många kvinnor som är över 70 år inte erbjuds behandling efter kirurgi, såsom strålning och läkemedel, för att förebygga återfall. 4. Skriftlig behandlingsplan för varje patient - endast 2 av 10 bröstcancersjuka kvinnor får en skriftlig behandlingsplan idag. 5. Kontaktsjuksköterska till varje patient - knappt hälften vet vem deras kontaktsjuksköterska är. 6. Bättre utbildning av läkare för att delge dem att subjektiva bedömningar kan leda till sämre behandling speciellt hos äldre. Även doktorns eget kön och ålder kan spela in. En 70-årig svensk kvinna kan räkna med att leva i ytterligare 14 år. En 85-årig kvinna blir i snitt 92 år. Därför måste de omhändertas med lika god kvalitet som kvinnor i 50- och 60-årsåldern. BRO beskriver här en äkta och ovärdig köns- och åldersdiskriminering, som snarast borde utplånas! Bo Arnesjö (M), Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Statlig omsorgsförsäkring?

Många kommuner har ekonomiska problem. Dagligen rapporteras otillfredsställda kommunala omsorgsbehov. Äldreomsorgens kvalitet diskuteras livligt och äldres omsorgsrättigheter har försvagats. Att höja skatter är svårt och höjda avgifter skulle endast marginellt kunna bidra till att lösa omsorgens ekonomiska problemen.

En rättighetslag finns för funktionshindrade. De kan få kommunalt och statligt bidrag för personlig assistans. Vid funktionshinder uppkomna före 65 års ålder ska alla tillförsäkras ”goda” levnadsvillkor. Man har också rätt att anställa, snart sagt, vem som helst som personlig assistent utan brukaravgifter. Rätten till personlig assistans har man kvar efter 65 år.

Äldreomsorgens brukare har också funktionshinder. Den följer emellertid Socialtjänstlagen som enbart ska bidra till en så kallad ”skälig” levnadsnivå. De äldre ska betala en avgift för sin omsorg och de är oftast hänvisade till en enda kommunal utförare.

Vi har sålunda två helt olika system för äldreomsorg beroende på om funktionshindret konstaterats före eller efter vårdtagarnas 65-årsdag.

Om nyinflyttade invånare med behov av stöd kunde generera kommunala intäkter skulle omsorgens kvalitet stimuleras. Så hävdar Per Gunnar Edebalk, professor vid Socialhögskolan i Lund.

En lösning på de ekonomiska utmaningarna skulle sålunda kunna vara en statlig omsorgsförsäkring för funktionshindrade oberoende av ålder. Finansieringen kräver i så fall en skatteväxling från kommunalskatt till försäkringsavgifter.

Möjliga fördelar vore att:

ü den framtida finansieringen underlättas.

ü det blir en ekonomisk utjämning mellan kommunerna,

ü en försäkringsrättighet är starkare än en rättighet enligt socialtjänstlagen,

ü kommunerna får ekonomiska intressen av att ta emot vårdkrävande äldre från andra kommuner. Med en försäkring skulle en inflyttande vårdtagare ta med sig sina försäkringspengar och då bidra till en intäkt för kommunen. Detta kan premiera kommuner med en god omsorg,

ü en omsorgsförsäkring skulle kunna bidra till att lösa dilemmat att vi nu har två system för äldreomsorg.

Det kommunala huvudmannaskapet för äldreomsorgen, instiftat 1918, utsätts nu kontinuerligt för påfrestningar som sannolikt kommer att öka. En intressant fråga är hur vi ska klara den framtida omsorgens ekonomiska och sociala utmaningar.

En statlig omsorgsförsäkring vore måhända ett alternativ att seriöst diskutera?

Bo Arnesjö (M), Karlskrona

Gustav Nilsson, Landstingsråd (M), Fågelmara

Hans Hedvall (M), Karlskrona

Vårdplatsbristen – vårdens dilemma

Efter att en rapport om att vårdens brist på vårdplatser försämrar beredskapen vid olyckor uppger Arbetsmiljöverket att de ska ta i med hårdhandskarna mot sjukhus som har för få vårdplatser och för lite personal. Verket är på väg att höja sina viten. För landstingen kan det handla om ”böter” i miljonklassen. Verket ska vidare träffa Socialstyrelsen för att diskutera en gemensam aktion mot överbeläggningar. Stressen och maktlösheten hos personalen är ett stort arbetsmiljöproblem, anses det.

Sveriges Kommuner och Landsting är rädda för konsekvenserna om myndigheterna reagerar utan analyser. De anser att vårdplatsbristen skulle kunna lösas om utslussningen av äldre fungerade bättre.

Många andra organisationer klagar!

Skälen är:

ü Sverige ligger på jumboplats i Europa när det gäller antalet vårdplatser.

ü Efter ett aktuellt beslut om reduktion av antalet vårdplatser (cirka 50) har även Blekinge sällat sig till landstingen med riskabelt lågt antal platser.

ü För få vårdplatser gör att personalen tvingas vårda sjuka patienter för kort tid eller i värsta fall inte alls. Det sistnämnda kan äventyra vårdens möjligheter att klara vårdgarantin och därmed att få ta del av den så kallade kömiljarden.

ü De sjuka tvingas ofta till fler vårddygn än vad som behövts om de hade fått rätt omhändertagande från början.

ü Personalen tvingas vårda patienter på ”fel” avdelning där rätt kompetens inte finns och de får ta ansvar för patienter med sjukdomar de inte har erfarenhet av.

ü Samtidigt är det känt att varje sådan utlokalisering i snitt medför ett dygns längre vårdtid. Kvaliteten på vården blir sämre med onödigt lidande för patienterna. Dessutom medför utlokaliseringen stora patientsäkerhetsrisker och en försämrad arbetsmiljö.

ü Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har nu bestämt sig för att göra gemensam sak mot den försämrade vården och arbetsmiljön som orsakats av att den systematiska nedrustningen av vårdplatser i Sverige.

Nu krävs ordentlig dokumentation och rapportering av alla de risker och negativa effekter som dagligen uppstår i vården. Detta gäller:

ü Överbeläggningar och eventuella korridorpatienter på alla vårdavdelningar.

ü Utlokaliseringar – då patienter vårdas på andra specialiteters avdelningar.

ü Inlokaliseringar – då personalen tvingas vårda patienter från andra specialiteter på den egna vårdavdelningen

ü Inläggningar/behandlingar/operationer som stryks eller förhindras på grund av platsbrist.

Det finns stor anledning för Landstingets vänsterkartell att ta dessa krav på stort allvar i dessa ekonomiska vargatider?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Vårdgaranti Europa

Frågan om en Europeisk patientrörlighet har debatterats inför årets Europaparlamentsval. Detta har sin grund i EG-domstolens beslut att patienter som stöter på otillbörliga förseningar av utredning och behandling har rätt att vända sig till ett annat medlemsland och där få vård som sedan ersätts i hemlandet. Rättigheten har utvecklats i efterföljande domar och tolkats utifrån EU’s grundfördrag. Domstolen har genom praxis utformat vad som kan liknas vid en Europeisk vårdgaranti. Dessa patienträttigheter finns i dag endast i form av svårtolkad domstolspraxis och inte i konkret lagstiftning.

Europaparlamentet röstade därför i slutet av april om ett nytt patientrörlighetsdirektiv och att det ska träda i kraft sommaren 2010. Ministerrådet ska redan vid årsskiftet 2009/2010 fatta beslut. Förutsättningen är att allt går som det ska. I Socialdepartementet tror man dock att vi får vänta till 2010.

Huvudregeln, enligt förslaget, är att patienter ska ha rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder om samma eller liknande vård hade ersatts i patientens hemland (landet där patienten är försäkrad). Ersättningen ska enligt förslaget uppgå till det belopp som hade ersatts om samma eller liknande vård hade givits i hemlandet.

De flesta européer förstår inte varför möjligheten att göra fler människor friska snabbare har stoppats så länge: Varför ställer sig framför allt socialistiska politiker i vägen för att vi svenskar snabbt ska kunna få hjälp?

”De politiker som ställer sig i vägen” menar att det handlar om att försvara rätten till vård efter behov, och inte vård efter plånbok. De säger att vi riskerar att bryta ner den sjukvård som står till buds för vanliga svenskar. De menar också att besluten om sjukvård ska fattas så nära patienten som möjligt och att EU inte ska ha makten över vem som får vård. De hävdar att Moderaterna inte bryr sig om denna princip utan istället vill ge EU-kommissionen i Bryssel och EG-domstolen större bestämmanderätt över sjukvården.

Alla ska ha rätt till den vård de behöver. Det är viktigt att eftersträva att alla snabbt får vård där de bor. Vid eventuell fördröjning eller känd bristfällig vårdkvalitet och vid sällsynta sjukdomar bör vi eftersträva utökat samarbete mellan medlemsländerna. Initiativet med ett patientrörlighetsdirektiv är därför bra.

Vi Moderater menar sålunda att patientens rättigheter i stället ska handla om att ha rätt till den vård och vårdkvalitet man behöver, så att man snabbt blir frisk. Makten över vården ska i så stor utsträckning som möjligt ligga hos patienten själv, inte hos landstingspolitikerna.

Bo Arnesjö (m), v. ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen,

Gustav Nilsson (m), Landstingsråd,

Landstinget Blekinge

S: Gamla får festa fem gånger per år

Från SvD:

Äldre ska ha rätt att önska sig en festmåltid som går ut över det vanliga minst fem gånger per år.

Det är ett av de förslag om förbättrad mathållning i äldrevården som Socialdemokraternas talesperson i äldrefrågor, Ylva Johansson, lade fram under påskhelgen. Till önskemåltiden ska det också gå bra att ta sig en nubbe eller ett glas vin.

- Alla har rätt att ha måltider och speciella tillfällen att se fram emot, säger Johansson.

TT: Men är det inte lite snålt med bara fem festmåltider per år?

- Man måste börja någonstans. Det finns ställen där de äldre aldrig får något extra.

Johansson efterlyser en nationell strategi där maten får en central roll och föreslår en ansvarsfunktion för nutrition som ska utveckla arbetet med mat och måltider inom äldrevården.

Rent konkret vill hon och S bland annat låta de äldre äta tillsammans och slippa matlådan. De ska också få vara med och laga maten där det är möjligt.

Johansson tror inte att en satsning på de äldres mat blir någon kostnad för samhället.

- Det finns tvärtom stora vinster att göra till exempel när det gäller antalet vårddygn. I dag läggs många äldre in för vård gång på gång för att de är undernärda, säger hon.

Socialdemokraternas förslag läggs fram som en kommittémotion till hösten.

Är det ovanstående ett Socialdemokratiskt aprilskämt??

Kan sådant hända i Blekinge?

2009-04-08

En 80-årig man nekades läkartid på sin vårdcentral. ”Du är för gammal”, meddelade sjuksköterskan som svarade i telefonen.

Den 80-årige mannen har högt blodtryck, sköldkörtelproblem och högt kolesterol och går regelbundet på kontroller för att de läkemedel han äter ska ställas in rätt.

Men när han i fredags ringde för att boka en läkartid på vårdcentralen Norrtälje södra fick han ett oväntat besked, rapporterar Norrtelje Tidning.

– Sköterskan som svarade sade ”Du är för gammal för en årlig undersökning, du får vända dig till privatsjukvården. Du har väl läst i tidningen att folk får alldeles för mycket medicin och att de nästan äter ihjäl sig. Det är väl tveksamt om du ska ha någon medicin över huvud taget.”, säger mannen till tidningen.

På mannens fråga om han bara skulle sitta och vänta på döden ska sjuksköterskan enligt honom ha svarat att ”Ja, men det är väl det vi alla gör. Sitter och väntar på döden”.

Från Dagens Medicin

Sveriges största parti heter Moderaterna

I Expressens och Demoskops nya väljarbarometer ökar de med nio procentenheter - och Socialdemokraterna backar nästan lika mycket. Alliansen går nu förbi oppositionen och leder med knappt fem procentenheter.
- En riktig vitamininjektion, säger Per Schlingmann, partisekreterare i Moderaterna.

Lördagen den 4 april 2009 är dagen då Alliansen går förbi oppositionen i Expressens och Demoskops väljarbarometer, efter att ha flåsat vänsterblocket i nacken i flera månader. Och det är dagen då Moderaterna seglar upp som Sveriges största parti, från 26,5 procent i mars till 35,5 procent i april. Fredrik Reinfeldt kan glädja sig åt en ökning på nio procentenheter.

Det är dramatiska förändringar.

Socialdemokraterna har nästan lika stor anledning att beklaga sig över aprilmätningen. De tappar 8,6 procentenheter, och förlorar därmed positionen som nummer ett. Det har inte hänt i Demoskops mätningar sedan juli 2005.

- Den stora förändringen kan till stor del hänföras till debatten kring Wanja Lundby-Wedin. Den har skadat förtroendet för S. När dessutom förtroendet för S-ledaren viker uppfattas Socialdemokraterna inte som den lösning människor kan luta sig mot, säger Anders Lindholm.

Alliansen går nu förbi och tar ledningen i blockstriden med 4,8 procentenheter. Det är första gången sedan oktober 2006.