”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ?

”Lean” är en filosofi som handlar om hur man hanterar resurser. Syftet är att identifiera och eliminera faktorer i en verksamhet som inte skapar värde för avnämarna. Det handlar om: ”Bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.” Efter andra världskriget var Japan tvingat att lägga om sin industri. Toyota anslöt sig då till Fords system för masstillverkning av bilar, dock anpassat till sina egna ekonomiska förutsättningar. Taiichi Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS) - nära synonymt med Lean-filosofien. Vid tillämpning i en verksamhet karaktäriseras Lean-begreppet av: att alla beslut ska vara långsiktiga även om de fattas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål att processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem, att behovsanpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion, att jämna ut all arbetsbelastning, att skapa en verksamhetskultur där icke optimala processer stoppas och ändras, att standardisera allt arbete för att möjliggöra ständiga förbättringar med medarbetarnas medverkan, att använda öppen styrning så att inga problem döljs, att eftersträva användning av väl beprövad teknik som passar både medarbetare och processer, att ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det, att enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi, att respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre, att fatta beslut långsamt och i samförstånd med medarbetarna, att överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut, att bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra. Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda kategoriseras utifrån om de leder till bättre slutresultat eller ej. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet kallas slöseri och ska systematiskt elimineras. Det görs med olika typer av branschbetingade standardmetoder och verktyg. Många tror att ”lean” bara är att reducera slöseri och därför alltid innebär neddragningar. Det är ett missförstånd. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad. Avnämarna ska alltid stå i fokus. En andra princip är att få medarbetarna att prestera så bra de kan genom att eliminera onödigt arbete. Vidare att fokusera på deras säkerhet och ansvar. Därmed ökar deras motivation och tillfredsställelse. Lean-filosofin tas nu upp i offentlig verksamhet. I hälso- och sjukvården innebär det ett helt annat tänkesätt och att bearbeta allt från synen på patienter och medarbetare till sjukhusledningens dagliga arbete. Den traditionella vårdkedjan tvingar ofta patienter att lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Målen i Lean Sjukvård innebär istället att patienterna ska ”flöda” genom sjukvårdens processer och att allt som inte skapar värde för dem ska undvikas. Slutmålet är att bättra kvaliteten och säkerheten i vården, minska antalet förseningar, korta patienternas vårdtid samt att förbättra arbetsmiljön och medinflytandet för de anställda - det vill säga förbättringar utan extra resurser. Idén att involvera både patienter och personal i vårdsystemets utveckling har visat sig passa många sjukvårdsorganisationer. Ett problem är en benägenhet att i detalj fokusera förbättrade processer så att man glömmer bort vad som behövs för att både processerna och de som utför dem ska blir bättre. En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner gräsrotsnivån. Universitetssjukhuset i Lund är ett av de första sjukhusen i Sverige som inför arbetssättet lean som ledstjärna för hela verksamheten. Med hänsyn till den prekära ekonomiska situationen i Landstinget Blekinge borde etablering av Lean-filosofien snarast tas upp till seriöst övervägande. Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen Gustav Nilsson (M), landstingsråd Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktige Landstinget Blekinge