Frågan om en Europeisk patientrörlighet har debatterats inför årets Europaparlamentsval. Detta har sin grund i EG-domstolens beslut att patienter som stöter på otillbörliga förseningar av utredning och behandling har rätt att vända sig till ett annat medlemsland och där få vård som sedan ersätts i hemlandet. Rättigheten har utvecklats i efterföljande domar och tolkats utifrån EU’s grundfördrag. Domstolen har genom praxis utformat vad som kan liknas vid en Europeisk vårdgaranti. Dessa patienträttigheter finns i dag endast i form av svårtolkad domstolspraxis och inte i konkret lagstiftning.
Europaparlamentet röstade därför i slutet av april om ett nytt patientrörlighetsdirektiv och att det ska träda i kraft sommaren 2010. Ministerrådet ska redan vid årsskiftet 2009/2010 fatta beslut. Förutsättningen är att allt går som det ska. I Socialdepartementet tror man dock att vi får vänta till 2010.
Huvudregeln, enligt förslaget, är att patienter ska ha rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder om samma eller liknande vård hade ersatts i patientens hemland (landet där patienten är försäkrad). Ersättningen ska enligt förslaget uppgå till det belopp som hade ersatts om samma eller liknande vård hade givits i hemlandet.
De flesta européer förstår inte varför möjligheten att göra fler människor friska snabbare har stoppats så länge: Varför ställer sig framför allt socialistiska politiker i vägen för att vi svenskar snabbt ska kunna få hjälp?
”De politiker som ställer sig i vägen” menar att det handlar om att försvara rätten till vård efter behov, och inte vård efter plånbok. De säger att vi riskerar att bryta ner den sjukvård som står till buds för vanliga svenskar. De menar också att besluten om sjukvård ska fattas så nära patienten som möjligt och att EU inte ska ha makten över vem som får vård. De hävdar att Moderaterna inte bryr sig om denna princip utan istället vill ge EU-kommissionen i Bryssel och EG-domstolen större bestämmanderätt över sjukvården.
Alla ska ha rätt till den vård de behöver. Det är viktigt att eftersträva att alla snabbt får vård där de bor. Vid eventuell fördröjning eller känd bristfällig vårdkvalitet och vid sällsynta sjukdomar bör vi eftersträva utökat samarbete mellan medlemsländerna. Initiativet med ett patientrörlighetsdirektiv är därför bra.
Vi Moderater menar sålunda att patientens rättigheter i stället ska handla om att ha rätt till den vård och vårdkvalitet man behöver, så att man snabbt blir frisk. Makten över vården ska i så stor utsträckning som möjligt ligga hos patienten själv, inte hos landstingspolitikerna.
Bo Arnesjö (m), v. ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen,
Gustav Nilsson (m), Landstingsråd,
Landstinget Blekinge
