Äldres hälsa påverkas av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett centralt mål för samhället är att alla ska kunna leva ett självständigt liv trots ohälsa och funktionshinder. De individuella behoven varierar.
Äldres hälsa har utvecklats positivt hela 1900-talet. Livslängden för 65+-åriga kvinnor har dock inte ökat efter 1997. Förklaringar är rökning och dåliga matvanor.
Det finns regionala skillnader i förväntad medellivslängd.
Hälsan följer livsvillkoren - speciellt personer med kort utbildning och låga inkomster rör sig för lite och äter fel.
Äldre invandrare är en utsatt grupp.
Psykisk ohälsa hos äldre är ett stort problem.
Hjärtkärl- och cancersjukdomar dominerar dödsorsakerna.
Det krävs minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag, räknat i en promenadtakt på 5 km/timme.
Utemiljön ska vara tillgänglig och trygg för äldre.
Det är aldrig för sent att sluta röka. Hälsovinsten ökar ju längre tid som gått från rökstoppet.
Rätt sammansatt kost är viktig. Fetma (speciellt bukfetma) är en ohälsofaktor - undervikt likaså.
Äldres hälsa kan främjas av delaktighet och inflytande.
Äldre ska känna att de behövs och ha ett socialt nätverk av anhöriga, grannar, vänner och ideella föreningar.
Kultur - i alla former - har en positiv inverkan på hälsan.
Utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bör erbjudas de äldre och skapa möjlighet - för dem som vill - att arbeta efter pensionen.
___________________________________
En samlad genomgång av befintlig litteratur indikerar följande innehåll vid hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre
Profylaktiska åtgärder hos äldre 65+ år
Rutinmässig klinisk undersökning
Minst årligen
Rutinmässigt mätning av blod- och urinstatus, lever- och njurfunktionsstatus, Vitamin B12, folsyra, homocystein, nsBNP m. fl.
Minst årligen
Bentäthetsmätning (fr.a. kvinnor)
Minst en gång efter 65 år (osteoporos)
Blodtryck
Årligen
Influensavaccination och vaccination mot Herpes Zoster
Årligen
Mätning av blodfetter (triglycerider, totalkolesterol, LDL-kolesterol
Vart 5:e år, oftare vid tidigare hjärtkärlsjukdom, diabetes eller stroke
BMI (övervikt) (dvs. höjd och vikt)
Årligen
Pneumokockvaccination
En gång vid 65 år
Rökavvänjning
Vid varje kontakt med sjukvården
Stelkrampsvaccin
Vart 10:e år
Alkoholanamnes
Årligen
Mild blodproppsprofylax
Dagligen
Hemoccult (blod i avföringen) med hjälp av Apotekets testkit
Årligen
Nedre coloskopi
Vart 3:e – 5:e år
Hörsel- och synscreening
Årligen
Mammografi och klinisk bröstundersökning
Varje 1–2 år
”Vaginal smear” (cellprov)
Åtminstone vart 3:e år
Hudundersökning
Årligen
Egenundersökning av brösten
Månatligen
Kognitiv screening (MMS=minimentalstatus)
Årligen
Koloskopi (istället för sigmoideoskopi)
Vart 10:e år
PSA och prostatapalpation
Årligen
TSH hos kvinnor
Årligen
______________________________________
Överväg repetition av pneumokockvaccination vart 6:e – 7:e år.
Mammografi till minst 70 år generellt rekommenderad.
Vaginalt cellprov kan stoppas efter 65 år.
Se http://www.ahrq.gov/clinic/uspstfix.htm
Checklista vid hälsokontroller och hälsosamtal
U.S. Preventive Services Task Force. Guide to clinical preventive services: report of the U.S. Preventive Services Task Force. 2d ed. Baltimore: Williams & Wilkins, 1996.
Skadeprevention *
Bruk av säkerhetsbälten i bil
Fungerande rökdetektorer hemma
Varmvattentemperatur <= 48.8°C
Säng- eller soffrökning
Belysning i hem och trappor
Skymmande möbler
Hala golv, lösa sladdar och mattor
Ledstänger, vägghandtag
”Stå på ett ben” - test (5 sek)
"Gå upp och gå” - test **
SensoriumSynkontroll (Snellen)
Ögonundersökning
Hörselscreening
Tonaudiometri
Smärta/värk - registrering ***
Näringstillstånd
Diskussion om näringsintag
Tandborstning, tandhygien
Immuniseringar
Tetanus- och difterivaccination
Influensavaccination
Pneumokockvaccination
Genomgång av sjukdomar och mediciner
Kontinens och Sexualitet
Diskussion om inkontinens
Riktade fysikaliska undersökningar (bäcken, prostata, ändtarm)
Diskussion om sexualitet
Mentalt status (överväg alternativ nedan)
Litet mentalt status (MMS)
Klock - test
Kognitionsscreening hos äldre
Geriatriskt depressionstest
Yale’s depressionsscreening
Bedömning av självmordsrisk
Sociala problem
Ändrade levnadsförhållanden, ekonomi eller personliga aktiviteter.
Stöd till och eventuell utbrändhet hos anhöriga/vårdare
Vidarebefordran av direktiv (handlingsplan).
Undervisning i hjärt-lungräddning för anhöriga
ADL-test
Hjälpmedel för dagligt bruk
Livskvalitetstest ****
___________________________________
* Se detaljerat schema
**- Patienten reser sig från sittande, går 5 – 10 meter, vänder om och återvänder till stolen. Testet är positivt om detta tar mer än 16 sekunder.
*** Kartläggning och VAS
**** QL-VASshema
___________________________________
Är du äldre bör du tänka på att...:
-använda skor istället för innetofflor
-ha halkmatta i badkar och dusch
-ha vägghandtag vid dusch och badkar
-sitta vid av- och påklädning
-ha tagit bort onödiga mattor
-ha halkskydd under mattorna
-inte ha lösa el- och telefonkablar
-ha telefon vid sängen
-ha samtalsregistrering i telefonen så att Du inte behöver jäkta dit för att svara utan kan ringa upp senare.
-ha ofta använda föremål lätt tillgängliga
-inte klättra på stolar, pallar, stegar mm
-ha dina läkemedel lättillgängliga
-ha god belysning i bostaden
-ha ledstång på båda sidor i trappan
-ha bra belysning i trappan
-ha dagliga personkontakter i hemmet
-ha halkskydd vid isbeläggning utomhus
-ha rullator eller spark lätt tillgänglig
-ha skyddshjälm när Du cyklar eller vistas ute i vinterväder
-alltid använda säkerhetsbälte i bilen
-träna kondition eller gymnastisera 30 minuter tre ggr/vecka
-är återhållsam med lugnande medel och sömnmedel
-äter kalktabletter med D-vitamin vid risk för benskörhet
Kontakta primärvården vid oklarheter med det ovanstående
14 juni 2005
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge våren 2003 angående
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
(Avslagen av Landstingsfullmäktige 13 juni 2005 trots att rubricerad screening nu genomförts i ett flertal europeiska länder. En tröst i bedrövelsen är att Apoteket nu introducerar testkits för egenscreening.)
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult IIÒ). Alla fyra studierna visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemocculttest minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscreening för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säkerställda resultat till stöd för det.
Rutinmässig screening påbörjas nu i Europa. En studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollerade studierna har redan startats i Storbritannien. Avsikten är att verifiera studiernas uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Danmark, Norge och på Island lägger man nu upp studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Avsikten är att erbjuda invånare, som är äldre än 60 år, ett Hemocculttest vartannat år. På Island har en ekonomisk kartläggning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjas ett stort screeningprojekt år 2004-2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i de fyra screeningstudierna och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet, som ännu inte har initierat kolorektal screening byggt på uttalanden bland annat av landets landstingsdirektörer och andra lekmän.
Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige. Man har en ganska klar uppfattning om hur ett sådant projekt skulle se ut baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samtidigt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning.
• Hemocculttestets låga sensitivitet (cirka 60 %) gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemocculttest ska ske med koloskopi utförd av endoskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-analys. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening att resurser bör satsas på sådan screening i första hand med en tillämpningsstudie i något eller några landsting.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att Landstinget snarast skall initiera screeningundersökningar för tjocktarms- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) i Blekinge.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
(Avslagen av Landstingsfullmäktige 13 juni 2005 trots att rubricerad screening nu genomförts i ett flertal europeiska länder. En tröst i bedrövelsen är att Apoteket nu introducerar testkits för egenscreening.)
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult IIÒ). Alla fyra studierna visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemocculttest minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscreening för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säkerställda resultat till stöd för det.
Rutinmässig screening påbörjas nu i Europa. En studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollerade studierna har redan startats i Storbritannien. Avsikten är att verifiera studiernas uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Danmark, Norge och på Island lägger man nu upp studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Avsikten är att erbjuda invånare, som är äldre än 60 år, ett Hemocculttest vartannat år. På Island har en ekonomisk kartläggning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjas ett stort screeningprojekt år 2004-2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i de fyra screeningstudierna och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet, som ännu inte har initierat kolorektal screening byggt på uttalanden bland annat av landets landstingsdirektörer och andra lekmän.
Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige. Man har en ganska klar uppfattning om hur ett sådant projekt skulle se ut baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samtidigt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning.
• Hemocculttestets låga sensitivitet (cirka 60 %) gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemocculttest ska ske med koloskopi utförd av endoskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-analys. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening att resurser bör satsas på sådan screening i första hand med en tillämpningsstudie i något eller några landsting.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att Landstinget snarast skall initiera screeningundersökningar för tjocktarms- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) i Blekinge.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
Hälsoundersökningar med hälsosamtal för äldre över 70 år
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge i november 2002
Hälsoundersökningar med hälsosamtal för äldre över 70 år
(I princip accepterat av Landstingsfullmäktige 13 juni 2005).
Den 3 oktober 2001 tillkännagav Riksdagen för Regeringen ett starkt stöd för regelbundna hälsoundersökningar av äldre över 70 år.
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak förbehållits personer mellan 45 och 65 år, dvs. personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag - ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjuk-domsfrekvens än de över 70 år.
De äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framöver och medellivslängden ökar. Därför är det av största vikt för den enskilda individen och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre människor kan få hälsoråd. Det epokgörande H 70-projektet i Göteborg, som professor Alvar Svanborg ansvarat för – är världens mest omfattande projekt om åldrande människors liv och hälsa - detta i vårt land.
Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör innefattas i sjukvårdsplaneringen. De äldre utgör en riskgrupp – där både över- och underdiagnostik är vanliga. Sociala missförhållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder. Projektet har också visat vikten av att just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom så snart som möjligt bör få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttömda.
Eftersom flertalet äldre redan har en husläkare/familjeläkare kan en hälsoundersökning ingå i primärvårdens uppgifter. Hus- eller familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoundersökningen i samverkan med den primärkommunala äldreomsorgen. Hälsosamtalen bör genomföras efter ett särskilt frågeformulär där svaren kan avslöja tecken på ohälsa eller symtom på sjukdom. I samtalet bör också ingå hälsoråd.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och annan sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan då friställd sjukvårdskapacitet utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal prövas därför och en betydande förstärkning av primärvården sker, måhända med bistånd av pensionerade läkare och sjuksköterskor.
Jag föreslår därför Landstingsfullmäktige besluta:
• Att uppdra åt Primärvårdsförvaltningen m. fl. att så snart som möjligt föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre över 70 år i Blekinge - eventuellt med bistånd av pensionerade läkare och sjuksköterskor samt
• Att noga följa upp resultaten av dessa folkhälsoinsatser.
På vägnar av Moderata Landtingsgruppen
Bo Arnesjö (m)
Hälsoundersökningar med hälsosamtal för äldre över 70 år
(I princip accepterat av Landstingsfullmäktige 13 juni 2005).
Den 3 oktober 2001 tillkännagav Riksdagen för Regeringen ett starkt stöd för regelbundna hälsoundersökningar av äldre över 70 år.
Hälsoundersökningar har hittills i huvudsak förbehållits personer mellan 45 och 65 år, dvs. personer i yrkesaktiv ålder. Effekterna har - med få undantag - ifrågasatts, vilket är naturligt då denna åldersgrupp har betydligt lägre sjuk-domsfrekvens än de över 70 år.
De äldres hälsa blir allt bättre, åldrandet skjuts framöver och medellivslängden ökar. Därför är det av största vikt för den enskilda individen och för samhällets ekonomi att sjukdomar kan upptäckas i tid och att äldre människor kan få hälsoråd. Det epokgörande H 70-projektet i Göteborg, som professor Alvar Svanborg ansvarat för – är världens mest omfattande projekt om åldrande människors liv och hälsa - detta i vårt land.
Projektet visar att systematiska hälsokontroller av äldre bör innefattas i sjukvårdsplaneringen. De äldre utgör en riskgrupp – där både över- och underdiagnostik är vanliga. Sociala missförhållanden som enkelt kan åtgärdas framkallar ofta besvär och symtom som kan få allvarliga medicinska följder. Projektet har också visat vikten av att just de äldre med sin sämre reservkapacitet vid skada och sjukdom så snart som möjligt bör få medicinsk hjälp och inte tvingas vänta i vårdköer tills krafterna är mer eller mindre uttömda.
Eftersom flertalet äldre redan har en husläkare/familjeläkare kan en hälsoundersökning ingå i primärvårdens uppgifter. Hus- eller familjeläkaren och distriktssköterskan kan tillsammans svara för hälsosamtalen och hälsoundersökningen i samverkan med den primärkommunala äldreomsorgen. Hälsosamtalen bör genomföras efter ett särskilt frågeformulär där svaren kan avslöja tecken på ohälsa eller symtom på sjukdom. I samtalet bör också ingå hälsoråd.
Att följa de äldres hälsostatus och i tid upptäcka depression, begynnande demens och annan sjukdom kommer att förbättra de äldres hälsa och öka deras livskvalitet. Samtidigt kan då friställd sjukvårdskapacitet utnyttjas för andra angelägna ändamål.
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitik framhålls vikten av att folkhälsoarbetet för de äldre förstärks. Olika modeller för hälsoundersökningar med hälsosamtal prövas därför och en betydande förstärkning av primärvården sker, måhända med bistånd av pensionerade läkare och sjuksköterskor.
Jag föreslår därför Landstingsfullmäktige besluta:
• Att uppdra åt Primärvårdsförvaltningen m. fl. att så snart som möjligt föranstalta om årliga hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre över 70 år i Blekinge - eventuellt med bistånd av pensionerade läkare och sjuksköterskor samt
• Att noga följa upp resultaten av dessa folkhälsoinsatser.
På vägnar av Moderata Landtingsgruppen
Bo Arnesjö (m)
13 juni 2005
SAMORDNING AV DEMENSVÅRDEN I BLEKINGE
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
SAMORDNING AV DEMENSVÅRDEN I BLEKINGE
Accepterad av Fullmäktige 13/6 2005
2003-10-15 överlämnade regeringens arbetsgrupp för demensfrågor sin rapport till socialminister Lars Engqvist. Demensarbetsgruppens förslag presenterades i sexton punkter:
1. Inför demensutbildning i olika grad och omfattning på samtliga grundutbildningar inom vård och omsorg.
2. Vårdgivarna och staten bör genom olika initiativ uppmuntra utvecklingen av spetskompetens med demenskunskap inom olika professioner.
3. Inrätta tjänster för spetskompetens som demenssjuksköterskor eller motsvarande i kommuner och primärvård.
4. Vårdgivarna bör erbjuda handledning till all personal i demensvården.
5. Huvudmännen och staten bör stimulera fortbildningen av vårdbiträden och undersköterskor i demenskunskap.
6. Samtliga kommuner i Sverige bör i samverkan med landstingen utveckla gemensamma demensvårdsplaner.
7. Kommuner och landsting bör i samverkan starta och utveckla demensteam på så många orter som möjligt.
8. Regeringen bör ge uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla vägledning, nationella riktlinjer och/eller kvalitetsindikatorer för demensvården.
9. Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet skall genomföra kvalitetsutveckling i demensvården genom ett kvalitetsprojekt som man gemensamt finansierar.
10. Regeringen bör tillsätta en särskild utredning med uppgift att överväga och ta ställning till om det fordras en särskild lagstiftning som gör det möjligt att vidta tvångsåtgärder efter noggrann prövning, etiska principer och då alla andra frivilliga utvägar prövats.
11. Lokala riktlinjer och handlingsplaner för att undvika begränsningar och tvång bör tas fram i samtliga landsting och kommuner när ny lagstiftning finns på området.
12. Klargör och förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommun/landsting när det gäller hjälpmedel.
13. Huvudmännen och staten bör på både nationell och lokal nivå uppmuntra och utveckla och samverkan med anhöriga och frivilligkrafter.
14. Staten bör genomföra en bred nationell informations- och kompetenssatsning om unga demenssjuka.
15. Staten bör genomföra en nationell satsning på att sprida information om demenssjukdomar på olika invandrar- och minoritetsspråk.
16. De olika forskningsfinansiärerna bör ge ökat forskningsstöd till demensområdet.
Demensarbetsgruppen har haft i uppgift att sammanställa befintliga kunskaper om situationen för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på olika nivåer. Gruppen har bland annat genomfört en nationell kartläggning av hur demensvården har utvecklats de senaste åren i samtliga kommuner och landsting.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i uppdrag att utreda förutsättningarna för:
att utveckla gemensamma demensvårdsplaner mellan Landstinget och Primärkommunerna i Blekinge samt
att i övrigt söka tillfredsställa de förslag som lagts av regeringens arbets-grupp om demensfrågor.
På vägnar av Moderata Landstingsgruppen, Landstinget Blekinge
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
Referenser:
http:/www.social.regeringen.se
Interpellation: Demensmediciner sparar livskvalitet och pengar
November 2002
SAMORDNING AV DEMENSVÅRDEN I BLEKINGE
Accepterad av Fullmäktige 13/6 2005
2003-10-15 överlämnade regeringens arbetsgrupp för demensfrågor sin rapport till socialminister Lars Engqvist. Demensarbetsgruppens förslag presenterades i sexton punkter:
1. Inför demensutbildning i olika grad och omfattning på samtliga grundutbildningar inom vård och omsorg.
2. Vårdgivarna och staten bör genom olika initiativ uppmuntra utvecklingen av spetskompetens med demenskunskap inom olika professioner.
3. Inrätta tjänster för spetskompetens som demenssjuksköterskor eller motsvarande i kommuner och primärvård.
4. Vårdgivarna bör erbjuda handledning till all personal i demensvården.
5. Huvudmännen och staten bör stimulera fortbildningen av vårdbiträden och undersköterskor i demenskunskap.
6. Samtliga kommuner i Sverige bör i samverkan med landstingen utveckla gemensamma demensvårdsplaner.
7. Kommuner och landsting bör i samverkan starta och utveckla demensteam på så många orter som möjligt.
8. Regeringen bör ge uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla vägledning, nationella riktlinjer och/eller kvalitetsindikatorer för demensvården.
9. Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet skall genomföra kvalitetsutveckling i demensvården genom ett kvalitetsprojekt som man gemensamt finansierar.
10. Regeringen bör tillsätta en särskild utredning med uppgift att överväga och ta ställning till om det fordras en särskild lagstiftning som gör det möjligt att vidta tvångsåtgärder efter noggrann prövning, etiska principer och då alla andra frivilliga utvägar prövats.
11. Lokala riktlinjer och handlingsplaner för att undvika begränsningar och tvång bör tas fram i samtliga landsting och kommuner när ny lagstiftning finns på området.
12. Klargör och förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommun/landsting när det gäller hjälpmedel.
13. Huvudmännen och staten bör på både nationell och lokal nivå uppmuntra och utveckla och samverkan med anhöriga och frivilligkrafter.
14. Staten bör genomföra en bred nationell informations- och kompetenssatsning om unga demenssjuka.
15. Staten bör genomföra en nationell satsning på att sprida information om demenssjukdomar på olika invandrar- och minoritetsspråk.
16. De olika forskningsfinansiärerna bör ge ökat forskningsstöd till demensområdet.
Demensarbetsgruppen har haft i uppgift att sammanställa befintliga kunskaper om situationen för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på olika nivåer. Gruppen har bland annat genomfört en nationell kartläggning av hur demensvården har utvecklats de senaste åren i samtliga kommuner och landsting.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i uppdrag att utreda förutsättningarna för:
att utveckla gemensamma demensvårdsplaner mellan Landstinget och Primärkommunerna i Blekinge samt
att i övrigt söka tillfredsställa de förslag som lagts av regeringens arbets-grupp om demensfrågor.
På vägnar av Moderata Landstingsgruppen, Landstinget Blekinge
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
Referenser:
http:/www.social.regeringen.se
Interpellation: Demensmediciner sparar livskvalitet och pengar
November 2002
FÖREBYGGANDE OCH AKUT BEHANDLING AV STROKE
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
FÖREBYGGANDE OCH AKUT BEHANDLING AV STROKE
(Accepterad 13/6, 2005)
Slaganfall (stroke) kan bero på blodpropp i hjärnans blodkärl (hjärninfarkt) eller hjärnblödning. Blodproppen kan bildas lokalt i hjärnans pulsådror eller transporteras dit från hjärtat eller från pulsådror utanför huvudet. Hjärnblödning är vanligare vid högt blodtryck.
Drygt 500 blekingar får stroke årligen. Merparten är över 70 år. Stroke kan ge svår invaliditet och kostar oss Blekingar sammanlagt minst 200 miljoner kronor per år.
En allmänläkare möter årligen cirka 5 strokepatienter - de övriga transporteras till sjukhus direkt, dock oftast först i sent skede. Välbehandlat högt blodtryck och medicinering med milda hämmare av den spontana blodproppsbildningen minskar vår risk för stroke med omkring 50 procent.
Stoppat blodflöde till en del av hjärnan kan leda till en obotlig hjärnskada inom några få minuter. I många fall finns det emellertid ett visst återstående blodflöde via andra blodkärl – åtminstone till delar av ett drabbat hjärnområde. Nervcellerna kan därför överleva under flera timmar. Om det tidigare blodflödet återställs inom denna tidsrymd kan cellerna återhämta sig och funktionen återkomma.
Spontan återetablering av blodflödet sker i cirka 15 - 20 procent tack vare kroppens egen blodproppsupplösande mekanism – så kallad ”plasminogenaktivering”. I de flesta fall räcker dock inte den spontana aktiveringen. Vid tillförsel av aktiverande substans kan den blodproppsupplösande effekten förstärkas. Sådan tillförsel inom 3 timmar efter en debuterande stroke kan då vara en effektiv behandling vid hotande hjärninfarkt. Denna metod är godkänd i Europa och USA men används ännu endast sporadiskt i Sverige.
Uppträder hastig funktionsnedsättning vad avser språk, motorik, kognition, syn, uppmärksamhet och reaktionsförmåga och är dessa symtom stabila eller ökande i 30 minuter är behandling med plasminogenaktiverande substans aktuell inom 3 timmar efter debuten.
Vid misstanke om stroke bör den drabbade därför omedelbart transporteras i ambulans till kvalificerad akut sjukhusbehandling – det vill säga minst lika snabbt som vid hjärtinfarkt. Då kan framtida invaliditet undvikas i många fall.
Vid önskan att reducera strokefrekvensen i Blekinge måste två viktiga resurser till:
• Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre över 70 år med adekvata åtgärder vid sjukliga diagnostiska fynd och
• Snabb neurologisk akutservice på Blekinge-sjukhusets bägge enheter i Karlshamn och Karlskrona.
Men det ena utesluter inte det andra!
Dessa resurser är mer än väl finansierade genom de ekonomiska vinsterna. För att inte tala om de enorma humanitära effekterna!
Referenser: www.sos.se/mars/sta029/sta029.htm; www.mpa.se/mono/actilyse.shtml
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i samarbete med berörda förvaltningar i uppdrag att utreda förutsättningarna för:
• Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre över 70 år med adekvata åtgärder vid sjukliga diagnostiska fynd och
• Snabb neurologisk akutservice inklusive resurser för blodproppslösande behandling på Blekingesjukhusets bägge enheter.
På vägnar av Moderata Landstingsgruppen, Landstinget Blekinge
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
FÖREBYGGANDE OCH AKUT BEHANDLING AV STROKE
(Accepterad 13/6, 2005)
Slaganfall (stroke) kan bero på blodpropp i hjärnans blodkärl (hjärninfarkt) eller hjärnblödning. Blodproppen kan bildas lokalt i hjärnans pulsådror eller transporteras dit från hjärtat eller från pulsådror utanför huvudet. Hjärnblödning är vanligare vid högt blodtryck.
Drygt 500 blekingar får stroke årligen. Merparten är över 70 år. Stroke kan ge svår invaliditet och kostar oss Blekingar sammanlagt minst 200 miljoner kronor per år.
En allmänläkare möter årligen cirka 5 strokepatienter - de övriga transporteras till sjukhus direkt, dock oftast först i sent skede. Välbehandlat högt blodtryck och medicinering med milda hämmare av den spontana blodproppsbildningen minskar vår risk för stroke med omkring 50 procent.
Stoppat blodflöde till en del av hjärnan kan leda till en obotlig hjärnskada inom några få minuter. I många fall finns det emellertid ett visst återstående blodflöde via andra blodkärl – åtminstone till delar av ett drabbat hjärnområde. Nervcellerna kan därför överleva under flera timmar. Om det tidigare blodflödet återställs inom denna tidsrymd kan cellerna återhämta sig och funktionen återkomma.
Spontan återetablering av blodflödet sker i cirka 15 - 20 procent tack vare kroppens egen blodproppsupplösande mekanism – så kallad ”plasminogenaktivering”. I de flesta fall räcker dock inte den spontana aktiveringen. Vid tillförsel av aktiverande substans kan den blodproppsupplösande effekten förstärkas. Sådan tillförsel inom 3 timmar efter en debuterande stroke kan då vara en effektiv behandling vid hotande hjärninfarkt. Denna metod är godkänd i Europa och USA men används ännu endast sporadiskt i Sverige.
Uppträder hastig funktionsnedsättning vad avser språk, motorik, kognition, syn, uppmärksamhet och reaktionsförmåga och är dessa symtom stabila eller ökande i 30 minuter är behandling med plasminogenaktiverande substans aktuell inom 3 timmar efter debuten.
Vid misstanke om stroke bör den drabbade därför omedelbart transporteras i ambulans till kvalificerad akut sjukhusbehandling – det vill säga minst lika snabbt som vid hjärtinfarkt. Då kan framtida invaliditet undvikas i många fall.
Vid önskan att reducera strokefrekvensen i Blekinge måste två viktiga resurser till:
• Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre över 70 år med adekvata åtgärder vid sjukliga diagnostiska fynd och
• Snabb neurologisk akutservice på Blekinge-sjukhusets bägge enheter i Karlshamn och Karlskrona.
Men det ena utesluter inte det andra!
Dessa resurser är mer än väl finansierade genom de ekonomiska vinsterna. För att inte tala om de enorma humanitära effekterna!
Referenser: www.sos.se/mars/sta029/sta029.htm; www.mpa.se/mono/actilyse.shtml
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i samarbete med berörda förvaltningar i uppdrag att utreda förutsättningarna för:
• Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre över 70 år med adekvata åtgärder vid sjukliga diagnostiska fynd och
• Snabb neurologisk akutservice inklusive resurser för blodproppslösande behandling på Blekingesjukhusets bägge enheter.
På vägnar av Moderata Landstingsgruppen, Landstinget Blekinge
Bo Arnesjö (ledamot) och Gustav Nilsson (gruppledare)
Anförande i den allmänpolitiska debatten i Landstinget Blekinge 2005
Vi ska alla dö. Tills dess vill vi leva ett aktivt och stimulerande liv fritt från kroniska smärtor, handikapp, desorientering och nedstämdhet. Ju äldre vi blir desto större är risken att drabbas.
Vi äldre har högst sjuklighet och sämst reservkapacitet. Skada och sjukdom får allvarligast konsekvenser hos oss. Det belastar samhällsekonomin – speciellt om adekvat omhändertagande fördröjs.
Vi äldre är uppfostrade att helst inte ”störa” myndigheterna. Många tror också på ett så kallat ”normalt” åldrande och accepterar tyst sina funktionshinder. De söker inte hälso- och sjukvård i tid.
Äldre kan känna sig friska trots allvarliga sjukdomar - exempel är ”tyst” smitta, högt blodtryck, diabetes, bristtillstånd, cancer och hotande hjärt-, lung- eller njursvikt. Psykisk sjukdom hos äldre, avfärdas ofta som ”åderförkalkning” eller ”senilitet”.
Inte insatta förebyggande åtgärder mot infektioner och olycksfall, tveksamt livsmönster, dålig mathållning, inskränkt rörlighet, dålig tandhälsa, nedsatt syn och hörsel kan öka våra risker betydligt.
Allt detta kan uppdagas och åtgärdas vid hälsokontroller och hälsosamtal i åldrarna över 65+ år. Kontrollerna bör ske inom primärvården som ju ansvarar för folkhälsan enligt lag. Hälsotorgen är viktiga resurser!
I yngre åldrar är sjukligheten så låg att hälsokontroller - med några få undantag – är olönsamma.
När ohälsa uppdagas bör den åtgärdas omgående. Det kräver mindre resurser än att invänta förvärrad sjukdom med dess komplikationer. Genom tidig diagnostik och profylaktisk behandling kan man förhindra allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt, stroke, självmord, handikapp och demens. Samtidigt förlängs livet och säkras livskvaliteten.
Vi äldre vill tas om hand av den vårdgivare som redovisar de bästa resultaten vid en aktuell åkomma. Vårdkvaliteten bör därför följas upp, redovisas och jämföras på ett för lekmän begripligt sätt. Vid köer vill vi snabbt hänvisas till annan vårdgivare med likvärdig kvalitet.
Våra omsorgsbehov bör helst tillgodoses i hemmet och inkludera full medicinsk service. Flyttning till särskilt boende bör ske sent i omvårdnadsförloppet. Den bör vara definitiv för att undgå senare omflyttning.
I livets slutskede vill vi själva välja vårdform. Många vill helst vistas i hemmiljö med fri tillgång till sakkunniga terminalvårdsteam. Vid behov av smärtbehandling och annan vård vill vi helst vara kvar på hemorten i en hemlik miljö med anhöriga närvarande och med tillgång till specialutbildad personal. Terminal sjukhusvård behövs bara vid förvirringstillstånd med agitation, när den lokala vården inte fungerar och när avancerad behandling - som akut kirurgi - krävs. Denna vård kan organiseras som en hospisverksamhet.
Vi hoppas mycket på att det kommande budgetåret ska innebära en korrektion av rådande missförhållanden i vården och omsorgen hos äldre och att alla vattentäta skott mellan landstinget och kommunerna ska avlägsnas.
Alla politiker borde nog besinna att de äldre inklusive förtidspensionärerna och det ”Nuderska köttberget” utgör drygt 35 % av valmanskåren.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Vi äldre har högst sjuklighet och sämst reservkapacitet. Skada och sjukdom får allvarligast konsekvenser hos oss. Det belastar samhällsekonomin – speciellt om adekvat omhändertagande fördröjs.
Vi äldre är uppfostrade att helst inte ”störa” myndigheterna. Många tror också på ett så kallat ”normalt” åldrande och accepterar tyst sina funktionshinder. De söker inte hälso- och sjukvård i tid.
Äldre kan känna sig friska trots allvarliga sjukdomar - exempel är ”tyst” smitta, högt blodtryck, diabetes, bristtillstånd, cancer och hotande hjärt-, lung- eller njursvikt. Psykisk sjukdom hos äldre, avfärdas ofta som ”åderförkalkning” eller ”senilitet”.
Inte insatta förebyggande åtgärder mot infektioner och olycksfall, tveksamt livsmönster, dålig mathållning, inskränkt rörlighet, dålig tandhälsa, nedsatt syn och hörsel kan öka våra risker betydligt.
Allt detta kan uppdagas och åtgärdas vid hälsokontroller och hälsosamtal i åldrarna över 65+ år. Kontrollerna bör ske inom primärvården som ju ansvarar för folkhälsan enligt lag. Hälsotorgen är viktiga resurser!
I yngre åldrar är sjukligheten så låg att hälsokontroller - med några få undantag – är olönsamma.
När ohälsa uppdagas bör den åtgärdas omgående. Det kräver mindre resurser än att invänta förvärrad sjukdom med dess komplikationer. Genom tidig diagnostik och profylaktisk behandling kan man förhindra allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt, stroke, självmord, handikapp och demens. Samtidigt förlängs livet och säkras livskvaliteten.
Vi äldre vill tas om hand av den vårdgivare som redovisar de bästa resultaten vid en aktuell åkomma. Vårdkvaliteten bör därför följas upp, redovisas och jämföras på ett för lekmän begripligt sätt. Vid köer vill vi snabbt hänvisas till annan vårdgivare med likvärdig kvalitet.
Våra omsorgsbehov bör helst tillgodoses i hemmet och inkludera full medicinsk service. Flyttning till särskilt boende bör ske sent i omvårdnadsförloppet. Den bör vara definitiv för att undgå senare omflyttning.
I livets slutskede vill vi själva välja vårdform. Många vill helst vistas i hemmiljö med fri tillgång till sakkunniga terminalvårdsteam. Vid behov av smärtbehandling och annan vård vill vi helst vara kvar på hemorten i en hemlik miljö med anhöriga närvarande och med tillgång till specialutbildad personal. Terminal sjukhusvård behövs bara vid förvirringstillstånd med agitation, när den lokala vården inte fungerar och när avancerad behandling - som akut kirurgi - krävs. Denna vård kan organiseras som en hospisverksamhet.
Vi hoppas mycket på att det kommande budgetåret ska innebära en korrektion av rådande missförhållanden i vården och omsorgen hos äldre och att alla vattentäta skott mellan landstinget och kommunerna ska avlägsnas.
Alla politiker borde nog besinna att de äldre inklusive förtidspensionärerna och det ”Nuderska köttberget” utgör drygt 35 % av valmanskåren.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
10 juni 2005
09 juni 2005
TUNGT FÖR SVERIGE
Från Barometern:
I Sverige har vi:
alkoholskatt för att vi ska dricka mindre,
bensinskatt för att vi inte ska köra bil så mycket,
förmögenhetsskatt för att vi inte ska spara så mycket ( åtminstone inte i Sverige),
boendeskatt för att vi ska bo sämre,
arbetsgivareavgift så att det inte anställs så många,
moms för att vi ska köpa mindre och
världens högsta inkomstskatt för att vi inte ska jobba så mycket ( i alla fall inte vitt ).
Är det konstigt att det går tungt för Sverige?
I Sverige har vi:
alkoholskatt för att vi ska dricka mindre,
bensinskatt för att vi inte ska köra bil så mycket,
förmögenhetsskatt för att vi inte ska spara så mycket ( åtminstone inte i Sverige),
boendeskatt för att vi ska bo sämre,
arbetsgivareavgift så att det inte anställs så många,
moms för att vi ska köpa mindre och
världens högsta inkomstskatt för att vi inte ska jobba så mycket ( i alla fall inte vitt ).
Är det konstigt att det går tungt för Sverige?
08 juni 2005
Ont i nacken och ryggen – hjälper sjukskrivning?
Sverige har fler sjukskrivna och förtidspensionerade än något annat land. Orsakerna är oftast rygg- och nackbesvär samt psykiska störningar.
I en hälsoekonomisk avhandling från Göteborgs Universitet har sjuksköterskan Elisabeth Hansson studerat effekterna av de vanligaste behandlingarna för rygg- och nackbesvär hos flera tusen patienter, alla sjukskrivna för i minst 90 dagar. Behandlings- och rehabiliteringskostnaderna jämte kostnaderna för sjukskrivningarna kartlades hos närmare två tusen svenska män och kvinnor.
Behandlingarna hade ingen som helst effekt på smärtor, ryggfunktionen eller arbetsförmågan. Enda undantaget var operation av röntgenologiskt verifierat äkta diskbråck i ländryggen, speciellt hos de svenska patienterna.
Närmare fyra procent av den svenska arbetskraften var sjukskriven mer än en månad för rygg- och nackbesvär 2001. Kostnaderna för sjukfrånvaron, för produktionsbortfallet och för alla utredningar, behandlingar och rehabiliteringar var nästan 23 miljarder kronor (drygt en procent av BNP), varav sju procent för de medicinska insatserna och resten för sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna.
Genom att gruppera individerna efter kön, smärtutbredning och diagnos gick det att förutsäga vilka som kunde återgå i arbete eller vilka som skulle fortsätta att vara sjukskrivna, möjligen i perioder. Förutsägelsemetoden är användbar som ett kvalitetsverktyg både för vården och försäkringskassan.
Operation av objektivt diagnostiserat äkta diskbråck gav förbättrad smärta, ryggfunktion, livskvalitet och färre återfall, kortare sjukskrivning och färre förtidspensioner. Resultaten från diskbråcksstudien kan användas för att välja ut de patienter som har bäst nytta av operation.
Läkaren bör, enligt avhandlingen, redan vid första sjukbesöket ge patienten tydlig information om att bästa behandlingen vid rygg- och nackbesvär är smärtstillande åtgärder, fysisk träning och att återgå i arbete så fort som möjligt. Alla patienter med misstanke om diskbråck bör dock snarast sändas till en ortoped!
Ovisshet och väntan i köer leder till oro med långa sjukskrivningar och inte till minskad smärta eller bättre funktion. Istället minskar chanserna att återkomma till ett normalt liv.
Vad säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) och landstingsledamoten Jeanette A. Sjödin (s) om det? Svara helst!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Marie-Louise Ekholm (m), Nässjö
I en hälsoekonomisk avhandling från Göteborgs Universitet har sjuksköterskan Elisabeth Hansson studerat effekterna av de vanligaste behandlingarna för rygg- och nackbesvär hos flera tusen patienter, alla sjukskrivna för i minst 90 dagar. Behandlings- och rehabiliteringskostnaderna jämte kostnaderna för sjukskrivningarna kartlades hos närmare två tusen svenska män och kvinnor.
Behandlingarna hade ingen som helst effekt på smärtor, ryggfunktionen eller arbetsförmågan. Enda undantaget var operation av röntgenologiskt verifierat äkta diskbråck i ländryggen, speciellt hos de svenska patienterna.
Närmare fyra procent av den svenska arbetskraften var sjukskriven mer än en månad för rygg- och nackbesvär 2001. Kostnaderna för sjukfrånvaron, för produktionsbortfallet och för alla utredningar, behandlingar och rehabiliteringar var nästan 23 miljarder kronor (drygt en procent av BNP), varav sju procent för de medicinska insatserna och resten för sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna.
Genom att gruppera individerna efter kön, smärtutbredning och diagnos gick det att förutsäga vilka som kunde återgå i arbete eller vilka som skulle fortsätta att vara sjukskrivna, möjligen i perioder. Förutsägelsemetoden är användbar som ett kvalitetsverktyg både för vården och försäkringskassan.
Operation av objektivt diagnostiserat äkta diskbråck gav förbättrad smärta, ryggfunktion, livskvalitet och färre återfall, kortare sjukskrivning och färre förtidspensioner. Resultaten från diskbråcksstudien kan användas för att välja ut de patienter som har bäst nytta av operation.
Läkaren bör, enligt avhandlingen, redan vid första sjukbesöket ge patienten tydlig information om att bästa behandlingen vid rygg- och nackbesvär är smärtstillande åtgärder, fysisk träning och att återgå i arbete så fort som möjligt. Alla patienter med misstanke om diskbråck bör dock snarast sändas till en ortoped!
Ovisshet och väntan i köer leder till oro med långa sjukskrivningar och inte till minskad smärta eller bättre funktion. Istället minskar chanserna att återkomma till ett normalt liv.
Vad säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) och landstingsledamoten Jeanette A. Sjödin (s) om det? Svara helst!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Marie-Louise Ekholm (m), Nässjö
03 juni 2005
Vaccination mot bältros hos äldre
Fråga till Landstingsrådet Marie Sällström (s) vid Landstingsfullmäktige 2005 - 06 -13
Vaccination mot bältros hos äldre
Antalet fall och svårighetsgraden av bältros ökar med åldern. Det beror på försämrat immunförsvar hos äldre.
I en stor studie - över 30000 vaccinerade - publicerad denna vecka i New England Journal of Medicine har nu visats att Oka/Merck VZV vaccination ("zoster vaccination") reducerar sjukdomsfrekvensen, sjukdomsbördan och smärttillståndet med 60 - 70 procent hos äldre över 60 år.
Med hänsyn till att denna mycket vanliga sjukdom kan leda till mycket svåra akuta besvär och komplikationer jämte långvariga smärttillstånd hos äldre anhåller jag om svar på följande fråga.
Är Landstinget Blekinge intresserat av att genomföra en generell Oka/Merck VZV vaccination (vaccination mot bältros) i samband med höstens influensavaccination hos äldre?
Ronneby 2005-06-02
Bo Arnesjö
Ledamot i Landstingsfullmäktige för Moderata Samlingspartiet
Vaccination mot bältros hos äldre
Antalet fall och svårighetsgraden av bältros ökar med åldern. Det beror på försämrat immunförsvar hos äldre.
I en stor studie - över 30000 vaccinerade - publicerad denna vecka i New England Journal of Medicine har nu visats att Oka/Merck VZV vaccination ("zoster vaccination") reducerar sjukdomsfrekvensen, sjukdomsbördan och smärttillståndet med 60 - 70 procent hos äldre över 60 år.
Med hänsyn till att denna mycket vanliga sjukdom kan leda till mycket svåra akuta besvär och komplikationer jämte långvariga smärttillstånd hos äldre anhåller jag om svar på följande fråga.
Är Landstinget Blekinge intresserat av att genomföra en generell Oka/Merck VZV vaccination (vaccination mot bältros) i samband med höstens influensavaccination hos äldre?
Ronneby 2005-06-02
Bo Arnesjö
Ledamot i Landstingsfullmäktige för Moderata Samlingspartiet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)