Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt, behandlingsbart tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är ofta diagnostiken och behandlingen bristfällig. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Modern hjärtsviktsbehandling lindrar dessa symtom, förbättrar livskvaliteten och ökar överlevnaden.
Nya behandlingsrekommendationer har nu publicerats av Läkemedelsverket. Däri konstateras följande:
§ Hjärtsvikt är ett är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. Hos personer över 80 år har minst tio procent symtomgivande hjärtsvikt.
§ Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad.
§ De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck, åderförkalkning i hjärtat och genomgången hjärtinfarkt.
§ Diagnosen ställs bäst med ultraljudsundersökning av hjärtat och genom att mäta halten av natriuretiska peptider i blodet. Samtidiga sjukdomar ska identifieras och behandlas då de kan påverka hjärtsvikten.
§ Behandlingen bygger på läkemedel, råd om fysisk träning och ändrad livsföring. Den ger den drabbade ökad livskvalitet och livslängd.
§ Läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt är individuell och läkemedelsbaserad (betablockerare och ACE-hämmare och/eller angiotensin-II-blockerare (ARB) och aldesteronantagonister). Ibland kan symtomlindrande läkemedel behövas, exempelvis urindrivande (diuretika). Läkemedlen kan ibland behöva kompletteras med medicinteknisk behandling, till exempel pacemaker.
§ Diagnostiken är ofta bristfällig och underbehandling vanlig, framförallt med ACE-hämmare och betablockerare. Denna behandling bör prioriteras högt även hos äldre patienter.
Hjärtsvikt är sålunda vanligt hos äldre men diagnostiken undermålig. Underbehandling är vanligt, framförallt med ACE-hämmare och betablockerare. Gamla patienter har ofta samtidiga sjukdomar och tar flera olika läkemedel, vilket försvårar diagnostiken och ökar risken för biverkningar. Behandlingseffekten är dock god även hos äldre över åttio år.
Med de stora behandlingsvinster som modern hjärtsviktsbehandling kan ge, bör denna prioriteras högt hos äldre patienter. Om läkemedelsdoserna anpassas och patienten följs noggrant går det för det mesta att genomföra rekommenderad kombinationsbehandling även hos mycket gamla. Vid behov bör patienten erbjudas sjukhusvård. Symtomlindrande läkemedel som till exempel morfin mot smärtor, bensodiazepiner som lugnande eller urindrivande loopdiuretika mot svullnader kan bli aktuella.
Uppsökande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre förefaller nödvändigt, eller hur landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
26 februari 2006
23 februari 2006
Ett gravt politiskt misslyckande
Socialstyrelsen om vården och omsorgen om äldre under år 2005:
§ Allt fler äldre får vård och omsorg hemma. Samtidigt fortsätter minskningen av särskilda boenden. Det får negativa konsekvenser för kvaliteten.
§ Tillräcklig kraft ägnas inte åt att upprätthålla personkontinuitet i vården och omsorgen om äldre. Det begränsar kvaliteten ytterligare.
§ Vården och omsorgen om äldre begränsas alltmer till standardiserade serviceinsatser, medan omsorgsrelationen, kvaliteten och det sociala innehållet får träda i bakgrunden.
§ Vad vården och omsorgen leder till, sett ur de äldres, de anhörigas, personalens och ledningens perspektiv kräver en utvecklad uppföljning och analys.
§ Förändringarna inom vården och omsorgen leder till att närstående får ta större ansvar – framför allt sammanboende äldre och närboende anhöriga. Ändå begränsas deras inflytande och delaktighet alltmer.
§ Utrikes födda äldre ökar. För dem är det av betydelse att anpassa insatserna språkligt och kulturellt.
§ Många äldre behöver både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Fungerande samverkan dem emellan behövs och man bör särskilt uppmärksamma äldre med sammansatta behov.
§ Stora skillnader mellan bedömt behov av tid för att utföra beviljade insatser och den faktiskt utförda tiden tyder på bristande styrning, organisering och uppföljning av vården och omsorgen om äldre. Det leder till kvalitetsbrister och rättsförluster för äldre.
§ Resursutnyttjandet i vården och omsorgen kan förbättras. Stora variationer i vilken vård som ges, för och av vem, hur, och till vilken kostnad, kräver analys av individbaserade data. Då kan man koppla samman uppgifter om behov, utförda insatser, kostnader och kvalitet.
§ För att få till stånd en gynnsam och hållbar utveckling av vården och omsorgen om äldre måste de nationella målen för äldrepolitiken konkretiseras, så att de är möjliga att följa upp.
Skattetrycket på det svenska folket överträffar övriga EU-medborgares med sammanlagt drygt 250 miljarder kronor. Trots dessa - världens högsta - skatter är tillgängligheten och jämlikheten inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten bland de sämsta i västvärlden.
Man ryser! Vart tar pengarna vägen?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
§ Allt fler äldre får vård och omsorg hemma. Samtidigt fortsätter minskningen av särskilda boenden. Det får negativa konsekvenser för kvaliteten.
§ Tillräcklig kraft ägnas inte åt att upprätthålla personkontinuitet i vården och omsorgen om äldre. Det begränsar kvaliteten ytterligare.
§ Vården och omsorgen om äldre begränsas alltmer till standardiserade serviceinsatser, medan omsorgsrelationen, kvaliteten och det sociala innehållet får träda i bakgrunden.
§ Vad vården och omsorgen leder till, sett ur de äldres, de anhörigas, personalens och ledningens perspektiv kräver en utvecklad uppföljning och analys.
§ Förändringarna inom vården och omsorgen leder till att närstående får ta större ansvar – framför allt sammanboende äldre och närboende anhöriga. Ändå begränsas deras inflytande och delaktighet alltmer.
§ Utrikes födda äldre ökar. För dem är det av betydelse att anpassa insatserna språkligt och kulturellt.
§ Många äldre behöver både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Fungerande samverkan dem emellan behövs och man bör särskilt uppmärksamma äldre med sammansatta behov.
§ Stora skillnader mellan bedömt behov av tid för att utföra beviljade insatser och den faktiskt utförda tiden tyder på bristande styrning, organisering och uppföljning av vården och omsorgen om äldre. Det leder till kvalitetsbrister och rättsförluster för äldre.
§ Resursutnyttjandet i vården och omsorgen kan förbättras. Stora variationer i vilken vård som ges, för och av vem, hur, och till vilken kostnad, kräver analys av individbaserade data. Då kan man koppla samman uppgifter om behov, utförda insatser, kostnader och kvalitet.
§ För att få till stånd en gynnsam och hållbar utveckling av vården och omsorgen om äldre måste de nationella målen för äldrepolitiken konkretiseras, så att de är möjliga att följa upp.
Skattetrycket på det svenska folket överträffar övriga EU-medborgares med sammanlagt drygt 250 miljarder kronor. Trots dessa - världens högsta - skatter är tillgängligheten och jämlikheten inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten bland de sämsta i västvärlden.
Man ryser! Vart tar pengarna vägen?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
22 februari 2006
De borgerliga vill att fler ska arbeta längre
Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio
fredrik.furtenbach@sr.se
Striden om de äldre väljarna är i full gång. De fyra borgerliga partierna presenterade på tisdagen en rad förslag som ska få fler att jobba efter 65.
– Jag tror att vi på sikt inte kommer att vilja pensionera oss vid 60 som i dag, säger Mikael Odenberg, moderaternas ekonomiske talesman. Vi blir allt friskare, lever längre, alla kommer förvisso inte att orka arbeta längre men jag tror att det finns många som har mycket kvar att ge och som kan bidra till vår gemensamma välfärd.
Om välfärden ska klaras i framtiden måste flera jobba. Det är de borgerligas slutsats. Därför föreslår de fyra partierna bland annat sänkt skatt både för äldre som vill fortsätta jobba och för deras arbetsgivare.
JobbavdragDen som fortsätter jobba efter 65 ska slippa skatta för de första 63 000 kronorna under det första året, sedan höjs det skattefria beloppet ytterligare.
Arbetsgivarna ska slippa betala arbetsgivaravgift för anställda som har fyllt 65.
De borgerliga vill också luckra upp anställningsskyddet för äldre. Tanken med det är att arbetsgivarna inte ska dra sig för att anställa dem. I dag är skyddet starkare för personer över 45 år när arbetsgivaren säger upp personal, men de borgerliga vill nu ta bort den skillnaden så att de äldre inte har ett starkare skydd än de yngre.
Fortsätta som företagare
Dessutom föreslår de borgerliga att ett råd ska skapas av bland andra regeringen, fack och arbetsgivare och tanken är att rådet ska komma med förslag om hur arbetsplatserna ska förändras så att det blir lättare för äldre att stanna på jobbet.
Ytterligare ett förslag är att det ska bli lättare för dem över 65 att forsätta göra jobb för sin gamla arbetsgivare, men nu som fristående företagare. I dag är det svårt för nyblivna företagare att få f-skattesedel om de bara har en enda kund men de reglerna vill de borgerliga ändra.
– Det är en av flera lösningar för att underlätta för äldre och skicka signalen att ni behövs också.
Om man aldrig har startat företag i hela sitt liv, vad talar då för att man ska göra det när man är över 65?
– Det är säkert en lösning inte passar alla men den kan passa några, kanske till och med många och då är det bra att öppna den möjligheten.
Förslagen kommer från en borgerliga arbetsgrupp, den sista av sex. Hur många jobb förslagen ger vågar de borgerliga inte gissa.
– Det är väldigt svårt att beräkna detta, men idag är arbetskraftsdeltagandet bland personer över 60 och framför allt över 65 mycket, mycket lågt. Vi skulle gärna se att fler kunde och ville, säger moderaten Mikael Odenberg.
fredrik.furtenbach@sr.se
Striden om de äldre väljarna är i full gång. De fyra borgerliga partierna presenterade på tisdagen en rad förslag som ska få fler att jobba efter 65.
– Jag tror att vi på sikt inte kommer att vilja pensionera oss vid 60 som i dag, säger Mikael Odenberg, moderaternas ekonomiske talesman. Vi blir allt friskare, lever längre, alla kommer förvisso inte att orka arbeta längre men jag tror att det finns många som har mycket kvar att ge och som kan bidra till vår gemensamma välfärd.
Om välfärden ska klaras i framtiden måste flera jobba. Det är de borgerligas slutsats. Därför föreslår de fyra partierna bland annat sänkt skatt både för äldre som vill fortsätta jobba och för deras arbetsgivare.
JobbavdragDen som fortsätter jobba efter 65 ska slippa skatta för de första 63 000 kronorna under det första året, sedan höjs det skattefria beloppet ytterligare.
Arbetsgivarna ska slippa betala arbetsgivaravgift för anställda som har fyllt 65.
De borgerliga vill också luckra upp anställningsskyddet för äldre. Tanken med det är att arbetsgivarna inte ska dra sig för att anställa dem. I dag är skyddet starkare för personer över 45 år när arbetsgivaren säger upp personal, men de borgerliga vill nu ta bort den skillnaden så att de äldre inte har ett starkare skydd än de yngre.
Fortsätta som företagare
Dessutom föreslår de borgerliga att ett råd ska skapas av bland andra regeringen, fack och arbetsgivare och tanken är att rådet ska komma med förslag om hur arbetsplatserna ska förändras så att det blir lättare för äldre att stanna på jobbet.
Ytterligare ett förslag är att det ska bli lättare för dem över 65 att forsätta göra jobb för sin gamla arbetsgivare, men nu som fristående företagare. I dag är det svårt för nyblivna företagare att få f-skattesedel om de bara har en enda kund men de reglerna vill de borgerliga ändra.
– Det är en av flera lösningar för att underlätta för äldre och skicka signalen att ni behövs också.
Om man aldrig har startat företag i hela sitt liv, vad talar då för att man ska göra det när man är över 65?
– Det är säkert en lösning inte passar alla men den kan passa några, kanske till och med många och då är det bra att öppna den möjligheten.
Förslagen kommer från en borgerliga arbetsgrupp, den sista av sex. Hur många jobb förslagen ger vågar de borgerliga inte gissa.
– Det är väldigt svårt att beräkna detta, men idag är arbetskraftsdeltagandet bland personer över 60 och framför allt över 65 mycket, mycket lågt. Vi skulle gärna se att fler kunde och ville, säger moderaten Mikael Odenberg.
Gemensam borgerlig partibeteckning?
Folkpartiledaren Lars Leijonborg kan tänka sig att de borgerliga partierna går till val under gemensam partibeteckning enligt Sveriges Radio.
Svenska Dagbladet skriver att Leijonborg anser att en av fördelarna med en gemensam partibeteckning på valsedlarna skulle vara att inget av partierna riskerar att hamna utanför riksdagen så att alliansen förlorar mandat.
Frågan är en av många frågor som ska diskuteras på det gemensamma borgerliga konventet som inleds på torsdag.
Lars Leijonborg är också öppen för att utse en gemensam borgerlig statsministerkandidat.
Svenska Dagbladet skriver att Leijonborg anser att en av fördelarna med en gemensam partibeteckning på valsedlarna skulle vara att inget av partierna riskerar att hamna utanför riksdagen så att alliansen förlorar mandat.
Frågan är en av många frågor som ska diskuteras på det gemensamma borgerliga konventet som inleds på torsdag.
Lars Leijonborg är också öppen för att utse en gemensam borgerlig statsministerkandidat.
19 februari 2006
Alliansens försprång minskar
Från Göteborgsposten
OPINION: De borgerliga får 50,6 procent i GP/Sifo:s väljarbarometer i dag. Men avståndet mellan blocken krymper och moderaterna backar.
Tillsammans har moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet ett fortsatt övertag i opinionen och skulle få bilda regering om det var val i dag.Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får tillsammans 45,8 procent. Det betyder att avståndet mellan blocken, som förra månaden var 5,8 procentenheter, nu minskat till 4,8 procentenheter.Därmed ökar spänningen och det finns inget parti eller block där dess sympatisörer kan känna sig säkra på utgången.Moderaterna går bakåt från 30,9 procent till 28,1, och det är främst väljare mellan 50 och 65 år som lämnat partiet.
Sex procent till Hägglund
Förändringen för övriga partier ligger utanför den statistiska felmarginalen, men värt att notera är stödet för kristdemokraterna på 6 procent. Det är den högsta opinionssiffra partiet fått sedan Göran Hägglund tog över som partiledare efter Alf Svensson för snart två år sedan. Sedan dess har Hägglund kämpat för att bli känd och igenkänd bland väljarna. Efter att först ha bytt frisyr har han nu även ersatt sina anonyma och bleka glasögon mot ett par mörkare och mer distinkta. Om det får någon effekt återstår att se.
Omvärlden har den senaste månaden dominerats av muslimska protester mot Danmark och karikatyrteckningarna av profeten Muhammed. Sådana exempel på oro och yttre hot brukar brukar gynna den sittande makten som då får representera trygghet och kontinuitet. Det skulle kunna förklara de små förändringarna i väljaropinionen och att KU-förhören med s-ministrar och regeringstjänstemän inte har missgynnat socialdemokraterna i större utsträckning.
Inte minst har händelser som dessa liksom OS dragit uppmärksamhet från andra politiska frågor på hemmaplan. Men nu ökar intensiteten av olika valförberedande aktiviteter. I förra veckan höll socialdemokraterna valupptakt tillsammans med LO i Örebro och i slutet på denna vecka ska den borgerliga alliansens partier hålla ett framtidskonvent i Stockholm.
Junilistan dalarI skuggan av riksdagspartierna försöker nya och gamla små partier förgäves göra sig hörda. Junilistan, som i november fick stöd av 3,7 procent av väljarna, är nu nere på drygt en procent och särredovisas därför inte i grafiken. Sverigedemokraterna ligger stadigt runt 1,2 procent och Feministiskt initiativ har endast cirka 0,6 procent. Tillsammans med övriga småpartier får de sammanlagt 3,6 procent.
OPINION: De borgerliga får 50,6 procent i GP/Sifo:s väljarbarometer i dag. Men avståndet mellan blocken krymper och moderaterna backar.
Tillsammans har moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet ett fortsatt övertag i opinionen och skulle få bilda regering om det var val i dag.Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får tillsammans 45,8 procent. Det betyder att avståndet mellan blocken, som förra månaden var 5,8 procentenheter, nu minskat till 4,8 procentenheter.Därmed ökar spänningen och det finns inget parti eller block där dess sympatisörer kan känna sig säkra på utgången.Moderaterna går bakåt från 30,9 procent till 28,1, och det är främst väljare mellan 50 och 65 år som lämnat partiet.
Sex procent till Hägglund
Förändringen för övriga partier ligger utanför den statistiska felmarginalen, men värt att notera är stödet för kristdemokraterna på 6 procent. Det är den högsta opinionssiffra partiet fått sedan Göran Hägglund tog över som partiledare efter Alf Svensson för snart två år sedan. Sedan dess har Hägglund kämpat för att bli känd och igenkänd bland väljarna. Efter att först ha bytt frisyr har han nu även ersatt sina anonyma och bleka glasögon mot ett par mörkare och mer distinkta. Om det får någon effekt återstår att se.
Omvärlden har den senaste månaden dominerats av muslimska protester mot Danmark och karikatyrteckningarna av profeten Muhammed. Sådana exempel på oro och yttre hot brukar brukar gynna den sittande makten som då får representera trygghet och kontinuitet. Det skulle kunna förklara de små förändringarna i väljaropinionen och att KU-förhören med s-ministrar och regeringstjänstemän inte har missgynnat socialdemokraterna i större utsträckning.
Inte minst har händelser som dessa liksom OS dragit uppmärksamhet från andra politiska frågor på hemmaplan. Men nu ökar intensiteten av olika valförberedande aktiviteter. I förra veckan höll socialdemokraterna valupptakt tillsammans med LO i Örebro och i slutet på denna vecka ska den borgerliga alliansens partier hålla ett framtidskonvent i Stockholm.
Junilistan dalarI skuggan av riksdagspartierna försöker nya och gamla små partier förgäves göra sig hörda. Junilistan, som i november fick stöd av 3,7 procent av väljarna, är nu nere på drygt en procent och särredovisas därför inte i grafiken. Sverigedemokraterna ligger stadigt runt 1,2 procent och Feministiskt initiativ har endast cirka 0,6 procent. Tillsammans med övriga småpartier får de sammanlagt 3,6 procent.
18 februari 2006
Skadefrekvensen med anledning av bristfällig snöröjning i Blekinge
Fråga till Landstingsrådet Marie Sällström, Landstinget Blekinge, angående:
Skadefrekvensen med anledning av bristfällig snöröjning i Blekinge
Snöröjningen i Blekinges kommuner anses ha varit bristfällig denna vinter. Det kan utläsas av en stor skadefrekvens med betydande belastning på hälso- och sjukvården. Det har också allvarliga konsekvenser för den enskilde och för arbetslivet i Blekinge. Äldre lider utan tvekan mest av sådana missförhållanden.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställningar:
· Avser Landstinget Blekinge att konsekvensanalysera snöröjningens betydelse för skadefrekvensen i Blekinge?
· I så fall kommer det att ske och åtgärdas i samverkan med primärkommunerna?
Bo Arnesjö (m)
Skadefrekvensen med anledning av bristfällig snöröjning i Blekinge
Snöröjningen i Blekinges kommuner anses ha varit bristfällig denna vinter. Det kan utläsas av en stor skadefrekvens med betydande belastning på hälso- och sjukvården. Det har också allvarliga konsekvenser för den enskilde och för arbetslivet i Blekinge. Äldre lider utan tvekan mest av sådana missförhållanden.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställningar:
· Avser Landstinget Blekinge att konsekvensanalysera snöröjningens betydelse för skadefrekvensen i Blekinge?
· I så fall kommer det att ske och åtgärdas i samverkan med primärkommunerna?
Bo Arnesjö (m)
15 februari 2006
Samma gamla socialism
Blekinges ”Landsfader”, finanslandstingsrådet tillika regionrådet Bernth Johnsson (s) har tagit del av Blekingemoderaternas Äldrepolitiska program och den Borgerliga Alliansens Välfärdspolitiska program.
Därefter känner han sig trött, men har ändå kraft kvar att leverera starkt negativ kritik, dock behäftad med felaktigheter och grava räknefel (Sydöstran 9/2 och 15/2). Att ett Finanslandstingsråd inte tycks kunna läsa innantill och inte heller behärskar procenträkning måste betraktas som märkligt.
Bernth Johnson (s) bör nog läsa igenom bägge programmen på nytt och dessutom noga studera Moderaternas och den Borgerliga Alliansens centrala programförklaringar inom området. Därefter kan han kanske återkomma för en seriös debatt!
På en punkt har han rätt: Skattetrycket på det svenska folket överträffar övriga EU-medborgares med sammanlagt drygt 250 miljarder. Trots dessa - världens högsta - skatter är tillgängligheten och jämlikheten inom hälso- och sjukvården bland de sämsta i västvärlden.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Därefter känner han sig trött, men har ändå kraft kvar att leverera starkt negativ kritik, dock behäftad med felaktigheter och grava räknefel (Sydöstran 9/2 och 15/2). Att ett Finanslandstingsråd inte tycks kunna läsa innantill och inte heller behärskar procenträkning måste betraktas som märkligt.
Bernth Johnson (s) bör nog läsa igenom bägge programmen på nytt och dessutom noga studera Moderaternas och den Borgerliga Alliansens centrala programförklaringar inom området. Därefter kan han kanske återkomma för en seriös debatt!
På en punkt har han rätt: Skattetrycket på det svenska folket överträffar övriga EU-medborgares med sammanlagt drygt 250 miljarder. Trots dessa - världens högsta - skatter är tillgängligheten och jämlikheten inom hälso- och sjukvården bland de sämsta i västvärlden.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
12 februari 2006
Skop: Borgerliga åter i ledningen
Den borgerliga alliansen har - nio månader före valet - ett opinionsövertag med 1,5 procentenheter över socialdemokraterna med stödpartier. Det visar Skops senaste undersökning, där miljöpartiet backar mest och därmed är det minsta riksdagspartiet.
Allliansen, bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern, får 48,9 procent av rösterna. Socialdemokraterna når tillsammans med vänstern och miljöpartiet 47,4 procent enligt undersökningen. Det innebär att den borgerliga alliansen ökat med 5,2 procentenheter sedan Skops förra mätning, då socialdemokraterna med stödpartier stöddes av en majoritet av väljarna.
Bäst går det för kristdemokraterna, som ökat med 2 procentenheter sedan förra mätningen. Liksom mp:s nedgång är kd:s uppgång statistiskt säkerställd.Här följer siffrorna för alla riksdagspartier i Skops januarimätnng (med decembersiffrorna inom parentes): moderaterna 23,9 procent (24,2), folkpartiet 11,8 (10,7), centern 6,6 (6,9), kristdemokraterna 6,6 (4,6), socialdemokraterna 35,9 (36,9), vänsterpartiet 6,9 (6,3) och miljöpartiet 4,6 (6,9).Av de nya partierna får Junilistan stöd av 1,6 procent av väljarna, medan stödet för Feministiskt initiativ är så lågt att det inte redovisas separat.Undersökningen bygger på svaren från 1 250 svenskar som under perioden 12-27 januari fick frågan "Vilket parti tycker du bäst om i rikspolitiken?".
Från Svenska Dagbladet
Allliansen, bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern, får 48,9 procent av rösterna. Socialdemokraterna når tillsammans med vänstern och miljöpartiet 47,4 procent enligt undersökningen. Det innebär att den borgerliga alliansen ökat med 5,2 procentenheter sedan Skops förra mätning, då socialdemokraterna med stödpartier stöddes av en majoritet av väljarna.
Bäst går det för kristdemokraterna, som ökat med 2 procentenheter sedan förra mätningen. Liksom mp:s nedgång är kd:s uppgång statistiskt säkerställd.Här följer siffrorna för alla riksdagspartier i Skops januarimätnng (med decembersiffrorna inom parentes): moderaterna 23,9 procent (24,2), folkpartiet 11,8 (10,7), centern 6,6 (6,9), kristdemokraterna 6,6 (4,6), socialdemokraterna 35,9 (36,9), vänsterpartiet 6,9 (6,3) och miljöpartiet 4,6 (6,9).Av de nya partierna får Junilistan stöd av 1,6 procent av väljarna, medan stödet för Feministiskt initiativ är så lågt att det inte redovisas separat.Undersökningen bygger på svaren från 1 250 svenskar som under perioden 12-27 januari fick frågan "Vilket parti tycker du bäst om i rikspolitiken?".
Från Svenska Dagbladet
11 februari 2006
Strokevården i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) om
Strokevården i Blekinge
Med hänvisning till Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005” (http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/BD94BDA1-AE3D-4B29-ABAE-3B0C7CB5618D/4834/20061023.pdf) jämte tidigare motioner, interpellationer och frågor i Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende anhåller undertecknad om svar på följande frågeställning:
När kommer Landstinget Blekinge att etablera en verksamhet inom strokevården som uppfyller kraven i de nationella riktlinjerna inom området?
Bo Arnesjö (m)
Strokevården i Blekinge
Med hänvisning till Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2005” (http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/BD94BDA1-AE3D-4B29-ABAE-3B0C7CB5618D/4834/20061023.pdf) jämte tidigare motioner, interpellationer och frågor i Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende anhåller undertecknad om svar på följande frågeställning:
När kommer Landstinget Blekinge att etablera en verksamhet inom strokevården som uppfyller kraven i de nationella riktlinjerna inom området?
Bo Arnesjö (m)
08 februari 2006
»Hälsoremiss« kan förebygga sjukdom
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående
Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre
»Hälsoremiss« kan förebygga sjukdom (länk till Läkartidningen)
Med en »hälsoremiss” kan patienten få motivation och hjälp att förändra sin livsstil genom att börja med t ex stresshantering, meditation, medveten kosthållning, motion – därmed kan tex hotande övervikt och åldersdiabetes förebyggas, i vissa fall även behandlas. Detta är ett nytt vårdverktyg som prövats i en ettårig försöksverksamhet där distrikstläkare och distriktssköterskor, med goda resultat, remitterat människor i riskzonen för sjukdom till olika hälsofrämjande aktiviteter.
Med hänvisning till ovanstående länkade artikel ur Läkartidningen, tidigare motioner till fullmäktige Landstinget Blekinge om "Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre" jämte Äldreomsorgsministerns uttalade preferans av förebyggande insatser hos äldre anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Avser Landstinget Blekinge att införa uppsökande förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre och i så fall när?
Bo Arnesjö (m)
Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre
»Hälsoremiss« kan förebygga sjukdom (länk till Läkartidningen)
Med en »hälsoremiss” kan patienten få motivation och hjälp att förändra sin livsstil genom att börja med t ex stresshantering, meditation, medveten kosthållning, motion – därmed kan tex hotande övervikt och åldersdiabetes förebyggas, i vissa fall även behandlas. Detta är ett nytt vårdverktyg som prövats i en ettårig försöksverksamhet där distrikstläkare och distriktssköterskor, med goda resultat, remitterat människor i riskzonen för sjukdom till olika hälsofrämjande aktiviteter.
Med hänvisning till ovanstående länkade artikel ur Läkartidningen, tidigare motioner till fullmäktige Landstinget Blekinge om "Hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre" jämte Äldreomsorgsministerns uttalade preferans av förebyggande insatser hos äldre anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Avser Landstinget Blekinge att införa uppsökande förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre och i så fall när?
Bo Arnesjö (m)
Geriatriken i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) om
Geriatriken i Blekinge
Med hänvisning till tidigare motion till Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende (november 2002) och till Regeringens nyligen beslutade specialistindelning och betydande satsningar på basspecialiteten geriatrik i Sverige anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Kommer Landstinget att inrätta specialisttjänster i geriatrik i primär- eller sekundärvården i Blekinge,
kommer Landstinget att omarbeta planerna för den fortsatta utvecklingen av geriatriken i Blekinge och i så fall
kommer denna omarbetning att ske i samarbete med Blekinges primärkommuner?
Bo Arnesjö (m)
Geriatriken i Blekinge
Med hänvisning till tidigare motion till Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende (november 2002) och till Regeringens nyligen beslutade specialistindelning och betydande satsningar på basspecialiteten geriatrik i Sverige anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Kommer Landstinget att inrätta specialisttjänster i geriatrik i primär- eller sekundärvården i Blekinge,
kommer Landstinget att omarbeta planerna för den fortsatta utvecklingen av geriatriken i Blekinge och i så fall
kommer denna omarbetning att ske i samarbete med Blekinges primärkommuner?
Bo Arnesjö (m)
Psyko-geriatriken i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) om
Psyko-geriariken i Blekinge
Med hänvisning till rapporten ”En bättre demensvård, Erfarenheter av ett nationellt utvecklingsarbete” ISBN 91-7164-116-5 i regi av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting jämte tidigare motioner till Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Kommer Landstinget Blekinge att ompröva sin reduktion och omorganisation av den institutionaliserade psykogeriatriken i Blekinge,
kommer Landstinget Blekinge att inrätta fler specialisttjänster inom psykogeriatrik i primär- eller sekundärvården i Blekinge,
kommer Landstinget Blekinge att omarbeta planerna för den fortsatta utvecklingen av psykogeriatriken i Blekinge och i så fall
kommer denna omarbetning att ske i samarbete med Blekinges primärkommuner?
Bo Arnesjö (m)
Psyko-geriariken i Blekinge
Med hänvisning till rapporten ”En bättre demensvård, Erfarenheter av ett nationellt utvecklingsarbete” ISBN 91-7164-116-5 i regi av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting jämte tidigare motioner till Fullmäktige i Landstinget Blekinge i rubricerat ärende anhåller undertecknad om svar på följande frågeställningar:
Kommer Landstinget Blekinge att ompröva sin reduktion och omorganisation av den institutionaliserade psykogeriatriken i Blekinge,
kommer Landstinget Blekinge att inrätta fler specialisttjänster inom psykogeriatrik i primär- eller sekundärvården i Blekinge,
kommer Landstinget Blekinge att omarbeta planerna för den fortsatta utvecklingen av psykogeriatriken i Blekinge och i så fall
kommer denna omarbetning att ske i samarbete med Blekinges primärkommuner?
Bo Arnesjö (m)
05 februari 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)