Från Dagens Sjuksköterska.
2010-07-20
Nyutbildade sjuksköterskor är dåligt förberedda för arbetet, tycker två sjukhuschefer i Stockholmsområdet. I en debattartikel föreslår de en motsvarighet till läkarnas AT-utbildning för sjuksköterskor.(Läs debattartikeln på DN.se):
”Sjuksköterskorna är dåligt förberedda för sitt jobb”
”En nyutbildad sjuksköterska kräver inskolning i tre till sex månader”, skriver Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, och Barbro Fridén, chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus, på Dagens Nyheters Debattsida.
Inom barnsjukvården kan det ta ännu längre tid innan en sjuksköterska är redo för självständigt arbete, enligt skribenterna.
Dagens utbildningar är för teoretiska, anser de. Detta leder till att sjukhusen får ta emot ”alltför illa förberedda nya medarbetare, vilket ger en övertung belastning på de mer erfarna kollegerna, med en sämre vård för våra patienter som slutresultat.”
Sjukhuscheferna hävdar att detta är en del av förklaringen till problemen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.
Nyutbildade läkare får gå en AT-utbildning ute i verksamheten i ett och ett halvt år innan de får sin legitimation, påpekar de och skriver att ” något liknande borde naturligtvis gälla sjuksköterskor ” .
Dessutom vill artikelförfattarna se en förändring av de myndighetskrav som saknar verklighetsförankring. Som exempel nämner de att Socialstyrelsen bestämt att inhalationsmediciner till barn bara får ges av sjuksköterskor. Tidigare har detta skötts av undersköterskor.
Enligt Birgir Jakobsson och Barbro Fridén innebär detta att ”arbetsbördan för sjuksköterskorna blir ännu tyngre och vi underutnyttjar den viktiga kompetens som finns hos undersköterskorna”.
Lina Österberg
lina.osterberg@dagensmedicin.se
Bo Arnesjö's anmärkning: Bland annat detta är måhända en viktig förutsättning för att förskjuta/överföra arbetsuppgifter från läkare till (specialist-)sjuksköterskor i läkarbristens Sverige?
07 juli 2010
Pensionärer kräver bättre samverkan
Dagens Medicin 2010-07-05 ALMEDALEN
Nio organisationer som samlar pensionärer och ett antal yrken inom vården kräver bättre samverkan inom vården och omsorgen av äldre. I dag presenterar de ett gemensamt policydokument i Almedalen.
– Alla säger sig vara överens om behovet av samverkan. Ändå har knappast något gjorts, säger PRO:s ordförande Curt Persson, i ett pressmeddelande från PRO.
Några av kraven för en bättre vård för äldre är bland andra att det kring varje äldre person med stora behov ska finnas ett tvärprofessionellt team, att en vård- och rehabiliteringsplan ska upprättas och att primärvården ska ha det samlade medicinska huvudansvaret för den enskilde individen.
Organisationerna efterlyser också geriatrisk kompetens inom vården samt att det finns personal i tillräcklig omfattning.
Bakom policydokumentet står bland andra PRO, SPF, Svensk geriatrisk förening och Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor.
Cecilia Helle
cecilia.helle@dagensmedicin.se
Nio organisationer som samlar pensionärer och ett antal yrken inom vården kräver bättre samverkan inom vården och omsorgen av äldre. I dag presenterar de ett gemensamt policydokument i Almedalen.
– Alla säger sig vara överens om behovet av samverkan. Ändå har knappast något gjorts, säger PRO:s ordförande Curt Persson, i ett pressmeddelande från PRO.
Några av kraven för en bättre vård för äldre är bland andra att det kring varje äldre person med stora behov ska finnas ett tvärprofessionellt team, att en vård- och rehabiliteringsplan ska upprättas och att primärvården ska ha det samlade medicinska huvudansvaret för den enskilde individen.
Organisationerna efterlyser också geriatrisk kompetens inom vården samt att det finns personal i tillräcklig omfattning.
Bakom policydokumentet står bland andra PRO, SPF, Svensk geriatrisk förening och Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor.
Cecilia Helle
cecilia.helle@dagensmedicin.se
Facken ger Filippa Reinfeldt rätt om tidsbegränsade chefsjobb
Från Dagens Medicin 2010-07-07
Både Läkarförbundet och Vårdförbundet ger Filippa Reinfeldt (M) rätt. De tidsbegränsade uppdragen som verksamhetschef bör försvinna.
Det var i en intervju med dagens medicin i söndags som Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, tog upp problemen med de tidsbegränsade chefsuppdragen i sjukvården.
Hon anser att de treårsförordnande som verksamhetschef som används inom sjukvården leder till svaga chefer. Det är helt enkelt svårt att fatta tuffa beslut för den som vet att man inom kort åter ska bli ”vanlig” kollega med dem som besluten berör. Och nu får Filippa Reinfeldt medhåll av tunga företrädare för Läkarförbundet och Vårdförbundet.
– Det är klart att man funderar på framtiden när man bara har ett år kvar på sitt förordnande. Det är svårt att fatta vissa beslut när man vet att man ska tillbaka till gruppen, säger Heidi Stensmyren, andra vice ordförande för Läkarförbundet.
Hon får medhåll av Lisbeth Löpare Johansson, vice förbundsordförande i Vårdförbundet.
– Problemet är att det inte finns någon fortsatt utvecklingsplan när förordnandet gått ut. Vi måste utvärdera de tidsbegränsade chefsskapen, säger Lisbeth Löpare Johansson.
De anser båda att sjukvården går miste om mycket ledarskapserfarenheter när de som varit chefer återgår till vanlig tjänst utan att fångas upp. Därför vill både Läkarförbundet och Vårdförbundet se tydligare och längre karriärvägar för dem som väljer att ta chefsuppdrag i vården.
Henrik Kennedy
henrik.kennedy@dagensmedicin.se
Både Läkarförbundet och Vårdförbundet ger Filippa Reinfeldt (M) rätt. De tidsbegränsade uppdragen som verksamhetschef bör försvinna.
Det var i en intervju med dagens medicin i söndags som Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, tog upp problemen med de tidsbegränsade chefsuppdragen i sjukvården.
Hon anser att de treårsförordnande som verksamhetschef som används inom sjukvården leder till svaga chefer. Det är helt enkelt svårt att fatta tuffa beslut för den som vet att man inom kort åter ska bli ”vanlig” kollega med dem som besluten berör. Och nu får Filippa Reinfeldt medhåll av tunga företrädare för Läkarförbundet och Vårdförbundet.
– Det är klart att man funderar på framtiden när man bara har ett år kvar på sitt förordnande. Det är svårt att fatta vissa beslut när man vet att man ska tillbaka till gruppen, säger Heidi Stensmyren, andra vice ordförande för Läkarförbundet.
Hon får medhåll av Lisbeth Löpare Johansson, vice förbundsordförande i Vårdförbundet.
– Problemet är att det inte finns någon fortsatt utvecklingsplan när förordnandet gått ut. Vi måste utvärdera de tidsbegränsade chefsskapen, säger Lisbeth Löpare Johansson.
De anser båda att sjukvården går miste om mycket ledarskapserfarenheter när de som varit chefer återgår till vanlig tjänst utan att fångas upp. Därför vill både Läkarförbundet och Vårdförbundet se tydligare och längre karriärvägar för dem som väljer att ta chefsuppdrag i vården.
Henrik Kennedy
henrik.kennedy@dagensmedicin.se
01 juli 2010
Dödligheten i prostatacancer kan halveras
Från SR P1.
Dödligheten i prostatacancer går att halvera genom regelbundna tester på män i 50- och 60-årsåldern. Det visar en svensk studie som pågått i 14 år, och som publiceras idag i tidskriften The Lancet Oncology. Nu väcks debatten om allmänna tester för prostatacancer borde införas.
Tester effektiva mot prostatacancerTester effektiva mot prostatacancer (1:54)
Dödligheten i prostatacancer går att halvera, genom regelbundna tester på män i 50- och 60-årsåldern. Det visar en svensk studie som pågått i 14 år och som publiceras idag. Nu väcks debatten om allmänna tester för prostatacancer borde införas.
I studien har forskarna följt 20 000 svenska män. Hälften av dem kallades vartannat år för att göra ett så kallat PSA-test, som kan visa om man riskerar att drabbas av prostatacancer. Nu, efter 14 år, är resultaten slående.
Bland männen som kallades för tester var dödligheten i prostatacancer hälften, jämfört med män som inte kallades. Störst var effekten för män som var under 60 år när de kallades första gången. Av dem dog bara en fjärdedel så många i prostatacancer.
Det här är är oväntat positiva resultat, säger Jonas Hugosson, överläkare i urologi vid sahlgrenska universitetssjukhuset, som är den som har lett studien.
– Effekten är dramatisk på de här männen. Om den är exakt en fjärdedel i framtiden är svårt att säga men effekten är väldigt kraftfull i alla fall.
Nackdelen med allmänna tester för prostatacancer är att många män riskerar att behandlas i onödan. Strålbehandling och operation kan leda till impotens och inkontinens, och om de inte fått en diagnos hade många av männen förmodligen hunnit dö av andra orsaker.
Ola Bratt, överläkare i urologi vid universitetssjukhuset i Lund, har ingått i Socialstyrelsens expertgrupp som har utformat riktlinjerna för prostatacancervård. Han säger att resultaten i den nya studien är mycket lovande, men han tycker inte att det är dags att införa allmänna PSA-tester. Riskerna är för stora att män behandlas, som egentligen inte hade behövt det, menar han.
– Problemet kvarstår att förhållandet mellan de män man gör nytta för, och de män man kan skada, är mindre gynnsamt för PSA-test än för en del andra screeningprogram som vi har, säger han.
Men Jonas Hugosson tror att rekommendationerna från Socialstyrelsen kommer att behöva ändras.
– Man kan alltså få en halverad dödlighet, eller kanske ännu mer på sikt. På något vis är det så kraftulla effekter att jag tror att socialstyrelsen kommer att i alla fall ändra sina rekommendationer, säger Jonas Hugosson.
Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se
Dödligheten i prostatacancer går att halvera genom regelbundna tester på män i 50- och 60-årsåldern. Det visar en svensk studie som pågått i 14 år, och som publiceras idag i tidskriften The Lancet Oncology. Nu väcks debatten om allmänna tester för prostatacancer borde införas.
Tester effektiva mot prostatacancerTester effektiva mot prostatacancer (1:54)
Dödligheten i prostatacancer går att halvera, genom regelbundna tester på män i 50- och 60-årsåldern. Det visar en svensk studie som pågått i 14 år och som publiceras idag. Nu väcks debatten om allmänna tester för prostatacancer borde införas.
I studien har forskarna följt 20 000 svenska män. Hälften av dem kallades vartannat år för att göra ett så kallat PSA-test, som kan visa om man riskerar att drabbas av prostatacancer. Nu, efter 14 år, är resultaten slående.
Bland männen som kallades för tester var dödligheten i prostatacancer hälften, jämfört med män som inte kallades. Störst var effekten för män som var under 60 år när de kallades första gången. Av dem dog bara en fjärdedel så många i prostatacancer.
Det här är är oväntat positiva resultat, säger Jonas Hugosson, överläkare i urologi vid sahlgrenska universitetssjukhuset, som är den som har lett studien.
– Effekten är dramatisk på de här männen. Om den är exakt en fjärdedel i framtiden är svårt att säga men effekten är väldigt kraftfull i alla fall.
Nackdelen med allmänna tester för prostatacancer är att många män riskerar att behandlas i onödan. Strålbehandling och operation kan leda till impotens och inkontinens, och om de inte fått en diagnos hade många av männen förmodligen hunnit dö av andra orsaker.
Ola Bratt, överläkare i urologi vid universitetssjukhuset i Lund, har ingått i Socialstyrelsens expertgrupp som har utformat riktlinjerna för prostatacancervård. Han säger att resultaten i den nya studien är mycket lovande, men han tycker inte att det är dags att införa allmänna PSA-tester. Riskerna är för stora att män behandlas, som egentligen inte hade behövt det, menar han.
– Problemet kvarstår att förhållandet mellan de män man gör nytta för, och de män man kan skada, är mindre gynnsamt för PSA-test än för en del andra screeningprogram som vi har, säger han.
Men Jonas Hugosson tror att rekommendationerna från Socialstyrelsen kommer att behöva ändras.
– Man kan alltså få en halverad dödlighet, eller kanske ännu mer på sikt. På något vis är det så kraftulla effekter att jag tror att socialstyrelsen kommer att i alla fall ändra sina rekommendationer, säger Jonas Hugosson.
Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se
Vård till alla på lika villkor – alliansens programförklaring (Excerptum)
Från: SvD 30 juni 2010
Alliansens sjukvårdsgrupp som haft i uppdrag att utveckla sjukvårdspolitiken presenterar idag sin rapport med förslag på förbättrad vårdgaranti. Bland annat ska man få träffa specialist inom 30 dagar och behandling ska påbörjas inom 60 dagar.
Vi har haft i uppdrag att utveckla Alliansens politik för en bättre hälso- och sjukvård. Vår utgångspunkt har varit vår bärande idé om en sjukvård som är solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och är tillgänglig för alla. Plånboken ska aldrig få avgöra rätten till vård.
Vi har tagit fasta på allt det positiva som finns i svensk sjukvård, men också de brister som människor upplever. Resultatet är en lång rad förslag som syftar till att öka jämlikheten, ytterligare förbättra tillgängligheten och stärka patientsäkerheten. Vi vill öka inflytandet över vården för såväl patienter som medarbetare.
Möjligheten att få god vård i tid ska inte vara beroende av om du är man eller kvinna, ung eller gammal, infödd eller inflyttad till Sverige, har högre eller lägre utbildning eller inkomst och inte heller var i landet du bor. Vård måste ges på lika villkor. Så är det tyvärr inte alltid i dag. En av de viktigaste utmaningarna är att säkerställa en rättvis och jämlik vård.
Idag finns bestämmelser som reglerar patientens rättigheter i flera olika lagar. För att stärka patienternas inflytande och rättigheter i vården bör dessa samlas i en gemensam patienträttighetslag.
En nationell satsning bör göras på att mäta jämlikheten i vården. De öppna jämförelserna bör utvidgas så att de också inkluderar jämlikheten utifrån faktorer som inkomst, utbildningsbakgrund, kön och ålder.
Bristande tillgänglighet är en av orsakerna till ojämlikheterna i vården.
Alliansregeringens satsningar på mer pengar till landstingen har tillsammans med kömiljarden och den lagstadgade vårdgarantin gjort att väntetiderna för vård blivit kortare. Vårdvalet och etableringsfriheten i primärvården öppnar upp för entreprenörskap och mångfald. Detta har inneburit att Sverige hittills fått 181 nya vårdcentraler, en ökning med motsvarande 19 procent.
Den nationella vårdgarantin har fyra tydliga tidsgränser. Idag ska du få kontakt med vården samma dag, tid hos distriktsläkare inom 7 dagar, en bedömning av specialist inom 90 dagar och din behandling ska påbörjas inom 90 dagar. Vi föreslår nu tydlig skärpning av vårdgarantin. Inom 5 dagar ska du ha rätt till en tid hos distriktsläkare, träffa en specialist inom 30 dagar och behandlingen ska påbörjas inom 60 dagar.
Vårdgarantin ska också kompletteras med en yttre tidsgräns på 95 dagar. Det innebär att tiden från första kontakt med vården till påbörjad behandling ska vara högst 95 dagar. Till skillnad från idag inkluderas därmed även tid för utredning och diagnostik inom vårdgarantins tidsramar. Det är tydliga steg mot en köfri sjukvård i hela Sverige.
Mot vårt förslag om förstärkt vårdgaranti står de rödgrönas förslag om att ta bort kömiljarden och sänka ambitionsnivån.
Väntetiderna på landets akutmottagningar är ofta orimligt långa och måste kortas, de bör inte vara längre än fyra timmar. Trycket på akuten har gjort att situationen många gånger blir svår att hantera för personalen vilket kan leda till risker för patienternas säkerhet. Vi anser att akutvården behöver förbättras. Det handlar om att utveckla arbetssätt som förbättrar information, service och bemötande, vilket ger patienterna rätt vård i rätt tid och på rätt vårdnivå.
För att lyckas med detta måste även tillgängligheten i primärvården förbättras ytterligare och vårdvalet utvecklas. Målet med vårdvalet är att alla ska ha rätt till ett bra bemötande och möjlighet att välja den doktor du har förtroende för. Oavsett var i Sverige du bor. Därför bör särskilda åtgärder övervägas mot landsting som utformar reglerna så att de inte uppnår målsättningen med vårdvalet. Det kan handla om sanktioner mot landsting eller förtydliganden i lagen.
Hälso- och sjukvården är en riskverksamhet. Socialstyrelsen genomförde under 2007 en nationell kartläggning som visade att det är 6-7 gånger fler som dör till följd av en vårdskada än som dör i trafiken varje år. Det är helt oacceptabelt.
Vi vill stärka landstingens patientsäkerhetsarbete genom ett årligt stimulansbidrag. Pengarna bör fördelas utifrån de resultat respektive landsting uppvisar. Förutom att skapa en säkrare vård för patienten och minska mänskligt lidande ger även ett förbättrat patientsäkerhetsarbete stora vinster för samhället.
Den hälso- och sjukvårdspolitik vi presenterar är framtidsinriktad och ger förutsättningar att nå målet om en köfri, säker och jämlik hälso- och sjukvård för alla.
ANDERS ANDERSSON (KD)
ordförande arbetsgruppen
FILIPPA REINFELDT (M)
KENNETH JOHANSSON (C)
JONAS ANDERSSON (FP)
Alliansens sjukvårdsgrupp som haft i uppdrag att utveckla sjukvårdspolitiken presenterar idag sin rapport med förslag på förbättrad vårdgaranti. Bland annat ska man få träffa specialist inom 30 dagar och behandling ska påbörjas inom 60 dagar.
Vi har haft i uppdrag att utveckla Alliansens politik för en bättre hälso- och sjukvård. Vår utgångspunkt har varit vår bärande idé om en sjukvård som är solidariskt finansierad via skatten, ges efter behov och är tillgänglig för alla. Plånboken ska aldrig få avgöra rätten till vård.
Vi har tagit fasta på allt det positiva som finns i svensk sjukvård, men också de brister som människor upplever. Resultatet är en lång rad förslag som syftar till att öka jämlikheten, ytterligare förbättra tillgängligheten och stärka patientsäkerheten. Vi vill öka inflytandet över vården för såväl patienter som medarbetare.
Möjligheten att få god vård i tid ska inte vara beroende av om du är man eller kvinna, ung eller gammal, infödd eller inflyttad till Sverige, har högre eller lägre utbildning eller inkomst och inte heller var i landet du bor. Vård måste ges på lika villkor. Så är det tyvärr inte alltid i dag. En av de viktigaste utmaningarna är att säkerställa en rättvis och jämlik vård.
Idag finns bestämmelser som reglerar patientens rättigheter i flera olika lagar. För att stärka patienternas inflytande och rättigheter i vården bör dessa samlas i en gemensam patienträttighetslag.
En nationell satsning bör göras på att mäta jämlikheten i vården. De öppna jämförelserna bör utvidgas så att de också inkluderar jämlikheten utifrån faktorer som inkomst, utbildningsbakgrund, kön och ålder.
Bristande tillgänglighet är en av orsakerna till ojämlikheterna i vården.
Alliansregeringens satsningar på mer pengar till landstingen har tillsammans med kömiljarden och den lagstadgade vårdgarantin gjort att väntetiderna för vård blivit kortare. Vårdvalet och etableringsfriheten i primärvården öppnar upp för entreprenörskap och mångfald. Detta har inneburit att Sverige hittills fått 181 nya vårdcentraler, en ökning med motsvarande 19 procent.
Den nationella vårdgarantin har fyra tydliga tidsgränser. Idag ska du få kontakt med vården samma dag, tid hos distriktsläkare inom 7 dagar, en bedömning av specialist inom 90 dagar och din behandling ska påbörjas inom 90 dagar. Vi föreslår nu tydlig skärpning av vårdgarantin. Inom 5 dagar ska du ha rätt till en tid hos distriktsläkare, träffa en specialist inom 30 dagar och behandlingen ska påbörjas inom 60 dagar.
Vårdgarantin ska också kompletteras med en yttre tidsgräns på 95 dagar. Det innebär att tiden från första kontakt med vården till påbörjad behandling ska vara högst 95 dagar. Till skillnad från idag inkluderas därmed även tid för utredning och diagnostik inom vårdgarantins tidsramar. Det är tydliga steg mot en köfri sjukvård i hela Sverige.
Mot vårt förslag om förstärkt vårdgaranti står de rödgrönas förslag om att ta bort kömiljarden och sänka ambitionsnivån.
Väntetiderna på landets akutmottagningar är ofta orimligt långa och måste kortas, de bör inte vara längre än fyra timmar. Trycket på akuten har gjort att situationen många gånger blir svår att hantera för personalen vilket kan leda till risker för patienternas säkerhet. Vi anser att akutvården behöver förbättras. Det handlar om att utveckla arbetssätt som förbättrar information, service och bemötande, vilket ger patienterna rätt vård i rätt tid och på rätt vårdnivå.
För att lyckas med detta måste även tillgängligheten i primärvården förbättras ytterligare och vårdvalet utvecklas. Målet med vårdvalet är att alla ska ha rätt till ett bra bemötande och möjlighet att välja den doktor du har förtroende för. Oavsett var i Sverige du bor. Därför bör särskilda åtgärder övervägas mot landsting som utformar reglerna så att de inte uppnår målsättningen med vårdvalet. Det kan handla om sanktioner mot landsting eller förtydliganden i lagen.
Hälso- och sjukvården är en riskverksamhet. Socialstyrelsen genomförde under 2007 en nationell kartläggning som visade att det är 6-7 gånger fler som dör till följd av en vårdskada än som dör i trafiken varje år. Det är helt oacceptabelt.
Vi vill stärka landstingens patientsäkerhetsarbete genom ett årligt stimulansbidrag. Pengarna bör fördelas utifrån de resultat respektive landsting uppvisar. Förutom att skapa en säkrare vård för patienten och minska mänskligt lidande ger även ett förbättrat patientsäkerhetsarbete stora vinster för samhället.
Den hälso- och sjukvårdspolitik vi presenterar är framtidsinriktad och ger förutsättningar att nå målet om en köfri, säker och jämlik hälso- och sjukvård för alla.
ANDERS ANDERSSON (KD)
ordförande arbetsgruppen
FILIPPA REINFELDT (M)
KENNETH JOHANSSON (C)
JONAS ANDERSSON (FP)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)