Väljarstödet för moderaterna ökade under november, enligt en undersökning genomförd av opinionsmätningsföretaget Novus Opinion och presenterad av TV4.
M får nu 25,5 procent av väljarstödet, en ökning med 2,7 procentenheter sedan oktober.
Av de tillfrågade svarade 37,2 procent att de stödjer s. Det är det lägsta stödet för partiet sedan valet 2006 och en nedgång med hela 3,6 procentenheter sedan oktober. Nedgången är statistiskt säkerställd.
I juni var skillnaden mellan blocken 17,8 procentenheter jämfört med novembersiffran 9,1.
Novus Opinions siffror i procent (skillnader sedan oktober inom parentes): M 25,5 (+2,7), fp 7,3 (+1,1), c 5,3 (-0,2), kd 4,3 (+-0), s 37,2 (-3,6), v 6,6 (+0,5) och mp 7,7 (+1,3).
Sverigedemokraterna fick 4,1 (+0,3) av väljarsympatierna och låg därmed precis över riksdagsspärren.
Regeringspartierna (m-fp-c-kd) stöddes av 42,4 (+3,6) mot opinionens (s-v-mp) 51,5 (-1,8).
2.000 personer över 18 år telefonintervjuades mellan den 4 till 17 november och fick frågan:
Hur skulle du rösta om det vore val till riksdagen i dag?
Från TT
23 november 2008
Tänkvärt
Finanskrisens köld är hård
Fonderna sakta försvinna
Alla sova i belånad gård
Djupt under mörkrets timma
Fogden vandrar sin tysta ban
Kontot lyser tomt som fan
Borta är räntetaken
Tomten har ej sett på maken!
Britt
Fonderna sakta försvinna
Alla sova i belånad gård
Djupt under mörkrets timma
Fogden vandrar sin tysta ban
Kontot lyser tomt som fan
Borta är räntetaken
Tomten har ej sett på maken!
Britt
16 november 2008
Nu vänder det! S, V och Mp förlorar stöd!
Sifo visar att regeringspartierna tagit in ytterligare på oppositionens försprång, den här gången med fyra procentenheter.
Störst uppgång av regeringspartierna har moderaterna med 1,2 procentenheter. Inom oppositionen backar socialdemokraterna mest med 2,9. Alla förändringar sedan oktober är dock inom felmarginalen.
Så här fördelar sig väljarnas sympatier, förändringen sedan oktober inom parentes: v 4,7 procent (— 0,7), s 39,6 (— 2,9), mp 7,5 (+ 1,1), c 6,3 (— 0,4), fp 6,9 (+ 0,7), m 25,8 (+ 1,2), kd 4,2 (+ 0,1), sd 4,2 (+ 0,7), övriga 0,8 (+ 0,1).
Sverigedemokraterna har dessvärre gått i kapp kristdemokraterna i Sifos novembermätning av opinionen. Partierna har stöd av 4,2 procent vardera. Samtidigt är också miljöpartiet större än både folkpartiet och centerpartiet.
Sifo intervjuade 1.895 väljare, varav 13,7 procent inte angav något parti eller sade att de skulle rösta blankt om det vore val i dag. Tidningarna Göteborgs-Posten, Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet publicerar resultatet på söndagen.
Störst uppgång av regeringspartierna har moderaterna med 1,2 procentenheter. Inom oppositionen backar socialdemokraterna mest med 2,9. Alla förändringar sedan oktober är dock inom felmarginalen.
Så här fördelar sig väljarnas sympatier, förändringen sedan oktober inom parentes: v 4,7 procent (— 0,7), s 39,6 (— 2,9), mp 7,5 (+ 1,1), c 6,3 (— 0,4), fp 6,9 (+ 0,7), m 25,8 (+ 1,2), kd 4,2 (+ 0,1), sd 4,2 (+ 0,7), övriga 0,8 (+ 0,1).
Sverigedemokraterna har dessvärre gått i kapp kristdemokraterna i Sifos novembermätning av opinionen. Partierna har stöd av 4,2 procent vardera. Samtidigt är också miljöpartiet större än både folkpartiet och centerpartiet.
Sifo intervjuade 1.895 väljare, varav 13,7 procent inte angav något parti eller sade att de skulle rösta blankt om det vore val i dag. Tidningarna Göteborgs-Posten, Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet publicerar resultatet på söndagen.
14 november 2008
Prioriteringar i vården
I kommande vecka ska Fullmäktige, Landstinget Blekinge fatta beslut om en kraftigt reducerad budget 2009- 2010.
Det aktualiserar en fördjupad debatt om etik och våra prioriteringsprinciper – kallad Blekingemodellen. Följande rangordnade prioriteringsprinciper genomsyrar denna.
1. Människovärdesprincipen - enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
2. Behovs- och solidaritetsprincipen - enligt vilken resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven.
3. Kostnadseffektivitetsprincipen - enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder.
Häri omfattas den medicinskt motiverade vården, det vill säga diagnostik, medicinsk bedömning och vård på grund av sjukdom eller skada samt prevention inklusive hälsoundersökningar med dokumenterad kostnadseffektivitet - all vård som kräver hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda kompetens. All vård skall svara mot de behov, som bestäms av sjukdomarnas eller skadornas svårighetsgrad och som ska värderas av patient och sjukvårdspersonal i samråd.
Det är oetiskt att låta prioriteringar styras av ålder, kön, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska och sociala förhållanden. Däremot är det riktigt att ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder.
Innan en prioritering kan ske, måste en medicinsk bedömning göras. Varje människa, som misstänker sjukdom eller skada, skall ha rätt att få en medicinsk bedömning inom rimlig tid.
De grundläggande prioriteringsprinciperna har följande rangordning.
I. Vård av livshotande akuta sjukdomar.
i. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till invalidiserande tillstånd eller för tidig död.
ii. Vård av svåra kroniska sjukdomar.
iii. Palliativ vård och vård i livets slutskede.
iv. Vård av människor med nedsatt autonomi (nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga).
II. Prevention
i. Habilitering/rehabilitering
III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.
IV. Vård av andra skäl än sjukdom eller skada
Dessa utgör ett underlag för prioritering på klinisk nivå – i själva vården. I verksamhetsplanerna ska en avstämning göras mot den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna och redovisas efter samråd med alla anställda. Underlaget ska utgöra grundbulten för prioriteringar på de övriga nivåerna.
Motsvarande principer förutsätts på förvaltningsnivån – den administrativa nivån - där verksamhetsplanerna också ska avstämmas mot den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna.
Härigenom får politikerna – den politiska nivån - ett beslutsunderlag med klart redovisade etiska värderingar och prioriteringsavvägningar från själva sjukvården. Detta ska underlätta deras eget utnyttjande av den etiska plattformen och riktlinjerna för prioriteringar i vården och budgetprocessen. Prioriteringsinsatserna från Socialstyrelsen, Prioriteringsdelegationen och Nationella rådet för vårdpolitik ska också vägas in i prioriteringsarbetet.
Blekingemodellens bygger sålunda på etiska ställningstaganden i patientarbetet med deltagande av alla personalgrupper, nära kopplat till arbetet med kvalitetssäkring och målformuleringar. Landstingets politiker och sjukvårdsorganisation får då en gemensam referensram, som ska bilda basen för alla prioriteringsdiskussioner inom organisationen och med allmänheten inklusive patientorganisationerna.
Vårdens prioriteringsprinciper har diskuterats. Man anser bland annat att människovärdesprincipen tydligare ska ange vad människor har samma rätt till. Kostnadseffektivitetsprincipen bör också få en vidare tillämpning - även vid val mellan behandling av olika sjukdomar.
Prioriteringar ”på verkstadsgolvet” ingår i sjukvårdens vardag. En konflikt har alltid funnits mellan resurser och behov i vården. Varje beslut får konsekvenser för patienter och deras anhöriga men också för ekonomi och samhälle. Det är angeläget att vi har en väl fungerande kompass när vi gör våra val speciellt i tider av stora besparingar – nu högaktuella i Landstinget Blekinge. Är vi rustade
att ta det etiska ansvaret och prioriteringsansvaret redan nu?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Ledamot av Fullmäktige Landstinget Blekinge
Det aktualiserar en fördjupad debatt om etik och våra prioriteringsprinciper – kallad Blekingemodellen. Följande rangordnade prioriteringsprinciper genomsyrar denna.
1. Människovärdesprincipen - enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
2. Behovs- och solidaritetsprincipen - enligt vilken resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven.
3. Kostnadseffektivitetsprincipen - enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder.
Häri omfattas den medicinskt motiverade vården, det vill säga diagnostik, medicinsk bedömning och vård på grund av sjukdom eller skada samt prevention inklusive hälsoundersökningar med dokumenterad kostnadseffektivitet - all vård som kräver hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda kompetens. All vård skall svara mot de behov, som bestäms av sjukdomarnas eller skadornas svårighetsgrad och som ska värderas av patient och sjukvårdspersonal i samråd.
Det är oetiskt att låta prioriteringar styras av ålder, kön, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska och sociala förhållanden. Däremot är det riktigt att ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder.
Innan en prioritering kan ske, måste en medicinsk bedömning göras. Varje människa, som misstänker sjukdom eller skada, skall ha rätt att få en medicinsk bedömning inom rimlig tid.
De grundläggande prioriteringsprinciperna har följande rangordning.
I. Vård av livshotande akuta sjukdomar.
i. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till invalidiserande tillstånd eller för tidig död.
ii. Vård av svåra kroniska sjukdomar.
iii. Palliativ vård och vård i livets slutskede.
iv. Vård av människor med nedsatt autonomi (nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga).
II. Prevention
i. Habilitering/rehabilitering
III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.
IV. Vård av andra skäl än sjukdom eller skada
Dessa utgör ett underlag för prioritering på klinisk nivå – i själva vården. I verksamhetsplanerna ska en avstämning göras mot den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna och redovisas efter samråd med alla anställda. Underlaget ska utgöra grundbulten för prioriteringar på de övriga nivåerna.
Motsvarande principer förutsätts på förvaltningsnivån – den administrativa nivån - där verksamhetsplanerna också ska avstämmas mot den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna.
Härigenom får politikerna – den politiska nivån - ett beslutsunderlag med klart redovisade etiska värderingar och prioriteringsavvägningar från själva sjukvården. Detta ska underlätta deras eget utnyttjande av den etiska plattformen och riktlinjerna för prioriteringar i vården och budgetprocessen. Prioriteringsinsatserna från Socialstyrelsen, Prioriteringsdelegationen och Nationella rådet för vårdpolitik ska också vägas in i prioriteringsarbetet.
Blekingemodellens bygger sålunda på etiska ställningstaganden i patientarbetet med deltagande av alla personalgrupper, nära kopplat till arbetet med kvalitetssäkring och målformuleringar. Landstingets politiker och sjukvårdsorganisation får då en gemensam referensram, som ska bilda basen för alla prioriteringsdiskussioner inom organisationen och med allmänheten inklusive patientorganisationerna.
Vårdens prioriteringsprinciper har diskuterats. Man anser bland annat att människovärdesprincipen tydligare ska ange vad människor har samma rätt till. Kostnadseffektivitetsprincipen bör också få en vidare tillämpning - även vid val mellan behandling av olika sjukdomar.
Prioriteringar ”på verkstadsgolvet” ingår i sjukvårdens vardag. En konflikt har alltid funnits mellan resurser och behov i vården. Varje beslut får konsekvenser för patienter och deras anhöriga men också för ekonomi och samhälle. Det är angeläget att vi har en väl fungerande kompass när vi gör våra val speciellt i tider av stora besparingar – nu högaktuella i Landstinget Blekinge. Är vi rustade
att ta det etiska ansvaret och prioriteringsansvaret redan nu?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Ledamot av Fullmäktige Landstinget Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)