Skatteverket har i två år studerat svartarbetet i Sverige. Som svarta arbetsinkomster betecknas oredovisade löneinkomster (löner/förmåner) eller oredovisade företagarinkomster.
En skattning av de svarta arbetsinkomsterna kan göras indirekt i nationalräkenskaperna. Där noteras en skillnad på nära 5 procent av BNP mellan hushållens deklarerade utgifter och inkomster. Det svarar mot dolda, icke beskattade, arbetsinkomster på 115-120 miljarder kronor per år på 2002 års nivå.
Företagens dolda inkomster är 71 miljarder kronor per år att döma av aktuella skattekontroller. Merparten finns i småföretag och fördelar sig lika på oredovisade löne- och företagarinkomster.
Skatteverket har med intervjuer försökt skatta omfattningen av den del av svartarbetet där köpare och säljare gör upp om ett pris och där båda är medvetna om att de agerar svart - oftast utan kvitto. Beträffande varor har man gjort en separat undersökning. Dessa skattningar förklarar bara nära 20 miljarder kronor av de svarta intäkterna.
Riksrevisionsverket (RRV) gjorde 1997 en omfattande undersökning av svartarbetet och den svarta varuförsäljningen i landet. Vid jämförelse med Skatteverkets aktuella resultat ökar svartarbetet.
Av differensen mellan hushållens/företagens inkomster och utgifter på 115-120 miljarder kronor, har Skatteverket sålunda kunnat "förklara" 75 procent med svart arbete.
Utöver svartarbetet förekommer annat skatteundandragande, varav de mest betydelsefulla är:
· Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar
· Skattefusk i anslutning till punktskattebelagda varor
· Internet och elektronisk handel m.m.
· Momsbedrägerier vid export och import
· Andra skattefel med internationell anknytning
· Deklarationsfusk bland löntagare
Enligt skatteverket kan ekonomiska drivkrafter förklara nästan allt svart arbete. De flesta instämmer i att det finns skattefusk och att många, även personer i ledande ställning, därför bryter mot samhällets sociala och etiska normer.
De allvarligaste skadeverkningarna av svartarbete bedöms vara förlorade skatteinkomster för stat och kommuner tydande på en bristfällig samhällsmoral och demokrati genom omfördelning av skattebördan. Därtill finns risk för att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av mindre effektiva, skattefuskande företag.
Sammantaget bedöms skattefelet i Sverige ligga i storleksordningen 200 miljarder kronor per år - det vill säga inte långt ifrån vad hela den svenska sjukvården kostar. Under 2007 kommer skatteverket att än mer beskriva, uppskatta och bekämpa svartarbetet. Smarta lösningar måste till!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
30 januari 2007
28 januari 2007
Glöm inte de äldre
Pensionärer som endast har garantipension måste få det bättre! Bohusläns Kristdemokrater vill ge 1000 kronor/månad till denna utsatta grupp. Det handlar där om drygt 11 000 pensionärer.
Över 20 procent av befolkningen i Blekinge är ålderspensionärer. De har ständigt fått stå åt sidan och har sedan 1990 förlorat nära 1 300 kronor var månad. En obetydlig kompensation har uppnåtts med höjt grundavdrag, följsamhetsuppräkning av pensionen och höjda bostadstillägg.
I valet framförde de borgerliga partierna en vilja att ge landets sämst ställda pensionärer ett kraftigt lyft genom förbättrade bostadstillägg, höjning av garantipensionen och ett särskilt grundavdrag för alla pensionerade. Sammantaget skulle det ge en förstärkning med omkring 1 000 kronor i månaden, det vill säga cirka 730 kronor i månaden efter skatt.
Alliansens jobbavdrag är nödvändigt för att få fler människor i arbete och är en förutsättning för att trygga pensionerna på sikt. Det ekonomiska glappet mellan pension och arbete får dock inte bli för stort. Därför borde pensionärerna tillföras ett förhöjt grundavdrag och ett högre förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Ett grundavdrag på 5 000 kronor/år skulle ge en förbättring på 130 kronor i månaden för alla ålderspensionärer.
Alla pensionärer – även de över 70 år – borde dessutom kunna tillgodoräkna sig dubbla jobbavdrag om de ställer upp och bidrar till att förstärka den sviktande svenska arbetsmarknaden.
Förstärkningarna för äldre skulle utan tvekan vara en god början på ett återupprättat välfärdssystem för äldre, som raserats under den förra regeringen.
Över 20 procent av befolkningen i Blekinge är ålderspensionärer. De har ständigt fått stå åt sidan och har sedan 1990 förlorat nära 1 300 kronor var månad. En obetydlig kompensation har uppnåtts med höjt grundavdrag, följsamhetsuppräkning av pensionen och höjda bostadstillägg.
I valet framförde de borgerliga partierna en vilja att ge landets sämst ställda pensionärer ett kraftigt lyft genom förbättrade bostadstillägg, höjning av garantipensionen och ett särskilt grundavdrag för alla pensionerade. Sammantaget skulle det ge en förstärkning med omkring 1 000 kronor i månaden, det vill säga cirka 730 kronor i månaden efter skatt.
Alliansens jobbavdrag är nödvändigt för att få fler människor i arbete och är en förutsättning för att trygga pensionerna på sikt. Det ekonomiska glappet mellan pension och arbete får dock inte bli för stort. Därför borde pensionärerna tillföras ett förhöjt grundavdrag och ett högre förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Ett grundavdrag på 5 000 kronor/år skulle ge en förbättring på 130 kronor i månaden för alla ålderspensionärer.
Alla pensionärer – även de över 70 år – borde dessutom kunna tillgodoräkna sig dubbla jobbavdrag om de ställer upp och bidrar till att förstärka den sviktande svenska arbetsmarknaden.
Förstärkningarna för äldre skulle utan tvekan vara en god början på ett återupprättat välfärdssystem för äldre, som raserats under den förra regeringen.
Sahlinismen sprider sig
Mer än varannan socialdemokratisk väljare stöder Mona Sahlin som partiledare. Samtidigt anser var fjärde att Sahlin är fel kandidat. Det visar en Sifoundersökning som Göteborgs-Posten har beställt.
Sahlin har det starkaste stödet hos seniora manliga socialdemokrater. Mer än 70 procent vill ha Mona Sahlin som partiledare.
Stödet för henne störst i Västsverige, där nära två tredejedelar vill att hon ska leda partiet. Hon har lägst stöd i mellersta Norrland, där drygt en tredjedel vill ha henne som partiledare.
Sahlin har det starkaste stödet hos seniora manliga socialdemokrater. Mer än 70 procent vill ha Mona Sahlin som partiledare.
Stödet för henne störst i Västsverige, där nära två tredejedelar vill att hon ska leda partiet. Hon har lägst stöd i mellersta Norrland, där drygt en tredjedel vill ha henne som partiledare.
21 januari 2007
Få Blekingebor får köa för vård
Landstinget Blekinge är en av få som i stort sett klarar av att hålla vårdgarantin som innebär att man ska få vård inom 90 dagar.
Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en uppföljning på vårdgarantins effekter inom åtta specialistområden.
Landstinget Blekinge har bara väntetider inom ortopedin och vissa allmänkirurgiska operationer.
Vårdgarantin infördes första november 2005 och rapporten visar att köerna till planerad vård generellt har minskat i landet.
Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en uppföljning på vårdgarantins effekter inom åtta specialistområden.
Landstinget Blekinge har bara väntetider inom ortopedin och vissa allmänkirurgiska operationer.
Vårdgarantin infördes första november 2005 och rapporten visar att köerna till planerad vård generellt har minskat i landet.
Sifo: Rekordartad ökning för oppositionen
2007-01-21 Sveriges Radio
Regeringspartierna fortsätter förlora stöd i väljaropinionen medan den s-ledda oppositionen ökar.
Enligt en Sifomätning som gjorts i januari och som publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten idag är de tre oppositionspartiernas övertag rekordartade elva procentenheter.
Svenska Dagbladet uppger att ingen regering någonsin tidigare förlorat så mycket stöd de första 100 dagarna efter ett val som den som leds av statsminister Fredrik Reinfeldt (m).
Sedan valet har socialdemokraterna ökat med 6,4 procentenheter och jämfört med förra mätningen med 1,7 procentenheter till 41,4 procent. Tillsammans med vänsterpartiets 5,7 procent och miljöpartiets 6,5 ger det sammanlagt 53,6 procent för oppositionen.
Enligt G-P ökar socialdemokraterna framförallt i Stockholm, där numera var tredje väljare säger sig stödja partiet, mot var fjärde i valet. SvD berättar att det ökade stödet i storstäderna främst utgörs av kvinnor under 50 år.
Regeringspartierna fortsätter förlora stöd i väljaropinionen medan den s-ledda oppositionen ökar.
Enligt en Sifomätning som gjorts i januari och som publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten idag är de tre oppositionspartiernas övertag rekordartade elva procentenheter.
Svenska Dagbladet uppger att ingen regering någonsin tidigare förlorat så mycket stöd de första 100 dagarna efter ett val som den som leds av statsminister Fredrik Reinfeldt (m).
Sedan valet har socialdemokraterna ökat med 6,4 procentenheter och jämfört med förra mätningen med 1,7 procentenheter till 41,4 procent. Tillsammans med vänsterpartiets 5,7 procent och miljöpartiets 6,5 ger det sammanlagt 53,6 procent för oppositionen.
Enligt G-P ökar socialdemokraterna framförallt i Stockholm, där numera var tredje väljare säger sig stödja partiet, mot var fjärde i valet. SvD berättar att det ökade stödet i storstäderna främst utgörs av kvinnor under 50 år.
20 januari 2007
S fortsätter uppåt i opinionen
Stödet för socialdemokraterna ökar till den högsta nivån på nästan fyra år i den mätning från Synovate Temo som på lördagen presenteras i Dagens Nyheter.
Socialdemokraterna får 41 procent - den högsta siffran sedan mars 2003 - och tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet blir det 51,8 procent mot 44,5 procent för de borgerliga allianspartierna.
Förändringarna för de enskilda riksdagspartierna är små. Största ökningen noteras för andelen osäkra väljare som uppgår till 14,6 procent.
Socialdemokraterna får 41 procent - den högsta siffran sedan mars 2003 - och tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet blir det 51,8 procent mot 44,5 procent för de borgerliga allianspartierna.
Förändringarna för de enskilda riksdagspartierna är små. Största ökningen noteras för andelen osäkra väljare som uppgår till 14,6 procent.
15 januari 2007
Skop: Mycket jämnt mellan politiska blocken
Skillnaderna mellan de politiska blocken har krympt, enligt Skops senaste väljarbarometer.
De borgerliga partierna får 48,0 procent av rösterna, ned 0,2 procentenheter från riksdagsvalet. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får tillsammans 47,8 procent, 1,7 procentenheter mer än det senaste valresultatet.
"Det väger nu jämnt mellan de politiska blocken", säger Skops analytiker Birgitta Hultåker i en kommentar.Undersökningen genomfördes bland 1.075 personer under perioden 5 december till 3 december.
14 januari 2007
Motstridiga resultat i olika väljarmätningar enl SvD
Från Svenska Dagbladet:
I opinionsinstitutet Skops senaste mätning fördelar svenskarna sina sympatier jämnt mellan de politiska blocken. De borgerliga partierna leder knappt, men moderaterna backar.
Det går tvärsemot Demoskops väljarbarometer. I Skops mätning för december/januari har de borgerliga partierna 0,2 procentenheters ledning över oppositionspartierna.Inom det borgerliga blocket är förändringarna små sedan valet. Den största avvikelsen från valresultatet står socialdemokraterna för. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter men också det är inom felmarginalen.
Jämfört med den senaste mätningen i oktober/november förra året är skillnaderna lite större. Alliansen har tappat 1,4 procentenheter och ligger på 48 procent medan oppositionen, s,v och mp, gått upp med 1,7 procentenheter till 47,8. Största förlusten står moderaterna för med ett tapp på 1,8 procentenheter.Demoskop kommer fram till ett annat resultat i sin senaste väljarbarometer - där ökar moderaterna kraftigt, men vänsterblocket får samtidigt egen majoritet.
Enligt undersökningen, som redovisades av Expressen på lördagen, får moderaterna 31,7 procent av väljarsympatierna - en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra månadens mätning. Men det går samtidigt knackigare för de andra allianspartierna, enligt Demoskop.
Sammanlagt får högerblocket 47,9 procent av väljarsympatierna mot 50,3 för socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Socialdemokraterna backar med 4,0 procentenheter enligt mätningen och hamnar på 41,5 procent. Men det tappet sker efter en rejäl uppgång i förra månadens Demoskopmätning. Då fick s 45,5 procent av rösterna - en nivå partiet inte hade varit i närheten av på många år.
Skop frågade 1 000 personer mellan den 5 december och den 3 januari om vilket parti de tycker bäst om i rikspolitiken. Här är partiernas siffror i procent med förändringen sedan oktober/november inom parentes: socialdemokraterna 36,2 (+1,1), moderaterna 25,5 (-1,8), folkpartiet 8,1 (0), centern 7,8 (-0,5), kristdemokraterna 6,6 (+0,9), vänsterpartiet 5,8 (+0,3) miljöpartiet 5,8 (+0,3), övriga 1,3 (-0,8).
Demoskops väljarbarometer är utförd under perioden den 2 januari till den 9 januari och bygger på intervjuer med 1 011 personer. Här är partiernas siffror i procent med förändringen mot förra månadens mätning inom parentes: socialdemokraterna 41,5 (-4,0), moderaterna 31,7 (+7,9), folkpartiet 5,9 (-1,2), centern 6,3 (-1,6), kristdemokraterna 4,0 (-0,5), vänsterpartiet 4,3 (+0,5), miljöpartiet 4,5 (-0,5), övriga 1,8 (-0,6).
I opinionsinstitutet Skops senaste mätning fördelar svenskarna sina sympatier jämnt mellan de politiska blocken. De borgerliga partierna leder knappt, men moderaterna backar.
Det går tvärsemot Demoskops väljarbarometer. I Skops mätning för december/januari har de borgerliga partierna 0,2 procentenheters ledning över oppositionspartierna.Inom det borgerliga blocket är förändringarna små sedan valet. Den största avvikelsen från valresultatet står socialdemokraterna för. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter men också det är inom felmarginalen.
Jämfört med den senaste mätningen i oktober/november förra året är skillnaderna lite större. Alliansen har tappat 1,4 procentenheter och ligger på 48 procent medan oppositionen, s,v och mp, gått upp med 1,7 procentenheter till 47,8. Största förlusten står moderaterna för med ett tapp på 1,8 procentenheter.Demoskop kommer fram till ett annat resultat i sin senaste väljarbarometer - där ökar moderaterna kraftigt, men vänsterblocket får samtidigt egen majoritet.
Enligt undersökningen, som redovisades av Expressen på lördagen, får moderaterna 31,7 procent av väljarsympatierna - en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra månadens mätning. Men det går samtidigt knackigare för de andra allianspartierna, enligt Demoskop.
Sammanlagt får högerblocket 47,9 procent av väljarsympatierna mot 50,3 för socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Socialdemokraterna backar med 4,0 procentenheter enligt mätningen och hamnar på 41,5 procent. Men det tappet sker efter en rejäl uppgång i förra månadens Demoskopmätning. Då fick s 45,5 procent av rösterna - en nivå partiet inte hade varit i närheten av på många år.
Skop frågade 1 000 personer mellan den 5 december och den 3 januari om vilket parti de tycker bäst om i rikspolitiken. Här är partiernas siffror i procent med förändringen sedan oktober/november inom parentes: socialdemokraterna 36,2 (+1,1), moderaterna 25,5 (-1,8), folkpartiet 8,1 (0), centern 7,8 (-0,5), kristdemokraterna 6,6 (+0,9), vänsterpartiet 5,8 (+0,3) miljöpartiet 5,8 (+0,3), övriga 1,3 (-0,8).
Demoskops väljarbarometer är utförd under perioden den 2 januari till den 9 januari och bygger på intervjuer med 1 011 personer. Här är partiernas siffror i procent med förändringen mot förra månadens mätning inom parentes: socialdemokraterna 41,5 (-4,0), moderaterna 31,7 (+7,9), folkpartiet 5,9 (-1,2), centern 6,3 (-1,6), kristdemokraterna 4,0 (-0,5), vänsterpartiet 4,3 (+0,5), miljöpartiet 4,5 (-0,5), övriga 1,8 (-0,6).
Moderaterna ökar i väljarundersökning
Moderaterna ökar enligt en väljarbarometer från Demoskop. I undersökningen, som redovisas av Expressen, får moderaterna 31,7 procent av väljarsympatierna, en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra månadens mätning.
Men precis som tidigare leder den röd-gröna oppositionen som tillsammans får 50,3 procent, medan regeringspartierna tillsammans får 47,9 procent.
Men precis som tidigare leder den röd-gröna oppositionen som tillsammans får 50,3 procent, medan regeringspartierna tillsammans får 47,9 procent.
Undvik primärvårdskollaps
Vi har en bra sjukvård. Sommaren 2006 rankade WHO den svenska sjukvården på plats 23 av 191 nationer. Att jämföra sjukvård i olika länder är vanskligt, men WHO anses göra kvalificerade expertbedömningar. Norge är bäst i Norden. Vad kan vi lära av dem?
Allmänläkarbristen är ett problem. I Blekinge finns många vakanser varav en del täcks av stafettläkare eller läkare under utbildning. Dessa nödlösningar skapar extrakostnader och dålig vårdkontinuitet. Problemen är inte unika. Allmänläkarbrist har funnits i många år i hela västvärlden. Man noterar en utbredd uppgivenhet, nu senast i en artikel från USA refererad av allmänläkaren Ingvar Ovhed, Karlskrona (Läkartidningen 48/2006). Många varnar för en primärvårdskollaps och understryker behovet av rejäla systemförändringar.
I Norge är det primärkommunernas skyldighet att anställa fasta allmänläkare eller sluta avtal med privata vårdgivare. Hos dessa kan alla invånare lista sig. Läkarna är i praktiken privata entreprenörer med kommunala avtal. En tredjedel av deras intäkter är ett fast arvode per listad patient, en tredjedel är direkta patientavgifter och resten betalas av försäkringskassan efter varje läkarbesök – så kallad prestationsersättning. Systemet med sina taxor har tillämpats i fem år. Tillgången på primärvårdsläkare har ökat kraftigt, patienterna har blivit nöjdare och läkarna trivs.
Den norska modellen har likhet med den svenska privattandvården och husläkarmodellen under början av 90-talet. Socialdemokraterna avskaffade dock husläkarsystemet 1994. Uppenbart kan den norska modellen liksom husläkarsystemet stärka allmänläkarnas ställning som fria yrkesutövare. Detta attraherar tydligen fler allmänläkare.
Det svenska samhällets framtida organisation bearbetas nu av Ansvarsutredningen under landshövding Mats Svegfors. Ett betänkande ska läggas fram i februari. Primärvårdens problem måste där finna sin lösning. I annat fall löper den risk att förlora sin roll som den första instans vi ska kontakta vid risk för eller inträffad ohälsa.
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Allmänläkarbristen är ett problem. I Blekinge finns många vakanser varav en del täcks av stafettläkare eller läkare under utbildning. Dessa nödlösningar skapar extrakostnader och dålig vårdkontinuitet. Problemen är inte unika. Allmänläkarbrist har funnits i många år i hela västvärlden. Man noterar en utbredd uppgivenhet, nu senast i en artikel från USA refererad av allmänläkaren Ingvar Ovhed, Karlskrona (Läkartidningen 48/2006). Många varnar för en primärvårdskollaps och understryker behovet av rejäla systemförändringar.
I Norge är det primärkommunernas skyldighet att anställa fasta allmänläkare eller sluta avtal med privata vårdgivare. Hos dessa kan alla invånare lista sig. Läkarna är i praktiken privata entreprenörer med kommunala avtal. En tredjedel av deras intäkter är ett fast arvode per listad patient, en tredjedel är direkta patientavgifter och resten betalas av försäkringskassan efter varje läkarbesök – så kallad prestationsersättning. Systemet med sina taxor har tillämpats i fem år. Tillgången på primärvårdsläkare har ökat kraftigt, patienterna har blivit nöjdare och läkarna trivs.
Den norska modellen har likhet med den svenska privattandvården och husläkarmodellen under början av 90-talet. Socialdemokraterna avskaffade dock husläkarsystemet 1994. Uppenbart kan den norska modellen liksom husläkarsystemet stärka allmänläkarnas ställning som fria yrkesutövare. Detta attraherar tydligen fler allmänläkare.
Det svenska samhällets framtida organisation bearbetas nu av Ansvarsutredningen under landshövding Mats Svegfors. Ett betänkande ska läggas fram i februari. Primärvårdens problem måste där finna sin lösning. I annat fall löper den risk att förlora sin roll som den första instans vi ska kontakta vid risk för eller inträffad ohälsa.
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)