Svartarbete

Skatteverket har i två år studerat svartarbetet i Sverige. Som svarta arbetsinkomster betecknas oredovisade löneinkomster (löner/förmåner) eller oredovisade företagarinkomster.

En skattning av de svarta arbetsinkomsterna kan göras indirekt i nationalräkenskaperna. Där noteras en skillnad på nära 5 procent av BNP mellan hushållens deklarerade utgifter och inkomster. Det svarar mot dolda, icke beskattade, arbetsinkomster på 115-120 miljarder kronor per år på 2002 års nivå.

Företagens dolda inkomster är 71 miljarder kronor per år att döma av aktuella skattekontroller. Merparten finns i småföretag och fördelar sig lika på oredovisade löne- och företagarinkomster.

Skatteverket har med intervjuer försökt skatta omfattningen av den del av svartarbetet där köpare och säljare gör upp om ett pris och där båda är medvetna om att de agerar svart - oftast utan kvitto. Beträffande varor har man gjort en separat undersökning. Dessa skattningar förklarar bara nära 20 miljarder kronor av de svarta intäkterna.

Riksrevisionsverket (RRV) gjorde 1997 en omfattande undersökning av svartarbetet och den svarta varuförsäljningen i landet. Vid jämförelse med Skatteverkets aktuella resultat ökar svartarbetet.

Av differensen mellan hushållens/företagens inkomster och utgifter på 115-120 miljarder kronor, har Skatteverket sålunda kunnat "förklara" 75 procent med svart arbete.

Utöver svartarbetet förekommer annat skatteundandragande, varav de mest betydelsefulla är:
· Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar
· Skattefusk i anslutning till punktskattebelagda varor
· Internet och elektronisk handel m.m.
· Momsbedrägerier vid export och import
· Andra skattefel med internationell anknytning
· Deklarationsfusk bland löntagare

Enligt skatteverket kan ekonomiska drivkrafter förklara nästan allt svart arbete. De flesta instämmer i att det finns skattefusk och att många, även personer i ledande ställning, därför bryter mot samhällets sociala och etiska normer.

De allvarligaste skadeverkningarna av svartarbete bedöms vara förlorade skatteinkomster för stat och kommuner tydande på en bristfällig samhällsmoral och demokrati genom omfördelning av skattebördan. Därtill finns risk för att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av mindre effektiva, skattefuskande företag.

Sammantaget bedöms skattefelet i Sverige ligga i storleksordningen 200 miljarder kronor per år - det vill säga inte långt ifrån vad hela den svenska sjukvården kostar. Under 2007 kommer skatteverket att än mer beskriva, uppskatta och bekämpa svartarbetet. Smarta lösningar måste till!

Bo Arnesjö (m), Ronneby