13 mars 2005

Privilegie- och politruksystemet

Offentliga tjänster skall tillsättas på sakliga grunder efter förtjänst och skicklighet. Det står skrivet i Regeringsformen. Idag tillämpas istället ett belöningssystem för privilegierade politruker, dessvärre till och med i Blekinge. Det är en återgång till tiden före 1809 års regeringsform.

Något måste göras säger Lennart Lundquist, professor i satsvetenskap vid Lunds universitet i Sydsvenskan den 13 mars.

Följande kärnpunkter föreslås:
• Alla tjänster ska utlysas offentligt och kunna sökas av alla – även äldre.
• Ansökningarna skall beredas av en opolitisk befordringskommission som rangordnar kandidaterna enligt strikta professionella meritvärderingsgrunder. Dit kunde också, bland andra, de politiska partierna anmäla sina kandidater, som får tävla på lika fot med de övriga.
• De tre högst rangordnade sökandena till ledande befattningar frågas ut i riksdagen eller fullmäktigeförsamlingarna.
• Politikernas utnämningsmakt manifesteras i valet mellan de tre kandidater, som rankats högst.

Privilegie- och politrukrekrytering i offentlig sektor är helt accepterad av de rödgröna politiska partierna. Problemet är då att vi inte får de bästa personerna som chefer i den offentliga sektorn. Detta är bekymmersamt för viljan hos alla att utbilda sig för så högt kvalificerat arbete. Den ger också näring för ett stegrande politikerförakt.

Man står frågande inför den offentliga rekryteringspolitiken! Får man verkligen bära sig åt på det viset? Ovanstående självklara regler borde gälla, om inte förr så senast efter valet 2006.

Bo Arnesjö (m), Ronneby

11 mars 2005

Logiska grodor om benskörhet

Ett varmt tack till Ordföranden i Riksföreningen osteoporotiker (ROP) Pelle Bratell för hans synnerligen betydelsefulla debattinlägg ”Benskörhet måste tas på allvar” i BLT 11/3.

Det rör sig om att eliminera landets cirka 70 000 osteoporosbetingade frakturer årligen. De drabbar både män och kvinnor, men huvudsakligen äldre kvinnor.

I benskörhetsdebatten har det förekommit många utspel. I ett hävdas att bentäthetsmätare inte har införskaffats i Blekinge på grund av läkarnas revirtänkande och i ett annat hävdas att Landstingets målsättning ska vara att halvera benskörhetsproblemet.

Dessa utspel kan kanske betraktas som logiska misstag i debattens hetta, men kan inte stå oemotsagda!

Målet ska vara att eliminera benskörhetsproblemet totalt. Resursmässigt är det ett viktigt politiskt ansvar.

Bo Arnesjö (m), Ronneby

08 mars 2005

Störst trafikrisker för äldre

Under år 2004 omkom inte ett enda barn som fotgängare på det kommunala väg- och gatunätet. Kommunernas arbete att skydda barnen i trafiken har varit framgångsrikt, bland annat genom säkra skolvägar.

Äldre drabbas däremot. Av 28 omkomna fotgängare var 20 över 65 år. Ett skäl är att äldre ser och hör sämre.

Siffrorna över antalet omkomna cyklister är likartade. Av 16 omkomna cyklister var 10 över 65 år.

De stora riskgrupperna i tätortstrafiken är sålunda äldre fotgängare och cyklister. Kommunernas trafiksäkerhetsarbete måste inriktas på att skydda dem. Viktigt är en gatumiljö, som är tryggare för oskyddade trafikanter, och åtgärder mot äldres utsatthet i trafiken (inklusive användning av cykelhjälm).

Singelolyckor med bil i tätorter är vanliga och ökar. Av totalt 35 dödade bilförare och bilpassagerare omkom 22 i singelolyckor.

Landstingen och Kommunerna kan inte allena minska frekvensen av dessa olyckor, säger Sveriges Kommuner och Landsting. Det krävs både fysiska åtgärder och preventivt arbete på den lokala nivån i intimt samarbete med trafiksäkerhetsmyndigheter, pensionärsorganisationer och polisen. Totalt sett ökade antalet omkomna från 86 till 100 på det kommunernas väg- och gatunät. Den långsiktiga trenden är att antalet omkomna i tätortstrafiken minskar, fast alltför långsamt för äldre.

Här krävs väl en betydande aktivering, även i Blekinge?

Bo Arnesjö (m), Ronneby