Anförande vid allmänpolitisk debatt i Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge 16/6 2008.
Fru Ordförande, Landstingsledamöter och Åhörare!
Landstingets ekonomi står inför stora utmaningar.
Primärt i årets budgetarbete angav ekonomerna att det saknas över 270 miljoner kronor år 2009 och lika mycket därefter – i huvudsak vid Blekingesjukhuset.
Med Landstingets aktuella mål måste då antingen stora skattehöjningar eller kraftiga neddragningar göras om staten inte skjuter till betydande belopp.
Den ansträngda ekonomin beror på att vi lever längre och friskare på grund av:
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med minst hälften - både bland kvinnor och män
• att äldres funktionsnedsättningar minskat med 30 % och
• att medellivslängden ökar.
Därför krävs organisatoriska förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.
Vilket understryks ytterligare av:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga skillnader,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etc.).
Hälso- och sjukvårdens kostnader accelererar sålunda kraftigt – speciellt vid sjukhus.
Hälso- och sjukvården har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom - dock först vid symtom. Ju längre en sjukdom har fått utveckla sig innan dess desto dyrare blir de vårdinsatser som krävs på grund av en ökande sjukdomsbörda och komplexitet.
Det är nu hög tid att satsa stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt.
Även friska äldre ach andra riskgrupper bör därför genomgå regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med hjälp av alla till buds stående medel. Måhända på våra hälsotorg?
Vid resultat tydande på sjukdom eller förstadier därav bör läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs.
Vidare bör samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom.
Med dessa åtgärder kan de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till båtnad för andra behov.
Landstingets huvudsakliga strategiska vision bör sålunda vara:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning och epidemiologisk forskning för att identifiera de allra tidigaste stadierna av sjukdom
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• att ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.
Tänk om Blekinges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre.
Fru Ordförande, det sägs att tjat hjälper!
Bo Arnesjö (m)
15 juni 2008
13 juni 2008
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Interpellation till Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) angående
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Fetma (=BMI (body mass index) över 30) och dess följdsjukdomar ökar snabbt och drabbar nu nära 500000 svenska barn och vuxna.
Fetma kan bero på ärftliga faktorer som ökar känsligheten för livsstilsfaktorer (kost och motion) och sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer. All fetma – speciellt bukfetma – ökar risken för följdsjukdomar som diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, ledsjukdomar och cancer och har en negativ effekt på livskvaliteten och livslängden.
Förebyggande program har hittills bara haft övergående effekter. Nya strategier behöver därför tas fram för att nå ut med information om fetmans orsaker och risker i avsikt att förändra våra kostvanor och öka vår fysiska aktivitet. Så sker nu i Södra Sjukvårdsregionens regi.
Utvärderingar av olika behandlingsmetoder mot fetma visar:
• att rådgivning om förändrade kostvanor kan leda till en övergående viktreduktion - regelbunden motion kan bidra därtill, beteendeterapi likaså
• att ”Viktväktarmetoden” kan ge 10 % -ig viktminskning hos 20 % av dem som försöker
• att VLCD (”Very Low Calorie Diet”) ger större viktnedgång än vanlig lågenergikost
• att läkemedel (Xenical® eller Reductil®) ger förstärkt viktnedgång hos 25 % av patienterna
• att en lång rad alternativa medicinska metoder har tveksam effekt
• att en uppnådd viktminskning i regel inte består längre än något år
• att kirurgisk behandling vid svår fetma reducerar kroppsvikten med i genomsnitt drygt 25 procent i fem år och 16 procent i 10 år.
Av de kirurgiska metoder som tillämpas i Sverige ger ”Gastric Bypass - GBP” en betydligt större viktnedgång än icke-kirurgiska metoder. Mortaliteten vid det kirurgiska ingreppet är under en procent och operationskomplikationer sker hos upp till 15 procent. I 2 % krävs akut omoperation. Operationsmor-taliteten och komplikationsfrekvensen kan reduceras ytterligare om ingreppet sker laparoskopiskt – med så kallad titthålskirurgi.
Efter GBP har viktnedgången en påtaglig effekt på livskvaliteten och reducerar dessutom nyinsjuk-nandet i diabetes, hjärtinfarkt och slaganfall. Metoden är det mest effektiva sättet för mycket feta personer att långvarigt gå ner i vikt. På sikt minskar den också risken för att dö i förtid. Det sistnämnda visade den unika svenska SOS-studien, vars resultat nyligen presenterades vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning i Uppsala.
I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med svår fetma någon typ av fetmaoperation men operationsbehovet är mångdubbelt större. När det nu har visats att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster bör mer satsas på denna angelägna verksamhet.
Kirurgisk behandling vid svår fetma har sålunda en väl dokumenterad långvarig effekt på vikt, livs-kvalitet, sjuklighet och mortalitet. Den kirurgiska behandlingen ingår som ett led i att även eliminera andra riskfaktorer som bristfällig fysisk aktivitet, rökning, diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter.
Samhällets kostnader för fetma och fetmans följdsjukdomar är höga. Informationen om olika viktreducerande metoders kostnadseffektivitet är begränsad. De förebyggande metodernas kostnadseffektivitet kan inte heller beräknas. Vid behandling av fetma är kostnaden relativt låg för den viktnedgång som nås genom kostrådgivning, beteendeterapi, VLCD, kost med lågt energiinnehåll och kirurgisk behandling, men långt högre vid läkemedelsbehandling. Hälsoekonomiska studier pågår där man beräknar kostnadseffektiviteten utifrån minskning av sjuklighet, dödlighet eller förbättrad livskvalitet.
Den försämrade livskvaliteten hos personer med fetma avhänger delvis av omgivningens attityder. Ökad förståelse för hur fetma uppkommer och hur svårbehandlad den är kan minska fördomar mot personer med fetma såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i stort.
Vid Blekingesjukhuset i Karlshamn bedrivs en framgångsrik viktreducerande verksamhet. Flera viktreducerande metoder utnyttjas. Patienter med svår fetma (BMI >40) kan – när andra metoder sviktar – erbjudas öppen fetmakirurgi (GBP).
Riskerna vid detta ingrepp kan reduceras väsentligt med den skonsammare laparoskopiska GBP-tekniken (titthålskirurgi). En tillämpning av denna teknik kräver investeringar om 450 000 Kr och ökade driftskostnader per ingrepp (hos 60 – 90 patienter/år) om cirka 7 300 kr i jämförelse med öppna ingrepp. Dessa kostnader kan kompenseras genom kortare vårdtider och att verksamheten då kan utgöra en attraktiv remissinstans för utomlänspatienter.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge erbjuda den egna befolkningen och eventuella utomlänspatienter laparoskopisk fetmakirurgi med de ovan beskrivna små investeringarna och driftskostnadsökningarna?
Om inte vart ska aktuella patienter hänvända sig?
Bo Arnesjö (m),
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Fetma (=BMI (body mass index) över 30) och dess följdsjukdomar ökar snabbt och drabbar nu nära 500000 svenska barn och vuxna.
Fetma kan bero på ärftliga faktorer som ökar känsligheten för livsstilsfaktorer (kost och motion) och sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer. All fetma – speciellt bukfetma – ökar risken för följdsjukdomar som diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, ledsjukdomar och cancer och har en negativ effekt på livskvaliteten och livslängden.
Förebyggande program har hittills bara haft övergående effekter. Nya strategier behöver därför tas fram för att nå ut med information om fetmans orsaker och risker i avsikt att förändra våra kostvanor och öka vår fysiska aktivitet. Så sker nu i Södra Sjukvårdsregionens regi.
Utvärderingar av olika behandlingsmetoder mot fetma visar:
• att rådgivning om förändrade kostvanor kan leda till en övergående viktreduktion - regelbunden motion kan bidra därtill, beteendeterapi likaså
• att ”Viktväktarmetoden” kan ge 10 % -ig viktminskning hos 20 % av dem som försöker
• att VLCD (”Very Low Calorie Diet”) ger större viktnedgång än vanlig lågenergikost
• att läkemedel (Xenical® eller Reductil®) ger förstärkt viktnedgång hos 25 % av patienterna
• att en lång rad alternativa medicinska metoder har tveksam effekt
• att en uppnådd viktminskning i regel inte består längre än något år
• att kirurgisk behandling vid svår fetma reducerar kroppsvikten med i genomsnitt drygt 25 procent i fem år och 16 procent i 10 år.
Av de kirurgiska metoder som tillämpas i Sverige ger ”Gastric Bypass - GBP” en betydligt större viktnedgång än icke-kirurgiska metoder. Mortaliteten vid det kirurgiska ingreppet är under en procent och operationskomplikationer sker hos upp till 15 procent. I 2 % krävs akut omoperation. Operationsmor-taliteten och komplikationsfrekvensen kan reduceras ytterligare om ingreppet sker laparoskopiskt – med så kallad titthålskirurgi.
Efter GBP har viktnedgången en påtaglig effekt på livskvaliteten och reducerar dessutom nyinsjuk-nandet i diabetes, hjärtinfarkt och slaganfall. Metoden är det mest effektiva sättet för mycket feta personer att långvarigt gå ner i vikt. På sikt minskar den också risken för att dö i förtid. Det sistnämnda visade den unika svenska SOS-studien, vars resultat nyligen presenterades vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning i Uppsala.
I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med svår fetma någon typ av fetmaoperation men operationsbehovet är mångdubbelt större. När det nu har visats att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster bör mer satsas på denna angelägna verksamhet.
Kirurgisk behandling vid svår fetma har sålunda en väl dokumenterad långvarig effekt på vikt, livs-kvalitet, sjuklighet och mortalitet. Den kirurgiska behandlingen ingår som ett led i att även eliminera andra riskfaktorer som bristfällig fysisk aktivitet, rökning, diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter.
Samhällets kostnader för fetma och fetmans följdsjukdomar är höga. Informationen om olika viktreducerande metoders kostnadseffektivitet är begränsad. De förebyggande metodernas kostnadseffektivitet kan inte heller beräknas. Vid behandling av fetma är kostnaden relativt låg för den viktnedgång som nås genom kostrådgivning, beteendeterapi, VLCD, kost med lågt energiinnehåll och kirurgisk behandling, men långt högre vid läkemedelsbehandling. Hälsoekonomiska studier pågår där man beräknar kostnadseffektiviteten utifrån minskning av sjuklighet, dödlighet eller förbättrad livskvalitet.
Den försämrade livskvaliteten hos personer med fetma avhänger delvis av omgivningens attityder. Ökad förståelse för hur fetma uppkommer och hur svårbehandlad den är kan minska fördomar mot personer med fetma såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i stort.
Vid Blekingesjukhuset i Karlshamn bedrivs en framgångsrik viktreducerande verksamhet. Flera viktreducerande metoder utnyttjas. Patienter med svår fetma (BMI >40) kan – när andra metoder sviktar – erbjudas öppen fetmakirurgi (GBP).
Riskerna vid detta ingrepp kan reduceras väsentligt med den skonsammare laparoskopiska GBP-tekniken (titthålskirurgi). En tillämpning av denna teknik kräver investeringar om 450 000 Kr och ökade driftskostnader per ingrepp (hos 60 – 90 patienter/år) om cirka 7 300 kr i jämförelse med öppna ingrepp. Dessa kostnader kan kompenseras genom kortare vårdtider och att verksamheten då kan utgöra en attraktiv remissinstans för utomlänspatienter.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge erbjuda den egna befolkningen och eventuella utomlänspatienter laparoskopisk fetmakirurgi med de ovan beskrivna små investeringarna och driftskostnadsökningarna?
Om inte vart ska aktuella patienter hänvända sig?
Bo Arnesjö (m),
Ledamot av Landstingsfullmäktige
02 juni 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)