Motion till Fullmäktige Landstinget Blekinge angående:
Screening av pulsåderbråck i buken
Nyttan med screening för sådana pulsåderbråck överväger klart riskerna, enligt en ny studie från Linköpings universitet.
"Pulsåderbråck i buken, bukaortaaneurysm, drabbar drygt 5 procent av den manliga befolkningen över 65 år. I dag upptäcks de flesta fallen inte förrän bråcket spricker, och då är dödligheten omkring 75 procent. Därför har införande av allmän screening av äldre män för bukaortaaneurysm länge diskuterats. Förfarandet har införts i några landsting, bland annat Uppsala och Östergötland.
Nu visar en ny hälsoekonomisk analys att screening av män över 65 år för bukaortaaneurysm är en tydligt kostnadseffektiv åtgärd. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppgick enligt studien till 89 100 kronor, en i sammanhanget låg siffra. Ett ofta angett gränsvärde för kostnadseffektivitet är 500 000 kronor.
Undersökningen utgör en del av ett avhandlingsarbete av hälsoekonomen Martin Henriksson, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, Linköpings universitet. Han har undersökt kunskapsläget med hjälp av ett så kallat analytiskt ramverk som uppskattar kostnadseffektivitet och undersöker värdet av ytterligare forskning.
– För screening av bukaortaaneurysm är resultaten redan entydiga, värdet av ytterligare forskning är litet, säger Martin Henriksson."
Med anledning av det ovanstående anhålles om:
Att Landstinget Blekinge inför screening av pulsåderbråck i bukaorta hos äldre.
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
24 september 2007
20 september 2007
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Istället för att berika mjöl med folsyra föreslår Livsmedelsverket att alla kvinnor mellan 18 och 45 år ska få gratis folsyratabletter.
Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse 19 september 2007.
Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.
Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.
Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter.
Livsmedelsverket räknar med att antalet barn som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget föds varje år 20-25 barn med skadan.
Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att delta i Livsmedelsverkets gratisutdelning av folsyratab-letter till kvinnor i fertil ålder?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Istället för att berika mjöl med folsyra föreslår Livsmedelsverket att alla kvinnor mellan 18 och 45 år ska få gratis folsyratabletter.
Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse 19 september 2007.
Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.
Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.
Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter.
Livsmedelsverket räknar med att antalet barn som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget föds varje år 20-25 barn med skadan.
Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att delta i Livsmedelsverkets gratisutdelning av folsyratab-letter till kvinnor i fertil ålder?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
05 september 2007
Ensamhet – ett riskabelt tillstånd
Folkhälsoinstitutet har nyligen kartlagt hur vi svenskar upplever vårt hälsotillstånd. Ensamhet och isolering är vanligare än vi tror - hos kvinnor oftare än hos män och hos de äldsta påfallande ofta. Enligt psykologerna är gemenskap ett grundläggande mänskligt behov. Motsatsen är ensamhet och isolering.
Alla kan känna sig ensamma av och till. Ibland kan ensamheten vara smärtsam, pågå under lång tid och upplevas helt bottenlös. Då kan det vara svårt att på egen hand ta sig ur sin ensamhet, som inte alltid har med yttre omständigheter att göra.
Allas strävan att nå framgång gör att man ofta inte vill erkänna sin egen ensamhet. Det kan ibland kännas som om ingen förstår ens ensamhet även om de verkar lyssna. Ute blir man ofta ”förbisprungen” och ingen frågar efter vem man är eller hur man mår – man känner sig anonym och isolerad. Att då skapa relationer är svårt. Blygsel och tillbakadragenhet kan motverka.
Man kan drabbas av ensamhet under vissa perioder av livet som när man mister en nära anhörig eller vän eller när barnen flyttar ut. En livskris kan ge upphov till ensamhet, speciellt om den leder till att man får ta på sig ett ökat ansvar. En ensamhetskänsla kommer ofta sent i en sorgprocess, först när tankarna åter börjar centreras på det egna jaget.
Avsaknad av fysisk kontakt med andra kan ge ensamhet. Det kan då vara genant att berätta att man längtar efter en klapp på kinden, en kram eller att någon håller en i handen. Beröring är sålunda en viktig del av den känsla av gemenskap som man behöver.
Fastnar man i en ensamhetskänsla, som man inte bemästrar, eller känner man sig deprimerad bör man söka hjälp. Självhjälp eller hjälp av vänner och bekanta kan ibland hjälpa. Olika telefonjourer kan ge stöd och hjälp i krissituationer också om man bara behöver någon att prata med. De är bemannade dygnet runt och alla som ringer kan få vara anonyma. Sådana kontaktjourer drivs både i offentlig och ideell regi.
Ensamhet kan ge upphov till en riskabel känsla av brist på mening med livet. Ett engagemang i någon ideell organisation kan då skapa både mening och gemenskap. Många kan ge sådant stöd. Exempel är pensionärsorganisationerna, kyrkliga organisationer, Frälsningsarmén, Röda Korset eller Rädda Barnen. Kommuner och landsting har börjat engagera sig inte minst som koordinerande instanser och ekonomiska garanter.
Ensamhet och isolering kan hänga samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression, demens, förvirring, fysiska och psykiska handikapp eller social fobi är tillstånd som kan leda till att man isolerar sig. Sådana tillstånd kan också initieras och förvärras av ensamhet och isolering. Det finns hjälp att få om ensamheten bli smärtsam eller håller i sig.
Vid ihållande ensamhet ska primärvården kontaktas tidigt! Många hjärnforskare anser nämligen att ensamhet i sig kan ha en negativ inverkan på hjärnans system för så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Åldersrelaterade hjärnförändringar kan då göra oss speciellt känsliga för de skadliga effekterna av ensamhet. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att hjärnans reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Ensamhet och isolering borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Den så kallade kvarboendeprincipen för äldre borde kanske skrotas eftersom den kan ge upphov till riskabel ensamhet och isolering. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
Alla kan känna sig ensamma av och till. Ibland kan ensamheten vara smärtsam, pågå under lång tid och upplevas helt bottenlös. Då kan det vara svårt att på egen hand ta sig ur sin ensamhet, som inte alltid har med yttre omständigheter att göra.
Allas strävan att nå framgång gör att man ofta inte vill erkänna sin egen ensamhet. Det kan ibland kännas som om ingen förstår ens ensamhet även om de verkar lyssna. Ute blir man ofta ”förbisprungen” och ingen frågar efter vem man är eller hur man mår – man känner sig anonym och isolerad. Att då skapa relationer är svårt. Blygsel och tillbakadragenhet kan motverka.
Man kan drabbas av ensamhet under vissa perioder av livet som när man mister en nära anhörig eller vän eller när barnen flyttar ut. En livskris kan ge upphov till ensamhet, speciellt om den leder till att man får ta på sig ett ökat ansvar. En ensamhetskänsla kommer ofta sent i en sorgprocess, först när tankarna åter börjar centreras på det egna jaget.
Avsaknad av fysisk kontakt med andra kan ge ensamhet. Det kan då vara genant att berätta att man längtar efter en klapp på kinden, en kram eller att någon håller en i handen. Beröring är sålunda en viktig del av den känsla av gemenskap som man behöver.
Fastnar man i en ensamhetskänsla, som man inte bemästrar, eller känner man sig deprimerad bör man söka hjälp. Självhjälp eller hjälp av vänner och bekanta kan ibland hjälpa. Olika telefonjourer kan ge stöd och hjälp i krissituationer också om man bara behöver någon att prata med. De är bemannade dygnet runt och alla som ringer kan få vara anonyma. Sådana kontaktjourer drivs både i offentlig och ideell regi.
Ensamhet kan ge upphov till en riskabel känsla av brist på mening med livet. Ett engagemang i någon ideell organisation kan då skapa både mening och gemenskap. Många kan ge sådant stöd. Exempel är pensionärsorganisationerna, kyrkliga organisationer, Frälsningsarmén, Röda Korset eller Rädda Barnen. Kommuner och landsting har börjat engagera sig inte minst som koordinerande instanser och ekonomiska garanter.
Ensamhet och isolering kan hänga samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression, demens, förvirring, fysiska och psykiska handikapp eller social fobi är tillstånd som kan leda till att man isolerar sig. Sådana tillstånd kan också initieras och förvärras av ensamhet och isolering. Det finns hjälp att få om ensamheten bli smärtsam eller håller i sig.
Vid ihållande ensamhet ska primärvården kontaktas tidigt! Många hjärnforskare anser nämligen att ensamhet i sig kan ha en negativ inverkan på hjärnans system för så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Åldersrelaterade hjärnförändringar kan då göra oss speciellt känsliga för de skadliga effekterna av ensamhet. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att hjärnans reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Ensamhet och isolering borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Den så kallade kvarboendeprincipen för äldre borde kanske skrotas eftersom den kan ge upphov till riskabel ensamhet och isolering. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
03 september 2007
Landstinget Blekinges hantering av regeringens extraanslag till psykiatrin åren 2005-2006 (Miltonpengarna).
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge:
Regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av Nationell psykiatrisamordning, ledd av Anders Milton, har följts upp av Socialstyrelsen som nu lämnat sin slutrapport till regeringen. Sammanlagt har 700 miljoner betalats ut under 2005 och 2006, främst till kommuner och landsting.
Med hänvisning till en debattartikel i Dagens Nyheter 1 augusti 2007 anhålles om svar på följande frågeställningar:
1. Har de s. k. Miltonpengarna kommit oss blekingar till del? I så fall hur?
2. Har eventuella anslag sökts och utnyttjats i samarbete mellan Blekinges kommuner och landsting eventuellt inom ramen för samarbetsorganet PSVO.
3. Vilka effekter av anslagen kan förväntas?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.
Regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av Nationell psykiatrisamordning, ledd av Anders Milton, har följts upp av Socialstyrelsen som nu lämnat sin slutrapport till regeringen. Sammanlagt har 700 miljoner betalats ut under 2005 och 2006, främst till kommuner och landsting.
Med hänvisning till en debattartikel i Dagens Nyheter 1 augusti 2007 anhålles om svar på följande frågeställningar:
1. Har de s. k. Miltonpengarna kommit oss blekingar till del? I så fall hur?
2. Har eventuella anslag sökts och utnyttjats i samarbete mellan Blekinges kommuner och landsting eventuellt inom ramen för samarbetsorganet PSVO.
3. Vilka effekter av anslagen kan förväntas?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.
02 september 2007
Lagringstid för vårddokument inom Landstinget Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge
Efter flera hänvändelser från flera representanter för blekingebefolkningen förefaller lagringstiderna för journaluppgifter alltför korta inom såväl primär- som sekundärvården i Blekinge. Om man - till exempel - önskar hämta fram uppgifter för förnyelse av olika former av intyg, medicineringar, vaccinationer etcetera anges att de gamla journalerna icke är tillgängliga, speciellt efter att datoriserade journaler har införts.
Anhåller därför om svar på följande frågeställningar:
Hur länge sparas journalerna och annan dokumentation rörande enskilda patienter inom Landstinget Blekinge?
Innebär datoriseringen av patientdokumentationen att gamla journalhandlingar m. m. har gått till spillo?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Efter flera hänvändelser från flera representanter för blekingebefolkningen förefaller lagringstiderna för journaluppgifter alltför korta inom såväl primär- som sekundärvården i Blekinge. Om man - till exempel - önskar hämta fram uppgifter för förnyelse av olika former av intyg, medicineringar, vaccinationer etcetera anges att de gamla journalerna icke är tillgängliga, speciellt efter att datoriserade journaler har införts.
Anhåller därför om svar på följande frågeställningar:
Hur länge sparas journalerna och annan dokumentation rörande enskilda patienter inom Landstinget Blekinge?
Innebär datoriseringen av patientdokumentationen att gamla journalhandlingar m. m. har gått till spillo?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Läkarbemanningen inom primärvården i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge
Läkarbemanningen vid såväl privata som offentliga primärvårdsenheter i Blekinge anses prekär. Sålunda anges i lokalpressen – till exempel - att endast 3,2 tjänster är besatta vid Hälsocentrum i Ronneby. En likartad situation anses föreligga vid den privata verksamheten i Ronneby.
Anhåller om svar på följande frågeställningar:
Hur är läkarbemanningssituationen – speciellt vad rör specialister i allmänmedicin - inom både den privata och offentliga primärvården i Blekinge.
Vilka rekryteringsåtgärder har vidtagits och behöver vidtas för att förbättra läkarbemanningen?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Läkarbemanningen vid såväl privata som offentliga primärvårdsenheter i Blekinge anses prekär. Sålunda anges i lokalpressen – till exempel - att endast 3,2 tjänster är besatta vid Hälsocentrum i Ronneby. En likartad situation anses föreligga vid den privata verksamheten i Ronneby.
Anhåller om svar på följande frågeställningar:
Hur är läkarbemanningssituationen – speciellt vad rör specialister i allmänmedicin - inom både den privata och offentliga primärvården i Blekinge.
Vilka rekryteringsåtgärder har vidtagits och behöver vidtas för att förbättra läkarbemanningen?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Akuta larm via mobiltelefon i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge
Allt fler blekingar och gäster i Blekinge har ersatt fast telefonförbindelse med mobiltelefon. En sådan tingens ordning innebär en snabbare och bättre larmfunktion vid sjukdom och olycksfall.
Mobiltelefontäckning saknas emellertid i stora delar av Blekinge – speciellt vid kusten och i landskapets norra delar.
Vad gör Landstinget Blekinge för att råda bot på denna riskabla glesbygdsdiskriminering?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Allt fler blekingar och gäster i Blekinge har ersatt fast telefonförbindelse med mobiltelefon. En sådan tingens ordning innebär en snabbare och bättre larmfunktion vid sjukdom och olycksfall.
Mobiltelefontäckning saknas emellertid i stora delar av Blekinge – speciellt vid kusten och i landskapets norra delar.
Vad gör Landstinget Blekinge för att råda bot på denna riskabla glesbygdsdiskriminering?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)