Nyttan av en metod inom vård och omsorg fastställs i jämförande kliniska studier. Resultaten presenteras som ett genomsnitt hos de jämförda patientgrupperna. Nyttan kan dock variera betydligt inom grupperna. Att anpassa en behandlingsmetod till en enskild individ kräver därför kunskap om variationerna, klinisk erfarenhet och skicklighet – inom medicinen kallad läkekonst.
Att avgöra om en behandlingsmetod är effektiv kräver sålunda statistiska jämförelser mellan stora, slumpmässigt utvalda, jämförbara patientgrupper. Ju fler som ingår i grupperna desto säkrare resultat. Resultaten brukar kallas evidens (bevis) och utnyttjas i evidensbaserade riktlinjer bland annat utgivna av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Men i vården och omsorgen är det inte grupper som behandlas utan individer. Genomsnittliga kliniska forskningsresultat kan inte sällan dölja viktiga skillnader mellan de ingående gruppernas individer. När resultaten tillämpas i praktiken är det därför inte alltid självklart att behandlingsmetoden gör samma nytta hos alla.
Avvikelser i undergrupper måste i så fall bekräftas i nya studier innan de kan anses tillförlitliga. Det säger Olof Nyrén, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, och ledamot av SBU´s råd. Ibland finns det till och med undergrupper där en testad behandlingsmetod har sämre eller skadlig effekt.
Att individer svarar olika på samma behandling kan förklaras av psykologiska faktorer och biologiska variationer. Patienter med lika besvär kan ha olika sjukdomsprocesser och därför svara olika. De kan också ha genetiska skillnader, andra sjukdomar eller ett sjukdomsförlopp som ger upphov till individuell variation.
Varje enskild patient kan sålunda ha påverkansfaktorer som läkaren måste försöka väga samman till en helhet. Det är oftast omöjligt att hitta bevis för varje tänkbar kombination av dem. Pusselbitarna finns, men att lägga pusslet med full hänsyn till varje patient kallas evidensbaserad läkekonst. Individualisering kan dock till stor del också ske på vetenskaplig grund. Variationerna kan ju mätas.
Ska behandlingen av en enskild patient utformas på något annat sätt än det evidensbaserat bästa, bör det finnas goda skäl. Om generella riktlinjer alltid ska vara fullt tillämpliga måste de bygga på flera studier som kompletterar varandra och som har lagts upp på flera olika sätt.
Det är sålunda lätt att förstå att vården och omsorgen skulle bli ineffektiv om den utarmades på behandlingsalternativ och om enbart de metoder som fungerar för majoriteten av patienter fanns att tillgå. Det måste alltid finnas möjlighet att skräddarsy behandling utifrån individuella variationer och behov. Vården och omsorgen behöver evidens, och vi behöver evidensbaserad vård - inte evidensdikterad, säger Olof Nyrén.
Detta viktiga budskap går till de många politiker, administratörer med flera, som tycks ha övertro på utfärdade nationella riktlinjer inom vården och omsorgen. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
17 april 2008
15 april 2008
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Motion till Fullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Urin- och avföringsinkontinens, som sannolikt är något av det värsta man kan råka ut för, är ett stort folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Fler än tio procent av kvinnorna beräknas lida av inkontinens redan i 40 årsåldern. Inkontinens bland män diskuteras inte lika mycket, men mörkertalet är sannolikt stort - speciellt bland äldre män.
Enligt så kallade kvalificerade skattningar skulle kostnaderna för inkontinensvården i Blekinge kunna uppgå till 100 - 200 miljoner kronor per år, varav 25 – 50 miljoner kronor för blöjor och andra inkontinenshjälpmedel.
Förenklad operationsteknik har förvisso hjälpt allt fler patienter, men det stora flertalet förblir utan hjälp och då i fortsatt behov av inkontinenshjälpmedel av skilda slag.
Enligt en statistik från Stockholms Läns Landsting fick 48 100 personer inkontinensartiklar under ett år 2006 – 2007, varav 2/3 kvinnor. Ett effektivt förebyggande arbete skulle förmodligen ha kunnat hindra eller lindra den besvärliga situationen hos en betydligt större andel av dessa patienter.
Förutom det personliga lidandet och samhällets kostnader, förorsakar inkontinenshjälpmedlen stora sophanterings- och miljöproblem. I hela Sverige närmare bestämt ett sopberg på sammanlagt över 5000 ton vuxenblöjor, inkontinensbyxor, urinpåsar med mera. Dessa artiklar innehåller bland annat plaster, som kan ge upphov till miljöfarliga utsläpp (Kemi & Miljö AB (Beställningsuppdrag från Ekologisk Hållbar Upphandling)).
I Blekinge finns det inkontinens- och stomiterapeuter vid sjukhus. De har i regel en grundutbildning som barnmorska, läkare eller sjuksköterska och behandlar både kvinnor och män. I Sverige finns totalt 250-300 yrkesverksamma sådana terapeuter. De bistår patienter med blåsträning, hjälpmedelsrådgiv-ning, undervisning, bäckenbottenmuskelträning och undervisar i elektrostimulering för att mildra eller förhindra inkontinensen.
Inkontinensterapeuter medverkar sålunda till att minska det personliga lidandet, förbättra miljön och till att förbättra sjukvårdens ekonomi. Utbildning inom området bedrivs vid Göteborgs universitet. En sådan utbildning behövs även i Södra sjukvårdsregionen.
Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge föreslås besluta:
• att verka för utbildning för inkontinensterapeuter i Södra Sjukvårdsregionen.
• att kartlägga behovet av inkontinensvård hos kvinnor och män i Blekinge.
• att etablera samarbete inom inkontinensvården med Blekinges primärkommuner och handikapporganisationer inklusive upphandling av inkontinenshjälpmedel.
• att satsa på förebyggande arbete.
• att verka för användning av miljövänliga inkontinensartiklar.
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Landstingsfullmäktige
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Urin- och avföringsinkontinens, som sannolikt är något av det värsta man kan råka ut för, är ett stort folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Fler än tio procent av kvinnorna beräknas lida av inkontinens redan i 40 årsåldern. Inkontinens bland män diskuteras inte lika mycket, men mörkertalet är sannolikt stort - speciellt bland äldre män.
Enligt så kallade kvalificerade skattningar skulle kostnaderna för inkontinensvården i Blekinge kunna uppgå till 100 - 200 miljoner kronor per år, varav 25 – 50 miljoner kronor för blöjor och andra inkontinenshjälpmedel.
Förenklad operationsteknik har förvisso hjälpt allt fler patienter, men det stora flertalet förblir utan hjälp och då i fortsatt behov av inkontinenshjälpmedel av skilda slag.
Enligt en statistik från Stockholms Läns Landsting fick 48 100 personer inkontinensartiklar under ett år 2006 – 2007, varav 2/3 kvinnor. Ett effektivt förebyggande arbete skulle förmodligen ha kunnat hindra eller lindra den besvärliga situationen hos en betydligt större andel av dessa patienter.
Förutom det personliga lidandet och samhällets kostnader, förorsakar inkontinenshjälpmedlen stora sophanterings- och miljöproblem. I hela Sverige närmare bestämt ett sopberg på sammanlagt över 5000 ton vuxenblöjor, inkontinensbyxor, urinpåsar med mera. Dessa artiklar innehåller bland annat plaster, som kan ge upphov till miljöfarliga utsläpp (Kemi & Miljö AB (Beställningsuppdrag från Ekologisk Hållbar Upphandling)).
I Blekinge finns det inkontinens- och stomiterapeuter vid sjukhus. De har i regel en grundutbildning som barnmorska, läkare eller sjuksköterska och behandlar både kvinnor och män. I Sverige finns totalt 250-300 yrkesverksamma sådana terapeuter. De bistår patienter med blåsträning, hjälpmedelsrådgiv-ning, undervisning, bäckenbottenmuskelträning och undervisar i elektrostimulering för att mildra eller förhindra inkontinensen.
Inkontinensterapeuter medverkar sålunda till att minska det personliga lidandet, förbättra miljön och till att förbättra sjukvårdens ekonomi. Utbildning inom området bedrivs vid Göteborgs universitet. En sådan utbildning behövs även i Södra sjukvårdsregionen.
Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge föreslås besluta:
• att verka för utbildning för inkontinensterapeuter i Södra Sjukvårdsregionen.
• att kartlägga behovet av inkontinensvård hos kvinnor och män i Blekinge.
• att etablera samarbete inom inkontinensvården med Blekinges primärkommuner och handikapporganisationer inklusive upphandling av inkontinenshjälpmedel.
• att satsa på förebyggande arbete.
• att verka för användning av miljövänliga inkontinensartiklar.
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Landstingsfullmäktige
13 april 2008
M tappar pensionärernas stöd
Från SvD.se Nyheter Politik (Sifo)
"Regeringsalliansen knaprar in på oppositionens försprång i den svenska väljaropinionen. På bara två månader har gapet minskat från 19,4 till 13,5 procentenheter, visar SvD/Sifos väljarbarometer för april. Samtidigt tappar moderaterna bland de äldsta väljarna.
Missnöjda pensionärer måste fås på bättre humör
Lagom till tisdagens vårproposition får de borgerliga viss uppmuntran av väljarna. Tillsammans får de fyra allianspartierna 41,2 procent medan den rödgröna oppositionen lockar 54,7 procent av väljarna. Skillnaden mellan blocken är alltså fortfarande stor, men trenden är tydlig – sakta men säkert minskar klyftan."
"Regeringsalliansen knaprar in på oppositionens försprång i den svenska väljaropinionen. På bara två månader har gapet minskat från 19,4 till 13,5 procentenheter, visar SvD/Sifos väljarbarometer för april. Samtidigt tappar moderaterna bland de äldsta väljarna.
Missnöjda pensionärer måste fås på bättre humör
Lagom till tisdagens vårproposition får de borgerliga viss uppmuntran av väljarna. Tillsammans får de fyra allianspartierna 41,2 procent medan den rödgröna oppositionen lockar 54,7 procent av väljarna. Skillnaden mellan blocken är alltså fortfarande stor, men trenden är tydlig – sakta men säkert minskar klyftan."
12 april 2008
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Riskbruk av alkohol är en gråzon mellan bruk och missbruk. Där finns cirka 800000svenskar.
Ett riskbruk syns inte utåt, som ett missbruk. Det kan handla om lite för många ”after work” eller obligatorisk helgsprit i ett vanligt hem. Men man blir riskbrukare när kroppen får mer än vad den tål i längden. Livsstilen gör att man kan hamna i ett riskbruk, ibland tillfälligt, ibland för en längre tid.
Riskbruk orsakar samhället stora kostnader och innebär ett lidande för den enskilda individen. En riskbrukare kostar också sin arbetsgivare mer genom korttidsfrånvaro, så kallade ”dagen efter-effekter” och olyckor.
Riskbruk går att hejda, med enkla medel. Men många i hälso- och sjukvården tycker att det är svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visar att det fortfarande är vanligare att patienter får frågor om tobaksvanor än om alko-holvanor när de går till vårdcentralen.
Hela primärvården borde utbildas i metoder för att upptäcka riskbruk och motivera envar pati-ent att själv fatta beslut om att ändra sina vanor. Metoderna är bevisat effektiva, men skillna-derna mellan hur långt landstingen har kommit är stora när det gäller utbildning av personal och användning av metoder.
Anhåller om svar på följande frågeställning:
Hur långt har utvecklingen av primärvården kommit för att tidigt upptäcka och be-handla patienter med riskfyllda alkoholvanor i Blekinge?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Riskbruk av alkohol är en gråzon mellan bruk och missbruk. Där finns cirka 800000svenskar.
Ett riskbruk syns inte utåt, som ett missbruk. Det kan handla om lite för många ”after work” eller obligatorisk helgsprit i ett vanligt hem. Men man blir riskbrukare när kroppen får mer än vad den tål i längden. Livsstilen gör att man kan hamna i ett riskbruk, ibland tillfälligt, ibland för en längre tid.
Riskbruk orsakar samhället stora kostnader och innebär ett lidande för den enskilda individen. En riskbrukare kostar också sin arbetsgivare mer genom korttidsfrånvaro, så kallade ”dagen efter-effekter” och olyckor.
Riskbruk går att hejda, med enkla medel. Men många i hälso- och sjukvården tycker att det är svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visar att det fortfarande är vanligare att patienter får frågor om tobaksvanor än om alko-holvanor när de går till vårdcentralen.
Hela primärvården borde utbildas i metoder för att upptäcka riskbruk och motivera envar pati-ent att själv fatta beslut om att ändra sina vanor. Metoderna är bevisat effektiva, men skillna-derna mellan hur långt landstingen har kommit är stora när det gäller utbildning av personal och användning av metoder.
Anhåller om svar på följande frågeställning:
Hur långt har utvecklingen av primärvården kommit för att tidigt upptäcka och be-handla patienter med riskfyllda alkoholvanor i Blekinge?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge
02 april 2008
Bättre ekonomi för landets äldre
Tack, Astrid Adholm, för tungt vägande insändare/debattinlägg i BLT och Sydöstran beträffande ”fattigpensionärernas” utsatta ekonomiska situation. Du tolkar en förstämning i pensionärsleden.
På Moderaternas kommunala rikskonferens i mars var tongångarna däremot positiva. Statsminis-tern och ordföranden i socialförsäkringsutskottet redogjorde där för moderaternas och regeringens nya satsningar på välfärden.
Regeringens primära mål efter maktövertagandet var att bekämpa utanförskapet. Nu är 164 000 färre i utanförskap, arbetslösheten låg och sysselsättningsnivån rekordhög.
Rådande arbetskraftbrist motverkas bland annat av ett jobbskatteavdrag för äldre över 65 år. Det motsvarar hela arbetsinkomsten upp till 73 400 kr, 20 % mellan 73 400 – 111 400 kr och 3,3 % mellan 111 400 – 287 000 kr. Avdraget blir högst 86 400 kronor.
Pensionsreformen ska bestå – såväl alliansen som (s) står bakom den. Den är ett fördelningssystem där dagens yrkesaktiva betalar för dagens pensionärer och morgondagens yrkesaktiva för morgondagens pensionärer. AP-fonderna är endast en buffert att användas vid dåliga tider.
Pensionerna följsamhetsindexeras - de följer inkomstindex - dock med ett avdrag på 1,6 % för att ge yngre pensionärer ett visst förskott. Tidigare ATP och garantipensionen ökar fortsatt i takt med prisbasbeloppet. Genom att fler bidrar till ett högre inkomstindex har följsamhetsindexeringen hittills inneburit en större ökning av de allmänna pensionerna än prisbasbeloppet! Men ju äldre vi blir desto mer halkar vi efter. De äldsta ensamstående kvinnorna med enbart garantipension med eller utan låg ATP är allra fattigast!
I Sverige har 200 000 personer enbart garantipension, 600 000 både garanti- och inkomstpension och nära en miljon enbart inkomstbaserad pension.
En pensionär som tidigare arbetat heltid hade omkring 12 000 kronor i månaden i allmän pension 2007. Den skrivs upp med följsamhetsindex och ökar 2,8 % eller 4 200 kronor på årsbasis 2008. En ensamstående pensionär med endast garantipension fick 7300 kronor i månaden 2007. Beloppet skrivs upp med 1,7 % eller 1500 kronor på årsbasis 2008.
Regeringens pensions- och skattepolitik innebär sålunda ett oförändrat pensionssystem. Taket för bostadstillägget har höjts till 5 000 kronor i månaden och kommer att höjas ytterligare under mandatperioden. Pensionärerna gynnas mer än andra av slopad fastighets- och förmögenhetsskatt. Jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgiften är extra gynnsam för äldre över 65 år.
Fler i arbete ger bättre resurser till vård och omsorg. Därför kan äldrepolitiken omfatta en kraftfull satsning på ökad tillgänglighet till vård och omsorg, stöd till utvecklingen av boenden, stöd för anhöriga, stöd till mångfald och valfrihet, stöd till utveckling av demensvården, stöd till forskning om äldre och åldrande jämte stimulans till utveckling av nya hjälpmedel.
Satsningarna kan även omfatta stimulansbidrag till kommuner och landsting genom att 1,35 miljarder kronor per år satsas på bättre läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, bättre demensvård, rehabilitering, kost- och näringslära samt stark fokusering på det sociala innehållet i vården och omsorgen. Vidare, investeringsstöd på 500 miljoner kr för mellanboendeformer enligt äldreboendedelegations förslag. Äldreomsorgen får dessutom 300 miljoner kr för en fritt-val-reform inom omsorgen, hemtjänsten och särskilda boenden samt en värdighetsgaranti.
Till yttermera visso utreds nu en framtida höjning av garantipensionen för de allra fattigaste pensionärerna. Kostnaden för en höjning, med samma fördelningsprofil som nu, är 0,82 basbelopp och 0,96 basbelopp för gifta respektive ensamstående (se Diagram från Försäkringskassan). Det skulle kräva en betydande proportionell höjning av statens totala garantipensionsbelopp, som idag omfattar 19,6 miljarder kr.
Bästa Astrid Adholm! Hav förtröstan! Framtiden för oss pensionärer ser inte riktigt lika mörk ut som Du beskriver. Men Rom byggdes inte på en dag!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
På Moderaternas kommunala rikskonferens i mars var tongångarna däremot positiva. Statsminis-tern och ordföranden i socialförsäkringsutskottet redogjorde där för moderaternas och regeringens nya satsningar på välfärden.
Regeringens primära mål efter maktövertagandet var att bekämpa utanförskapet. Nu är 164 000 färre i utanförskap, arbetslösheten låg och sysselsättningsnivån rekordhög.
Rådande arbetskraftbrist motverkas bland annat av ett jobbskatteavdrag för äldre över 65 år. Det motsvarar hela arbetsinkomsten upp till 73 400 kr, 20 % mellan 73 400 – 111 400 kr och 3,3 % mellan 111 400 – 287 000 kr. Avdraget blir högst 86 400 kronor.
Pensionsreformen ska bestå – såväl alliansen som (s) står bakom den. Den är ett fördelningssystem där dagens yrkesaktiva betalar för dagens pensionärer och morgondagens yrkesaktiva för morgondagens pensionärer. AP-fonderna är endast en buffert att användas vid dåliga tider.
Pensionerna följsamhetsindexeras - de följer inkomstindex - dock med ett avdrag på 1,6 % för att ge yngre pensionärer ett visst förskott. Tidigare ATP och garantipensionen ökar fortsatt i takt med prisbasbeloppet. Genom att fler bidrar till ett högre inkomstindex har följsamhetsindexeringen hittills inneburit en större ökning av de allmänna pensionerna än prisbasbeloppet! Men ju äldre vi blir desto mer halkar vi efter. De äldsta ensamstående kvinnorna med enbart garantipension med eller utan låg ATP är allra fattigast!
I Sverige har 200 000 personer enbart garantipension, 600 000 både garanti- och inkomstpension och nära en miljon enbart inkomstbaserad pension.
En pensionär som tidigare arbetat heltid hade omkring 12 000 kronor i månaden i allmän pension 2007. Den skrivs upp med följsamhetsindex och ökar 2,8 % eller 4 200 kronor på årsbasis 2008. En ensamstående pensionär med endast garantipension fick 7300 kronor i månaden 2007. Beloppet skrivs upp med 1,7 % eller 1500 kronor på årsbasis 2008.
Regeringens pensions- och skattepolitik innebär sålunda ett oförändrat pensionssystem. Taket för bostadstillägget har höjts till 5 000 kronor i månaden och kommer att höjas ytterligare under mandatperioden. Pensionärerna gynnas mer än andra av slopad fastighets- och förmögenhetsskatt. Jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgiften är extra gynnsam för äldre över 65 år.
Fler i arbete ger bättre resurser till vård och omsorg. Därför kan äldrepolitiken omfatta en kraftfull satsning på ökad tillgänglighet till vård och omsorg, stöd till utvecklingen av boenden, stöd för anhöriga, stöd till mångfald och valfrihet, stöd till utveckling av demensvården, stöd till forskning om äldre och åldrande jämte stimulans till utveckling av nya hjälpmedel.
Satsningarna kan även omfatta stimulansbidrag till kommuner och landsting genom att 1,35 miljarder kronor per år satsas på bättre läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, bättre demensvård, rehabilitering, kost- och näringslära samt stark fokusering på det sociala innehållet i vården och omsorgen. Vidare, investeringsstöd på 500 miljoner kr för mellanboendeformer enligt äldreboendedelegations förslag. Äldreomsorgen får dessutom 300 miljoner kr för en fritt-val-reform inom omsorgen, hemtjänsten och särskilda boenden samt en värdighetsgaranti.
Till yttermera visso utreds nu en framtida höjning av garantipensionen för de allra fattigaste pensionärerna. Kostnaden för en höjning, med samma fördelningsprofil som nu, är 0,82 basbelopp och 0,96 basbelopp för gifta respektive ensamstående (se Diagram från Försäkringskassan). Det skulle kräva en betydande proportionell höjning av statens totala garantipensionsbelopp, som idag omfattar 19,6 miljarder kr.
Bästa Astrid Adholm! Hav förtröstan! Framtiden för oss pensionärer ser inte riktigt lika mörk ut som Du beskriver. Men Rom byggdes inte på en dag!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)