EU prioriterar nu kampen mot undernäring hos äldre. Vi svenskar har halkat efter. Drygt 20 procent av intagna på sjukhus lider av undernäring. Vid äldreboenden är situationen ännu värre. Där är omkring 60 procent av de boende undernärda eller riskerar att bli det. Mätningar på Nutrition Day varje år, redovisades på årets läkarstämma. Siffrorna är alarmerande, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition i Uppsala.
– Cirka 30 procent av alla svenskar över 70 år är undernärda eller riskerar att bli det. Andelen undernärda är högst på äldreboenden och sjukhus. Det flesta undernärda bor dock i hemmet, vilket gör det svårt att nå dem. Många läggs in på sjukhus någon gång per år. Då, men helst innan, kan undernäring uppdagas och behandlas.
Att identifiera och behandla undernäring prioriteras dock inte på svenska sjukhus. En enkät bland läkare, sjuksköterskor och dietister visar att de flesta är medvetna om vad som bör göras, men att detta sällan görs. Patienternas näringstillstånd vid inskrivning bedöms sällan och en beräkning av de undernärdas näringsbehov bara i 30 procent av fallen.
Ett hinder för förbättringar är okunskap. Det finns en bristande insikt om problemet - från klinik- och sjukhusledningar till politiska beslutsfattare. Låg prioritering kan också grundas på att det handlar om äldre som ändå snart ska dö. Stora studier visar dock att man med enkla nutritionsmetoder avsevärt kan förbättra patienternas funktion och välbefinnande. Det handlar om att få åldras med värdighet!
I oktober 2008 beslöt EU-parlamentet att göra kampen mot undernäring till ett prioriterat hälsopolitiskt mål för den kommande mandatperioden, jämsides med kampen mot fetma.
ESPEN, det europeiska sällskapet för klinisk nutrition, har i år startat en europeisk aktionsplan. Ett av målen är att få in nutrition i grundutbildningen för all vårdpersonal. Alla intagna patienter ska genomgå nutritionsscreening och nutritionsackreditering ska bli ett krav för alla vårdinrättningar.
Flera europeiska länder har nu lyft frågan till rikspolitisk nivå. Sverige släpar efter och inte minst Blekinge. Socialstyrelsen efterlyser ett initiativ från regeringen, landstingen och kommunerna. En nationell handlingsplan mot undernäring efterlyses också. Däri bör man åter ta upp utbildning, rekommendationer och att göra nutrition till en medicinsk specialitet. Vidare bör alla intagna patienter genomgå nutritionsscreening.
Det handlar om att få åldras med värdighet, säger professor Cederholm.
Borgerliga förslag om intimt kost- och nutritionssamarbete mellan alla kommunerna och landstinget i Blekinge bör väl inte längre avslås. Eller hur – hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S).
Bo Arnesjö (M),
Ledamot av Landstingsstyrelsen och vice ordföranden i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
27 november 2009
Ungdomsarbetslösheten - en ytterligare allvarlig valfråga 2010
Den 27 november träffas EU:s ungdomsministrar i Bryssel för att anta ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska EU-samarbetet mellan 2010 och 2018.
I den nya samarbetsramen anges övergripande mål, prioriteringar, arbetsmetoder och uppföljningssystem. De övergripande målen för samarbetet ska vara att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar inom utbildning och på arbetsmarknaden, och att främja aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet.
Innan beslutet fattades hölls omfattande samråd med ungdomar och ungdomsorganisationer, och en strukturerad dialog kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del i samarbetet.
– Jag är glad över att vi under det svenska ordförandeskapet kommer att lyckas nå en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett nytt långsiktigt ramverk för ungdomspolitiskt samarbete. Vi tror att detta nya ramverk kommer att stärka och förbättra det europeiska samarbetet och göra det möjligt att åstadkomma mer konkreta resultat. Det är mycket viktigt att vi investerar i ungdomen, inte bara för deras egen skull utan också för att uppnå hållbar utveckling och tillväxt inom EU, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska krisen, säger Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
– Ungdomarna är en värdefull tillgång för Europa – de är vår framtid och vi är skyldiga att så mycket som möjligt förebereda dem för de utmaningar som väntar dem. Grundat på kommissionens förslag från april i år om en ny EU-strategi för ungdomar, kommer rådet den 27 november att anta ett nytt ramverk för EU-samarbete på det ungdomspolitiska området. Den nya ramen ska ange grunden för det politiska samarbetet med ungdomsfrågor för det närmaste decenniet och på de områden som påverkar ungdomar mest: utbildning, sysselsättning, kreativitet och entreprenörskap, social delaktighet, hälsa och idrott, medborgardeltagande och frivilligarbete. Det här är verkligen goda nyheter för ungdomarna – och för Europas framtid, säger Maroš Šefčovič, EU-kommissionär för utbildning, kultur och ungdom.
– Det här ramverket är ett viktigt steg mot en integrerad ungdomspolitik. Vi stödjer en sektorsövergripande ungdomspolitisk strategi, med tydlig åtskillnad mellan å ena sidan initiativ från ungdomsministrarna och å andra sidan sektorsövergripande initiativ på andra närliggande politikområden. På nio år hoppas vi kunna åstadkomma ett smidigt system som ger ungdomarna möjlighet att till fullo delta i den politiska beslutsprocessen och övervakningen av ramverket så att ungdomspolitiken verkligen tillgodoser unga människors behov, säger Tine Radinja, ordförande för Europeiskt ungdomsforum.
I den nya samarbetsramen anges övergripande mål, prioriteringar, arbetsmetoder och uppföljningssystem. De övergripande målen för samarbetet ska vara att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar inom utbildning och på arbetsmarknaden, och att främja aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet.
Innan beslutet fattades hölls omfattande samråd med ungdomar och ungdomsorganisationer, och en strukturerad dialog kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del i samarbetet.
– Jag är glad över att vi under det svenska ordförandeskapet kommer att lyckas nå en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett nytt långsiktigt ramverk för ungdomspolitiskt samarbete. Vi tror att detta nya ramverk kommer att stärka och förbättra det europeiska samarbetet och göra det möjligt att åstadkomma mer konkreta resultat. Det är mycket viktigt att vi investerar i ungdomen, inte bara för deras egen skull utan också för att uppnå hållbar utveckling och tillväxt inom EU, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska krisen, säger Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
– Ungdomarna är en värdefull tillgång för Europa – de är vår framtid och vi är skyldiga att så mycket som möjligt förebereda dem för de utmaningar som väntar dem. Grundat på kommissionens förslag från april i år om en ny EU-strategi för ungdomar, kommer rådet den 27 november att anta ett nytt ramverk för EU-samarbete på det ungdomspolitiska området. Den nya ramen ska ange grunden för det politiska samarbetet med ungdomsfrågor för det närmaste decenniet och på de områden som påverkar ungdomar mest: utbildning, sysselsättning, kreativitet och entreprenörskap, social delaktighet, hälsa och idrott, medborgardeltagande och frivilligarbete. Det här är verkligen goda nyheter för ungdomarna – och för Europas framtid, säger Maroš Šefčovič, EU-kommissionär för utbildning, kultur och ungdom.
– Det här ramverket är ett viktigt steg mot en integrerad ungdomspolitik. Vi stödjer en sektorsövergripande ungdomspolitisk strategi, med tydlig åtskillnad mellan å ena sidan initiativ från ungdomsministrarna och å andra sidan sektorsövergripande initiativ på andra närliggande politikområden. På nio år hoppas vi kunna åstadkomma ett smidigt system som ger ungdomarna möjlighet att till fullo delta i den politiska beslutsprocessen och övervakningen av ramverket så att ungdomspolitiken verkligen tillgodoser unga människors behov, säger Tine Radinja, ordförande för Europeiskt ungdomsforum.
SPF:s prioriterade valfrågor 2010
SPF vill fokusera på två spår inom två huvudområden: äldres ekonomi och vård och omsorg om äldre.
När det gäller äldres ekonomi förordar gruppen att två krav ska drivas fram till valet. Dels ligger lika skatt-kravet fast, men en fråga ur den färska äldrepolitiska plattformen lyfts upp: pensionssystemet måste ses över.
När det gäller vård och omsorg ska två frågor profileras: dels övermedicineringen av äldre, dels behovet av ett enhetligt system för taxor inom äldreomsorgen.
Därmed ser Val 2010-gruppens prioriterade valfrågor ut så här:
• Lika skatt
• Se över pensionssystemet
• Bekämpa övermedicineringen av äldre
• Inför ett enhetligt taxesystem i äldreomsorgen
Ett par av de valområden som diskuterades på den rådgivande distriktsordförandekonferensen i oktober, valfrihet och en huvudman inom vård och omsorg om äldre, får därmed träda tillbaka.
En samling med distriktens valkampanjledare var planerad till den 2 mars i Stockholm. Ytterligare en avstämning av valsatsningens inriktning kommer att ske under en distriktsordförandekonferens i slutet av april 2010.
När det gäller äldres ekonomi förordar gruppen att två krav ska drivas fram till valet. Dels ligger lika skatt-kravet fast, men en fråga ur den färska äldrepolitiska plattformen lyfts upp: pensionssystemet måste ses över.
När det gäller vård och omsorg ska två frågor profileras: dels övermedicineringen av äldre, dels behovet av ett enhetligt system för taxor inom äldreomsorgen.
Därmed ser Val 2010-gruppens prioriterade valfrågor ut så här:
• Lika skatt
• Se över pensionssystemet
• Bekämpa övermedicineringen av äldre
• Inför ett enhetligt taxesystem i äldreomsorgen
Ett par av de valområden som diskuterades på den rådgivande distriktsordförandekonferensen i oktober, valfrihet och en huvudman inom vård och omsorg om äldre, får därmed träda tillbaka.
En samling med distriktens valkampanjledare var planerad till den 2 mars i Stockholm. Ytterligare en avstämning av valsatsningens inriktning kommer att ske under en distriktsordförandekonferens i slutet av april 2010.
24 november 2009
Hotande reduktion av den palliativa vården i Ronneby
Motion angående:
FÖRESLAGEN REDUKTION AV VERKSAMHETEN VID RONNEBY KOMMUNS PALLIATIVA ENHET HÖSTSOL
Palliativ vård definieras av WHO som en aktiv helhetsvård av den svårt sjuka och döende patienten och dennas närstående, genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när behandling inte längre kan förlänga livet.
Målet för palliativ vård är att nå högsta möjliga livskvalitet för både patient och närstående. Högsta möjliga livskvalitet kan bara definieras av patienterna och de närstående själva.
Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Häri betonas helhetssynen, det tvärvetenskapliga och tvärfackliga samarbetet jämte stödet till de närstående. De sjuka ska ha optimal symtomlindring och tillgodosedda psykiska och existentiella behov.
Helhetssynen förutsätter team-arbete där allas insatser respekteras. Teamet måste ha tillgång till medicinsk, omvårdnadsmässig, social och existentiell kompetens jämte arbetsterapi och sjukgymnastik.
Välbefinnandet i livets slutskede påverkas av alla kroppsliga, psykologiska, sociala och existentiella dimensioner och är optimalt först när förhoppningarna och den aktuella situationen nära nog sammanfaller.
Livets slutskede ska upplevas på ett medmänskligt och värdigt sätt! Grundläggande är respekt för den personliga integriteten, hög omvårdnadskvalitet, optimal symtomlindring och medmänskligt anhörigstöd. Vidare att de sjuka har möjlighet att välja och bestämma själva var de vill tillbringa sina sista dagar. De möjligheter som i dag står till buds är oftast sjukhusvård, särskilt kommunalt boende eller det egna hemmet. Nackdelar med sjukhusvård kan vara en stressande vårdmiljö, långt avstånd från de anhöriga och brist på nödvändig lugn och ro.
I Ronneby kommun finns Höstsol, en avdelning skapad för att på ett mycket kompetent och värdigt sätt ta hand om personer i livets slutskede. Höstsol har uppmärksammats som en nära idealisk palliativ enhet av Landstingsförbundet för några år sedan.
Att Höstsol är på väg att förlora betydande resurser i Ronnebymajoritetens budget 2010 är mycket oroande. Oerhört värdefull kunskap och erfarenhet löper då risken att gå förlorad. Istället borde verksamheten kunna utvecklas till en resurs för hela Blekinge! I ett framtida perspektiv kan man där skapa ett kompetenscentrum som landstinget, andra kommuner och regioner kan dra nytta och lärdom av. Höstsol är något som Ronnebyborna kan känna sig stolta över!
Därför föreslår vi att:
Ronneby kommun snarast utreder möjligheten att tillsammans med andra aktörer som exem-pelvis landstingets palliativa verksamhet och närliggande kommuner – gärna inom ramen för PSVO - skapar ett kompetenscentrum för att tillvarata, säkerställa, sprida och vidareutveckla Höstsols enastående palliativa kompetens.
Avsedd som motion av Susanne Lundgren (M) Ledamot av Fullmäktige, Ronneby kommun
Avsedd som motion av Bo Arnesjö (M), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge
FÖRESLAGEN REDUKTION AV VERKSAMHETEN VID RONNEBY KOMMUNS PALLIATIVA ENHET HÖSTSOL
Palliativ vård definieras av WHO som en aktiv helhetsvård av den svårt sjuka och döende patienten och dennas närstående, genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när behandling inte längre kan förlänga livet.
Målet för palliativ vård är att nå högsta möjliga livskvalitet för både patient och närstående. Högsta möjliga livskvalitet kan bara definieras av patienterna och de närstående själva.
Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Häri betonas helhetssynen, det tvärvetenskapliga och tvärfackliga samarbetet jämte stödet till de närstående. De sjuka ska ha optimal symtomlindring och tillgodosedda psykiska och existentiella behov.
Helhetssynen förutsätter team-arbete där allas insatser respekteras. Teamet måste ha tillgång till medicinsk, omvårdnadsmässig, social och existentiell kompetens jämte arbetsterapi och sjukgymnastik.
Välbefinnandet i livets slutskede påverkas av alla kroppsliga, psykologiska, sociala och existentiella dimensioner och är optimalt först när förhoppningarna och den aktuella situationen nära nog sammanfaller.
Livets slutskede ska upplevas på ett medmänskligt och värdigt sätt! Grundläggande är respekt för den personliga integriteten, hög omvårdnadskvalitet, optimal symtomlindring och medmänskligt anhörigstöd. Vidare att de sjuka har möjlighet att välja och bestämma själva var de vill tillbringa sina sista dagar. De möjligheter som i dag står till buds är oftast sjukhusvård, särskilt kommunalt boende eller det egna hemmet. Nackdelar med sjukhusvård kan vara en stressande vårdmiljö, långt avstånd från de anhöriga och brist på nödvändig lugn och ro.
I Ronneby kommun finns Höstsol, en avdelning skapad för att på ett mycket kompetent och värdigt sätt ta hand om personer i livets slutskede. Höstsol har uppmärksammats som en nära idealisk palliativ enhet av Landstingsförbundet för några år sedan.
Att Höstsol är på väg att förlora betydande resurser i Ronnebymajoritetens budget 2010 är mycket oroande. Oerhört värdefull kunskap och erfarenhet löper då risken att gå förlorad. Istället borde verksamheten kunna utvecklas till en resurs för hela Blekinge! I ett framtida perspektiv kan man där skapa ett kompetenscentrum som landstinget, andra kommuner och regioner kan dra nytta och lärdom av. Höstsol är något som Ronnebyborna kan känna sig stolta över!
Därför föreslår vi att:
Ronneby kommun snarast utreder möjligheten att tillsammans med andra aktörer som exem-pelvis landstingets palliativa verksamhet och närliggande kommuner – gärna inom ramen för PSVO - skapar ett kompetenscentrum för att tillvarata, säkerställa, sprida och vidareutveckla Höstsols enastående palliativa kompetens.
Avsedd som motion av Susanne Lundgren (M) Ledamot av Fullmäktige, Ronneby kommun
Avsedd som motion av Bo Arnesjö (M), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge
13 november 2009
Moderat jobbpolitik
Socialdemokraterna propagerar nu för sin egen jobbpolitik - relativt oförändrad i förhållande till förra mandatperioden. De hävdar att moderat jobbpolitik i huvudsak består av skattesänkningar och ett ökat utanförskap.
Dessa påståenden kan inte stå oemotsagda:
I själva verket förhindrar Moderaterna och Alliansen att fler jobb försvinner.
Det sker genom:
Att Statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 10 miljarder kronor 2010 för att undvika uppsägningar i välfärdens kärna.
Att ROT-arbeten ger en skattereduktion och sänkta socialavgifter.
Att de genomförda skattelättnaderna på arbetsinkomster ökar människors konsumtionsutrymme som håller igång ekonomin.
Att ordning och reda på bankerna är centralt för att förhindra härdsmältor i det finansiella systemet med konsekvenser för hela samhället.
Det sker vidare genom:
Att Moderaterna och Alliansen satsar på omställning och att bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden
Att etablera bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.
Att genomföra en jobb- och utvecklingsgaranti med individuella åtgärder.
Att öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan, universitet och högskola.
Att jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.
Till yttermera visso genom:
Att Moderaterna och Alliansen skapar förutsättningar för att jobben ska bli fler
Att det har blivit enklare att starta och driva företag bland annat genom minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.
Att det har blivit enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och att möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
Att forsknings- och innovationssatsningen får en nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.
Att kostnader har minskat för att ha anställd personal, framförallt för unga.
Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.
Hur skulle utvecklingen ha sett ut om socialdemokraterna och deras partners haft makten under den djupaste ekonomiska krisen sedan 30-talet.
Gustav Nilsson (M), Riksdagsman
Bo Arnesjö (M), Landstinget Blekinge
Dessa påståenden kan inte stå oemotsagda:
I själva verket förhindrar Moderaterna och Alliansen att fler jobb försvinner.
Det sker genom:
Att Statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 10 miljarder kronor 2010 för att undvika uppsägningar i välfärdens kärna.
Att ROT-arbeten ger en skattereduktion och sänkta socialavgifter.
Att de genomförda skattelättnaderna på arbetsinkomster ökar människors konsumtionsutrymme som håller igång ekonomin.
Att ordning och reda på bankerna är centralt för att förhindra härdsmältor i det finansiella systemet med konsekvenser för hela samhället.
Det sker vidare genom:
Att Moderaterna och Alliansen satsar på omställning och att bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden
Att etablera bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.
Att genomföra en jobb- och utvecklingsgaranti med individuella åtgärder.
Att öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan, universitet och högskola.
Att jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.
Till yttermera visso genom:
Att Moderaterna och Alliansen skapar förutsättningar för att jobben ska bli fler
Att det har blivit enklare att starta och driva företag bland annat genom minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.
Att det har blivit enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och att möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
Att forsknings- och innovationssatsningen får en nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.
Att kostnader har minskat för att ha anställd personal, framförallt för unga.
Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.
Hur skulle utvecklingen ha sett ut om socialdemokraterna och deras partners haft makten under den djupaste ekonomiska krisen sedan 30-talet.
Gustav Nilsson (M), Riksdagsman
Bo Arnesjö (M), Landstinget Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)