Inför valet 2006 utformades blekingemoderaternas lokala äldrepolitik. Det skedde i samarbete med Moderaternas centrala talespersoner och riksdagskansli. Resultatet fick centralt godkännande och refererades i lokalpressen före valet. Vi skrev:
”Blekinge borde kunna bli ett bra landskap att åldras i! Åldrandeperioden är minst lika värdefull som det tidigare livet. Äldrepolitik berör alla.
Vi Blekingemoderater vill:
• att arbetslivet, det sociala och det politiska livet ska vara öppet för äldre, vars sociala och ekonomiska trygghet också ska vara säkrad genom ökad tillväxt och sysselsättning.
• underlätta anställning av äldre genom minskat arbetsgivaransvar, ändrade regler för pensionsavsättningar, avgiftsbestämda pensioner, ökad visstidsanställning efter 61 år samt att ta bort arbetsgivaravgifterna för dem som har varit arbetslösa eller sjukskrivna i över ett år – skapa nystartsjobb.
• införa jobbavdrag för alla arbetsinkomster och att pensionen normalt ska gälla gemensamt för ”två liv” – det vill säga om inte annat önskas gemensamt mellan äkta makar/samboende.
• införa en vård och omsorg med garanterad tillgänglighet och lagstadgad rätt att välja.
• ersätta kommun- och landstingsfinansieringen av vården och omsorgen med en statlig finansiering som utgår från patienternas behov och öppnar för alternativa driftsformer.
• satsa på folkhälsoarbete och förebyggande åtgärder hos äldre.
Vården och omsorgen ska sålunda stärka vårdtagarnas rättigheter och möjliggöra ökad valfrihet och större mångfald. Alla ska ges vård och omsorg i rätt tid och enligt fastlagda principer med rätt att välja den vård som passar dem bäst. I detta inkluderas tandvård och alla typer av handikappvård och rehabilitering. Behoven och inte plånboken eller kontakter ska vara avgörande!
Vi Moderater vill dessutom:
• satsa på utveckling av anhörigvården och stödja anhörigvårdare.
• satsa extra på rättstryggheten och att man vid planering av trafik och räddningstjänst ska ta hänsyn till äldres behov.
• begränsa fastighetsskatten för att senare avskaffa den helt.
• underlätta byggandet av seniorboenden och genom en omsorgsgaranti göra byggandet av särskilda boenden mera attraktivt.
• satsa på frivilligarbete, utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet och avsätta medel för att utveckla volontärarbete, som ska höja livskvaliteten för många ensamma äldre.
• införa ett skatteavdrag på 50 procent för alla typer av hushållsnära tjänster”.
Samtidigt konstaterade Moderaterna (M) centralt att ålderdomen för många pensionärer var allt annat än trygg. Anledning till detta var långa vårdköer och återkommande rapporter av skandaler i äldreomsorgen. M ville därför tillföra kommunerna tio miljarder kronor under tre år för att stärka vård och omsorg. M ville vidare införa en nationell vårdgaranti, förbättra anhörigvårdarnas situation och stärka kvaliteten i vården och omsorgen.
Bristen på alternativ och valfrihet inom äldreomsorgen skulle – på sikt – lösas med en statlig nationell äldregaranti. Innan detta skulle kommunerna åläggas att erbjuda äldre full valfrihet inom vård och omsorg. Äldregarantin skulle sedan tillfredsställa alla individuella val av omsorg.
Under det första året med en borgerlig regering har mycket ändrats i positiv riktning. Bland annat har många fler kommit i arbete, utanförskapet reducerats och överutnyttjande och fusk med bidrag sanerats. Många utfästelser för äldre har också genomförts. Man förstår att den svenska socialismen skakas i sina grundvalar och deras politiker väljer påfallande tystnad.
Några som däremot inte tystnat är pensionärerna och speciellt de som bara har garantipension eller garantipension med låg ATP – ”fattigpensionärerna”. Många av dem lever, utan tvekan, under existensminimum. Senaste höjning av pensionsbeloppet är futtiga 113 kr/månad medan deras bostadskostnader skjuter i höjden och det har dessutom annonserats lägre ersättningar till förtidspensionärerna.
Vi gräsrotsmoderater får motta mycken spott och spe från pensionärerna på gator och torg och i lokala media för att vi ännu inte uppfyllt alla de löften vi gav i valrörelsen. Många pensionärer – snart 20 procent av hela befolkningen – känner sig svikna och säger sig sakna intresse av att rösta på De nya moderaterna i nästa val. Situationen är allvarlig!
Fredrik Reinfeldt’s avslutningsanförande i förra veckans partistämma har lugnat stämningarna något. Nu kommer satsningarna på välfärden, vilket innefattar alla typer av äldreproblem, Dessutom utlovas höjningen av förtidspensionerna från 80 till 92 procent. De moderata vallöftena inför valet 2006 kommer nu – i viss mån modifierade av regeringsalliansen - successivt att infrias. Hav förtröstan!
Bo Arnesjö (m)
Sammankallande i Blekingemoderaternas äldrepolitikgrupp 2005-2006
Karlskrona
30 oktober 2007
29 oktober 2007
Ny hälsostrategi i EU
EU-kommissionen antog i veckan en ny hälsostrategi (”Together for Health: A strategic Approach for the EU 2008-2013”). Den ska gälla alla hälsoinsatser i EU, inklusive nya hälsoprogram och hälsoinitiativ i medlemsstaterna.
God och jämlik hälsa är en förutsättning liksom att verka för trygghet vid gränsöverskridande hot. Strategin bygger på fyra principer:
• En gemensam syn på hälsa,
• Att hälsa är en tillgång för ekonomisk utveckling,
• Att hälsan påverkas av alla politikområden samt
• Att EU ska verka för en bättre global hälsa.
Utifrån dessa principer har EU:s hälsopolitik tre huvudmål:
• Att skapa god hälsa i ett åldrande Europa, bland annat genom hälsofrämjande och förebyggande insatser under livets alla åldrar
• Att skydda medborgarna från alla hälsohot, bland annat epidemier, terrorhot och effekter av klimatförändringar
• Stöd för dynamiska, enhetliga och hållbara sjukvård- och omsorgssystem med bättre möjlighet för kunskapsutbyte, teknisk innovation och forskning
Strategin ska genomsyra de nya hälsoprogrammen, sjunde ramprogrammet för forskning och EU-kommissionens samarbete inom andra politikområden.
Alla medlemsländer och andra berörda parter ställer sig, efter ett omfattande samråd, positiva till förslaget till en ny, övergripande och enhetlig strategi för hälso-, vård- och omsorgspolitiken under det kommande decenniet.
Hälsovård ses som något värdefullt i sig, men också som en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt i Europa. Därför är det viktigt för EU att investera i hälsovård.
Samrådsdeltagarna uttryckte starkt stöd för kommissionens förslag att arbeta gemensamt med en rad centrala hälsovårdsfrågor, fokusera mer på hälsovårdsaspekter inom alla politikområden och att engagera sig mer i globala frågor.
Det europeiska samarbetet ska stärkas genom insatser inom en rad områden, till exempel hot mot folkhälsan, ojämlikheter i fråga om hälso- och sjukvård, hälsovårdsupplysning och främjandet av en hälsosam livsstil. Problemen med icke smittsamma sjukdomar (fetma, ledåkommor, demens etcetera) betonades särskilt.
Vidare underströks behovet av ett gemensamt europeiskt hälsouppgiftssystem med öppen tillgång till jämförbara uppgifter mellan medlemsstaterna. Man efterlyste gemensamma resultat- och processindikatorer för att kunna övervaka vilka framsteg som görs för att uppfylla strategins mål.
Strategin kan få framgång om den har tydliga kopplingar till alla de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Alla hälsovårdsmyndigheter och andra berörda parter ska sålunda ha ett tydligt medansvar och ska engagera sig aktivt i utvecklingen genom kompletterande egna handlingsplaner.
Nu går det inte att streta emot längre! Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona.
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
God och jämlik hälsa är en förutsättning liksom att verka för trygghet vid gränsöverskridande hot. Strategin bygger på fyra principer:
• En gemensam syn på hälsa,
• Att hälsa är en tillgång för ekonomisk utveckling,
• Att hälsan påverkas av alla politikområden samt
• Att EU ska verka för en bättre global hälsa.
Utifrån dessa principer har EU:s hälsopolitik tre huvudmål:
• Att skapa god hälsa i ett åldrande Europa, bland annat genom hälsofrämjande och förebyggande insatser under livets alla åldrar
• Att skydda medborgarna från alla hälsohot, bland annat epidemier, terrorhot och effekter av klimatförändringar
• Stöd för dynamiska, enhetliga och hållbara sjukvård- och omsorgssystem med bättre möjlighet för kunskapsutbyte, teknisk innovation och forskning
Strategin ska genomsyra de nya hälsoprogrammen, sjunde ramprogrammet för forskning och EU-kommissionens samarbete inom andra politikområden.
Alla medlemsländer och andra berörda parter ställer sig, efter ett omfattande samråd, positiva till förslaget till en ny, övergripande och enhetlig strategi för hälso-, vård- och omsorgspolitiken under det kommande decenniet.
Hälsovård ses som något värdefullt i sig, men också som en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt i Europa. Därför är det viktigt för EU att investera i hälsovård.
Samrådsdeltagarna uttryckte starkt stöd för kommissionens förslag att arbeta gemensamt med en rad centrala hälsovårdsfrågor, fokusera mer på hälsovårdsaspekter inom alla politikområden och att engagera sig mer i globala frågor.
Det europeiska samarbetet ska stärkas genom insatser inom en rad områden, till exempel hot mot folkhälsan, ojämlikheter i fråga om hälso- och sjukvård, hälsovårdsupplysning och främjandet av en hälsosam livsstil. Problemen med icke smittsamma sjukdomar (fetma, ledåkommor, demens etcetera) betonades särskilt.
Vidare underströks behovet av ett gemensamt europeiskt hälsouppgiftssystem med öppen tillgång till jämförbara uppgifter mellan medlemsstaterna. Man efterlyste gemensamma resultat- och processindikatorer för att kunna övervaka vilka framsteg som görs för att uppfylla strategins mål.
Strategin kan få framgång om den har tydliga kopplingar till alla de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Alla hälsovårdsmyndigheter och andra berörda parter ska sålunda ha ett tydligt medansvar och ska engagera sig aktivt i utvecklingen genom kompletterande egna handlingsplaner.
Nu går det inte att streta emot längre! Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona.
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
03 oktober 2007
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge angående
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Varje år får 3.000-4.000 svenskar, som lider av plågsamt förmaksflimmer, inte den vård de bör ha på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Det menar forskare och hjärtspecialister som nu slår larrm i nummer 4/2007 av Sjukhusläkaren. Socialstyrelsen har också tagit upp behandlingen av förmaksflimmer i sina nya riktlinjer.
Idag finns nya metoder som är enastående effektiva att behandla denna folksjukdom, men metoderna kan inte användas på bred front inom sjukvården på grund av resursbrist och sparkrav inom landstingen.
Vanliga symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel, trötthet, impotens, sömnrubbningar, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande, samt ibland även symtom på hjärtsvikt i form av bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, samt illamående, magont och aptitlöshet. Personer med förmaksflimmer mår ofta mycket dåligt och kräver mycket akutvård.
Obehandlat förmaksflimmer kan på sikt leda till hjärtsvikt och en rad andra allvarliga sjukdomar. När förmaket flimrar kan det bildas proppar inne i förmaksörat. Propparna kan åka i väg och ge stroke eller stänga andra pulsådror i kroppen (embolier). Risken för propp i hjärnan eller stroke är fem gånger större hos patienter med förmaksflimmer än hos friska personer. De som framförallt är i riskzonen är de med högt blodtryck, diabetes, hög ålder (över 75 år) och de som tidigare haft en stroke. För att förebygga proppar behandlas patienterna med Waran (blodförtunning).
De nya metoderna med så kallad kateterablation och de kirurgiskt operativa behandlingarna har alla till syfte att eliminera störande impulser i hjärtats retledningssystem så att hjärtats jämna, och rytmiska pumpvågor återställs.
Thoraxkliniken vid Blekingesjukhuset har tagit upp dessa behandlingsmetoder med framgång och kan utgöra ett otvivelaktigt centrum för sådana behandlingar. Alla andra centra, som anammat dessa tekniker har redan accumulerat betydande väntelistor. En viss reservkapacitet finns vid Blekingesjukhuset.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att erbjuda andra huvudmän utomlänsvård inom diagnosområdet förmaksflimmer?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Varje år får 3.000-4.000 svenskar, som lider av plågsamt förmaksflimmer, inte den vård de bör ha på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Det menar forskare och hjärtspecialister som nu slår larrm i nummer 4/2007 av Sjukhusläkaren. Socialstyrelsen har också tagit upp behandlingen av förmaksflimmer i sina nya riktlinjer.
Idag finns nya metoder som är enastående effektiva att behandla denna folksjukdom, men metoderna kan inte användas på bred front inom sjukvården på grund av resursbrist och sparkrav inom landstingen.
Vanliga symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel, trötthet, impotens, sömnrubbningar, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande, samt ibland även symtom på hjärtsvikt i form av bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, samt illamående, magont och aptitlöshet. Personer med förmaksflimmer mår ofta mycket dåligt och kräver mycket akutvård.
Obehandlat förmaksflimmer kan på sikt leda till hjärtsvikt och en rad andra allvarliga sjukdomar. När förmaket flimrar kan det bildas proppar inne i förmaksörat. Propparna kan åka i väg och ge stroke eller stänga andra pulsådror i kroppen (embolier). Risken för propp i hjärnan eller stroke är fem gånger större hos patienter med förmaksflimmer än hos friska personer. De som framförallt är i riskzonen är de med högt blodtryck, diabetes, hög ålder (över 75 år) och de som tidigare haft en stroke. För att förebygga proppar behandlas patienterna med Waran (blodförtunning).
De nya metoderna med så kallad kateterablation och de kirurgiskt operativa behandlingarna har alla till syfte att eliminera störande impulser i hjärtats retledningssystem så att hjärtats jämna, och rytmiska pumpvågor återställs.
Thoraxkliniken vid Blekingesjukhuset har tagit upp dessa behandlingsmetoder med framgång och kan utgöra ett otvivelaktigt centrum för sådana behandlingar. Alla andra centra, som anammat dessa tekniker har redan accumulerat betydande väntelistor. En viss reservkapacitet finns vid Blekingesjukhuset.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att erbjuda andra huvudmän utomlänsvård inom diagnosområdet förmaksflimmer?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)