Surfplatta till alla äldre
Medborgarmotion till Fullmäktige i Ronneby kommun
Ronneby kommun är en föregångare inom IT-området. Många viktiga IT-projekt har initierats och genomförts i kommunen - dels genom privata och kommunala insatser och dels vid Blekinge Tekniska Högskola. Projekt som "Den digitala skolbänken", tillämpad Artificiell Intelligens (AI), Geografiska InformationsSystem (GIS) och journal- och ekonomisystem för både privat och offentlig sektor är några exempel på vida uppmärksammade insatser. IT-baserad kommunal demokrati-utveckling kännetecknar dessutom just Ronneby kommun.
Ronnebyborna har i hög grad engagerat sig i och stött denna verksamhet och dess innovationer. Ingen har glömt kommunalrådet Roland Anderssons (S) visionära insatser för att runt sekelskiftet göra Ronneby till landets ledande kommun inom IT. Nu till dags räknas därför Ronnebyborna till de mest bevandrade inom IT-området och kommunens fiberoptiska och mobila kommunikationsnät har få “vita fläckar”.
Kommunens äldre har dock hamnat på efterkälken. Många har visserligen skaffat sig datorer av skiftande komplexitet och kvalitet men har stött på problem med att få teknisk rådgivning och kunskaper i hur datorer och mobiltelefoner kan underlätta deras vardag. De kan därför ofta ha svårt att hitta och tillgodogöra sig sådan information och service som kommunen och andra offentliga instanser ofta bara delger via Internet. Samtidigt är det just denna befolkningsgrupp som, jämte barnen, har störst behov av information om den service och det stöd, som står dem till buds.
Äldres starkt ökande vitalitet och den snabba tekniska utvecklingen har emellertid underlättat både för äldre och skolbarn att utnyttja IT-baserad offentlig och privat utbildning, service och välfärd. Numera kan både omsorg och annan offentlig information och service sålunda erbjudas via s.k. internetbaserade offentliga “moln”-tjänster med låg presentationskomplexitet och höga kommunikationshastigheter. För många äldre är dock datorer och mobiltelefoner fortfarande alltför komplicerade och besvärliga att utnyttja, varför de icke sällan går miste om betydelsefull information och service.
Geografiskt utspridda offentliga routrar med hög kapacitet och till dessa trådlöst anslutna, delvis förhandsprogrammerade s.k. SURFPLATTOR skulle utan tvekan råda bot på det tekniska dilemma äldre är utsatta för. Där kan väl synlig, hörbar och lättillgänglig information gratis ställas till deras disposition utan alltför stora tekniska problem och där kan dubbelriktad bild-, video-, text- och tal-baserad kommunikation etableras.
I Ronneby finns drygt 5000 65+-åringar. Knappt en tredjedel av dessa har ännu inte fyllt 70 år. Av de resterande 70+-åringarna är många redan väl bevandrade inom IT-branschen och en relativt stor andel så handikappade att de inte kan bemästra en surfplatta av modernt snitt.
Storleksordningen 2000 - 2500 äldre kan sålunda ha nytta av en surfplatta programmerad med sådana “appar” som olika typer av offentlig eller privat samhällsservice kan ställa till disposition. Exempel är alla typer av bokningar, bankärenden, skatte- och deklarationsärenden, larm, betalning av E-fakturor från kommunen, mataffärer, elleverantören, hyresvärden, pensionsmyndigheten, försäkringskassan, arbetslöshetskassan, landstinget eller privata vårdgivare.
Informationsmaterial från samhällets butiker, service-, nöjes- och kulturorgan, bibliotek, museer och den kollektiva trafikorganisationen m. fl. kan enkelt delges via plattan varvid stora distributions- och tryckkostnader kan undvikas.
Betydande rationaliseringseffekter kan sålunda påräknas av surfplattan samtidigt som fler äldre kan känna sig delaktiga i den samhälleliga gemenskapen och servicen.
Kostnaden för en surfplatta är ca 3000 SEK och ca 150 SEK/mån för ett mobilt 3G-abonnemang för dubbelriktad kommunikation av tal, text, bild och video till och från plattan .
Efter behovsprövning borde nog kommunen kunna bidra med visst ekonomiskt bistånd till mindre bemedlade äldre kommuninvånare - exempelvis garantipensionärerna. Märkas bör att de äldres existerande fasta eller mobila telefonabonnemang kan elimineras och ersättas med den mobila surfplattan.
Mot ovanstående bakgrund hemställer undertecknad:
- att Fullmäktige i Ronneby kommun ger kommunadministrationen i uppdrag att snarast utreda och etablera gratis, dubbelriktad, lättillgänglig, Internet- och IT-baserad (“moln”-baserad) offentlig och privat information och service som även kommunens äldsta invånare kan dra nytta av.
Ronneby 30 juli 2012
Med största högaktning
Bo Arnesjö
Nedre Brunnsvägen 20
37236 Ronneby
tel. 0733618588
E-Post: arnesjobo@gmail.com
06 augusti 2012
02 augusti 2012
KOMMUNAL LOGIK?
Häromdagen fick vi se ett reportage på TV om rån hemma hos äldre. Rånarna hade presenterat sig som utsända från den kommunala hemtjänsten. Därför hade de fått tillträde hos flera rånoffer.
En intervjuad representant för den lokala äldreomsorgen berättade stolt att man nu publicerat förebyggande förhållningsråd och knep för att förhindra brott mot äldre - på kommunens hemsida. Väldigt få i rånarnas målgrupper har dessvärre åtkomst därtill! Eller?
Bo Arnesjö
Ronneby
22 april 2012
14 april 2012
13 april 2012
Lean — Motiv, initiativ, implementering och resultat
En undersökning 2011 visade att fyra av fem landsting och en av fem kommuner arbetar med lean på ett eller annat sätt. Det väckte vårt intresse och vi bestämde oss för att titta närmare på några exempel.
Vi ser många exempel på samverkan och verksamhetsutveckling som sätt att skapa mer värde för de individer och grupper som har behov av välfärdens tjänster. Lean är ett av många exempel på verksamhetsutveckling.
Det vi intresserat oss för i skriften är motiven bakom, varför man valde just lean. Vi har också tagit reda på vad som har genomförts och vad det resulterat i.
Syftet är sammanfattningsvis att försöka beskriva VARFÖR, VAD, HUR BLEV DET och HUR KAN VI SE DET.
I exemplen kan man beskriva att arbetet lett till kortare ledtider, kortare handläggningstider, färre fel, minskad tidsåtgång mm. Det är också tydligt att arbetet med lean skapar engagemang hos medarbetare.
Skriften går att ladda ned kostnadsfritt på SKL:s publikationswebb.
Ladda ned Lean - Motiv, initiativ, implementering och resultat (nytt fönster)
Utgiven mars 2012
Det vi intresserat oss för i skriften är motiven bakom, varför man valde just lean. Vi har också tagit reda på vad som har genomförts och vad det resulterat i.
Syftet är sammanfattningsvis att försöka beskriva VARFÖR, VAD, HUR BLEV DET och HUR KAN VI SE DET.
I exemplen kan man beskriva att arbetet lett till kortare ledtider, kortare handläggningstider, färre fel, minskad tidsåtgång mm. Det är också tydligt att arbetet med lean skapar engagemang hos medarbetare.
Skriften går att ladda ned kostnadsfritt på SKL:s publikationswebb.
Ladda ned Lean - Motiv, initiativ, implementering och resultat (nytt fönster)
Utgiven mars 2012
Visioner om vården i Blekinge 2030
Hans Egerströms charmfulla insändare “Visioner om Karlskrona år 2030” (BLT 24 mars) är högst realistisk. Han kan mycket väl leva vid 103 års ålder år 2030 och till och med ännu längre.
De sista levnadsåren kräver dock ökade skattefinansierade insatser av Karlskrona kommun och Södra Regionen (dvs. Skåneregionen och Blekinge, Kronoberg och Södra Kalmar län).
Alla hans lokala kollektiva resor är dessutom gratis.
År 2030 finns sålunda inte Landstinget Blekinge längre och Blekinges kommuner har slagits samman. Till att börja med i en öst- och en västblekingsk kommun. Senare kanske i en enda storkommun.
Södra Regionens administrativa och politiska organ är starkt professionaliserade och har, efter tuffa förhandlingar, fått ansvar för all sjukhusansluten vård, regionernas infrastruktur och utbildningsinsatser, turism- och kulturutveckling jämte flera av länsstyrelsernas arbetsområden. Huvudstad är Kristianstad med filialer i regionens städer.
Det gamla Blekingesjukhusets lokaler i Karlskrona och Karlshamn inrymmer nu primärkommunala förstärkta vårdcentraler delvis bemannade med flera olika ambulerande sjukhusspecialister.
Där finns tillgång till utbyggda hälsokontroller, observations- och avlastningsplatser, psykiatri, rehabilitering och palliativ vård.
Där finns också hela den kommunala administrationen jämte flertalet typer av geriatrisk service, äldreboenden och äldreomsorg. Om vi äldre där väljer anpassad permanent bostad där så har vi tillgång till ett fullt utbyggt kulvertsystem där vi kan köra våra elektriskt drivna rollatorer till anslutna resecentra för vidare befordran till övriga Blekinge.
Inom Blekinge kan vi åka bil, buss eller ambulans på den fyrfiliga E22-an, den minst 3-filiga väg 27 och snabbtåg på alla järnvägarna. Ett fullödigt matarbuss-system med flexibla hållplatser säkrar också snabba och bekväma förbindelser från och till våra bostäder. Skärgårdens akuta sjukdomsfall kan hämtas med kommunernas eller marinens snabba båtar eller med helikopter från F 17, som numera gärna vill delta i Blekinges utveckling.
Nära Kallinge flygplats finns ett logistikcentrum i anslutning till E22, väg 27 (tidigare väg 30) och den numera omsvängda kustbanan, allt enligt en plan som på 1990-talet lanserades av kommunalrådet Roland Andersson (s) i Ronneby. Här ligger det nya, väl ljudisolerade, Blekingesjukhuset, som kan nås av alla Blekingar, med få undantag, inom maximalt 20 - 25 minuter.
Andra närliggande regionala sjukhus finns i Kristianstad, Växjö och Kalmar.
Det nya Blekingesjukhuset i Kallinge är mindre än det tidigare uppsplittrade sjukhuset men betydligt vassare utrustat och bemannat. Där tillfredsställs alla moderna krav på patientsäkerhet och bedrivs all avancerad diagnostik och behandling, som inte klaras vid de förstärkta primärkommunala vårdcentralerna trots dessas decentraliserade öppenvårdspass för sjukhusspecialister.
Vid behov kan omedelbara helikoptertransporter ske till högspecialiserad vård vid Regionsjukhuset i Lund/Malmö. Sjukhuspersonalen kan bo var de vill i Blekinge med korta och gratis resor till jobbet.
Högskolans (BTH’s) och landstingets vårdutbildningar har flyttats till fräscha lokaler i Ronneby Soft Center med full tillgång till praktikplatser inom sjukhusvården, primärvården, äldrevården och tandvården.
Underskottet på kvinnoarbetsplatser har därvid utjämnats och nu attraheras ungdom, färdig arbetskraft och pensionärer av bägge könen.
Hälso- och sjukvårdens och de högre lärosätenas satsningar inom IT har burit frukt så att vi via våra internetanknutna TV-abonnemang kan få dubbelriktad videokontakt med rådgivningsystemet "Syster Gudrun" och andra flexibla system för behovsanpassad diagnostik, övervakning och kontroll i hemmet.Detta kan leda till hembesök av fullt utrustade ambulanser, ambulerande läkare eller annan sjukvårdspersonal. Eländet med fördröjda och okvalificerad bohovsbedömningar av ambulanstransporter är sålunda ett minne blott.
Varför denna fantastiska utveckling?
Jo, på 2010-talet hade man tvingats att höja landstingsskatten till skyhöga nivåer för att bemästra befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov, synnerligen väl speglade i en utredning "Behov 2010" initierad av dåvarande planeringsdirektören Per Jonsson.
Man hotade då också med att stänga akuta livsräddande verksamheter i Karlshamn utan kompensation för de långa och oacceptabla avstånden till sjukhuset i Karlskrona.
Till detta kom ett behov av att, i tvärpolitisk endräkt, ta fram ett väl avvägt blekingskt förhandlingsunderlag inför bildandet av Södra Regionen.
Blekingesjukhusets lokaler var då också otidsenliga och krävde omfattande ombyggnader för att svara mot dåtidens normer. Kostnaderna för dessa hade visat sig bli betydligt större än att bygga ett helt nytt sjukhus med relativt god tillgänglighet för alla Blekingar.
Lyckade exempel på sådana lösningar hämtades från Stockholm och Norrbotten.
Finansieringen av det nya Blekingesjukhuset kunde ske via skatteväxlingar och inom ramen för sådana satsningar på “det glömda” Sydostsverige som förordats av Södra regionen, Regeringen, Riksdagen och OECD.
Men detta är väl bara visioner!? Eller?
Bo Arnesjö
Avdankad
De sista levnadsåren kräver dock ökade skattefinansierade insatser av Karlskrona kommun och Södra Regionen (dvs. Skåneregionen och Blekinge, Kronoberg och Södra Kalmar län).
Alla hans lokala kollektiva resor är dessutom gratis.
År 2030 finns sålunda inte Landstinget Blekinge längre och Blekinges kommuner har slagits samman. Till att börja med i en öst- och en västblekingsk kommun. Senare kanske i en enda storkommun.
Södra Regionens administrativa och politiska organ är starkt professionaliserade och har, efter tuffa förhandlingar, fått ansvar för all sjukhusansluten vård, regionernas infrastruktur och utbildningsinsatser, turism- och kulturutveckling jämte flera av länsstyrelsernas arbetsområden. Huvudstad är Kristianstad med filialer i regionens städer.
Det gamla Blekingesjukhusets lokaler i Karlskrona och Karlshamn inrymmer nu primärkommunala förstärkta vårdcentraler delvis bemannade med flera olika ambulerande sjukhusspecialister.
Där finns tillgång till utbyggda hälsokontroller, observations- och avlastningsplatser, psykiatri, rehabilitering och palliativ vård.
Där finns också hela den kommunala administrationen jämte flertalet typer av geriatrisk service, äldreboenden och äldreomsorg. Om vi äldre där väljer anpassad permanent bostad där så har vi tillgång till ett fullt utbyggt kulvertsystem där vi kan köra våra elektriskt drivna rollatorer till anslutna resecentra för vidare befordran till övriga Blekinge.
Inom Blekinge kan vi åka bil, buss eller ambulans på den fyrfiliga E22-an, den minst 3-filiga väg 27 och snabbtåg på alla järnvägarna. Ett fullödigt matarbuss-system med flexibla hållplatser säkrar också snabba och bekväma förbindelser från och till våra bostäder. Skärgårdens akuta sjukdomsfall kan hämtas med kommunernas eller marinens snabba båtar eller med helikopter från F 17, som numera gärna vill delta i Blekinges utveckling.
Nära Kallinge flygplats finns ett logistikcentrum i anslutning till E22, väg 27 (tidigare väg 30) och den numera omsvängda kustbanan, allt enligt en plan som på 1990-talet lanserades av kommunalrådet Roland Andersson (s) i Ronneby. Här ligger det nya, väl ljudisolerade, Blekingesjukhuset, som kan nås av alla Blekingar, med få undantag, inom maximalt 20 - 25 minuter.
Andra närliggande regionala sjukhus finns i Kristianstad, Växjö och Kalmar.
Det nya Blekingesjukhuset i Kallinge är mindre än det tidigare uppsplittrade sjukhuset men betydligt vassare utrustat och bemannat. Där tillfredsställs alla moderna krav på patientsäkerhet och bedrivs all avancerad diagnostik och behandling, som inte klaras vid de förstärkta primärkommunala vårdcentralerna trots dessas decentraliserade öppenvårdspass för sjukhusspecialister.
Vid behov kan omedelbara helikoptertransporter ske till högspecialiserad vård vid Regionsjukhuset i Lund/Malmö. Sjukhuspersonalen kan bo var de vill i Blekinge med korta och gratis resor till jobbet.
Högskolans (BTH’s) och landstingets vårdutbildningar har flyttats till fräscha lokaler i Ronneby Soft Center med full tillgång till praktikplatser inom sjukhusvården, primärvården, äldrevården och tandvården.
Underskottet på kvinnoarbetsplatser har därvid utjämnats och nu attraheras ungdom, färdig arbetskraft och pensionärer av bägge könen.
Hälso- och sjukvårdens och de högre lärosätenas satsningar inom IT har burit frukt så att vi via våra internetanknutna TV-abonnemang kan få dubbelriktad videokontakt med rådgivningsystemet "Syster Gudrun" och andra flexibla system för behovsanpassad diagnostik, övervakning och kontroll i hemmet.Detta kan leda till hembesök av fullt utrustade ambulanser, ambulerande läkare eller annan sjukvårdspersonal. Eländet med fördröjda och okvalificerad bohovsbedömningar av ambulanstransporter är sålunda ett minne blott.
Varför denna fantastiska utveckling?
Jo, på 2010-talet hade man tvingats att höja landstingsskatten till skyhöga nivåer för att bemästra befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov, synnerligen väl speglade i en utredning "Behov 2010" initierad av dåvarande planeringsdirektören Per Jonsson.
Man hotade då också med att stänga akuta livsräddande verksamheter i Karlshamn utan kompensation för de långa och oacceptabla avstånden till sjukhuset i Karlskrona.
Till detta kom ett behov av att, i tvärpolitisk endräkt, ta fram ett väl avvägt blekingskt förhandlingsunderlag inför bildandet av Södra Regionen.
Blekingesjukhusets lokaler var då också otidsenliga och krävde omfattande ombyggnader för att svara mot dåtidens normer. Kostnaderna för dessa hade visat sig bli betydligt större än att bygga ett helt nytt sjukhus med relativt god tillgänglighet för alla Blekingar.
Lyckade exempel på sådana lösningar hämtades från Stockholm och Norrbotten.
Finansieringen av det nya Blekingesjukhuset kunde ske via skatteväxlingar och inom ramen för sådana satsningar på “det glömda” Sydostsverige som förordats av Södra regionen, Regeringen, Riksdagen och OECD.
Men detta är väl bara visioner!? Eller?
Bo Arnesjö
Avdankad
10 april 2012
Kaffe stoppar Alzheimer
Igår 15:11
Forskare i USA har slagit fast att regelbundet kaffedrickande kan minska risken att en person drabbas av Alzheimer, uppger Daily Mail.
Det är första gången som forskare har kunnat visa på ett samband mellan kaffedrickande och frånvaro av demenssjukdomen.
Studien är gjord vid University of South Florida och forskarna studerade äldre personer under fyra års tid.
Studien visade att de som drack mest kaffe, och sålunda hade mest koffein i blodet, löpte mindre risk att utveckla Alzheimer.
Hos kaffedrickare som ändå drabbades blev förloppet långsammare, än hos de som inte drack kaffe.
Tidigare forskning har givit vid handen att tre koppar kaffe om dagen kan minska risken för demenssjukdomen.
Kaffet ska dessutom vara starkt! (Red. anm.
Forskare i USA har slagit fast att regelbundet kaffedrickande kan minska risken att en person drabbas av Alzheimer, uppger Daily Mail.
Det är första gången som forskare har kunnat visa på ett samband mellan kaffedrickande och frånvaro av demenssjukdomen.
Studien är gjord vid University of South Florida och forskarna studerade äldre personer under fyra års tid.
Studien visade att de som drack mest kaffe, och sålunda hade mest koffein i blodet, löpte mindre risk att utveckla Alzheimer.
Hos kaffedrickare som ändå drabbades blev förloppet långsammare, än hos de som inte drack kaffe.
Tidigare forskning har givit vid handen att tre koppar kaffe om dagen kan minska risken för demenssjukdomen.
Kaffet ska dessutom vara starkt! (Red. anm.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)