Sveriges ungdomar är grundlurade. Förlängd utbildning skulle ge arbete. Nu får de inte ens de enklaste jobb.
Små företag vågar inte anställa flera. Det medför ekonomiska risker. Det är säkrare att tacka nej till order eller flytta företaget utomlands.
Många vill ha jobb men ingen vågar anställa dem, säger Urban Bäckström, chef för Svenskt Näringsliv.
”Det går bra för Sverige” säger samtidigt - cyniskt nog – socialisterna Persson och Nuder. Detta när var tredje ungdom i åldrarna 16-24 år inte kan få jobb och nära 140 000 ungdomar allt framgent är uteslutna från arbetsmarknaden.
Totalt en dryg en miljon svenskar i arbetsför ålder är utanför arbetsmarknaden och jobben har inte ökat på 20 år. Plusjobb och olika bidragslösningar ersätter inte full sysselsättning. Regelverket får inte företagare att vilja anställa.
Det måste betraktas som ett socialistiskt systemfel om en så stor del av landets befolkning inte jobbar och inga nya jobb skapas. Utanförskapet kostar oss dubbelt så mycket som hela sjukvården, det vill säga 10 000 - 15 000 kronor per svensk, enligt den avhoppade LO-utredaren Jan Edling. Samtidigt håller drygt en miljon svenskar på att förlora hela sin självkänsla, framtidstro och tillförsikt!
Nu är det hög tid att göra någonting åt utanförskapet, åt jobben, åt att företag inte vågar anställa och att alltför få nya företag startas.
Sverige behöver reformer - en offensiv för fler arbetsgivare - som släpper fram jobben. Det behövs fler än 500 000 nya jobb enligt samstämmiga parter på arbetsmarknaden.
Det behövs en radikal reduktion av det krångel som hämmar företagandet. Det behövs en skattereform som släpper fram nya företag, framtidsinvesteringar, utbildning och en offentlig och privat tjänstesektor. Det behövs en arbetslagstiftning som stimulerar nyanställningar.
Hela den dryga miljonen svenskar som står utanför arbetsmarknaden kräver att landets politiker tar dessa problem på allvar. Det gäller också personallandstingsrådet Kalle Sandström (s) som enligt sina uttalanden från talarstolen i senaste landstingsfullmäktige tydligen tonar ner Blekinges enorma arbetsbrist.
Det är om detta valrörelsen ska handla!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
30 april 2006
26 april 2006
Hur ska de unga få jobb?
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är 14,3 procent av de svenska ungdomarna i åldern 16-24 år utan arbete. Regeringen och AMS påstår samtidigt att det så kallade fyraprocentsmålet är inom räckhåll.
Enligt EU:s statistikbyrå - Eurostat - är ungdomsarbetslösheten i Sverige 21,7 procent. Läggs därtill studerande, som vill jobba, och de unga förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna är siffran närmare 30 procent (NT 25/4). .
Sverige har varit pådrivande i EU:s statistikarbete. Medlemsländerna kan nu jämföra olika offentliga nyckeltal. Den svenska ”öppenheten” har exporterats till övriga EU. Alla EU-länder använder samma metodik för att redovisa sin arbetslöshet, men Sverige vill inte vara med. Vi håller oss med en helt egen metod! Vår arbetslöshet blir nämligen alldeles för hög med EU:s mätmetod!
Statistik kan utnyttjas olika, förvanskas och ifrågasättas. Politiker väljer ofta den redovisning som stödjer just deras påståenden. Socialdemokraterna hävdar att fyraprocentmålet snart nås medan Eurostat anger en ökande total svensk arbetslöshet om minst 7,4 procent. Regeringen och stödpartierna verkar ha enats bakom AMS-linjen (bortsett från ett mindre genomtänkt förslag om medborgarlön från Miljöpartiet). Den prekära situationen skönmålas och tas inte på allvar!
Utanför socialistblocket bedöms problemet däremot synnerligen allvarligt. Arbetslösheten bland unga stiger och deras inträde på arbetsmarknaden fördröjs. Allt för många känner sig oönskade och riskerar att hamna i ett långsiktigt totalt utanförskap.
Vi borgerliga förordar åtgärder som ökar tillväxten och därmed ungdomsjobben. Vi vill dessutom reducera arbetsgivaravgifterna i offentlig sektor och göra arbetsrättslagstiftningen flexiblare.
Centern har tagit ett steg längre med ett förslag likt det havererade franska, men accepterade brittiska. Likartade borgerliga förslag har börjat få medhåll från vänster-håll i alla fall hos dem som lämnat socialisterna.
Jan Edling, avhoppad LO-utredare, och Jan Nygren, tidigare statsråd (s), föreslår (DN-debatt 21/2) en svensk variant av det danska arbetsmarknadssystemet, vilket även TCO uttryckt intresse för.
Något måste omedelbart göras – inte minst i Blekinge! Arbetskraftsslöseriet måste stoppas! Om inte förr så strax efter valet 2006!
Bo Arnesjö, ledamot av Landstinget Blekinge (m)
Christoffer Stenström, Distriktsordförande i MUF Blekinge (m)
Enligt EU:s statistikbyrå - Eurostat - är ungdomsarbetslösheten i Sverige 21,7 procent. Läggs därtill studerande, som vill jobba, och de unga förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna är siffran närmare 30 procent (NT 25/4). .
Sverige har varit pådrivande i EU:s statistikarbete. Medlemsländerna kan nu jämföra olika offentliga nyckeltal. Den svenska ”öppenheten” har exporterats till övriga EU. Alla EU-länder använder samma metodik för att redovisa sin arbetslöshet, men Sverige vill inte vara med. Vi håller oss med en helt egen metod! Vår arbetslöshet blir nämligen alldeles för hög med EU:s mätmetod!
Statistik kan utnyttjas olika, förvanskas och ifrågasättas. Politiker väljer ofta den redovisning som stödjer just deras påståenden. Socialdemokraterna hävdar att fyraprocentmålet snart nås medan Eurostat anger en ökande total svensk arbetslöshet om minst 7,4 procent. Regeringen och stödpartierna verkar ha enats bakom AMS-linjen (bortsett från ett mindre genomtänkt förslag om medborgarlön från Miljöpartiet). Den prekära situationen skönmålas och tas inte på allvar!
Utanför socialistblocket bedöms problemet däremot synnerligen allvarligt. Arbetslösheten bland unga stiger och deras inträde på arbetsmarknaden fördröjs. Allt för många känner sig oönskade och riskerar att hamna i ett långsiktigt totalt utanförskap.
Vi borgerliga förordar åtgärder som ökar tillväxten och därmed ungdomsjobben. Vi vill dessutom reducera arbetsgivaravgifterna i offentlig sektor och göra arbetsrättslagstiftningen flexiblare.
Centern har tagit ett steg längre med ett förslag likt det havererade franska, men accepterade brittiska. Likartade borgerliga förslag har börjat få medhåll från vänster-håll i alla fall hos dem som lämnat socialisterna.
Jan Edling, avhoppad LO-utredare, och Jan Nygren, tidigare statsråd (s), föreslår (DN-debatt 21/2) en svensk variant av det danska arbetsmarknadssystemet, vilket även TCO uttryckt intresse för.
Något måste omedelbart göras – inte minst i Blekinge! Arbetskraftsslöseriet måste stoppas! Om inte förr så strax efter valet 2006!
Bo Arnesjö, ledamot av Landstinget Blekinge (m)
Christoffer Stenström, Distriktsordförande i MUF Blekinge (m)
23 april 2006
Sifo: Nästan helt jämnt mellan blocken
Publicerad 23 april 2006 - 01:53
Det är nästan helt jämnt mellan de politiska blocken i Sifos aprilmätning, publicerad i flera morgontidningar.
Den borgerliga alliansen får 48,4 procent medan s, v och mp når 47,8 procent. I mars var motsvarande siffror 51 procent respektive 46,2 procent.
Mätningen utfördes 10-20 april. 1.908 fick svara på frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore val i dag.
m 26,2 (-2,0) mp 5,2 (+0,8) fp 11,5 (+1,3) s 36,2 (oför) kd 5,4 (-0,5) v 6,4 (+0,8) c 5,3 (-1,4) övr 3,8 (+1,0)
Det är nästan helt jämnt mellan de politiska blocken i Sifos aprilmätning, publicerad i flera morgontidningar.
Den borgerliga alliansen får 48,4 procent medan s, v och mp når 47,8 procent. I mars var motsvarande siffror 51 procent respektive 46,2 procent.
Mätningen utfördes 10-20 april. 1.908 fick svara på frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore val i dag.
m 26,2 (-2,0) mp 5,2 (+0,8) fp 11,5 (+1,3) s 36,2 (oför) kd 5,4 (-0,5) v 6,4 (+0,8) c 5,3 (-1,4) övr 3,8 (+1,0)
22 april 2006
16 april 2006
07 april 2006
Offentliga miljardbidrag missar målet
Av Maja Svenonius, Svenskt Näringsliv
”Det är konstgjord andning”, säger en företagare om det offentliga näringslivsfrämjandet i Värmland. Stödet skapar inga nya jobb, och styrs inte av företagens behov. Det tycker en klar majoritet av företagen som deltagit i en ny undersökning.
262 företagare i Värmland har svarat på enkäten om hur de ser på offentligt företagsstöd. 92 procent anser att stödet har ”liten” eller ”ingen” betydelse för att skapa nya arbetstillfällen. Stödet styrs inte alls eller i liten utsträckning av företagens behov, menar 87 procent av företagen. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och resultaten presenteras i den nyutkomna rapporten ”Det är konstgjord andning”.
De tre senaste åren har det näringslivsfrämjande stödet uppgått till 1,5 miljarder kronor i Värmland. Då är stöd från Länsstyrelsen, Region Värmland, ESF-rådet, Almi, Nutek och nästan alla värmländska kommuner inräknat. Däremot har man inte räknat med EU-stöd och satsningar på kommunikation, som vägar och teleförbindelser. Ams satsningar räknas inte heller in.
– De 1,5 miljarderna är bara en del av de pengar som delas ut totalt. Siffrorna som redovisas borde vara i underkant, säger Urban Svanberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Värmland.
Han hoppas på att undersökningen blir startskottet till en debatt om näringslivsstödet. En orsak till företagarnas missnöje kan vara att kommunikationen mellan företagarna och de som fördelar stödet har stora brister, menar Urban Svanberg.
– Den hjälp som ges är inte den som efterfrågas av företagarna. Det måste gå att utnyttja resurserna på ett bättre sätt.
Rapport: ”Det är konstgjord andning”
”Det är konstgjord andning”, säger en företagare om det offentliga näringslivsfrämjandet i Värmland. Stödet skapar inga nya jobb, och styrs inte av företagens behov. Det tycker en klar majoritet av företagen som deltagit i en ny undersökning.
262 företagare i Värmland har svarat på enkäten om hur de ser på offentligt företagsstöd. 92 procent anser att stödet har ”liten” eller ”ingen” betydelse för att skapa nya arbetstillfällen. Stödet styrs inte alls eller i liten utsträckning av företagens behov, menar 87 procent av företagen. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och resultaten presenteras i den nyutkomna rapporten ”Det är konstgjord andning”.
De tre senaste åren har det näringslivsfrämjande stödet uppgått till 1,5 miljarder kronor i Värmland. Då är stöd från Länsstyrelsen, Region Värmland, ESF-rådet, Almi, Nutek och nästan alla värmländska kommuner inräknat. Däremot har man inte räknat med EU-stöd och satsningar på kommunikation, som vägar och teleförbindelser. Ams satsningar räknas inte heller in.
– De 1,5 miljarderna är bara en del av de pengar som delas ut totalt. Siffrorna som redovisas borde vara i underkant, säger Urban Svanberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Värmland.
Han hoppas på att undersökningen blir startskottet till en debatt om näringslivsstödet. En orsak till företagarnas missnöje kan vara att kommunikationen mellan företagarna och de som fördelar stödet har stora brister, menar Urban Svanberg.
– Den hjälp som ges är inte den som efterfrågas av företagarna. Det måste gå att utnyttja resurserna på ett bättre sätt.
Rapport: ”Det är konstgjord andning”
Hyckleriets ansikte
Av Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv
”Protektionism är inte en framgångsstrategi – det är vägen till fattigdom”.
Så skrev finansminister Pär Nuder tillsammans med brittiske finansministern Gordon Brown på DN-debatt häromdagen.
Jag måste säga att jag blir upprörd. Inte över just den meningen, den är sann och riktig. Det som upprör är det hyckleri som artikeln är bevis på.
Här beskriver alltså vår finansminister hur föränderlig världen är, att både länder, företag och enskilda människor måste hitta nya inriktningar och jobb och hur utbildning och arbetsmarknadspolitik måste inriktas på att främja sådana nödvändiga omställningar.
Samtidigt är det ju så uppenbart för alla och envar att Nuder och hans regeringskollegor just ägnar sig åt protektionism. De har tydligt visat att de stödjer aktioner mot all konkurrens från svenska byggarbetares sida. Vi kan inte bara bortse från att fackligt aktiva vuxna svenska medborgare stod och skrek ”go home” till de lettiska arbetare som jobbade på skolbygget i Vaxholm.
Och de har tydligt visat att de inte ville ha ett tjänstedirektiv som skulle kunna öppna upp för europeisk frihandel också på tjänsteområdet. De har klätt sitt motstånd i tjusiga fraser som handlat om att värna den svenska modellen, den svenska arbetsrätten och svenska löner.
Bakom dimridåerna av ord är detta ändå inte något annat än protektionism. Vi har alla dragit stor nytta av konkurrensen på varuområdet. Kan någon i dag tänka sig att när en vara passerar vårt lands gräns så gör man ett sådant påslag på priset att ingen konkurrens med svensktillverkade varor uppstår?
Nej, naturligtvis inte. Och att vi fått fri handel och en fri konkurrens på det området har lett till just sådana positiva effekter som duon Brown- Nuder målar upp i sin artikel.
Men på tjänsteområdet – som utgör ungefär två tredjedelar av BNP - gäller tydligen inte resonemanget alls. Sådana pinsamma förhållanden nämns inte i DN-artikeln, men jag tycker man ska ha högre tankar om läsarna än att dom skulle ha glömt Vaxholmsfallet eller hur urvattnat och trubbigt tjänstedirektivet blivit efter behandlingen i parlamentet.
Samma dubbelhet i agerande märks på andra områden. Av budgetuppgörelsen mellan regeringen och samarbetspartierna häromdagen framgår att regeringen vill satsa på glesbygdsnäringar. Samma regering lägger samtidigt förslag som innebär att säsongsanställningar – särskilt viktiga i glesbygd – ska bort. Och flygskatt, som hindrar rörlighet, ska vi ju också få.
Den korta sammanfattningen är – hyckleri!
”Protektionism är inte en framgångsstrategi – det är vägen till fattigdom”.
Så skrev finansminister Pär Nuder tillsammans med brittiske finansministern Gordon Brown på DN-debatt häromdagen.
Jag måste säga att jag blir upprörd. Inte över just den meningen, den är sann och riktig. Det som upprör är det hyckleri som artikeln är bevis på.
Här beskriver alltså vår finansminister hur föränderlig världen är, att både länder, företag och enskilda människor måste hitta nya inriktningar och jobb och hur utbildning och arbetsmarknadspolitik måste inriktas på att främja sådana nödvändiga omställningar.
Samtidigt är det ju så uppenbart för alla och envar att Nuder och hans regeringskollegor just ägnar sig åt protektionism. De har tydligt visat att de stödjer aktioner mot all konkurrens från svenska byggarbetares sida. Vi kan inte bara bortse från att fackligt aktiva vuxna svenska medborgare stod och skrek ”go home” till de lettiska arbetare som jobbade på skolbygget i Vaxholm.
Och de har tydligt visat att de inte ville ha ett tjänstedirektiv som skulle kunna öppna upp för europeisk frihandel också på tjänsteområdet. De har klätt sitt motstånd i tjusiga fraser som handlat om att värna den svenska modellen, den svenska arbetsrätten och svenska löner.
Bakom dimridåerna av ord är detta ändå inte något annat än protektionism. Vi har alla dragit stor nytta av konkurrensen på varuområdet. Kan någon i dag tänka sig att när en vara passerar vårt lands gräns så gör man ett sådant påslag på priset att ingen konkurrens med svensktillverkade varor uppstår?
Nej, naturligtvis inte. Och att vi fått fri handel och en fri konkurrens på det området har lett till just sådana positiva effekter som duon Brown- Nuder målar upp i sin artikel.
Men på tjänsteområdet – som utgör ungefär två tredjedelar av BNP - gäller tydligen inte resonemanget alls. Sådana pinsamma förhållanden nämns inte i DN-artikeln, men jag tycker man ska ha högre tankar om läsarna än att dom skulle ha glömt Vaxholmsfallet eller hur urvattnat och trubbigt tjänstedirektivet blivit efter behandlingen i parlamentet.
Samma dubbelhet i agerande märks på andra områden. Av budgetuppgörelsen mellan regeringen och samarbetspartierna häromdagen framgår att regeringen vill satsa på glesbygdsnäringar. Samma regering lägger samtidigt förslag som innebär att säsongsanställningar – särskilt viktiga i glesbygd – ska bort. Och flygskatt, som hindrar rörlighet, ska vi ju också få.
Den korta sammanfattningen är – hyckleri!
Perssons popularitet fortsätter att minska
Sveriges Radio skriver:
Statsminister Göran Persson blir allt mindre populär. Hans popularitet har sjunkit i flera år, och utförsbacken fortsätter. Det visar en stor årlig opinionsundersökning från Göteborgs universitet som publiceras i juni.
– Den har gått ytterligare ner, så att om du jämför Perssons personliga popularitet med hur den var inför det förra valet, då han hade klart starkare siffror, så är den sämre, säger Sören Holmberg, en av forskarna bakom undersökningen.
Göran Perssons popularitet var på topp 2002, och sedan dess har den sjunkit stadigt. I den senaste mätningen från Göteborgs universitet, SOM-undersökningen som den kallas, fortsätter den att sjunka.
Behöver inte avgöra valMen Sören Holmberg påpekar, som svenska valforskare brukar, att partiledarnas popularitet inte tros vara särskilt avgörande för hur det går i svenska val.
– Det är inte en av de tyngre faktorerna, men det är klart att det inte är någon positiv faktor för det socialdemokratiska partiet att de har en partiledare som denna gång har nästan lika svaga siffror som han hade när de var som svagast på 1990-talets slut.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var redan i förra årets rapport den enda partiledaren som egentligen kan kallas populär. Och den utvecklingen fortsätter.
– Han har siffror nu som är nästan på nivå med Carl Bildts, så han är på väg upp. Han är den partiledare som ökar mest, säger Sören Holmberg.
Men det finns fler oroande tecken för regeringen i årets SOM-undersökning.
Allt fler väljare ger regeringen ett dåligt betyg. Redan förra året var det fler väljare som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb, än det var som var nöjda. Och den utvecklingen fortsätter.
Det råder också en svag högervind bland väljarna. Det är fler i dag som själva säger sig stå till höger i politiken än det är som kallar sig vänster.
Men allt är inte nattsvart för regeringen i undersökningen. Väljarna ser ljusare än tidigare både på sin egen ekonomi och på landets.
Göteborgs universitets årliga opinionsundersökning, SOM-undersökningen, är en stor opinionsmätning med flera tusen tillfrågade.
Några exakta siffror vill inte Sören Holmberg nämna förrän universitetets rapport publiceras i juni.
Vad alla de här resultaten tillsammans betyder för valutgången vågar inte Sören Holmberg gissa. En orsak till det är att väljarna blivit så ombytliga.
– Rörligheten är så stor och det är så många småpartier som ställer upp, så ingen av kvinna född person kan gissa detta vals utgång. Det kommer att bli oerhört spännande, säger Sören Holmberg.
Fredrik Furtenbach
Statsminister Göran Persson blir allt mindre populär. Hans popularitet har sjunkit i flera år, och utförsbacken fortsätter. Det visar en stor årlig opinionsundersökning från Göteborgs universitet som publiceras i juni.
– Den har gått ytterligare ner, så att om du jämför Perssons personliga popularitet med hur den var inför det förra valet, då han hade klart starkare siffror, så är den sämre, säger Sören Holmberg, en av forskarna bakom undersökningen.
Göran Perssons popularitet var på topp 2002, och sedan dess har den sjunkit stadigt. I den senaste mätningen från Göteborgs universitet, SOM-undersökningen som den kallas, fortsätter den att sjunka.
Behöver inte avgöra valMen Sören Holmberg påpekar, som svenska valforskare brukar, att partiledarnas popularitet inte tros vara särskilt avgörande för hur det går i svenska val.
– Det är inte en av de tyngre faktorerna, men det är klart att det inte är någon positiv faktor för det socialdemokratiska partiet att de har en partiledare som denna gång har nästan lika svaga siffror som han hade när de var som svagast på 1990-talets slut.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt var redan i förra årets rapport den enda partiledaren som egentligen kan kallas populär. Och den utvecklingen fortsätter.
– Han har siffror nu som är nästan på nivå med Carl Bildts, så han är på väg upp. Han är den partiledare som ökar mest, säger Sören Holmberg.
Men det finns fler oroande tecken för regeringen i årets SOM-undersökning.
Allt fler väljare ger regeringen ett dåligt betyg. Redan förra året var det fler väljare som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb, än det var som var nöjda. Och den utvecklingen fortsätter.
Det råder också en svag högervind bland väljarna. Det är fler i dag som själva säger sig stå till höger i politiken än det är som kallar sig vänster.
Men allt är inte nattsvart för regeringen i undersökningen. Väljarna ser ljusare än tidigare både på sin egen ekonomi och på landets.
Göteborgs universitets årliga opinionsundersökning, SOM-undersökningen, är en stor opinionsmätning med flera tusen tillfrågade.
Några exakta siffror vill inte Sören Holmberg nämna förrän universitetets rapport publiceras i juni.
Vad alla de här resultaten tillsammans betyder för valutgången vågar inte Sören Holmberg gissa. En orsak till det är att väljarna blivit så ombytliga.
– Rörligheten är så stor och det är så många småpartier som ställer upp, så ingen av kvinna född person kan gissa detta vals utgång. Det kommer att bli oerhört spännande, säger Sören Holmberg.
Fredrik Furtenbach
Kommunal hemsjukvård utan läkare?
Enligt den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården krävs 6000 allmänläkare för att uppnå optimal tillgänglighet i primärvården. Vid senaste årsskiftet fanns det knappt 5000. Bristen drabbar speciellt barn och gamla i glesbygdsområden. Distriktssköterskornas fina insatser räddar situationen, så även i Blekinge.
Landstingen har provat olika offentliga och privata lösningar för att öka läkarbemanningen. Några har anställt läkare från Polen och Tyskland, andra har knutit AT-anställningar till primärvården och några har försökt locka över stafett- eller sjukhusläkare.
Sveriges Kommuner och Landsting hävdar att landstingens satsningar har lett till att fler unga läkare nu väljer att utbilda sig inom allmänmedicin. Denna ökning märks ännu inte i Blekinge, snarare tvärtom.
I denna bristsituation vill socialdemokraterna i Blekinge, med Marie Sällström (s) i spetsen, abrupt överföra hemsjukvårdsansvaret från landstinget till primärkommunerna genom skatteväxling. Man ”slår då undan fötterna” på många distriktssköterskor och riskerar att rasera ett välfungerande primärvårdsbaserat distriktssköterskenätverk som bedriver kvalificerad hemsjukvård med stöd av primärvårdens läkare.
Ökning av hemsjukvården och fördjupat samarbete mellan primärvårdens hemsjukvårdsteam och primärkommunernas hemtjänst vore utan tvekan värdefullt speciellt om nedläggningen av särskilda boenden ska fortsätta. Det kräver dock utveckling av fullödig gemensam hemsjukvård och hemhjälp för att tillfredsställa alla behov, speciellt hos äldre. För sådant ändamål krävs dock läkarmedverkan – ett krav som idag inte kan tillåtas/tillfredsställas på grund av läkarbristen.
Visserligen understödjer Läkarförbundet numera en närsjukvårdsorganisation där läkare kan anställas både av kommuner och landsting, men även det kräver större tillgång på läkare.
Vi moderater vill i avvaktan på ansvarsutredningens resultat och en betydande ökning av läkartillgången i primärvården förorda fortsatta flexibla lösningar och att samordning av hemsjukvården med äldreomsorgen får ske successivt om så önskas. Vi kommer inte att acceptera tvångsvisa ödeläggelser av distriktssköterskornas värdefulla verksamhet!
Måhända kommer Regeringens ansvarsutredning att önska överföring av hela primärvården/närsjukvården till primärkommunerna. I så fall vore den hotande splittringen av primärvårdens hemsjukvårdsinsatser ur världen.
Marie Sällström (s), tänk efter före....
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Landstingen har provat olika offentliga och privata lösningar för att öka läkarbemanningen. Några har anställt läkare från Polen och Tyskland, andra har knutit AT-anställningar till primärvården och några har försökt locka över stafett- eller sjukhusläkare.
Sveriges Kommuner och Landsting hävdar att landstingens satsningar har lett till att fler unga läkare nu väljer att utbilda sig inom allmänmedicin. Denna ökning märks ännu inte i Blekinge, snarare tvärtom.
I denna bristsituation vill socialdemokraterna i Blekinge, med Marie Sällström (s) i spetsen, abrupt överföra hemsjukvårdsansvaret från landstinget till primärkommunerna genom skatteväxling. Man ”slår då undan fötterna” på många distriktssköterskor och riskerar att rasera ett välfungerande primärvårdsbaserat distriktssköterskenätverk som bedriver kvalificerad hemsjukvård med stöd av primärvårdens läkare.
Ökning av hemsjukvården och fördjupat samarbete mellan primärvårdens hemsjukvårdsteam och primärkommunernas hemtjänst vore utan tvekan värdefullt speciellt om nedläggningen av särskilda boenden ska fortsätta. Det kräver dock utveckling av fullödig gemensam hemsjukvård och hemhjälp för att tillfredsställa alla behov, speciellt hos äldre. För sådant ändamål krävs dock läkarmedverkan – ett krav som idag inte kan tillåtas/tillfredsställas på grund av läkarbristen.
Visserligen understödjer Läkarförbundet numera en närsjukvårdsorganisation där läkare kan anställas både av kommuner och landsting, men även det kräver större tillgång på läkare.
Vi moderater vill i avvaktan på ansvarsutredningens resultat och en betydande ökning av läkartillgången i primärvården förorda fortsatta flexibla lösningar och att samordning av hemsjukvården med äldreomsorgen får ske successivt om så önskas. Vi kommer inte att acceptera tvångsvisa ödeläggelser av distriktssköterskornas värdefulla verksamhet!
Måhända kommer Regeringens ansvarsutredning att önska överföring av hela primärvården/närsjukvården till primärkommunerna. I så fall vore den hotande splittringen av primärvårdens hemsjukvårdsinsatser ur världen.
Marie Sällström (s), tänk efter före....
Bo Arnesjö (m), Ronneby
05 april 2006
"KUNG PÅ PRESENTATION"
Här är greppen som gör presentationen till en fröjd för din publik. Tidningen Affärsvärlden, som intervjuat retorikexperten Mia Adolphson, tipsar i onsdagens utgåva om hur du blir en "kung på presentation" och "verksamhetens bästa talare". Här är tidningens tips:
1. BYGG DITT TAL SOM EN SCHLAGER.
Intro, vers (fakta), refräng (hemtagning) och avrundning. Tänk som en pilot; det är starten och landningen som är det viktiga.
2. DESTILLERA.
Använd max fem OH-bilder under din 30-minuiterspresentation. Fakta ska vara tydlig. "Använd bilder när du presenterar fakta, undvik bilder när du argumenterar", skriver Afv.
3. BANTA.
Använd max tre argument.
4. ÖPPNINGEN.
En kortare anekdot eller berättelse brukar vara bra att börja med för att väcka intresse.
5. HÅLL HÄNDERNA I STYR.
Stolpmanus kan med fördel hållas i händerna.
6. OMBYTE FÖRNÖJER.
Stå inte still när du pratar - växla mellan OH och whiteboard.
7. ADRESSERA PUBLIKEN.
Bra knep för att "vända intresset tillbaka till dig själv", som Afv skriver.
8. BIT DIG I TUNGAN.
Ja, i alla fall om du känner dig torr i munnen. Det får igång salivproduktionen.
9. HÅLL INTRESSET VID LIV.
Ta med produkten du ska tala om på scen.
10. GRAND FINALE.
En lugn och fin avslutning gör susen. Knyt ihop säcken med inledningen.
1. BYGG DITT TAL SOM EN SCHLAGER.
Intro, vers (fakta), refräng (hemtagning) och avrundning. Tänk som en pilot; det är starten och landningen som är det viktiga.
2. DESTILLERA.
Använd max fem OH-bilder under din 30-minuiterspresentation. Fakta ska vara tydlig. "Använd bilder när du presenterar fakta, undvik bilder när du argumenterar", skriver Afv.
3. BANTA.
Använd max tre argument.
4. ÖPPNINGEN.
En kortare anekdot eller berättelse brukar vara bra att börja med för att väcka intresse.
5. HÅLL HÄNDERNA I STYR.
Stolpmanus kan med fördel hållas i händerna.
6. OMBYTE FÖRNÖJER.
Stå inte still när du pratar - växla mellan OH och whiteboard.
7. ADRESSERA PUBLIKEN.
Bra knep för att "vända intresset tillbaka till dig själv", som Afv skriver.
8. BIT DIG I TUNGAN.
Ja, i alla fall om du känner dig torr i munnen. Det får igång salivproduktionen.
9. HÅLL INTRESSET VID LIV.
Ta med produkten du ska tala om på scen.
10. GRAND FINALE.
En lugn och fin avslutning gör susen. Knyt ihop säcken med inledningen.
04 april 2006
KORTARE VÄNTETID OCH BÄTTRE KVALITET UTOMLANDS
Antalet ansökningar till försäkringskassan om vård utomlands har ökat nästan tiofaldigt under 2005.
Nära var tionde ansökan får avslag. Det beror oftast på att vården utomlands inte är vetenskapligt accepterad, att ansökan kommit in för sent eller att vården inte överrensstämt med den som ges i Sverige.
Försäkringskassan har betalat ut 18 miljoner kronor till ett drygt tusental patienter som rest till ett annat EU-land för planerad vård. Det ska jämföras med landstingens egna hälso- och sjukvård som kostar omkring 200 miljarder kronor per år. Högsta utbetalda belopp till en patient är 600 000 kronor.
Tandvård är vanligast orsak - omkring 50 procent av de beviljade ersättningarna. Annan efterfrågad vård är behandling av pisksnärtskador, cancersjukdomar, knä- höft- och ryggoperationer samt fertilitetsbehandlingar.
Vanligaste skäl till att söka sig utomlands är långa väntetider och att vårdkvaliteten anses bättre.
Vanligaste land att resa till är Finland med en kraftig ökning av den gränsöverskridande vården i Norrbotten. Andra vanliga länder är Tyskland, Estland, Spanien och Polen.
Förhandstillstånd kan och bör sökas hos försäkringskassan. Statistiken för 2005 visar preliminärt cirka 100 beviljade förhandstillstånd och cirka 50 avslag.
Förhandstillstånden gäller oftast högspecialiserade behandlingar som inte kan utföras inom normal väntetid i Sverige. Tumörsjukdomar är den vanligaste sjukdomskategorin följd av kirurgisk och medicinsk vård såsom transplantationer, hjärtoperationer och avancerad spädbarnsvård.
Landstingets kostnad för vård utomläns är en stor och ökande post. Den belastar Blekingesjukhuset med sina stora överskridanden. Vi kanske borde konkurrensutsätta denna vård med vård utomlands och fördjupa förhandlingarna om både priserna och kvaliteten. Eller vad säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Nära var tionde ansökan får avslag. Det beror oftast på att vården utomlands inte är vetenskapligt accepterad, att ansökan kommit in för sent eller att vården inte överrensstämt med den som ges i Sverige.
Försäkringskassan har betalat ut 18 miljoner kronor till ett drygt tusental patienter som rest till ett annat EU-land för planerad vård. Det ska jämföras med landstingens egna hälso- och sjukvård som kostar omkring 200 miljarder kronor per år. Högsta utbetalda belopp till en patient är 600 000 kronor.
Tandvård är vanligast orsak - omkring 50 procent av de beviljade ersättningarna. Annan efterfrågad vård är behandling av pisksnärtskador, cancersjukdomar, knä- höft- och ryggoperationer samt fertilitetsbehandlingar.
Vanligaste skäl till att söka sig utomlands är långa väntetider och att vårdkvaliteten anses bättre.
Vanligaste land att resa till är Finland med en kraftig ökning av den gränsöverskridande vården i Norrbotten. Andra vanliga länder är Tyskland, Estland, Spanien och Polen.
Förhandstillstånd kan och bör sökas hos försäkringskassan. Statistiken för 2005 visar preliminärt cirka 100 beviljade förhandstillstånd och cirka 50 avslag.
Förhandstillstånden gäller oftast högspecialiserade behandlingar som inte kan utföras inom normal väntetid i Sverige. Tumörsjukdomar är den vanligaste sjukdomskategorin följd av kirurgisk och medicinsk vård såsom transplantationer, hjärtoperationer och avancerad spädbarnsvård.
Landstingets kostnad för vård utomläns är en stor och ökande post. Den belastar Blekingesjukhuset med sina stora överskridanden. Vi kanske borde konkurrensutsätta denna vård med vård utomlands och fördjupa förhandlingarna om både priserna och kvaliteten. Eller vad säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)