”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ för Landstinget Blekinge?

”Lean” definieras som eliminaton av faktorer som inte skapar värde för avnämarna i en verksamhet - bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.

Efter kriget anslöt sig den japanska industrin till Fords system för masstillverkning av bilar. T. Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS), som är nära synonymt med Lean-filosofien.

En Lean-verksamhet karaktäriseras av att:

• alla beslut ska vara långsiktiga även om de tas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål
• alla processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem,
• anpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion och jämna ut all arbetsbelastning,
• skapa en kultur där icke optimala processer stoppas och ändras,
• standardisera allt arbete för att möjliggöra förbättringar med medarbetarnas medverkan,
• använda öppen styrning så att inga problem döljs,
• använda beprövad teknik som passar både medarbetare och processer,
• ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det,
• enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi,
• respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre,
• fatta alla beslut långsamt och i samförstånd med alla medarbetarna,
• överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut,
• bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra.

Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda rankas utifrån om de leder till bättre slutresultat. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet - kallade slöseri - ska systematiskt elimineras.

”Lean” går inte uteslutande ut på att reducera slöseri och innebär därför inte alltid neddragningar. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad och slimmad. Avnämarna ska alltid stå i fokus.

En andra princip är att eliminera onödigt arbete och att fokusera medarbetarnas säkerhet och ansvar. Därmed ökar motivationen och tillfredsställelsen.

I hälso- och sjukvården innebär Lean-filosofin ett nytt tänkesätt. Allt omarbetas - från synen på patienter och medarbetare till sjukvårdledningens dagliga arbete.

I den aktuella vården tvingas ofta patienter lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Inom Lean Sjukvård ska patienterna istället ”flöda” genom vårdens processer och allt som inte skapar värde för dem ska undvikas.

Slutmålet är bättre kvalitet och säkerhet i vården, minskade förseningar, kortade vårdtider samt bättre arbetsmiljö och medinflytande för de anställda - det vill säga bättre kvalitet utan extra resurser.

Idén att involvera både patienter och personal i vårdens utveckling passar de flesta sjukvårdsorganisationer. En risk är dock att man i detalj fokuserar bättrade processer och därför glömmer bort vad som behövs för att både processerna och utförarna ska blir bättre.

En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner till gräsrotsnivån.

Universitetssjukhuset i Lund är bland de första sjukhusen i Sverige som inför lean-arbetssättet som ledstjärna för verksamheten. Erfarenheterna är goda.

Landstinget Blekinge är i en prekär situation. Etablering av Lean-filosofin borde därför snarast tas upp till seriöst övervägande.

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen
Gustav Nilsson (M), landstingsråd
Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktigeLandstinget Blekinge

Många fler medelålders olyckliga

Vår mentala eller emotionella hälsa är en produkt av vårt totala psykologiska mående. Det inkluderar vad vi känner för oss själva, kvaliteten på våra relationer, förmågan att bemästra våra känslor och att stå emot psykologiska påfrestningar. De mentalt eller känslomässigt friska är inte bara fria från depression, ångest eller andra psykiatriska problem. De har kraft att inte rygga tillbaka för motgångar, kan skratta och ha roligt, har en känsla av meningsfullt liv, ett flexibelt lärande, en god anpassning till förändringar, en god förmåga att bibehålla balans inom olika viktiga livsområden, en god livstillfredsställelse och ett lagom självförtroende. En psykosocial och ekonomisk statistisk studie i 72 länder visar att medelålders personer har sämre mental och emotionell hälsa – det vill säga är mindre tillfredsställda med livet - än yngre och äldre vuxna. Man fann en omvänd statistisk relation mellan det mentala välbefinnandet och åldern - detta helt oberoende av yttre faktorer. Den mentala och emotionella hälsan var sämst vid 46,5 år – hos kvinnor tidigare än hos män (J. Soc. Sci & Med. 2009). Den nedsatta livstillfredsställelsen i medelåldern kan komma smygande. Först efter 50 års ålder förbättras tillståndet igen och når i snitt samma nivå som hos en 20-åring vid 70 års ålder. Studien omfattade nära 400 000 individer i USA och Västeuropa. Data hämtades från US General Social Survey och Eurobarometern under åren 1972 – 2006 och jämfördes med data från WHO World Values Survey. En huvudfråga, som ställdes, var: ”Är Du på det hela taget: ● mycket tillfredsställd, ● måttligt tillfredsställd, ● inte särskilt tillfredsställd, ● inte alls tillfredsställd, med det liv Du lever?” Svarsmönstret var likartat hos alla oberoende av utbildning, arbetssituation, ekonomi, äktenskap och antal barn i hushållet. Resultaten jämfördes också med egen-rapporterad depression och ångest hos stora populationer i Europa. Samma mönster iakttogs där. Vad som orsakar dessa mönster är okänt! Forskarna spekulerar i att åldrandet måhända kan leda till att vi undan för undan förkastar ouppnåeliga ungdomliga målsättningar och lär oss att alltmer bortse från våra tillkortakommanden. Vi lär oss samtidigt att göra det bästa av våra inneboende egenskaper. Kanske skulle kunskap om den minskade mentala belastningen hos äldre kunna hjälpa många att klara medelåldersfasens kriser. Depressioner hos äldre verkar inte oöverkomliga och heller inte allra vanligast, som vi hittills har trott! Bo Arnesjö (M), Karlskrona Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen Landstinget Blekinge