Some greetings in different languages/Saludos navideños y de año nuevo en varias lenguas:
AFRIKAANS: Gesëende Kersfees.
AFRIKANDER: Een Plesierige Kerfees.
ALBANIAN: Gezur Krislinjden.
ARABIC: I'D Mubarak ous Sana Saida.
ARABIC (IRAQ): Idah Saidan Wa Sanah Jadidah.
ARABIC (LIBANON): Milad Saeed wa Sanaa Mubarakah.
ARMENIAN: Shenoraavor Nor Dari yev Pari Gaghand.
AZERI-AZERBAIJAN: Tezze Iliniz Yahsi Olsun.
BASQUE: Eguberri Zoriontsua eta Urte Berri On.
BULGARIAN: Tchestito Rojdestvo Hristovo. Tchestita Nova Godina.
CATALAN: Bon Nadal i Feliç Any Nou.
CHINESE-CANTONESE: Gun Tso Sun Tan'Gung Haw Sun.
CHINESE-MANDARIN: Kung Ho Hsin Hsi. Ching Chi Shen Tan.
CRAOTIAN: Sretan Bozic Èestit Boiæ i sretna Nova godina.
CZECH: Prejeme Vam Vesele Vanoce a stastny Novy Rok.
DANISH: Glaedelig Jul og et Godt Nytår.
DUTCH: Zalig Kerstfeest en een Gelukkig Nieukjaar.
ENGLISH: Merry Christmas & Happy New Year
ESPERANTO: Gajan Kristnaskon.
ESTONIAN: Roomsaid Joulu Puhi ja Uut Aastat.
FARSI: Christmas Mobarak. Sale No Mobarak.
FINNISH: Hauskaa Joulua.
- - Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta
FLEMISH: Prettige Kerstdagen en Gelukkig Nieuwjar
FRENCH: Joyeux Noël et Bonne Année.
GALICIAN: Bon Nadal e Ano Novo.
GAELIC-IRISH: Nolag mhaith Dhuit Agus Bliain Nua Fe Mhaise.
GAELIC-SCOT: Nollaig Chridheil agus Bliadhna Mhath Ur.
GERMAN: Fröhliche Weihnachten und ein glückliches Neues Jahr.
GREEK: Kala Khristougena kai Eftikhes to Neon Ethos.
HAWAIIAN: Mele Kalikimake me ka Hauloi Makahiki hou.
HEBREW: Mo'adim Lesimkha.
HINDI: Shubh Christmas.
HUNGARIAN: Kellemes Karácsonyi Ünnepeket és Boldog Új Évet.
ICELANDIC: Gledlig jol og og farsaelt komandi Nyar.
INDONESIAN: Selamah Tahun Baru.
IROQUOIS: Ojenyunyat Sungwiyadeson honungradon nagwutut. Ojenyunyat osrasay.
ITALIAN: Buon Natale e felice Capo d'Anno.
JAPANESE: Shinnen omedeto. Kurisumasu Omedeto.
KOREAN: Sung Tan Chuk Ha.
KURDISH: Sersala we, cejnên Remezan û Noelê pîroz bin!
LATIN: Natale hilare et Annum Nuovo!
LATVIAN: Priecigus Ziemas Svetkus un Laimigu Jauno Gadu.
LITHUANIAN: Linksmu sventu Kaledu ir Laimingu Nauju Metu.
MANX: Ollick Ghennal Erriu as Blein Feer Die. Seihil as Slaynt Da'n Slane Loght Thie.
MALTESE: Il-Milied It-tajjeb.
NAVAJO INDIAN: Ya'a't'eeh Keshmish.
NORWEGIAN: God jul og godt Nytt År.
POLISH: Wesolych Swiat Bozego Narodzenia i szczesliwego Nowego Roku.
PORTUGUESE: Feliz Natal e propero Ano Novo.
RAPA-NUI (Easter Island): Mata-Ki-Te-Rangi. Te-Pito-O-Te-Henua.
ROMANI: Latchi Kritchuna.
-Baxthalo Krescuno.
ROMANIAN: Sarbatori Fericite. La Multi Ani.
RUSSIAN: Pozdrevly ayu sprazdnikom Rozhdestva Khristova is Novim Godom.
SAMOAN: La Maunia Le Kilisimasi Ma Le Tausaga Fou.
SERBIAN: Cestitamo Bozic.
SERB-CROATIAN: Sretam Bozic. Vesela Nova Godina.
SINGHALESE (Ceylon/Sri Lanka): Subha nath thalak Vewa. Subha Aluth Awrudhak Vewa.
SLOVAK: Vesele Vianoce. A stastlivy Novy Rok.
SLOVENE: Vesele bozicne praznike in srecno novo leto.
SPANISH: Feliz Navidad y Próspero Año Nuevo.
SWEDISH: God Jul och Gott Nytt År.
TAGALOG (Filipino): Maligayamg Pasko. Masaganang Bagong Taon.
TIGRINJA: Rehus beal ledeat.
TURKISH: Yeni Yilnizi Kutar, saadetler dilerim.
- - Noeliniz Ve Yeni Yiliniz Kutlu Olsun.
UKRANIAN: Veselykh Svyat i scaslivoho Novoho Roku.
- - Srozhdestvom Kristovym.
WELSH: Nadolic Llawen. Blwyddn Newdd Dda.
VIETNAMESE: Mung Le Giang Sinh. Cung Chuc Tan Nien.
VITAYU: z Rizdvom ta Novym rokom.
ZULU: Sinifesela Ukhisimusi Omuhle Nonyaka Omusha Onempumelelo.
31 december 2006
25 december 2006
08 december 2006
Vår livsstil och vårt hälsotillstånd
Vi svenskar äter mat som inte är särskilt nyttig och rör på oss alldeles för lite, visar EU:s Eurobarometer.
Dessutom har antalet överviktiga personer ökat under de senaste åren, inte minst bland barn och ungdomar. En överväldigande majoritet av EU-medborgarna håller, enligt undersökningen, med om dessa påståenden.
I mätningen redovisas en mängd siffror i fråga om livsstil och matvanor. Bland svenskarna uppger 79 procent att deras hälsa är mycket bra eller bra vilket är högre än EU-genomsnittet på 76 procent.
Samtidigt ligger svenskarna tillsammans med andra skandinaver och litauer i topp när det gäller hur stor andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom eller hälsoproblem. Bland svenskarna är denna siffra 35 procent jämfört med genomsnittet i EU på 25 procent.
Vad gör vi åt detta, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Dessutom har antalet överviktiga personer ökat under de senaste åren, inte minst bland barn och ungdomar. En överväldigande majoritet av EU-medborgarna håller, enligt undersökningen, med om dessa påståenden.
I mätningen redovisas en mängd siffror i fråga om livsstil och matvanor. Bland svenskarna uppger 79 procent att deras hälsa är mycket bra eller bra vilket är högre än EU-genomsnittet på 76 procent.
Samtidigt ligger svenskarna tillsammans med andra skandinaver och litauer i topp när det gäller hur stor andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom eller hälsoproblem. Bland svenskarna är denna siffra 35 procent jämfört med genomsnittet i EU på 25 procent.
Vad gör vi åt detta, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Tandhälsan hos män allt sämre
Den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" visar att tandhälsan bland svenska män försämras - främst bland män i åldern 45 - 84 år och män med kort eller mellanlång utbildning. Kvinnor och män som var långtidssjukskrivna, förtidspensionärer eller arbetslösa hade sämre tandhälsa än yrkesarbetande.
Andelen män som inte besökt tandläkare de senaste två åren har också ökat, främst i åldrarna 30 - 64 år. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning att de inte sökt tandläkare de senaste två åren. Ekonomiskt utsatta personer hade också avstått från att söka tandläkare trots att de haft behov. Ekonomiska skäl var den absolut vanligaste orsaken till att inte söka tandläkarvård.
Råder samma situation i Blekinge? Vad görs för att undvika denna skamfläck i välfärden? Svara helst, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Andelen män som inte besökt tandläkare de senaste två åren har också ökat, främst i åldrarna 30 - 64 år. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning att de inte sökt tandläkare de senaste två åren. Ekonomiskt utsatta personer hade också avstått från att söka tandläkare trots att de haft behov. Ekonomiska skäl var den absolut vanligaste orsaken till att inte söka tandläkarvård.
Råder samma situation i Blekinge? Vad görs för att undvika denna skamfläck i välfärden? Svara helst, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
03 december 2006
Regeringen vill ha bort äldre från arbetslivet - helt oacceptabelt
Citat från DN-debatt 3/12 2006
Kjell-Olof Feldt: Avskaffa den åldersdiskriminerande straffskatten på arbete. De som är 70 år och äldre och som vill jobba belastas med en särskild löneskatt medan den helt tas bort för dem som är yngre. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är född 1937 än någon som är född 1938. Möjligheterna för hundratusentals människor som vill fortsätta att jobba försämras. Regeringens förslag kan bara tolkas som att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet. Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från budgetpropositionen, skriver förre finansministern Kjell-Olof Feldt, skatterättsexperten Sven-Olof Lodin och förre statssekreteraren Carl Johan Åberg.
DET FINNS ETT brett stöd i svensk opinion och i svensk politik för att motarbeta en mängd olika former av diskriminering.
Om vi har räknat rätt finns det 17 olika lagar mot diskriminering - mot etnisk diskriminering, mot diskriminering av funktionshindrade, mot religiös diskriminering, mot diskriminering av kvinnor och barn och elever och mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Men det finns tydligen inget som hindrar diskriminering av äldre som vill fortsätta att arbeta. Detta har flera tidigare regeringar ägnat sig åt genom att ta ut en straffskatt som drabbade personer som ville fortsätta att arbeta efter 65 år.
Trots att en rad olika förmåner då föll bort - till exempel sjukersättningen - belastades de personers arbetsinkomster som var födda 1939 och tidigare med en extra löneavgift på drygt 24 procent varav större delen inte svarade mot någon som helst förmån utan var en ren skatt. För personer födda 1938-1940 och som fortsatte att jobba är denna löneskatt numera 16 procent. Men dessa personer är med i det nya pensionssystemet och betalar då en pensionsavgift på 10 procent - alltså sammanlagt 26 procent.
Denna avgift bortfaller emellertid när man fyller 70 vilket innebär att redan nuvarande system har en inbyggd skillnad mellan de personer som är födda 1937 och 1938. De förra behåller 25 procents löneskatt livet ut medan de senare bara "drabbas" av 16 procent när de fyllt 70.
För detta system har inte minst socialdemokraterna blivit hårt kritiserade.
Vi hade hoppats att den nya regeringen skulle rätta till denna orättvisa mellan de äldre och de något mindre äldre på arbetsmarknaden. Enligt budgetpropositionen gör man det emellertid på ett sätt som gör diskrimineringen av dem som är födda 1937 och tidigare än värre. I propositionen föreslås nämligen att den särskilda löneskatten på 16 procent för dem som är födda 1938 och senare helt tas bort. Så länge dessa är med i det allmänna pensionssystemet - det vill säga tills de fyller 70 - betalar de visserligen sin pensionsavgift på 10 procent. Men när de fyllt 70 försvinner denna och då blir deras arbetsinkomster befriade från alla avgifter.
För de personer som är födda ett år tidigare - det vill säga 1937 och tidigare - bibehålls däremot den särskilda löneskatten på 24 procent på deras arbetsinkomster livet ut. Så länge de fortsätter att jobba kommer alltså deras löneinkomster att drabbas av en arbetsgivar- eller egenavgift på drygt 24 procent och detta gäller alltså livet ut.
De som har lyckan att vara födda 1938 och senare kommer däremot - när de fyllt 70 - att under återstoden av sitt liv helt slippa några avgifter på sina arbetsinkomster.
Det här låter krångligt och är kanske svårt att ta till sig. Detta kan bero på att förslaget - när man tänker efter - egentligen är helt absurt. Att införa en gräns mellan dem som är födda 1937 och 1938 och låta den ena gruppens arbetsinkomster belastas med 24 procent i avgift och den andra med ingenting är något helt unikt i svensk lagstiftning.
Först trodde vi att detta var ett misstag som möjligen skulle kunnat ursäktas av brådskan i budgetarbetet. Men detta är inte fallet. Och då kan vi inte tolka regeringsförslaget på annat sätt än att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet - trots att det är så många i våra åldersgrupper som vill fortsätta att jobba. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är 70 år och äldre än den som är mellan 65 och 70. Det är klart att detta kommer att försämra möjligheterna för dem som är 70 och äldre att få eller behålla ett jobb.
UTTALANDENA FRÅN valrörelsen att jobben är det centrala målet för alliansen gäller tydligen endast dem som är födda 1938 och därefter - trots att det är hundratusentals människor som är 70 år och äldre som vill fortsätta att jobba och skapa inkomster åt sig själva och skatteinkomster för det offentliga.
Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Vad är detta om inte en solklar diskriminering av den äldre arbetskraften?
Ändra på detta förslag medan tid är och ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från förslagen i budgetpropositionen.
KJELL-OLOF FELDT, 75 år
SVEN-OLOF LODIN, 70 år
CARL JOHAN ÅBERG, 76 år
Kjell-Olof Feldt: Avskaffa den åldersdiskriminerande straffskatten på arbete. De som är 70 år och äldre och som vill jobba belastas med en särskild löneskatt medan den helt tas bort för dem som är yngre. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är född 1937 än någon som är född 1938. Möjligheterna för hundratusentals människor som vill fortsätta att jobba försämras. Regeringens förslag kan bara tolkas som att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet. Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från budgetpropositionen, skriver förre finansministern Kjell-Olof Feldt, skatterättsexperten Sven-Olof Lodin och förre statssekreteraren Carl Johan Åberg.
DET FINNS ETT brett stöd i svensk opinion och i svensk politik för att motarbeta en mängd olika former av diskriminering.
Om vi har räknat rätt finns det 17 olika lagar mot diskriminering - mot etnisk diskriminering, mot diskriminering av funktionshindrade, mot religiös diskriminering, mot diskriminering av kvinnor och barn och elever och mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Men det finns tydligen inget som hindrar diskriminering av äldre som vill fortsätta att arbeta. Detta har flera tidigare regeringar ägnat sig åt genom att ta ut en straffskatt som drabbade personer som ville fortsätta att arbeta efter 65 år.
Trots att en rad olika förmåner då föll bort - till exempel sjukersättningen - belastades de personers arbetsinkomster som var födda 1939 och tidigare med en extra löneavgift på drygt 24 procent varav större delen inte svarade mot någon som helst förmån utan var en ren skatt. För personer födda 1938-1940 och som fortsatte att jobba är denna löneskatt numera 16 procent. Men dessa personer är med i det nya pensionssystemet och betalar då en pensionsavgift på 10 procent - alltså sammanlagt 26 procent.
Denna avgift bortfaller emellertid när man fyller 70 vilket innebär att redan nuvarande system har en inbyggd skillnad mellan de personer som är födda 1937 och 1938. De förra behåller 25 procents löneskatt livet ut medan de senare bara "drabbas" av 16 procent när de fyllt 70.
För detta system har inte minst socialdemokraterna blivit hårt kritiserade.
Vi hade hoppats att den nya regeringen skulle rätta till denna orättvisa mellan de äldre och de något mindre äldre på arbetsmarknaden. Enligt budgetpropositionen gör man det emellertid på ett sätt som gör diskrimineringen av dem som är födda 1937 och tidigare än värre. I propositionen föreslås nämligen att den särskilda löneskatten på 16 procent för dem som är födda 1938 och senare helt tas bort. Så länge dessa är med i det allmänna pensionssystemet - det vill säga tills de fyller 70 - betalar de visserligen sin pensionsavgift på 10 procent. Men när de fyllt 70 försvinner denna och då blir deras arbetsinkomster befriade från alla avgifter.
För de personer som är födda ett år tidigare - det vill säga 1937 och tidigare - bibehålls däremot den särskilda löneskatten på 24 procent på deras arbetsinkomster livet ut. Så länge de fortsätter att jobba kommer alltså deras löneinkomster att drabbas av en arbetsgivar- eller egenavgift på drygt 24 procent och detta gäller alltså livet ut.
De som har lyckan att vara födda 1938 och senare kommer däremot - när de fyllt 70 - att under återstoden av sitt liv helt slippa några avgifter på sina arbetsinkomster.
Det här låter krångligt och är kanske svårt att ta till sig. Detta kan bero på att förslaget - när man tänker efter - egentligen är helt absurt. Att införa en gräns mellan dem som är födda 1937 och 1938 och låta den ena gruppens arbetsinkomster belastas med 24 procent i avgift och den andra med ingenting är något helt unikt i svensk lagstiftning.
Först trodde vi att detta var ett misstag som möjligen skulle kunnat ursäktas av brådskan i budgetarbetet. Men detta är inte fallet. Och då kan vi inte tolka regeringsförslaget på annat sätt än att man vill ha bort oss som är födda före 1938 från arbetslivet - trots att det är så många i våra åldersgrupper som vill fortsätta att jobba. För arbetsgivarna blir det 25 procent dyrare att anställa någon som är 70 år och äldre än den som är mellan 65 och 70. Det är klart att detta kommer att försämra möjligheterna för dem som är 70 och äldre att få eller behålla ett jobb.
UTTALANDENA FRÅN valrörelsen att jobben är det centrala målet för alliansen gäller tydligen endast dem som är födda 1938 och därefter - trots att det är hundratusentals människor som är 70 år och äldre som vill fortsätta att jobba och skapa inkomster åt sig själva och skatteinkomster för det offentliga.
Detta är fräckt och utmanande och dessutom ekonomiskt dumt. Vad är detta om inte en solklar diskriminering av den äldre arbetskraften?
Ändra på detta förslag medan tid är och ta bort straffskatten på äldre arbetskraft från förslagen i budgetpropositionen.
KJELL-OLOF FELDT, 75 år
SVEN-OLOF LODIN, 70 år
CARL JOHAN ÅBERG, 76 år
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Den 16 november 2006 höll WHO en europeisk ministerkonferens over ämnet “Hur motverka övervikt och fetma”.
The WHO European Ministerial Conference on Counteracting Obesity European Charter on Counteracting Obesity [pdf, 192KB]
Det överenskomna slutmålet är att tygla och vända den pågående fetma-epidemien inom EU-området. ”Synlig framgång, speciellt bland barn och ungdom, ska nås i de flesta länder under de kommande 4 – 5 åren och utvecklingen ska helt vändas före 2015”.
Riktade åtgärder behövs i alla länder för att uppnå detta mål. Speciellt intresse ska fokuseras på barn och ungdom genom att förmå dem att etablera hälsosamma mat- och dryckesvanor tidigt i livet och genom att skydda dem från osunt kommersiellt inflytande.
Åtgärderna ska innefatta ett fastare internationella regelverk för marknadsföring av energität mat och dryck riktad till barn. De ska också omfatta regler för säkrare gator och vägar som tillåter fri cykling och gång. Överenskommelserna bygger på öppen konsultation av medlems-staternas regeringar, internationella organisationer och experter inom offentlig och privat sek-tor.
Överenskommelsen innehåller vidare detaljerade nyckelåtgärder, som ska stimulera hälso-sammare matvanor och fysiskisk aktiviteter. Dessa omfattar bröstuppfödning, reducerat inne-håll av fett, socker och salt i marknadsförda produkter, ökad fysisk aktivitet (cykling och gång), bättre samhälls- och infrastruktur och trafikpolitik jämte möjligheter för daglig fysisk aktivitet, näringsriktiga skolmåltider och gymnastikundervisning i skolorna.
Deltagande delegater konstaterade: "Vi är alla medvetna om att övervikt och fetma är en av de allvarligaste hälsomässiga utmaningarna i Europa idag”. Tydliga riktlinjer finns om vad som behöver göras för att vända den nuvarande trenden.
Överenskommelsen uppmanar medlemsstaterna att sätta övervikt och fetma högt på den poli-tiska agendan och uppmanar staternas egna offentliga och privata organisationer att göra det-samma. ”Den är en guide, en möjlighet, och ger oss hjälpmedel för att vidta effektiva åtgär-der", säger deltagande delegater.
Under konferensen presenterades 16 av 200 utvalda goda exampel från medlemsstaterna och utdelades WHO Counteracting Obesity Award 2006.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att ge Landstingsstyrelsen uppdrag att i sin tur ge Folkhälsoutskottet i uppdrag att skyndsamt utarbeta riktlinjer för handläggning av övervikt och fetma i Blekinge.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Europeisk enighet om att motverka övervikt och fetma
Den 16 november 2006 höll WHO en europeisk ministerkonferens over ämnet “Hur motverka övervikt och fetma”.
The WHO European Ministerial Conference on Counteracting Obesity European Charter on Counteracting Obesity [pdf, 192KB]
Det överenskomna slutmålet är att tygla och vända den pågående fetma-epidemien inom EU-området. ”Synlig framgång, speciellt bland barn och ungdom, ska nås i de flesta länder under de kommande 4 – 5 åren och utvecklingen ska helt vändas före 2015”.
Riktade åtgärder behövs i alla länder för att uppnå detta mål. Speciellt intresse ska fokuseras på barn och ungdom genom att förmå dem att etablera hälsosamma mat- och dryckesvanor tidigt i livet och genom att skydda dem från osunt kommersiellt inflytande.
Åtgärderna ska innefatta ett fastare internationella regelverk för marknadsföring av energität mat och dryck riktad till barn. De ska också omfatta regler för säkrare gator och vägar som tillåter fri cykling och gång. Överenskommelserna bygger på öppen konsultation av medlems-staternas regeringar, internationella organisationer och experter inom offentlig och privat sek-tor.
Överenskommelsen innehåller vidare detaljerade nyckelåtgärder, som ska stimulera hälso-sammare matvanor och fysiskisk aktiviteter. Dessa omfattar bröstuppfödning, reducerat inne-håll av fett, socker och salt i marknadsförda produkter, ökad fysisk aktivitet (cykling och gång), bättre samhälls- och infrastruktur och trafikpolitik jämte möjligheter för daglig fysisk aktivitet, näringsriktiga skolmåltider och gymnastikundervisning i skolorna.
Deltagande delegater konstaterade: "Vi är alla medvetna om att övervikt och fetma är en av de allvarligaste hälsomässiga utmaningarna i Europa idag”. Tydliga riktlinjer finns om vad som behöver göras för att vända den nuvarande trenden.
Överenskommelsen uppmanar medlemsstaterna att sätta övervikt och fetma högt på den poli-tiska agendan och uppmanar staternas egna offentliga och privata organisationer att göra det-samma. ”Den är en guide, en möjlighet, och ger oss hjälpmedel för att vidta effektiva åtgär-der", säger deltagande delegater.
Under konferensen presenterades 16 av 200 utvalda goda exampel från medlemsstaterna och utdelades WHO Counteracting Obesity Award 2006.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att ge Landstingsstyrelsen uppdrag att i sin tur ge Folkhälsoutskottet i uppdrag att skyndsamt utarbeta riktlinjer för handläggning av övervikt och fetma i Blekinge.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Stockholms Läns Landsting har 2006 inventerat hela operationsverksamheten vid alla sjukhus i Stockholmsom-rådet (se PROJEKT OMBYGGNAD OPERATIONSAVDELNINGAR SLL 2006-2009 www.sykehusplan.org/data/opprojektrapportslutrapport_definitiv0616.pdf)
I utredningens rapport konstateras:
• Det totala antalet operationer och därmed behovet av operationstid ökar inom sjukvården. En fortsatt ökning bedöms som sannolik i takt med befolkningsökningen och den medicinska och tekniska utveck-lingen.
• Idag möjliggörs allt fler operationer på allt yngre och äldre patienter. Samtidigt förändras operationspa-noramat.
• Minimalinvasiv kirurgi ökar liksom andelen dagkirugi.
• Dagkirurgi utvecklas vidare till korttidskirurgi där patienten bereds kort återhämtningsperiod på sjukhu-set efter operation.
• Andelen öppenvårdskirurgi är allt större och antalet avancerade kirurgiska ingrepp (kompetenskrävande och resursintensiva) ökar.
• Preventiv kirurgi blir allt vanligare liksom palliativ kirurgi.
• Andelen akuta operationer ökar minimalt och utgör en dryg fjärdedel av operationsverksamheten.
• Operationsaktiviteten på kvällar/nätter och helger uppgår sammanlagt till drygt 10 % av den totala ope-rationsverksamheten.
• Även om behovet av operationstid ökar behöver inte antalet operationssalar öka.
• Idag utnyttjas operationssalarna i genomsnitt halva antalet möjliga ”knivtimmar” per år.
• Genom nya arbetssätt med processutveckling och rationell logistik kan kapacitetsutnyttjandet öka vä-sentligt.
• Ett optimalt salsutnyttjande kan uppskattas till 1.200 ”knivtimmar”/sal vid tvåskiftsarbete veckodagar. Till detta kommer salsutnyttjande kvällar, nätter och helger.
Vidare konstateras att ett rationellt arbetssätt på en operationsavdelning bygger på två principer – närhetsprinci-pen och allt på plats-principen. Materiel- och sterilgodsförsörjningen skall vara effektiv och den preoperativa enheten skall svara för ett väl fungerande patientflöde.
Planerad och akut kirurgi bör drivas som skilda processer där så är möjligt. Detta gäller även dagkirurgi (öppen-vårds kirurgi) och slutenvårdskirurgi som bör ha separata flöden även för den pre- och postoperativa vården. Korta ingrepp separeras från längre ingrepp i programplaneringen för att effektivisera resursutnyttjandet.
För att svara mot de vårdhygieniska kraven skall operationsavdelningarna vara avslussade från det övriga sjuk-huset. Detta gäller även interventionssalar (hybridsalar) oberoende av om de är placerade på röntgenavdelning, hjärtvårdsavdelning eller operationsavdelning.
Då operationssalarna får allt mer medicinsk och teknisk utrustning och då fler specialister samverkar kring pati-enten på operationssalen krävs ökad salsyta och fler kringlokaler (manöverrum och förråd). Operationssalarna skall därför ha en yta av minst 35 kvm. Med en salsstorlek på 50 kvm uppnås maximal flexibilitet då salsstorle-ken svarar mot de flesta operationers behov. Hybridsalar för bl.a. interventionell radiologi och vissa specialsalar kan kräva en yta av 60 – 70 kvm. Sådana salar är aktuella huvudsakligen vid större akutsjukhus.
Operationssalar för implantatkirurgi och för operation av särskilt infektionskänsliga patienter bör vara utrustade med speciell ventilation (ultraren luft).
Vid sjukhus med stort undervisningsuppdrag bör särskilda lokaler för patientnära undervisning inrymmas på operationsavdelningen i anslutning till operationssalen.
Operationssalarna bör samlas i moduler om 4 salar, en modulstorlek som erfarenhetsmässigt visat sig vara den minsta effektiva enheten. Till varje modul skall höra ett avvecklingsrum, ett uppdukningsrum och ett sterilförråd.
En operationsavdelning kan bestå av upp till 3 –4 moduler som tillsammans bildar en administrativ enhet. Vid sjukhus med flera operationsavdelningar bör dessa vara samlokaliserade för gemensamt utnyttjande av stödre-surser som till exempel sterilcentral. En samlokalisering underlättar också effektivt personalutnyttjande under kvällar, nätter och helger.
Ovan refererade utredning är i högsta grad anpassad till aktuella krav på utformning av och kapacitetsutnyttjande vid de starkt resurskrävande operationsenheterna inom svensk sjukvård.
Med hänvisning till den ovan åberopade Stockholmsutredningen föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
att uppdra åt landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsdelegation att tillsammans med Blekinge-sjukhuset genomföra en inventering av aktuell och framtida kapacitet vid och utformning av sjukhusets operationsavdelningar.
På vägnar av den Moderata Landstingsgruppen
Bo Arnesjö (m), Alexander Wendt (m), vice gruppledare, Gustav Nilsson (m), gruppledare.
Operationssalsutnyttjandet vid Blekingesjukhuset
Stockholms Läns Landsting har 2006 inventerat hela operationsverksamheten vid alla sjukhus i Stockholmsom-rådet (se PROJEKT OMBYGGNAD OPERATIONSAVDELNINGAR SLL 2006-2009 www.sykehusplan.org/data/opprojektrapportslutrapport_definitiv0616.pdf)
I utredningens rapport konstateras:
• Det totala antalet operationer och därmed behovet av operationstid ökar inom sjukvården. En fortsatt ökning bedöms som sannolik i takt med befolkningsökningen och den medicinska och tekniska utveck-lingen.
• Idag möjliggörs allt fler operationer på allt yngre och äldre patienter. Samtidigt förändras operationspa-noramat.
• Minimalinvasiv kirurgi ökar liksom andelen dagkirugi.
• Dagkirurgi utvecklas vidare till korttidskirurgi där patienten bereds kort återhämtningsperiod på sjukhu-set efter operation.
• Andelen öppenvårdskirurgi är allt större och antalet avancerade kirurgiska ingrepp (kompetenskrävande och resursintensiva) ökar.
• Preventiv kirurgi blir allt vanligare liksom palliativ kirurgi.
• Andelen akuta operationer ökar minimalt och utgör en dryg fjärdedel av operationsverksamheten.
• Operationsaktiviteten på kvällar/nätter och helger uppgår sammanlagt till drygt 10 % av den totala ope-rationsverksamheten.
• Även om behovet av operationstid ökar behöver inte antalet operationssalar öka.
• Idag utnyttjas operationssalarna i genomsnitt halva antalet möjliga ”knivtimmar” per år.
• Genom nya arbetssätt med processutveckling och rationell logistik kan kapacitetsutnyttjandet öka vä-sentligt.
• Ett optimalt salsutnyttjande kan uppskattas till 1.200 ”knivtimmar”/sal vid tvåskiftsarbete veckodagar. Till detta kommer salsutnyttjande kvällar, nätter och helger.
Vidare konstateras att ett rationellt arbetssätt på en operationsavdelning bygger på två principer – närhetsprinci-pen och allt på plats-principen. Materiel- och sterilgodsförsörjningen skall vara effektiv och den preoperativa enheten skall svara för ett väl fungerande patientflöde.
Planerad och akut kirurgi bör drivas som skilda processer där så är möjligt. Detta gäller även dagkirurgi (öppen-vårds kirurgi) och slutenvårdskirurgi som bör ha separata flöden även för den pre- och postoperativa vården. Korta ingrepp separeras från längre ingrepp i programplaneringen för att effektivisera resursutnyttjandet.
För att svara mot de vårdhygieniska kraven skall operationsavdelningarna vara avslussade från det övriga sjuk-huset. Detta gäller även interventionssalar (hybridsalar) oberoende av om de är placerade på röntgenavdelning, hjärtvårdsavdelning eller operationsavdelning.
Då operationssalarna får allt mer medicinsk och teknisk utrustning och då fler specialister samverkar kring pati-enten på operationssalen krävs ökad salsyta och fler kringlokaler (manöverrum och förråd). Operationssalarna skall därför ha en yta av minst 35 kvm. Med en salsstorlek på 50 kvm uppnås maximal flexibilitet då salsstorle-ken svarar mot de flesta operationers behov. Hybridsalar för bl.a. interventionell radiologi och vissa specialsalar kan kräva en yta av 60 – 70 kvm. Sådana salar är aktuella huvudsakligen vid större akutsjukhus.
Operationssalar för implantatkirurgi och för operation av särskilt infektionskänsliga patienter bör vara utrustade med speciell ventilation (ultraren luft).
Vid sjukhus med stort undervisningsuppdrag bör särskilda lokaler för patientnära undervisning inrymmas på operationsavdelningen i anslutning till operationssalen.
Operationssalarna bör samlas i moduler om 4 salar, en modulstorlek som erfarenhetsmässigt visat sig vara den minsta effektiva enheten. Till varje modul skall höra ett avvecklingsrum, ett uppdukningsrum och ett sterilförråd.
En operationsavdelning kan bestå av upp till 3 –4 moduler som tillsammans bildar en administrativ enhet. Vid sjukhus med flera operationsavdelningar bör dessa vara samlokaliserade för gemensamt utnyttjande av stödre-surser som till exempel sterilcentral. En samlokalisering underlättar också effektivt personalutnyttjande under kvällar, nätter och helger.
Ovan refererade utredning är i högsta grad anpassad till aktuella krav på utformning av och kapacitetsutnyttjande vid de starkt resurskrävande operationsenheterna inom svensk sjukvård.
Med hänvisning till den ovan åberopade Stockholmsutredningen föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
att uppdra åt landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsdelegation att tillsammans med Blekinge-sjukhuset genomföra en inventering av aktuell och framtida kapacitet vid och utformning av sjukhusets operationsavdelningar.
På vägnar av den Moderata Landstingsgruppen
Bo Arnesjö (m), Alexander Wendt (m), vice gruppledare, Gustav Nilsson (m), gruppledare.
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Moderata Landstingsgruppen i Blekinge motionerade i rubricerat ärende våren 2003.
Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras bort med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult II, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult II). Alla fyra studier-na visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemoccult-test minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscree-ning för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säker-ställda resultat till stöd för det. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning efter påvisat blod i av-föringen, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.
Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsåtgång och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal perso-ner. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer därför vetenskapligt utvärderas. Det är också angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.
SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screening-program för ålderskohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år i Sverige till en total kostnad av 139 miljoner kronor.
Det finns sålunda god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödligheten. Det finns kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorek-tal cancer.
Allmän screening för kolorektal cancer kräver viss omfördelning av kvalificerad personal från annan sjukvårds-verksamhet och organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare ske inom ramen för kontinuerliga vetenskapliga utvärderingar.
Screening görs nu över hela Europa. En stor studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollera-de studierna pågår i Storbritannien. Avsikten är att verifiera uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Dan-mark, Norge och på Island pågår studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Man erbjuder invånare, som är äldre än 60 år ett Hemoccult-test vartannat år. På Island har en ekonomisk kartlägg-ning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjades ett stort screening-projekt år 2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i hittills gjorda studier och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet för förverkligande. Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige.
Ett sådant projekt skulle utformas baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samti-digt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning. Hemoccult-testets sensitivitet gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemoccult-test kan ske med koloskopi - eventuellt utförd av en-doskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-test som nu även stöds av Svensk Urologisk förening. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening med flera att resurser bör satsas på sådan screening i Sverige. Stockholms Läns Landsting startar därför sådan screening 2007.
Med stöd av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
• Att Landstinget Blekinge snarast skall införa screening för tjocktarms- och ändtarmscancer (ko-lorektal cancer).
• Att sådan screening bör ske i samarbete med andra Landsting - till exempel Stockholms Läns Landsting.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp:
Bo Arnesjö (v. ordf. hälso- och sjukvårdsdelegationen (m)), Landstinget Blekinge
SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER
Moderata Landstingsgruppen i Blekinge motionerade i rubricerat ärende våren 2003.
Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras bort med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult II, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.
Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult II). Alla fyra studier-na visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemoccult-test minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).
Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscree-ning för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säker-ställda resultat till stöd för det. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning efter påvisat blod i av-föringen, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.
Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsåtgång och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal perso-ner. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer därför vetenskapligt utvärderas. Det är också angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.
SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screening-program för ålderskohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år i Sverige till en total kostnad av 139 miljoner kronor.
Det finns sålunda god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödligheten. Det finns kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorek-tal cancer.
Allmän screening för kolorektal cancer kräver viss omfördelning av kvalificerad personal från annan sjukvårds-verksamhet och organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare ske inom ramen för kontinuerliga vetenskapliga utvärderingar.
Screening görs nu över hela Europa. En stor studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollera-de studierna pågår i Storbritannien. Avsikten är att verifiera uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Dan-mark, Norge och på Island pågår studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Man erbjuder invånare, som är äldre än 60 år ett Hemoccult-test vartannat år. På Island har en ekonomisk kartlägg-ning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjades ett stort screening-projekt år 2005.
Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i hittills gjorda studier och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet för förverkligande. Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige.
Ett sådant projekt skulle utformas baserat på tidigare erfarenheter:
• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samti-digt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning. Hemoccult-testets sensitivitet gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemoccult-test kan ske med koloskopi - eventuellt utförd av en-doskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.
Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-test som nu även stöds av Svensk Urologisk förening. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening med flera att resurser bör satsas på sådan screening i Sverige. Stockholms Läns Landsting startar därför sådan screening 2007.
Med stöd av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
• Att Landstinget Blekinge snarast skall införa screening för tjocktarms- och ändtarmscancer (ko-lorektal cancer).
• Att sådan screening bör ske i samarbete med andra Landsting - till exempel Stockholms Läns Landsting.
På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp:
Bo Arnesjö (v. ordf. hälso- och sjukvårdsdelegationen (m)), Landstinget Blekinge
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Interpellation till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Prostata (blåshalskörteln) sitter omedelbart under urinblåsan. Den är en viktig del av mannens fortplantningssystem.
År 2004 fick nästan 10 000 svenska män cancer i prostata svarande till drygt 25 nya fall per dag. Incidensen ökar. Drygt 2 000 män dör årligen av sjukdomen.
Prostatacancer kan växa under lång tid utan symptom och är den vanligaste manliga cancerformen. Samtidig vanlig prostataförstoring (BHP) kan försvåra diagnostiken. Vid genomväxt av prostatas körtelvägg kan cancern sprida sig, primärt till intilliggande lymfkörtlar och så småningom i huvudsak till skelettet.
Risken att drabbas ökar med stigande ålder och om nära släktingar har eller har haft sjukdomen.
Diagnosen ställs genom rektalpalpation (fingerundersökning av prostata via ändtarmen) och PSA-prov (PSA = prostataspecifikt antigen) följt av finnålspunktion med celldiagnostik. Ibland görs specialundersökningar med ultraljud och röntgen.
Behandlingen beror på ålder, allmäntillstånd, cancerns utbredning och växtmönster.
Om tumören är begränsad till prostatakörteln kan sjukdomen botas helt och hållet med radikal prostatektomi (avlägsnande av hela prostatan). Det har nyligen visats i en tioårig, mycket omfattande skandinavisk studie. Operationsmetoden, som tidigare var komplicerad och riskabel, är numera säker.
Systematisk uppspårning av prostatacancer i tidigt skede med bland annat PSA-screening hos alla män över 50 år kan leda till fler radikaloperationer med definitiv bot eller ett kraftigt lindrat sjukdomsförlopp som följd. I så fall skulle män kunna erbjudas lika goda chanser som kvinnor där ju systematisk mammografi och cellprover kan spåra tidig och botbar bröst- eller livmoderhalscancer - som ju inte är lika vanliga som prostatacancer.
Om cancern har vuxit utanför prostatakapseln finns hormon- och strålbehandling, som kan hämma tillväxten, lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga livet.
Aktiv observation (även kallat aktiv expektans) tillämpas fortfarande, vilket innebär att ingen behandling ges men att symtombild och cancerläge följs genom återkommande kontroller. Aktiv expektans har fått minskad aktualitet på sistone då tidig radikaloperation har visat sig vara effektiv.
Svensk Urologisk Förening tillstyrker nu PSA-test som första åtgärd för att påvisa tidig protatacancer med chans till definitiv bot genom radikaloperation.
Hur avser Landstinget Blekinge att sprida information om PSA-test till äldre män i Blekinge?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
PSA-test för att tidigt påvisa prostatacancer
Prostata (blåshalskörteln) sitter omedelbart under urinblåsan. Den är en viktig del av mannens fortplantningssystem.
År 2004 fick nästan 10 000 svenska män cancer i prostata svarande till drygt 25 nya fall per dag. Incidensen ökar. Drygt 2 000 män dör årligen av sjukdomen.
Prostatacancer kan växa under lång tid utan symptom och är den vanligaste manliga cancerformen. Samtidig vanlig prostataförstoring (BHP) kan försvåra diagnostiken. Vid genomväxt av prostatas körtelvägg kan cancern sprida sig, primärt till intilliggande lymfkörtlar och så småningom i huvudsak till skelettet.
Risken att drabbas ökar med stigande ålder och om nära släktingar har eller har haft sjukdomen.
Diagnosen ställs genom rektalpalpation (fingerundersökning av prostata via ändtarmen) och PSA-prov (PSA = prostataspecifikt antigen) följt av finnålspunktion med celldiagnostik. Ibland görs specialundersökningar med ultraljud och röntgen.
Behandlingen beror på ålder, allmäntillstånd, cancerns utbredning och växtmönster.
Om tumören är begränsad till prostatakörteln kan sjukdomen botas helt och hållet med radikal prostatektomi (avlägsnande av hela prostatan). Det har nyligen visats i en tioårig, mycket omfattande skandinavisk studie. Operationsmetoden, som tidigare var komplicerad och riskabel, är numera säker.
Systematisk uppspårning av prostatacancer i tidigt skede med bland annat PSA-screening hos alla män över 50 år kan leda till fler radikaloperationer med definitiv bot eller ett kraftigt lindrat sjukdomsförlopp som följd. I så fall skulle män kunna erbjudas lika goda chanser som kvinnor där ju systematisk mammografi och cellprover kan spåra tidig och botbar bröst- eller livmoderhalscancer - som ju inte är lika vanliga som prostatacancer.
Om cancern har vuxit utanför prostatakapseln finns hormon- och strålbehandling, som kan hämma tillväxten, lindra besvären, ge bättre livskvalitet och förlänga livet.
Aktiv observation (även kallat aktiv expektans) tillämpas fortfarande, vilket innebär att ingen behandling ges men att symtombild och cancerläge följs genom återkommande kontroller. Aktiv expektans har fått minskad aktualitet på sistone då tidig radikaloperation har visat sig vara effektiv.
Svensk Urologisk Förening tillstyrker nu PSA-test som första åtgärd för att påvisa tidig protatacancer med chans till definitiv bot genom radikaloperation.
Hur avser Landstinget Blekinge att sprida information om PSA-test till äldre män i Blekinge?
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)