SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER

Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:

SCREENING FÖR TJOCKTARMS- OCH ÄNDTARMSCANCER

Moderata Landstingsgruppen i Blekinge motionerade i rubricerat ärende våren 2003.

Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras bort med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult II, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.

Screening minskar dödligheten i kolorektal cancer (tjocktarms- eller ändtarmscancer). Denna slutsats – dragen bland andra av Svensk Kirurgisk Förening och Nordisk Kirurgisk Förening - baseras i huvudsak på fyra stora randomiserade studier där man testat för förekomst av ockult blod i avföringen (Hemoccult II). Alla fyra studier-na visar en statistiskt signifikant lägre dödlighet i kolorektal cancer i den screenade gruppen. Resultaten har sammanvägts i en metaanalys som också stödjer slutsatsen att screening med hemoccult-test minskar dödligheten (The Cochrane Library, Issue 2, 2003). Screening for colorectal cancer using the faecal occult blood test, Hemoccult (Cochrane Review), Towler BP, Irwig L, Glasziou P, Weller D, Kewenter J).

Dödligheten reduceras med 20 – 25 %. Kostnadseffektiviteten är nästan den samma som vid mammografiscree-ning för bröstcancer. Screening med sigmoideoskopi kan bli aktuell men än så länge finns inga statistiskt säker-ställda resultat till stöd för det. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning efter påvisat blod i av-föringen, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.

Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsåtgång och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal perso-ner. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer därför vetenskapligt utvärderas. Det är också angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.

SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screening-program för ålderskohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år i Sverige till en total kostnad av 139 miljoner kronor.

Det finns sålunda god vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödligheten. Det finns kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorek-tal cancer.

Allmän screening för kolorektal cancer kräver viss omfördelning av kvalificerad personal från annan sjukvårds-verksamhet och organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare ske inom ramen för kontinuerliga vetenskapliga utvärderingar.

Screening görs nu över hela Europa. En stor studie med samma upplägg som de fyra randomiserade kontrollera-de studierna pågår i Storbritannien. Avsikten är att verifiera uppnådda effekter i ett så kallat skarpt läge. I Dan-mark, Norge och på Island pågår studier som baseras på Hemoccult II och/eller flexibel sigmoideoskopi. Man erbjuder invånare, som är äldre än 60 år ett Hemoccult-test vartannat år. På Island har en ekonomisk kartlägg-ning visat att screening ger en total kostnadsreduktion för denna sjukdomsgrupp. I Finland påbörjades ett stort screening-projekt år 2005.

Socialstyrelsen i Sverige har accepterat de konklusioner som dragits i hittills gjorda studier och att riskerna för bieffekter är små. Socialstyrelsen har sålunda öppnat vägen för svensk masscreening och har därför hänskjutit frågan till Landstingsförbundet för förverkligande. Svensk Kirurgisk Förening har påpekat att det är angeläget att tillämpning snarast startas i Sverige.

Ett sådant projekt skulle utformas baserat på tidigare erfarenheter:

• Åldersintervallet bör vara sådant att risken för kolorektal cancer ska vara mer än obetydlig, men samti-digt så lågt att en botad cancer ska ge en avsevärd livstidsförlängning. Hemoccult-testets sensitivitet gör att screening bör upprepas minst vartannat år.
• Det krävs positiv information i media. Ett ganska lågt deltagande (knappt 70 %) som tidigare noterats nåddes utan att media lämnade någon som helst information.
• I Sverige kommer man liksom i övriga Norden att fortsätta att använda Hemoccult II.
• Utredning av patienter med positivt Hemoccult-test kan ske med koloskopi - eventuellt utförd av en-doskopisjuksköterskor med nära tillgång till kirurg eller gastroenterolog vid behov.

Screening av maligna tumörsjukdomar tillämpas idag beträffande bröstcancer och livmoderhalscancer och det finns ingen anledning att ändra på det. Samtidigt växer det fram en inofficiell screening för prostatacancer med PSA-test som nu även stöds av Svensk Urologisk förening. Mot bakgrund av att effekten av screening för tidig diagnos av kolorektal cancer är så väl dokumenterad anser Svensk Kirurgisk Förening med flera att resurser bör satsas på sådan screening i Sverige. Stockholms Läns Landsting startar därför sådan screening 2007.

Med stöd av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:

• Att Landstinget Blekinge snarast skall införa screening för tjocktarms- och ändtarmscancer (ko-lorektal cancer).

• Att sådan screening bör ske i samarbete med andra Landsting - till exempel Stockholms Läns Landsting.

På vägnar av Moderata Samlingspartiets Landstingsgrupp:

Bo Arnesjö (v. ordf. hälso- och sjukvårdsdelegationen (m)), Landstinget Blekinge