Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:

Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?

Riskbruk av alkohol är en gråzon mellan bruk och missbruk. Där finns cirka 800000svenskar.

Ett riskbruk syns inte utåt, som ett missbruk. Det kan handla om lite för många ”after work” eller obligatorisk helgsprit i ett vanligt hem. Men man blir riskbrukare när kroppen får mer än vad den tål i längden. Livsstilen gör att man kan hamna i ett riskbruk, ibland tillfälligt, ibland för en längre tid.

Riskbruk orsakar samhället stora kostnader och innebär ett lidande för den enskilda individen. En riskbrukare kostar också sin arbetsgivare mer genom korttidsfrånvaro, så kallade ”dagen efter-effekter” och olyckor.

Riskbruk går att hejda, med enkla medel. Men många i hälso- och sjukvården tycker att det är svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visar att det fortfarande är vanligare att patienter får frågor om tobaksvanor än om alko-holvanor när de går till vårdcentralen.

Hela primärvården borde utbildas i metoder för att upptäcka riskbruk och motivera envar pati-ent att själv fatta beslut om att ändra sina vanor. Metoderna är bevisat effektiva, men skillna-derna mellan hur långt landstingen har kommit är stora när det gäller utbildning av personal och användning av metoder.

Anhåller om svar på följande frågeställning:

Hur långt har utvecklingen av primärvården kommit för att tidigt upptäcka och be-handla patienter med riskfyllda alkoholvanor i Blekinge?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge