05 maj 2007

Stockholm skärper vårdgarantin


Stockholms läns landsting är först ut med att uppfylla vallöftet att förbättra vårdgarantin och öka pressen på att köerna kortas. Men på nationell nivå dröjer det innan rättigheterna skärps för patienterna att ställa krav på sjukvården.



Bäst resultat har Halland enligt den jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting offentliggör idag.

I Halland är man även bäst på att få fram patienterna till en bedömning hos en allmänläkare inom sju dagar.

Stockholm ingår inte i jämförelserna.

Den nuvarande vårdgarantin för all planerad sjukvård infördes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den innebär i korthet att alla ska få kontakt med ­någon vårdpersonal under den första dagen. Högst sju dagar senare ska man få träffa en allmänspecialist och är det nödvändigt ska man ­sedan få komma till en specialistläkare inom 90 dagar.

När diagnosen är klar och man bestämt vad som ska göras gäller att behandlingen måste komma igång inom max 90 dagar. Totalt kan det alltså gå över ett halvår innan man exempelvis får sin operation utförd.

Liknande garantier finns även i andra länder. Men i exempelvis Storbritannien är den betydligt skarpare där maxväntetiden får vara 18 veckor mellan det att en allmänläkare bestämt vad som ska göras tills behandlingen startar.

Den borgerliga alliansen har också kritiserat vårdgarantin ­sedan den infördes och kallat den tunn och svag. Men i regeringsställning har alliansen hittills inte gjort något för att förbättra vård­garantin. Nu tar det borgerligt styrda Stockholmslandstinget tag i frågan. Den sammanlagda maxväntetiden ska dras ner till 125 dagar. Framför allt ska tiden kortas för att få träffa en specialistläkare.

–Det är ju där som så mycket väntan uppstår. Remissen kan vandra runt mellan vårdgivarna medan patienterna skickas hit och dit, säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp).

Enligt henne klarar Stock­holmslandstinget omkring 90 procent av all planerad vård inom den nuvarande garantitiden. Så snart man ser att någon kö växer till sig försöker man snabbt köpa in extra­behandlingar.

–När vi inför en vässad ­garanti kanske det tar ett år innan den fungerar utan problem. Men bara genom att öka pressen på vården kommer den att bli effektivare, ­säger Birgitta Rydberg som inte tror att kostnaderna ökar.

Berlith Persson, som är samordnare av vårdgarantifrågorna inom Sveriges kommuner och landsting, vill inte utan vidare hålla med om att Stockholm är bäst på att klara vårdgarantin.

–Det är jättebra att de vill förstärka garantin, men det är upp till bevis om de fixar det. De är svaga på att skicka in svar på hur de klarar gränserna, från de privata vårdgivarna får vi inte in särskilt många uppgifter alls. De kan vara jätteduktiga, men det är ingen som vet, säger hon.

Generellt blir landstingen bättre på att klara vårdgarantin, men det går för långsamt, menar Berlith Persson.

–Det är inte alltid mer pengar som hjälper. Det kan lika ofta handla om att ändra på organisationen, att se över remisshanteringen och att öka informationen.

Kenneth Johansson (c) är ordförande i riksdagens socialutskott och har stora förväntningar på ­alliansregeringen. Han hoppas på en sammanlagd vårdgaranti på högst 60 dagar från första kontakten tills behandling.

–Mer ska det inte behövas, men det kanske dröjer till 2010 innan det finns inskrivet i den nya patienträttighetslagen. Men ett första steg hoppas jag kan komma redan till hösten, säger han.

En förutsättning är då att centern och folkpartiet som är mest pådrivande kan få med sig moderaterna och kristdemokraterna i den kommande höstbudgeten.

1 kommentar:

  1. Anonym18:12

    I artikeln skriven av Bo Arnesjö kan man lätt få en uppfattning om att det är administration och vårdplatser som saknas. Pengar skulle vara något som sällan fattas.
    I mitt fall väntar jag på en starroperation och enda anledningen till att jag väntar är att tilldelning av operationstillfällen (läs pengar) som bestäms av landstinget (om jag är rätt underrättad) inte räcker till. Kapacitet och kompetents för att genomföra operationen i princip omgående finns. Jag tycker det är skamligt att sjukhusen ska behöva ha personal och utrustning som står och väntar på att det finns medel för att brukas. Visst kostar det pengar att ha personal, utrustning och lokaler som "står och väntar" tills pengar kommer fram. Pengar som förr eller senare i alla fall måsta läggas ut. Jag tror inte att politikerna är så cyniska att man hoppas på att människor dör undan och att man på så sätt sparar pengar. /Christer Johannesson

    SvaraRadera