Svensk välfärd kräver klartänkt debatt

Från Urban Bäckström, vD Svenskt Näringsliv

I dag offentliggörs SNS:s och amerikanske forskningsinstitutionen NBERs rapport om den svenska välfärdsstaten. Den är bra, mycket läsvärd, intressant och tankeväckande. Förhoppningsvis kommer den att fördjupa samhällsdebatten i Sverige - inför det förestående riksdagsvalet i höst, men även dröja sig kvar i vårt minne i ett längre perspektiv.

Ofta heter det i den svenska diskussionen att "krisen är övervunnen och att det mesta som behöver göras i termer av ekonomiska reformer nu är gjort". SNS/NBER–rapporten visar på en helt annan bild som alla de som är angelägna om att välfärdsstaten ska stå stark i framtiden borde ta sig en allvarlig funderare kring.

Detta är budskapen i rapporten:
• Tillväxten i den svenska ekonomin har ökat på senare tid, men förnyelsen och dynamiken är för svag. Den svenska ekonomin är sämst bland industriländerna på att generera nya arbetstillfällen.
• Lönebildningen, regelverket på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken fungerar inte. Jobb prissätts ur marknaden, arbetslösheten blir mer utdragen än nödvändigt och möjligheten att hitta ett nytt jobb motverkas. Rapporten talar om en "kris" när så många som 20 procent av den arbetsföra befolkningen, en miljon människor, befinner sig utanför arbetsmarknaden
• De höga skatterna innebär ett hot mot välfärdsstaten och är en förklaring till många problem. De motverkar viljan att arbeta, utbilda sig och ägna sig åt produktiv verksamhet. Dessutom minskar skatterna förekomsten av riskvilligt kapital i Sverige och driver ägandet i händerna på utländska ägare som har bättre skattevillkor.
• Rapporten säger att kostnaden för den nuvarande svenska politiken "kan vara en lägre levnadsstandard för alla" och att den svenska välfärdsstaten håller på att gå "sönder".
Rapportens övertygande analys och dess slutsatser gör förhoppningsvis att den svenska debatten nyktrar till och blir mer realistisk. Det är uppenbart att en ny offensiv reformagenda behöver formuleras och genomföras efter det kommande riksdagsvalet i höst. I annat fall – som det står i rapporten – "finns risken att välståndet förloras".

Ett sätt att ta reda på hur debatten kan komma att se ut framöver är att studera hur mottagandet blev av den förra rapporten för tio år sedan.
• Då lämnade den dåvarande finansministern Göran Persson återbud till en diskussion om rapporten i sista minuten.
• Arbetsmarknadsministern, som då hette, Anders Sundström tog inget intryck alls av analysen utan deklarerade helt frankt att den svenska arbetsmarknadspolitiken "fungerar bra".
• LO-ekonomen Dan Andersson kritiserade istället den amerikanska löne-,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som den dåvarande NBER-rapporten inte alls behandlade. Dan Andersson kommenterade inte överhuvudtaget de amerikanska ekonomernas oroade påpekande: "För första gången under vår livstid är arbetslösheten högre i Sverige än i USA." Så är det fortfarande, tio år efter den första NBER-rapporten.
• I Aftonbladets riktades skarp kritik mot rapporten i en brett uppslagen ledarartikel med rubriken "Cowboy-ekonomer skjuter med lösplugg".
• Tidningen Arbetet, som nu inte längre finns, gick ännu längre och talade om "den vanliga högerliberala soppan".

Låt oss hoppas att debatten blir mer saklig denna gång.

Urban Bäckström