Hur förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke

Läkemedelsverket har nu - med stöd av alla landets experter – publicerat rekommendationer för hur man kan förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke. De gäller personer med så hög sjukdomsrisk att de bör få individuell förebyggande (preventiv) behandling innefattande livsstilsförändringar och ibland läkemedel. De inkluderar även personer utan känd hjärtkärlsjukdom och personer med diabetes eller höga blodfetter.

Åderförkalkningsbetingade hjärtkärlsjukdomar och stroke ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet i sig. De kan förebyggas genom befolknings- och individrelaterade insatser.

Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter betingas av påverkbara risk- och skyddsfaktorer. De påverkbara riskfaktorerna är blodfettsrubbningar, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes, stress, njursjukdomar, vissa inflammationer, ohälsosamma kostvanor, brist på motion och psykosocial stress med flera. Opåverkbara risker är ålder, kön och ärftlighet. Skyddsfaktorer är regelbunden fysisk aktivitet, högt intag av frukt/grönsaker och ett måttligt alkoholintag.

Vanligt samband mellan olika riskfaktorer är stillasittande med för högt kaloriintag som leder till bukfetma med rubbad sockeromsättning, blodtrycksstegring och blodfettsrubbning – det metabola syndromet.

Risk- och skyddsfaktorerna vägs numera samman i en total individuell riskvärdering (scoring). Hjälpmedel för detta är datorbaserade riskvärderingsinstrument som datorprogrammet SCORE.

Riskindivider kan påvisas genom befolkningsscreening eller riktad screening. Säkra bevis saknas för nyttan av allmän befolkningsscreening avseende riskfaktorer och för allmän screening på grund av viss ålder. Faktorer som alltid bör leda till erbjudande om riktad screening är familjär hjärtkärlsjukdom, bukfetma, rökning, högt blodtryck och diabetes.

Screeningen bör omfatta kartläggning av blodfetter, blodtryck, blodsocker, kreatinin i serum, äggvita i urinen, grad av fysisk aktivitet, rökning och osunda matvanor. Påvisade risker ska alltid utredas och behandlas.

Förebyggande behandling kan indelas i primär och sekundär prevention. Primär prevention ges till personer som har risker men ännu inte drabbats av påvisbar sjukdom. Sekundär prevention ges till dem som redan har drabbats av hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt eller stroke.

Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och stroke. Allmänna råd om hälsosam livsstil och råd om rökavvänjning ska alltid ges. Man betonar en sund livsstil. Det gäller både levnadsvanorna och den personliga psykosociala situationen. Här har primärvården en viktig roll. Första steget är sålunda ett samtal som innebär förståelse för patientens situation och som ger en helhetsbild av hur stressfaktorer, känslomässiga reaktioner som depression och skadliga levnadsvanor tillsammans bidrar till riskerna för hjärtkärlsjukdom. Behandlingens mål ska därefter individualiseras och präglas av kontinuitet, konsekvens och uthållighet.

Läkemedel som kan påverka riskfaktorerna är blodtryckssänkande, viktreducerande, blodfettssänkande (statiner) och urindrivande (tiazider) läkemedel samt mild blodproppsprofylax (ASA). Patienter med diabetes och njursjukdom bör ägnas skärpt uppmärksamhet.

Hos personer under 65 år är det primära att påverka livsstilen. Läkemedel ges först vid påvisade enskilda riskfaktorer jämte vid måttlig blodtrycksförhöjning eller blodfettsrubbning eller om det finns ytterligare riskfaktorer.

Hos personer över 65 år är blodtrycksmålet lägre än 140/90 mm Hg och blodfettsmålet: kolesterol lägre än 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol lägre än 3,0 mmol/l.

Vill du minska dina risker för hjärtkärlsjukdom eller stroke rekommenderas kontakt med primärvården med begäran om återkommande hälsosamtal samt de undersökningar och den riskvärdering, som nu föreslås. Påvisade risker kan behandlas enligt dessa rekommendationer.

Hoppas nu att hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) har låtit sig övertygas!?

Bo Arnesjö (m)
Ronneby