Många ensamstående pensionärer har bara garantipension, huvudsakligen kvinnor! De klarar inte sin ekonomi efter alla prishöjningar bland annat av elpriserna. De anser sig leva under existensminimum. Frivilligorganisationernas ”soppluncher” har fått god avsättning.
Så kallat existensminimum hade förr både social och skatterättslig betydelse och angav den minsta intäkt som en person behövde för att underhålla sig själv, make och oförsörjda barn. Idag talar man istället om skälig levnadsnivå. Vid beräkning av stöd till äldre används också ett så kallat förbehållsbelopp under vilket en person tvingas till en oacceptabelt låg levnadsstandard - det så kallade fattigdomsstrecket. (Bengt Lewin, Skatter & Välfärd nr 3/1998).
Fattigdomsstrecket bygger på värderingar. En enkel metod är att betrakta alla de som fattiga som har en inkomst under halva genomsnittsinkomsten i landet (50-procentsregeln). EU använder denna enkla metod som ju möjliggör internationella jämförelser. Fattigdomsstrecket varierar då med genomsnittsinkomsten.
Folks uppfattning om den minsta penningsumma som behövs för att klara ett hushåll är ett annat mått. Hushållens ekonomi jämförs med den inkomstnivå som en majoritet av befolkningen tycker är oacceptabelt låg. Måttet är subjektivt men rättvisande. När levnadsstandarden ökar justeras gränsen för fattigdom uppåt. Något absolut fattigdomsstreck existerar inte enligt denna metod.
Det är lika svårt att fastställa vad som menas med skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. Socialbidraget följer visserligen en riksnorm som bestämmer hur mycket hushållen minst ska ha, men boendekostnader, läkarvård och annat nödvändigt ligger utanför och bedöms av kommunerna från fall till fall. Skälig levnadsnivå varierar därför mellan kommunerna.
Att jämföra socialbidragsnivån med existensminimum eller fattigdomsstrecket är sålunda svårt. Genom att använda 50-procentsregeln som fattigdomsstreck kommer man ändå ganska långt.
Senaste uppgift om fattigdomsstrecket uppgick till 5645 kr i månaden per ensamstående pensionär – högre för män än för kvinnor (SCB 2004). Socialbidragsnormen 2004 låg på 5058 kr per ensamståen-de pensionär med enbart garantipension (Socialstyrelsen, SCB). Till detta kommer bostadsbidragen där kommunerna oftast bara godtar en hyreskostnad på lite drygt 4000 kr och högst ger en 92 procentig kompensation för den godkända hyran.
Utvecklingen efter 2004 har förvärrat situationen. Idag ska en garantipensionär kunna leva på knappt 4 300 kr/månad. De som är beroende av hemtjänst - trygghetslarm och annan service har ett avgiftsutrymme som är knappt 1600 kr. Många pensionärer har därför svårt att få ekonomin att gå ihop. De har inte fått det ekonomiskt bättre och bara en blygsam höjning av förbehållsbeloppet som ska räcka till allt utöver den av kommunen godkända boendekostnaden.
Så kallad ”skälig levnadsnivå” enligt socialtjänstlagen är sålunda lägre än fattigdomsstrecket. Differensen förvärras med allt bredare marginal i det socialistiska Sverige – värst för ensamstående kvinnliga garantipensionärer. Socialtjänsten har alltför låga ambitioner om fattigdomsstrecket definieras enligt den enkla men rimliga 50-procentsregeln. Den låga kompensationen för boendekostnaderna och prishöjningarna på privat och offentlig service förvärrar situationen ännu mer.
En studie där ett "rättvist" fattigdomsstreck jämförs med hela socialbidraget inklusive bostadsbidraget skulle leda till starka incitament att förbättra livssituationen för pensionärer med enbart garantipension.
Begreppet ”fattigpensionärer” är en skamlig realitet - i synnerhet bland ensamma äldre kvinnor! De lever under existensminimum! Här krävs krafttag både från staten och kommunerna!
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Ref. till följande text:
SvaraRadera"Många pensionärer lever under existensminimum
Det är inte lätt för ålderspensionärerna i Sverige – många lever i ett utanförskap, inte sällan under existensminimum. Efter att under många år ha varit med om att bygga upp Sverige har de nu 5 000 - 6 000 kronor att leva på i månaden i pension.
I Sverige lever c:a 500 000 pensionärer på inkomster, som inte ger dem möjlighet att med den egna pensionen klara de fasta utgifterna. De behöver försörjningsstöd.
Många pensionärer har arbetat och slitit i hela sitt liv och de blir straffade av våra folkvalda politiker, som inte vill höja upp pensionen för dem som inte har tilläggspensionen ATP. De vill ge dem arbete i stället och på så vis undanröja rätten att få ta del av den pension de har rätt till.
Många pensionärer arbetar för att få ekonomin att gå ihop. På så sätt undanröjs rätten att leva den tid de har kvar med värdighet utan bidrag. En höjning av pensionen för pensionärer krävs för att säkerställa att de inte hamnar i ett utanförskap.
Mer än var tionde pensionär blir utsatt för övergrepp varje år. Och varje år utsätts mer än 12 000 pensionärer för gatuvåld eller hot i offentlig miljö.
Genom att det äldreförsörjningsstöd nyanlända invandrade ålderspensionärer får är högre än pensionen för en svnsk som arbetat hela sitt liv i Sverige, skapas ett utanförskap för de svenska ålderspensionärerna
Men den diskrimineringen mot svenska pensionärer vill regeringen inte prata om.
Sverigedemokraterna vill ha krafttag mot övergreppen mot pensionärer och utökad hjälp till äldre brottsoffer.
KJELL EK
Ordförande
SD Jönköpings kommunförening"
Hej Kjell!
SvaraRaderaIdag fick vi svar! Satsningen på fattigpensionärerna kommer - se SvD Brännpunkt!
Bo