Anförande vid allmänpolitisk debatt i Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge 16/6 2008.
Fru Ordförande, Landstingsledamöter och Åhörare!
Landstingets ekonomi står inför stora utmaningar.
Primärt i årets budgetarbete angav ekonomerna att det saknas över 270 miljoner kronor år 2009 och lika mycket därefter – i huvudsak vid Blekingesjukhuset.
Med Landstingets aktuella mål måste då antingen stora skattehöjningar eller kraftiga neddragningar göras om staten inte skjuter till betydande belopp.
Den ansträngda ekonomin beror på att vi lever längre och friskare på grund av:
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med minst hälften - både bland kvinnor och män
• att äldres funktionsnedsättningar minskat med 30 % och
• att medellivslängden ökar.
Därför krävs organisatoriska förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.
Vilket understryks ytterligare av:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga skillnader,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etc.).
Hälso- och sjukvårdens kostnader accelererar sålunda kraftigt – speciellt vid sjukhus.
Hälso- och sjukvården har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom - dock först vid symtom. Ju längre en sjukdom har fått utveckla sig innan dess desto dyrare blir de vårdinsatser som krävs på grund av en ökande sjukdomsbörda och komplexitet.
Det är nu hög tid att satsa stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt.
Även friska äldre ach andra riskgrupper bör därför genomgå regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med hjälp av alla till buds stående medel. Måhända på våra hälsotorg?
Vid resultat tydande på sjukdom eller förstadier därav bör läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs.
Vidare bör samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom.
Med dessa åtgärder kan de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till båtnad för andra behov.
Landstingets huvudsakliga strategiska vision bör sålunda vara:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning och epidemiologisk forskning för att identifiera de allra tidigaste stadierna av sjukdom
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• att ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.
Tänk om Blekinges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre.
Fru Ordförande, det sägs att tjat hjälper!
Bo Arnesjö (m)
15 juni 2008
13 juni 2008
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Interpellation till Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) angående
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Fetma (=BMI (body mass index) över 30) och dess följdsjukdomar ökar snabbt och drabbar nu nära 500000 svenska barn och vuxna.
Fetma kan bero på ärftliga faktorer som ökar känsligheten för livsstilsfaktorer (kost och motion) och sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer. All fetma – speciellt bukfetma – ökar risken för följdsjukdomar som diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, ledsjukdomar och cancer och har en negativ effekt på livskvaliteten och livslängden.
Förebyggande program har hittills bara haft övergående effekter. Nya strategier behöver därför tas fram för att nå ut med information om fetmans orsaker och risker i avsikt att förändra våra kostvanor och öka vår fysiska aktivitet. Så sker nu i Södra Sjukvårdsregionens regi.
Utvärderingar av olika behandlingsmetoder mot fetma visar:
• att rådgivning om förändrade kostvanor kan leda till en övergående viktreduktion - regelbunden motion kan bidra därtill, beteendeterapi likaså
• att ”Viktväktarmetoden” kan ge 10 % -ig viktminskning hos 20 % av dem som försöker
• att VLCD (”Very Low Calorie Diet”) ger större viktnedgång än vanlig lågenergikost
• att läkemedel (Xenical® eller Reductil®) ger förstärkt viktnedgång hos 25 % av patienterna
• att en lång rad alternativa medicinska metoder har tveksam effekt
• att en uppnådd viktminskning i regel inte består längre än något år
• att kirurgisk behandling vid svår fetma reducerar kroppsvikten med i genomsnitt drygt 25 procent i fem år och 16 procent i 10 år.
Av de kirurgiska metoder som tillämpas i Sverige ger ”Gastric Bypass - GBP” en betydligt större viktnedgång än icke-kirurgiska metoder. Mortaliteten vid det kirurgiska ingreppet är under en procent och operationskomplikationer sker hos upp till 15 procent. I 2 % krävs akut omoperation. Operationsmor-taliteten och komplikationsfrekvensen kan reduceras ytterligare om ingreppet sker laparoskopiskt – med så kallad titthålskirurgi.
Efter GBP har viktnedgången en påtaglig effekt på livskvaliteten och reducerar dessutom nyinsjuk-nandet i diabetes, hjärtinfarkt och slaganfall. Metoden är det mest effektiva sättet för mycket feta personer att långvarigt gå ner i vikt. På sikt minskar den också risken för att dö i förtid. Det sistnämnda visade den unika svenska SOS-studien, vars resultat nyligen presenterades vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning i Uppsala.
I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med svår fetma någon typ av fetmaoperation men operationsbehovet är mångdubbelt större. När det nu har visats att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster bör mer satsas på denna angelägna verksamhet.
Kirurgisk behandling vid svår fetma har sålunda en väl dokumenterad långvarig effekt på vikt, livs-kvalitet, sjuklighet och mortalitet. Den kirurgiska behandlingen ingår som ett led i att även eliminera andra riskfaktorer som bristfällig fysisk aktivitet, rökning, diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter.
Samhällets kostnader för fetma och fetmans följdsjukdomar är höga. Informationen om olika viktreducerande metoders kostnadseffektivitet är begränsad. De förebyggande metodernas kostnadseffektivitet kan inte heller beräknas. Vid behandling av fetma är kostnaden relativt låg för den viktnedgång som nås genom kostrådgivning, beteendeterapi, VLCD, kost med lågt energiinnehåll och kirurgisk behandling, men långt högre vid läkemedelsbehandling. Hälsoekonomiska studier pågår där man beräknar kostnadseffektiviteten utifrån minskning av sjuklighet, dödlighet eller förbättrad livskvalitet.
Den försämrade livskvaliteten hos personer med fetma avhänger delvis av omgivningens attityder. Ökad förståelse för hur fetma uppkommer och hur svårbehandlad den är kan minska fördomar mot personer med fetma såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i stort.
Vid Blekingesjukhuset i Karlshamn bedrivs en framgångsrik viktreducerande verksamhet. Flera viktreducerande metoder utnyttjas. Patienter med svår fetma (BMI >40) kan – när andra metoder sviktar – erbjudas öppen fetmakirurgi (GBP).
Riskerna vid detta ingrepp kan reduceras väsentligt med den skonsammare laparoskopiska GBP-tekniken (titthålskirurgi). En tillämpning av denna teknik kräver investeringar om 450 000 Kr och ökade driftskostnader per ingrepp (hos 60 – 90 patienter/år) om cirka 7 300 kr i jämförelse med öppna ingrepp. Dessa kostnader kan kompenseras genom kortare vårdtider och att verksamheten då kan utgöra en attraktiv remissinstans för utomlänspatienter.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge erbjuda den egna befolkningen och eventuella utomlänspatienter laparoskopisk fetmakirurgi med de ovan beskrivna små investeringarna och driftskostnadsökningarna?
Om inte vart ska aktuella patienter hänvända sig?
Bo Arnesjö (m),
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Kirurgisk behandling av fetma i Blekinge
Fetma (=BMI (body mass index) över 30) och dess följdsjukdomar ökar snabbt och drabbar nu nära 500000 svenska barn och vuxna.
Fetma kan bero på ärftliga faktorer som ökar känsligheten för livsstilsfaktorer (kost och motion) och sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer. All fetma – speciellt bukfetma – ökar risken för följdsjukdomar som diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, ledsjukdomar och cancer och har en negativ effekt på livskvaliteten och livslängden.
Förebyggande program har hittills bara haft övergående effekter. Nya strategier behöver därför tas fram för att nå ut med information om fetmans orsaker och risker i avsikt att förändra våra kostvanor och öka vår fysiska aktivitet. Så sker nu i Södra Sjukvårdsregionens regi.
Utvärderingar av olika behandlingsmetoder mot fetma visar:
• att rådgivning om förändrade kostvanor kan leda till en övergående viktreduktion - regelbunden motion kan bidra därtill, beteendeterapi likaså
• att ”Viktväktarmetoden” kan ge 10 % -ig viktminskning hos 20 % av dem som försöker
• att VLCD (”Very Low Calorie Diet”) ger större viktnedgång än vanlig lågenergikost
• att läkemedel (Xenical® eller Reductil®) ger förstärkt viktnedgång hos 25 % av patienterna
• att en lång rad alternativa medicinska metoder har tveksam effekt
• att en uppnådd viktminskning i regel inte består längre än något år
• att kirurgisk behandling vid svår fetma reducerar kroppsvikten med i genomsnitt drygt 25 procent i fem år och 16 procent i 10 år.
Av de kirurgiska metoder som tillämpas i Sverige ger ”Gastric Bypass - GBP” en betydligt större viktnedgång än icke-kirurgiska metoder. Mortaliteten vid det kirurgiska ingreppet är under en procent och operationskomplikationer sker hos upp till 15 procent. I 2 % krävs akut omoperation. Operationsmor-taliteten och komplikationsfrekvensen kan reduceras ytterligare om ingreppet sker laparoskopiskt – med så kallad titthålskirurgi.
Efter GBP har viktnedgången en påtaglig effekt på livskvaliteten och reducerar dessutom nyinsjuk-nandet i diabetes, hjärtinfarkt och slaganfall. Metoden är det mest effektiva sättet för mycket feta personer att långvarigt gå ner i vikt. På sikt minskar den också risken för att dö i förtid. Det sistnämnda visade den unika svenska SOS-studien, vars resultat nyligen presenterades vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning i Uppsala.
I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med svår fetma någon typ av fetmaoperation men operationsbehovet är mångdubbelt större. När det nu har visats att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster bör mer satsas på denna angelägna verksamhet.
Kirurgisk behandling vid svår fetma har sålunda en väl dokumenterad långvarig effekt på vikt, livs-kvalitet, sjuklighet och mortalitet. Den kirurgiska behandlingen ingår som ett led i att även eliminera andra riskfaktorer som bristfällig fysisk aktivitet, rökning, diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter.
Samhällets kostnader för fetma och fetmans följdsjukdomar är höga. Informationen om olika viktreducerande metoders kostnadseffektivitet är begränsad. De förebyggande metodernas kostnadseffektivitet kan inte heller beräknas. Vid behandling av fetma är kostnaden relativt låg för den viktnedgång som nås genom kostrådgivning, beteendeterapi, VLCD, kost med lågt energiinnehåll och kirurgisk behandling, men långt högre vid läkemedelsbehandling. Hälsoekonomiska studier pågår där man beräknar kostnadseffektiviteten utifrån minskning av sjuklighet, dödlighet eller förbättrad livskvalitet.
Den försämrade livskvaliteten hos personer med fetma avhänger delvis av omgivningens attityder. Ökad förståelse för hur fetma uppkommer och hur svårbehandlad den är kan minska fördomar mot personer med fetma såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i stort.
Vid Blekingesjukhuset i Karlshamn bedrivs en framgångsrik viktreducerande verksamhet. Flera viktreducerande metoder utnyttjas. Patienter med svår fetma (BMI >40) kan – när andra metoder sviktar – erbjudas öppen fetmakirurgi (GBP).
Riskerna vid detta ingrepp kan reduceras väsentligt med den skonsammare laparoskopiska GBP-tekniken (titthålskirurgi). En tillämpning av denna teknik kräver investeringar om 450 000 Kr och ökade driftskostnader per ingrepp (hos 60 – 90 patienter/år) om cirka 7 300 kr i jämförelse med öppna ingrepp. Dessa kostnader kan kompenseras genom kortare vårdtider och att verksamheten då kan utgöra en attraktiv remissinstans för utomlänspatienter.
Mot bakgrund av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge erbjuda den egna befolkningen och eventuella utomlänspatienter laparoskopisk fetmakirurgi med de ovan beskrivna små investeringarna och driftskostnadsökningarna?
Om inte vart ska aktuella patienter hänvända sig?
Bo Arnesjö (m),
Ledamot av Landstingsfullmäktige
02 juni 2008
07 maj 2008
”Skjut inte på pianisten”, Erland Johansson
Tack Erland Johansson, PRO, för laddade synpunkter i BLT 6 maj, på min insändare i BLT 2 maj.
Du skjuter nog något över målet. Men jag ber gärna om ursäkt om jag, som du tycks tro, trampat någon på tårna.
Vi är eniga i att pensionärerna är en ekonomiskt eftersatt grupp i samhället – speciellt de med bara garantipension med eller utan låg ATP. Vi är också eniga i att utvecklingen av de allmänna pensionerna mellan 1992 och 2006 långt ifrån har följt inkomstutvecklingen i samhället. Detta trots att staten under den förra regeringen då helt enkelt tillskansade sig 258 miljarder kronor (=258000000000 kronor) av AP-fonderna för att klara andra åtaganden än pensionerna.
Vi är oeniga i att ett reducerat utanförskap om 164 000 personer med alla de olika bidrag, som detta krävt, inte skulle innebära ett betydande minskning av statens utbetalningar och dessutom välkomna skatteintäkter. Bägge dessa effekter skulle kunna finansiera en betydande höjning och indexreglering av statens totala garantipensionsbelopp.
Alliansregeringen strävar nu med att mildra effekterna av den förra regeringens äldrepolitik. Förmodligen stöttar du och Astrid Adholm alla de åtgärder, som redan har vidtagits och kommer att vidtas för att förbättra för den – enligt vårt gemensamma tycke - diskriminerade pensionärsgruppen. Men allt måste kunna finansieras, också på lång sikt.
Jag delar din och Astrid Adholms upprördhet, men tror att vi kommer betydligt längre med saklig debatt utan affekter. Vi har ju börjat få regeringen med oss!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Du skjuter nog något över målet. Men jag ber gärna om ursäkt om jag, som du tycks tro, trampat någon på tårna.
Vi är eniga i att pensionärerna är en ekonomiskt eftersatt grupp i samhället – speciellt de med bara garantipension med eller utan låg ATP. Vi är också eniga i att utvecklingen av de allmänna pensionerna mellan 1992 och 2006 långt ifrån har följt inkomstutvecklingen i samhället. Detta trots att staten under den förra regeringen då helt enkelt tillskansade sig 258 miljarder kronor (=258000000000 kronor) av AP-fonderna för att klara andra åtaganden än pensionerna.
Vi är oeniga i att ett reducerat utanförskap om 164 000 personer med alla de olika bidrag, som detta krävt, inte skulle innebära ett betydande minskning av statens utbetalningar och dessutom välkomna skatteintäkter. Bägge dessa effekter skulle kunna finansiera en betydande höjning och indexreglering av statens totala garantipensionsbelopp.
Alliansregeringen strävar nu med att mildra effekterna av den förra regeringens äldrepolitik. Förmodligen stöttar du och Astrid Adholm alla de åtgärder, som redan har vidtagits och kommer att vidtas för att förbättra för den – enligt vårt gemensamma tycke - diskriminerade pensionärsgruppen. Men allt måste kunna finansieras, också på lång sikt.
Jag delar din och Astrid Adholms upprördhet, men tror att vi kommer betydligt längre med saklig debatt utan affekter. Vi har ju börjat få regeringen med oss!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
01 maj 2008
17 april 2008
Evidensbaserade riktlinjer inte problemfria
Nyttan av en metod inom vård och omsorg fastställs i jämförande kliniska studier. Resultaten presenteras som ett genomsnitt hos de jämförda patientgrupperna. Nyttan kan dock variera betydligt inom grupperna. Att anpassa en behandlingsmetod till en enskild individ kräver därför kunskap om variationerna, klinisk erfarenhet och skicklighet – inom medicinen kallad läkekonst.
Att avgöra om en behandlingsmetod är effektiv kräver sålunda statistiska jämförelser mellan stora, slumpmässigt utvalda, jämförbara patientgrupper. Ju fler som ingår i grupperna desto säkrare resultat. Resultaten brukar kallas evidens (bevis) och utnyttjas i evidensbaserade riktlinjer bland annat utgivna av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Men i vården och omsorgen är det inte grupper som behandlas utan individer. Genomsnittliga kliniska forskningsresultat kan inte sällan dölja viktiga skillnader mellan de ingående gruppernas individer. När resultaten tillämpas i praktiken är det därför inte alltid självklart att behandlingsmetoden gör samma nytta hos alla.
Avvikelser i undergrupper måste i så fall bekräftas i nya studier innan de kan anses tillförlitliga. Det säger Olof Nyrén, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, och ledamot av SBU´s råd. Ibland finns det till och med undergrupper där en testad behandlingsmetod har sämre eller skadlig effekt.
Att individer svarar olika på samma behandling kan förklaras av psykologiska faktorer och biologiska variationer. Patienter med lika besvär kan ha olika sjukdomsprocesser och därför svara olika. De kan också ha genetiska skillnader, andra sjukdomar eller ett sjukdomsförlopp som ger upphov till individuell variation.
Varje enskild patient kan sålunda ha påverkansfaktorer som läkaren måste försöka väga samman till en helhet. Det är oftast omöjligt att hitta bevis för varje tänkbar kombination av dem. Pusselbitarna finns, men att lägga pusslet med full hänsyn till varje patient kallas evidensbaserad läkekonst. Individualisering kan dock till stor del också ske på vetenskaplig grund. Variationerna kan ju mätas.
Ska behandlingen av en enskild patient utformas på något annat sätt än det evidensbaserat bästa, bör det finnas goda skäl. Om generella riktlinjer alltid ska vara fullt tillämpliga måste de bygga på flera studier som kompletterar varandra och som har lagts upp på flera olika sätt.
Det är sålunda lätt att förstå att vården och omsorgen skulle bli ineffektiv om den utarmades på behandlingsalternativ och om enbart de metoder som fungerar för majoriteten av patienter fanns att tillgå. Det måste alltid finnas möjlighet att skräddarsy behandling utifrån individuella variationer och behov. Vården och omsorgen behöver evidens, och vi behöver evidensbaserad vård - inte evidensdikterad, säger Olof Nyrén.
Detta viktiga budskap går till de många politiker, administratörer med flera, som tycks ha övertro på utfärdade nationella riktlinjer inom vården och omsorgen. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
Att avgöra om en behandlingsmetod är effektiv kräver sålunda statistiska jämförelser mellan stora, slumpmässigt utvalda, jämförbara patientgrupper. Ju fler som ingår i grupperna desto säkrare resultat. Resultaten brukar kallas evidens (bevis) och utnyttjas i evidensbaserade riktlinjer bland annat utgivna av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Men i vården och omsorgen är det inte grupper som behandlas utan individer. Genomsnittliga kliniska forskningsresultat kan inte sällan dölja viktiga skillnader mellan de ingående gruppernas individer. När resultaten tillämpas i praktiken är det därför inte alltid självklart att behandlingsmetoden gör samma nytta hos alla.
Avvikelser i undergrupper måste i så fall bekräftas i nya studier innan de kan anses tillförlitliga. Det säger Olof Nyrén, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, och ledamot av SBU´s råd. Ibland finns det till och med undergrupper där en testad behandlingsmetod har sämre eller skadlig effekt.
Att individer svarar olika på samma behandling kan förklaras av psykologiska faktorer och biologiska variationer. Patienter med lika besvär kan ha olika sjukdomsprocesser och därför svara olika. De kan också ha genetiska skillnader, andra sjukdomar eller ett sjukdomsförlopp som ger upphov till individuell variation.
Varje enskild patient kan sålunda ha påverkansfaktorer som läkaren måste försöka väga samman till en helhet. Det är oftast omöjligt att hitta bevis för varje tänkbar kombination av dem. Pusselbitarna finns, men att lägga pusslet med full hänsyn till varje patient kallas evidensbaserad läkekonst. Individualisering kan dock till stor del också ske på vetenskaplig grund. Variationerna kan ju mätas.
Ska behandlingen av en enskild patient utformas på något annat sätt än det evidensbaserat bästa, bör det finnas goda skäl. Om generella riktlinjer alltid ska vara fullt tillämpliga måste de bygga på flera studier som kompletterar varandra och som har lagts upp på flera olika sätt.
Det är sålunda lätt att förstå att vården och omsorgen skulle bli ineffektiv om den utarmades på behandlingsalternativ och om enbart de metoder som fungerar för majoriteten av patienter fanns att tillgå. Det måste alltid finnas möjlighet att skräddarsy behandling utifrån individuella variationer och behov. Vården och omsorgen behöver evidens, och vi behöver evidensbaserad vård - inte evidensdikterad, säger Olof Nyrén.
Detta viktiga budskap går till de många politiker, administratörer med flera, som tycks ha övertro på utfärdade nationella riktlinjer inom vården och omsorgen. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
15 april 2008
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Motion till Fullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Urin- och avföringsinkontinens, som sannolikt är något av det värsta man kan råka ut för, är ett stort folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Fler än tio procent av kvinnorna beräknas lida av inkontinens redan i 40 årsåldern. Inkontinens bland män diskuteras inte lika mycket, men mörkertalet är sannolikt stort - speciellt bland äldre män.
Enligt så kallade kvalificerade skattningar skulle kostnaderna för inkontinensvården i Blekinge kunna uppgå till 100 - 200 miljoner kronor per år, varav 25 – 50 miljoner kronor för blöjor och andra inkontinenshjälpmedel.
Förenklad operationsteknik har förvisso hjälpt allt fler patienter, men det stora flertalet förblir utan hjälp och då i fortsatt behov av inkontinenshjälpmedel av skilda slag.
Enligt en statistik från Stockholms Läns Landsting fick 48 100 personer inkontinensartiklar under ett år 2006 – 2007, varav 2/3 kvinnor. Ett effektivt förebyggande arbete skulle förmodligen ha kunnat hindra eller lindra den besvärliga situationen hos en betydligt större andel av dessa patienter.
Förutom det personliga lidandet och samhällets kostnader, förorsakar inkontinenshjälpmedlen stora sophanterings- och miljöproblem. I hela Sverige närmare bestämt ett sopberg på sammanlagt över 5000 ton vuxenblöjor, inkontinensbyxor, urinpåsar med mera. Dessa artiklar innehåller bland annat plaster, som kan ge upphov till miljöfarliga utsläpp (Kemi & Miljö AB (Beställningsuppdrag från Ekologisk Hållbar Upphandling)).
I Blekinge finns det inkontinens- och stomiterapeuter vid sjukhus. De har i regel en grundutbildning som barnmorska, läkare eller sjuksköterska och behandlar både kvinnor och män. I Sverige finns totalt 250-300 yrkesverksamma sådana terapeuter. De bistår patienter med blåsträning, hjälpmedelsrådgiv-ning, undervisning, bäckenbottenmuskelträning och undervisar i elektrostimulering för att mildra eller förhindra inkontinensen.
Inkontinensterapeuter medverkar sålunda till att minska det personliga lidandet, förbättra miljön och till att förbättra sjukvårdens ekonomi. Utbildning inom området bedrivs vid Göteborgs universitet. En sådan utbildning behövs även i Södra sjukvårdsregionen.
Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge föreslås besluta:
• att verka för utbildning för inkontinensterapeuter i Södra Sjukvårdsregionen.
• att kartlägga behovet av inkontinensvård hos kvinnor och män i Blekinge.
• att etablera samarbete inom inkontinensvården med Blekinges primärkommuner och handikapporganisationer inklusive upphandling av inkontinenshjälpmedel.
• att satsa på förebyggande arbete.
• att verka för användning av miljövänliga inkontinensartiklar.
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Landstingsfullmäktige
Förbättrad inkontinensvård hos kvinnor och män
Urin- och avföringsinkontinens, som sannolikt är något av det värsta man kan råka ut för, är ett stort folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Fler än tio procent av kvinnorna beräknas lida av inkontinens redan i 40 årsåldern. Inkontinens bland män diskuteras inte lika mycket, men mörkertalet är sannolikt stort - speciellt bland äldre män.
Enligt så kallade kvalificerade skattningar skulle kostnaderna för inkontinensvården i Blekinge kunna uppgå till 100 - 200 miljoner kronor per år, varav 25 – 50 miljoner kronor för blöjor och andra inkontinenshjälpmedel.
Förenklad operationsteknik har förvisso hjälpt allt fler patienter, men det stora flertalet förblir utan hjälp och då i fortsatt behov av inkontinenshjälpmedel av skilda slag.
Enligt en statistik från Stockholms Läns Landsting fick 48 100 personer inkontinensartiklar under ett år 2006 – 2007, varav 2/3 kvinnor. Ett effektivt förebyggande arbete skulle förmodligen ha kunnat hindra eller lindra den besvärliga situationen hos en betydligt större andel av dessa patienter.
Förutom det personliga lidandet och samhällets kostnader, förorsakar inkontinenshjälpmedlen stora sophanterings- och miljöproblem. I hela Sverige närmare bestämt ett sopberg på sammanlagt över 5000 ton vuxenblöjor, inkontinensbyxor, urinpåsar med mera. Dessa artiklar innehåller bland annat plaster, som kan ge upphov till miljöfarliga utsläpp (Kemi & Miljö AB (Beställningsuppdrag från Ekologisk Hållbar Upphandling)).
I Blekinge finns det inkontinens- och stomiterapeuter vid sjukhus. De har i regel en grundutbildning som barnmorska, läkare eller sjuksköterska och behandlar både kvinnor och män. I Sverige finns totalt 250-300 yrkesverksamma sådana terapeuter. De bistår patienter med blåsträning, hjälpmedelsrådgiv-ning, undervisning, bäckenbottenmuskelträning och undervisar i elektrostimulering för att mildra eller förhindra inkontinensen.
Inkontinensterapeuter medverkar sålunda till att minska det personliga lidandet, förbättra miljön och till att förbättra sjukvårdens ekonomi. Utbildning inom området bedrivs vid Göteborgs universitet. En sådan utbildning behövs även i Södra sjukvårdsregionen.
Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge föreslås besluta:
• att verka för utbildning för inkontinensterapeuter i Södra Sjukvårdsregionen.
• att kartlägga behovet av inkontinensvård hos kvinnor och män i Blekinge.
• att etablera samarbete inom inkontinensvården med Blekinges primärkommuner och handikapporganisationer inklusive upphandling av inkontinenshjälpmedel.
• att satsa på förebyggande arbete.
• att verka för användning av miljövänliga inkontinensartiklar.
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Landstingsfullmäktige
13 april 2008
M tappar pensionärernas stöd
Från SvD.se Nyheter Politik (Sifo)
"Regeringsalliansen knaprar in på oppositionens försprång i den svenska väljaropinionen. På bara två månader har gapet minskat från 19,4 till 13,5 procentenheter, visar SvD/Sifos väljarbarometer för april. Samtidigt tappar moderaterna bland de äldsta väljarna.
Missnöjda pensionärer måste fås på bättre humör
Lagom till tisdagens vårproposition får de borgerliga viss uppmuntran av väljarna. Tillsammans får de fyra allianspartierna 41,2 procent medan den rödgröna oppositionen lockar 54,7 procent av väljarna. Skillnaden mellan blocken är alltså fortfarande stor, men trenden är tydlig – sakta men säkert minskar klyftan."
"Regeringsalliansen knaprar in på oppositionens försprång i den svenska väljaropinionen. På bara två månader har gapet minskat från 19,4 till 13,5 procentenheter, visar SvD/Sifos väljarbarometer för april. Samtidigt tappar moderaterna bland de äldsta väljarna.
Missnöjda pensionärer måste fås på bättre humör
Lagom till tisdagens vårproposition får de borgerliga viss uppmuntran av väljarna. Tillsammans får de fyra allianspartierna 41,2 procent medan den rödgröna oppositionen lockar 54,7 procent av väljarna. Skillnaden mellan blocken är alltså fortfarande stor, men trenden är tydlig – sakta men säkert minskar klyftan."
12 april 2008
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Riskbruk av alkohol är en gråzon mellan bruk och missbruk. Där finns cirka 800000svenskar.
Ett riskbruk syns inte utåt, som ett missbruk. Det kan handla om lite för många ”after work” eller obligatorisk helgsprit i ett vanligt hem. Men man blir riskbrukare när kroppen får mer än vad den tål i längden. Livsstilen gör att man kan hamna i ett riskbruk, ibland tillfälligt, ibland för en längre tid.
Riskbruk orsakar samhället stora kostnader och innebär ett lidande för den enskilda individen. En riskbrukare kostar också sin arbetsgivare mer genom korttidsfrånvaro, så kallade ”dagen efter-effekter” och olyckor.
Riskbruk går att hejda, med enkla medel. Men många i hälso- och sjukvården tycker att det är svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visar att det fortfarande är vanligare att patienter får frågor om tobaksvanor än om alko-holvanor när de går till vårdcentralen.
Hela primärvården borde utbildas i metoder för att upptäcka riskbruk och motivera envar pati-ent att själv fatta beslut om att ändra sina vanor. Metoderna är bevisat effektiva, men skillna-derna mellan hur långt landstingen har kommit är stora när det gäller utbildning av personal och användning av metoder.
Anhåller om svar på följande frågeställning:
Hur långt har utvecklingen av primärvården kommit för att tidigt upptäcka och be-handla patienter med riskfyllda alkoholvanor i Blekinge?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge
Vad gör Landstinget Blekinge för att stoppa riskbruk?
Riskbruk av alkohol är en gråzon mellan bruk och missbruk. Där finns cirka 800000svenskar.
Ett riskbruk syns inte utåt, som ett missbruk. Det kan handla om lite för många ”after work” eller obligatorisk helgsprit i ett vanligt hem. Men man blir riskbrukare när kroppen får mer än vad den tål i längden. Livsstilen gör att man kan hamna i ett riskbruk, ibland tillfälligt, ibland för en längre tid.
Riskbruk orsakar samhället stora kostnader och innebär ett lidande för den enskilda individen. En riskbrukare kostar också sin arbetsgivare mer genom korttidsfrånvaro, så kallade ”dagen efter-effekter” och olyckor.
Riskbruk går att hejda, med enkla medel. Men många i hälso- och sjukvården tycker att det är svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion. En utvärdering som Socialstyrelsen gjort visar att det fortfarande är vanligare att patienter får frågor om tobaksvanor än om alko-holvanor när de går till vårdcentralen.
Hela primärvården borde utbildas i metoder för att upptäcka riskbruk och motivera envar pati-ent att själv fatta beslut om att ändra sina vanor. Metoderna är bevisat effektiva, men skillna-derna mellan hur långt landstingen har kommit är stora när det gäller utbildning av personal och användning av metoder.
Anhåller om svar på följande frågeställning:
Hur långt har utvecklingen av primärvården kommit för att tidigt upptäcka och be-handla patienter med riskfyllda alkoholvanor i Blekinge?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge
02 april 2008
Bättre ekonomi för landets äldre
Tack, Astrid Adholm, för tungt vägande insändare/debattinlägg i BLT och Sydöstran beträffande ”fattigpensionärernas” utsatta ekonomiska situation. Du tolkar en förstämning i pensionärsleden.
På Moderaternas kommunala rikskonferens i mars var tongångarna däremot positiva. Statsminis-tern och ordföranden i socialförsäkringsutskottet redogjorde där för moderaternas och regeringens nya satsningar på välfärden.
Regeringens primära mål efter maktövertagandet var att bekämpa utanförskapet. Nu är 164 000 färre i utanförskap, arbetslösheten låg och sysselsättningsnivån rekordhög.
Rådande arbetskraftbrist motverkas bland annat av ett jobbskatteavdrag för äldre över 65 år. Det motsvarar hela arbetsinkomsten upp till 73 400 kr, 20 % mellan 73 400 – 111 400 kr och 3,3 % mellan 111 400 – 287 000 kr. Avdraget blir högst 86 400 kronor.
Pensionsreformen ska bestå – såväl alliansen som (s) står bakom den. Den är ett fördelningssystem där dagens yrkesaktiva betalar för dagens pensionärer och morgondagens yrkesaktiva för morgondagens pensionärer. AP-fonderna är endast en buffert att användas vid dåliga tider.
Pensionerna följsamhetsindexeras - de följer inkomstindex - dock med ett avdrag på 1,6 % för att ge yngre pensionärer ett visst förskott. Tidigare ATP och garantipensionen ökar fortsatt i takt med prisbasbeloppet. Genom att fler bidrar till ett högre inkomstindex har följsamhetsindexeringen hittills inneburit en större ökning av de allmänna pensionerna än prisbasbeloppet! Men ju äldre vi blir desto mer halkar vi efter. De äldsta ensamstående kvinnorna med enbart garantipension med eller utan låg ATP är allra fattigast!
I Sverige har 200 000 personer enbart garantipension, 600 000 både garanti- och inkomstpension och nära en miljon enbart inkomstbaserad pension.
En pensionär som tidigare arbetat heltid hade omkring 12 000 kronor i månaden i allmän pension 2007. Den skrivs upp med följsamhetsindex och ökar 2,8 % eller 4 200 kronor på årsbasis 2008. En ensamstående pensionär med endast garantipension fick 7300 kronor i månaden 2007. Beloppet skrivs upp med 1,7 % eller 1500 kronor på årsbasis 2008.
Regeringens pensions- och skattepolitik innebär sålunda ett oförändrat pensionssystem. Taket för bostadstillägget har höjts till 5 000 kronor i månaden och kommer att höjas ytterligare under mandatperioden. Pensionärerna gynnas mer än andra av slopad fastighets- och förmögenhetsskatt. Jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgiften är extra gynnsam för äldre över 65 år.
Fler i arbete ger bättre resurser till vård och omsorg. Därför kan äldrepolitiken omfatta en kraftfull satsning på ökad tillgänglighet till vård och omsorg, stöd till utvecklingen av boenden, stöd för anhöriga, stöd till mångfald och valfrihet, stöd till utveckling av demensvården, stöd till forskning om äldre och åldrande jämte stimulans till utveckling av nya hjälpmedel.
Satsningarna kan även omfatta stimulansbidrag till kommuner och landsting genom att 1,35 miljarder kronor per år satsas på bättre läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, bättre demensvård, rehabilitering, kost- och näringslära samt stark fokusering på det sociala innehållet i vården och omsorgen. Vidare, investeringsstöd på 500 miljoner kr för mellanboendeformer enligt äldreboendedelegations förslag. Äldreomsorgen får dessutom 300 miljoner kr för en fritt-val-reform inom omsorgen, hemtjänsten och särskilda boenden samt en värdighetsgaranti.
Till yttermera visso utreds nu en framtida höjning av garantipensionen för de allra fattigaste pensionärerna. Kostnaden för en höjning, med samma fördelningsprofil som nu, är 0,82 basbelopp och 0,96 basbelopp för gifta respektive ensamstående (se Diagram från Försäkringskassan). Det skulle kräva en betydande proportionell höjning av statens totala garantipensionsbelopp, som idag omfattar 19,6 miljarder kr.
Bästa Astrid Adholm! Hav förtröstan! Framtiden för oss pensionärer ser inte riktigt lika mörk ut som Du beskriver. Men Rom byggdes inte på en dag!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
På Moderaternas kommunala rikskonferens i mars var tongångarna däremot positiva. Statsminis-tern och ordföranden i socialförsäkringsutskottet redogjorde där för moderaternas och regeringens nya satsningar på välfärden.
Regeringens primära mål efter maktövertagandet var att bekämpa utanförskapet. Nu är 164 000 färre i utanförskap, arbetslösheten låg och sysselsättningsnivån rekordhög.
Rådande arbetskraftbrist motverkas bland annat av ett jobbskatteavdrag för äldre över 65 år. Det motsvarar hela arbetsinkomsten upp till 73 400 kr, 20 % mellan 73 400 – 111 400 kr och 3,3 % mellan 111 400 – 287 000 kr. Avdraget blir högst 86 400 kronor.
Pensionsreformen ska bestå – såväl alliansen som (s) står bakom den. Den är ett fördelningssystem där dagens yrkesaktiva betalar för dagens pensionärer och morgondagens yrkesaktiva för morgondagens pensionärer. AP-fonderna är endast en buffert att användas vid dåliga tider.
Pensionerna följsamhetsindexeras - de följer inkomstindex - dock med ett avdrag på 1,6 % för att ge yngre pensionärer ett visst förskott. Tidigare ATP och garantipensionen ökar fortsatt i takt med prisbasbeloppet. Genom att fler bidrar till ett högre inkomstindex har följsamhetsindexeringen hittills inneburit en större ökning av de allmänna pensionerna än prisbasbeloppet! Men ju äldre vi blir desto mer halkar vi efter. De äldsta ensamstående kvinnorna med enbart garantipension med eller utan låg ATP är allra fattigast!
I Sverige har 200 000 personer enbart garantipension, 600 000 både garanti- och inkomstpension och nära en miljon enbart inkomstbaserad pension.
En pensionär som tidigare arbetat heltid hade omkring 12 000 kronor i månaden i allmän pension 2007. Den skrivs upp med följsamhetsindex och ökar 2,8 % eller 4 200 kronor på årsbasis 2008. En ensamstående pensionär med endast garantipension fick 7300 kronor i månaden 2007. Beloppet skrivs upp med 1,7 % eller 1500 kronor på årsbasis 2008.
Regeringens pensions- och skattepolitik innebär sålunda ett oförändrat pensionssystem. Taket för bostadstillägget har höjts till 5 000 kronor i månaden och kommer att höjas ytterligare under mandatperioden. Pensionärerna gynnas mer än andra av slopad fastighets- och förmögenhetsskatt. Jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgiften är extra gynnsam för äldre över 65 år.
Fler i arbete ger bättre resurser till vård och omsorg. Därför kan äldrepolitiken omfatta en kraftfull satsning på ökad tillgänglighet till vård och omsorg, stöd till utvecklingen av boenden, stöd för anhöriga, stöd till mångfald och valfrihet, stöd till utveckling av demensvården, stöd till forskning om äldre och åldrande jämte stimulans till utveckling av nya hjälpmedel.
Satsningarna kan även omfatta stimulansbidrag till kommuner och landsting genom att 1,35 miljarder kronor per år satsas på bättre läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, bättre demensvård, rehabilitering, kost- och näringslära samt stark fokusering på det sociala innehållet i vården och omsorgen. Vidare, investeringsstöd på 500 miljoner kr för mellanboendeformer enligt äldreboendedelegations förslag. Äldreomsorgen får dessutom 300 miljoner kr för en fritt-val-reform inom omsorgen, hemtjänsten och särskilda boenden samt en värdighetsgaranti.
Till yttermera visso utreds nu en framtida höjning av garantipensionen för de allra fattigaste pensionärerna. Kostnaden för en höjning, med samma fördelningsprofil som nu, är 0,82 basbelopp och 0,96 basbelopp för gifta respektive ensamstående (se Diagram från Försäkringskassan). Det skulle kräva en betydande proportionell höjning av statens totala garantipensionsbelopp, som idag omfattar 19,6 miljarder kr.
Bästa Astrid Adholm! Hav förtröstan! Framtiden för oss pensionärer ser inte riktigt lika mörk ut som Du beskriver. Men Rom byggdes inte på en dag!
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
22 mars 2008
Framtidens närsjukvård
Ett diskussionsunderlag
Svensk sjukvård har otillräckliga resurser. Därför krävs omstrukturering. Vård sker nu på tre nivåer: högspecialiserad vård, sjukhusvård samt närsjukvård.
Närsjukvård kan indelas i primär närsjukvård, specialiserad närsjukvård och samverkansvård, Dessa ska kunna klara huvuddelen av våra vårdbehov. Otydliga ansvarsgränser och bristande samverkan mellan olika huvudmän och yrkesgrupper skapar dock problem. Äldre med flera diagnoser (äldre multisjuka) och patienter med psykiska problem eller andra funktionshinder ”faller ofta mellan stolarna”. Behov av läkarinsatser i hemmet tillgodoses sällan.
En dramatisk minskning av sjukhusens vårdplatser har inte kompenserats med tillräcklig utbyggnad av öppenvården. Mindre sjukhus har lagts ned eller reducerats och inte ersatts av tillräckligt många närsjukhus eller avvägd öppenvård.
Den öppna vården borde i högre grad styras utifrån patienternas fria vårdval.
I Läkarförbundets närsjukvårdsmodell uppfylls målen om en tillgänglig, säker och kostnadseffektiv vård baserad på hög professionell kompetens. En god vård som är lättillgänglig för alla, när och där den behövs. Patienten skall stå i centrum med ett familjeläkarsystem som bas och med målet en läkare på 1500 invånare.
Närsjukvården ska svara för all vanlig vård där avståndet mellan patient och vårdgivare ska vara kort och tillgängligheten hög. Hit hör familjeläkarvård, vård i hemmet och öppen specialistvård. Till närsjukvården hör även närsjukhus med lokalt anpassad verksamhet och vårdplatser för observation, diagnostik och behandling inom ett urval områden som exempelvis internmedicin, psykiatri, geriatrik och enklare kirurgi/ortopedi.
Familjeläkarna ska svara för medborgarnas behov av en kontinuerlig, fast, allmänmedicinsk vårdkon-takt både i hemmet och vid öppna mottagningar inom primärvården. Deras vård omfattar diagnos och behandling av alla vanligt förekommande sjukdomstillstånd och skador inklusive sammanhängande omvårdnad, samtalsterapi, sjukgymnastik etcetera. Fullt utbyggd familjeläkarvård ska kunna färdigbehandla större delen av alla sjukdoms- eller skadetillfällen som kräver medicinsk kompetens.
Närsjukvården ska dessutom svara för den vård som ges i ordinära och särskilda boenden och som utförs av andra yrkesgrupper än läkare, med kommunen som huvudman. Det rör sig dels om den specialistvård som inte kräver det fullt utrustade sjukhusets resurser och dels om vård av patienter som remitterats dit från sjukhus eller familjeläkarvård.
Vårdbehoven hos äldre och funktionshindrade patienter är ofta komplexa och sträcker sig över flera vårdnivåer och huvudmän. Det ställer stora krav på ett väl utvecklat samarbete. Sådan samver-kansvård omfattar dem som idag behöver hälso- och sjukvård i boendet och som har ett varaktigt be-hov av läkarinsatser. Här åsyftas läkarinsatser i boendet till de personer som har ett livsvarigt och regelbundet vårdbehov och som inte själva kan ta sig till läkare. Beslut om vilka personer som är i behov av varaktiga läkarinsatser i sitt boende ska bygga på tydliga nationella riktlinjer och professionell bedömning.
För att undvika att patienter ska hamna på fel vårdnivå bör kommunerna vara ensamma huvudmän för all den vård som behövs före inläggning på sjukhus. Med en sådan reform måste kommunerna eller de företag som driver särskilda boenden upphandla de läkarresurser som behövs. Samverkan kan också omfatta personer med behov av palliativ hemsjukvård och hospisvård.
Läkarförbundets förslag för hur närsjukvårdens ska styras och finansieras framgår av tabellen nedan:
Ännu föreslås inte att ansvaret för all närsjukvård ska överföras till primärkommunerna. En sådan åtgärd borde måhända övervägas i samband med den framtida omorganisationen av hälso- och sjukvården, som skisseras i Ansvarsutredningens rapport.
Bo Arnesjö (m)
vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
Svensk sjukvård har otillräckliga resurser. Därför krävs omstrukturering. Vård sker nu på tre nivåer: högspecialiserad vård, sjukhusvård samt närsjukvård.
Närsjukvård kan indelas i primär närsjukvård, specialiserad närsjukvård och samverkansvård, Dessa ska kunna klara huvuddelen av våra vårdbehov. Otydliga ansvarsgränser och bristande samverkan mellan olika huvudmän och yrkesgrupper skapar dock problem. Äldre med flera diagnoser (äldre multisjuka) och patienter med psykiska problem eller andra funktionshinder ”faller ofta mellan stolarna”. Behov av läkarinsatser i hemmet tillgodoses sällan.
En dramatisk minskning av sjukhusens vårdplatser har inte kompenserats med tillräcklig utbyggnad av öppenvården. Mindre sjukhus har lagts ned eller reducerats och inte ersatts av tillräckligt många närsjukhus eller avvägd öppenvård.
Den öppna vården borde i högre grad styras utifrån patienternas fria vårdval.
I Läkarförbundets närsjukvårdsmodell uppfylls målen om en tillgänglig, säker och kostnadseffektiv vård baserad på hög professionell kompetens. En god vård som är lättillgänglig för alla, när och där den behövs. Patienten skall stå i centrum med ett familjeläkarsystem som bas och med målet en läkare på 1500 invånare.
Närsjukvården ska svara för all vanlig vård där avståndet mellan patient och vårdgivare ska vara kort och tillgängligheten hög. Hit hör familjeläkarvård, vård i hemmet och öppen specialistvård. Till närsjukvården hör även närsjukhus med lokalt anpassad verksamhet och vårdplatser för observation, diagnostik och behandling inom ett urval områden som exempelvis internmedicin, psykiatri, geriatrik och enklare kirurgi/ortopedi.
Familjeläkarna ska svara för medborgarnas behov av en kontinuerlig, fast, allmänmedicinsk vårdkon-takt både i hemmet och vid öppna mottagningar inom primärvården. Deras vård omfattar diagnos och behandling av alla vanligt förekommande sjukdomstillstånd och skador inklusive sammanhängande omvårdnad, samtalsterapi, sjukgymnastik etcetera. Fullt utbyggd familjeläkarvård ska kunna färdigbehandla större delen av alla sjukdoms- eller skadetillfällen som kräver medicinsk kompetens.
Närsjukvården ska dessutom svara för den vård som ges i ordinära och särskilda boenden och som utförs av andra yrkesgrupper än läkare, med kommunen som huvudman. Det rör sig dels om den specialistvård som inte kräver det fullt utrustade sjukhusets resurser och dels om vård av patienter som remitterats dit från sjukhus eller familjeläkarvård.
Vårdbehoven hos äldre och funktionshindrade patienter är ofta komplexa och sträcker sig över flera vårdnivåer och huvudmän. Det ställer stora krav på ett väl utvecklat samarbete. Sådan samver-kansvård omfattar dem som idag behöver hälso- och sjukvård i boendet och som har ett varaktigt be-hov av läkarinsatser. Här åsyftas läkarinsatser i boendet till de personer som har ett livsvarigt och regelbundet vårdbehov och som inte själva kan ta sig till läkare. Beslut om vilka personer som är i behov av varaktiga läkarinsatser i sitt boende ska bygga på tydliga nationella riktlinjer och professionell bedömning.
För att undvika att patienter ska hamna på fel vårdnivå bör kommunerna vara ensamma huvudmän för all den vård som behövs före inläggning på sjukhus. Med en sådan reform måste kommunerna eller de företag som driver särskilda boenden upphandla de läkarresurser som behövs. Samverkan kan också omfatta personer med behov av palliativ hemsjukvård och hospisvård.
Läkarförbundets förslag för hur närsjukvårdens ska styras och finansieras framgår av tabellen nedan:
Ännu föreslås inte att ansvaret för all närsjukvård ska överföras till primärkommunerna. En sådan åtgärd borde måhända övervägas i samband med den framtida omorganisationen av hälso- och sjukvården, som skisseras i Ansvarsutredningens rapport.
Bo Arnesjö (m)
vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
20 mars 2008
Utredning av kosthållet i den offentliga vården och omsorgen i Blekinge
Motion till Fullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Utredning av kosthållet i den offentliga vården och omsorgen i Blekinge
Vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och Karlshamn sker tillagningen av sjukhusmat enligt konceptet ”varm mat”. Det innebär att maten tillagas, transporteras och varmhålls i en kedja fram till servering. Matens temperatur får under varmhållningen inte understiga sextio grader och serveringen ska ske senast två timmar efter tillagningen.
Konceptet ”kyld mat”, som innebär att maten efter normal tillagning nedkyls och transporteras till konsumenterna, där den återuppvärms och portioneras ut förekommer endast i begränsad utsträckning.
Inom Landstinget Blekinge sägs matproduktionskapaciteten inte utnyttjas fullt ut. Köken tillkom då vårdtiderna var längre och därmed behovet av patientmat större. Detta tillsammans med ett mera rationellt sätt att producera måltiderna har lett till viss överkapacitet. Vissa lokaler och utrustning sägs dessutom vara i tvivelaktigt skick.
Mätning av ”matspillet” har såvitt känt aldrig gjorts inom Landstinget Blekinge. Matreturerna från vårdavdelningarna – det vill säga mat som finns kvar i kantinerna efter servering - har mätts på några andra ställen där maten vägdes före och efter servering. Resultaten talar för att spillet uppgår till i genomsnitt 15 - 20 %, det vill säga att många portioner patientmat aldrig hamnar på någon tallrik. Perso-nalrestaurangerna lär ha ännu högre spill. Enligt nuvarande regler får överbliven, tillagad mat inte heller återanvändas för djuruppfödning inom lantbruket.
Landstingets kostservice sker inte i någon större utsträckning i samarbete med primärkommunerna. Så är även fallet vad gäller upphandling, distribution av råvaror och kolonialvaror och måltidernas sammansättning.
Landstinget Kalmar räknar med att sjukhusmaten i framtiden kan komma att lagas i ett enda kök istället för som idag i tre sjukhuskök. Det skulle spara landstinget 20 miljoner kronor årligen enligt en ny utredning. Maten skulle istället kunna lagas i Kalmar, kylas ner och sedan transporteras till Oskarshamn och Västervik. Ännu har inga beslut fattats men landstingspolitikerna och de fackliga organisationerna har informerats om denna utredning.
Universitetssjukhuset i Umeå har tagit i bruk ett nytt matlagningssystem. Det innebär att patienterna själva kan välja vilken mat de vill äta och att maten tillagas direkt vid beställningen. Den 15 februari 2008, serverades de första portionerna av så kallade Steamplicity-rätter på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Först ut är dialysavdelningen och en medicinavdelning. Innan årsskiftet ska Steamplicity-kost serveras på alla avdelningar på Norrlands universitetssjukhus vilket innebär att Medirest kommer att leverera 1200 Steamplicity-rätter till universitetssjukhuset dagligen.
Norrlands universitetssjukhus i Umeå är det första offentliga sjukhuset i landet som använder denna metod, säger Ellinor Yifter Lindgren, kostsamordnare i landstinget. Det nya matsystemet passar bättre för dagens sjukvård. Kvaliteten på maten blir hög och vi kan garantera att fler patienter serveras lagom portioner med varm och varierad mat än tidigare.
– Steamplicity är en helt ny matlagningsmetod, säger Anita Boström, regionchef Medirest. I vårt pro-duktionskök här i Umeå läggs färska råvaror i en speciell förpackning som är försedd med en patenterad ventil. Råvarorna tillagas sedan genom ångtryck i mikrovågsugn på avdelning och ventilen kontrollerar trycket under tillagningsprocessen. Under tiden ångtrycket byggs upp bevaras ingrediensernas näring och smak.
Det nya systemet innebär att vårdavdelningarnas kök byggs om för att kunna tillaga maten i mikrovågsugnar. Patienten kan tillsammans med vårdpersonalen bestämma när maten ska intas och tillagningen tar mellan tre till fem minuter.
Förutom till Norrlands universitetssjukhus levererar Medirest Steamplicity-måltider till alla avdel-ningar på St Görans sjukhus i Stockholm som har cirka 1400 anställda och 300 vårdplatser. Företaget Medirest har ensamrätt på Steamplicity inom denna sektor i Europa.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i uppdrag:
att utreda hur matproduktionen inom Landstinget Blekinge kan moderniseras, rationaliseras och vidareutvecklas
att utröna förutsättningarna för ett samarbete inom området med Blekinges primärkommuner
Iréne Ahlstrand (m),
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge.
Utredning av kosthållet i den offentliga vården och omsorgen i Blekinge
Vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och Karlshamn sker tillagningen av sjukhusmat enligt konceptet ”varm mat”. Det innebär att maten tillagas, transporteras och varmhålls i en kedja fram till servering. Matens temperatur får under varmhållningen inte understiga sextio grader och serveringen ska ske senast två timmar efter tillagningen.
Konceptet ”kyld mat”, som innebär att maten efter normal tillagning nedkyls och transporteras till konsumenterna, där den återuppvärms och portioneras ut förekommer endast i begränsad utsträckning.
Inom Landstinget Blekinge sägs matproduktionskapaciteten inte utnyttjas fullt ut. Köken tillkom då vårdtiderna var längre och därmed behovet av patientmat större. Detta tillsammans med ett mera rationellt sätt att producera måltiderna har lett till viss överkapacitet. Vissa lokaler och utrustning sägs dessutom vara i tvivelaktigt skick.
Mätning av ”matspillet” har såvitt känt aldrig gjorts inom Landstinget Blekinge. Matreturerna från vårdavdelningarna – det vill säga mat som finns kvar i kantinerna efter servering - har mätts på några andra ställen där maten vägdes före och efter servering. Resultaten talar för att spillet uppgår till i genomsnitt 15 - 20 %, det vill säga att många portioner patientmat aldrig hamnar på någon tallrik. Perso-nalrestaurangerna lär ha ännu högre spill. Enligt nuvarande regler får överbliven, tillagad mat inte heller återanvändas för djuruppfödning inom lantbruket.
Landstingets kostservice sker inte i någon större utsträckning i samarbete med primärkommunerna. Så är även fallet vad gäller upphandling, distribution av råvaror och kolonialvaror och måltidernas sammansättning.
Landstinget Kalmar räknar med att sjukhusmaten i framtiden kan komma att lagas i ett enda kök istället för som idag i tre sjukhuskök. Det skulle spara landstinget 20 miljoner kronor årligen enligt en ny utredning. Maten skulle istället kunna lagas i Kalmar, kylas ner och sedan transporteras till Oskarshamn och Västervik. Ännu har inga beslut fattats men landstingspolitikerna och de fackliga organisationerna har informerats om denna utredning.
Universitetssjukhuset i Umeå har tagit i bruk ett nytt matlagningssystem. Det innebär att patienterna själva kan välja vilken mat de vill äta och att maten tillagas direkt vid beställningen. Den 15 februari 2008, serverades de första portionerna av så kallade Steamplicity-rätter på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Först ut är dialysavdelningen och en medicinavdelning. Innan årsskiftet ska Steamplicity-kost serveras på alla avdelningar på Norrlands universitetssjukhus vilket innebär att Medirest kommer att leverera 1200 Steamplicity-rätter till universitetssjukhuset dagligen.
Norrlands universitetssjukhus i Umeå är det första offentliga sjukhuset i landet som använder denna metod, säger Ellinor Yifter Lindgren, kostsamordnare i landstinget. Det nya matsystemet passar bättre för dagens sjukvård. Kvaliteten på maten blir hög och vi kan garantera att fler patienter serveras lagom portioner med varm och varierad mat än tidigare.
– Steamplicity är en helt ny matlagningsmetod, säger Anita Boström, regionchef Medirest. I vårt pro-duktionskök här i Umeå läggs färska råvaror i en speciell förpackning som är försedd med en patenterad ventil. Råvarorna tillagas sedan genom ångtryck i mikrovågsugn på avdelning och ventilen kontrollerar trycket under tillagningsprocessen. Under tiden ångtrycket byggs upp bevaras ingrediensernas näring och smak.
Det nya systemet innebär att vårdavdelningarnas kök byggs om för att kunna tillaga maten i mikrovågsugnar. Patienten kan tillsammans med vårdpersonalen bestämma när maten ska intas och tillagningen tar mellan tre till fem minuter.
Förutom till Norrlands universitetssjukhus levererar Medirest Steamplicity-måltider till alla avdel-ningar på St Görans sjukhus i Stockholm som har cirka 1400 anställda och 300 vårdplatser. Företaget Medirest har ensamrätt på Steamplicity inom denna sektor i Europa.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge besluta att ge Landstingets kansli i uppdrag:
att utreda hur matproduktionen inom Landstinget Blekinge kan moderniseras, rationaliseras och vidareutvecklas
att utröna förutsättningarna för ett samarbete inom området med Blekinges primärkommuner
Iréne Ahlstrand (m),
Bo Arnesjö (m), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge.
15 mars 2008
Blekinge - en växande region
Blekinge den 14 mars 2008
Motion till Förbundsstämman i Moderata Samlingspartiet i Blekinge
Blekinge - en växande region
Blekinge har gjort en remarkabel resa från krislän till spjutspets inom IT-teknologin. Uppgiften idag är inte att vila på gamla lagrar utan att våga se möjligheterna för nästa tillväxtresa. Denna resa måste med allt större tydlighet göras tillsammans med andra. Världens globalisering och Europas regionalisering visar att nästa steg av vår utveckling kommer att ske i ett större sammanhang. Till idag har vårt län räckt till för att kunna hävda sig, men inte i framtiden. All utveckling i Europa pekar på större funktionella regioner. Vår lilla röst riskerar att ”drunkna” i en allt starkare kör från allt starkare regioner. En förskjutning av makt från stat till regioner gagnar subsidiaritetsprincipen och besluten fattas närmare människor i vår del av landet. Tanken på regionförstoring som ett initiativ från regionerna själva harmoniserar fullt ut med partiets idé om att särskilt bejaka initiativ komna underifrån. Det vore ett allvarligt misstag att blunda för utvecklingen i vår omvärld och inta en isolationistisk attityd i rädsla för förändring. Vi behöver inte anpassa oss för dagens behov utan förbereda oss på framtiden.
Vi förslår därför stämman
Att: uttala en positiv inställning till regionförstoring
Att: partiet skall utse 4 talespersoner i frågan
Att: partiet aktivt skall ta del av samtalen i frågan
Roger Fredriksson
Robert Gajos
Alexander Wendt
Annicka Engblom
Bo Arnesjö
Marco Paulsson
Nina Edlund
Lennarth Förberg
Edward Törnqist
Emma B Henning
m. fl.
14 mars 2008
Angående val till Landstingsfullmäktige i Blekinge Län
Karlskrona 11 mars 2008
Motion till Blekingemoderaternas förbundsstämma 26 april, 2008:
Angående val till Landstingsfullmäktige i Blekinge Län.
Moderata Samlingspartiet i Blekinge är indelat i valkretsar. De överensstämmer i huvudsak med kommunindelningen.
Partimedlemmarna deltar i provval mellan intresserade kandidater till riksdag, landsting och kommuner i god tid före ett val. Resultatet från provvalen ligger till grund för valkretsarnas nomineringar och avspeglas på valsedlarna för dessa tre nivåer. Representationen i Region-fullmäktige fastställs inom respektive valkrets och inom landstingsgruppen när man känner valutgången.
Intresset för att kandidera som förtroendevald i Landstinget Blekinge och Region Blekinge har reducerats något på sistone, måhända på grund av kommande konsekvenser av ansvarsutredningens rapport.
I valet 2010 må det emellertid bedömas som speciellt angeläget att öka rekryteringen av kan-didater till Landstinget Blekinge och Region Blekinge även om dessa kommer att inkorporeras i en större region. Det krävs då att vi moderater har stark och erfaren bemanning inför kommande förhandlingar, där det gäller att noga bevaka både blekingarnas och moderaternas intressen.
Valet 2010 kan sålunda betraktas som ett ödesval för oss Blekingemoderater och kräver därför viktiga arbetsinsatser på alla håll – men kanske speciellt i moderata landstings- och regiongrupperna.
Det förslås därför att Förbundsstämman måtte besluta att ge Förbundsstyrelsen i uppdrag:
att noga utreda för och nackdelar med att sammanföra alla valkretsarnas landstingslistor till en enda gemensam lista för alla valkretsar i Blekinge samt
att om en gemensam valsedel förordas även säkerställa alla valkretsarnas specifika intressen.
Med vänlig hälsning
Bo Arnesjö
Medlem i Moderaterna i Karlskrona
02 mars 2008
Läkemedelsregistret – ett stort men otillräckligt framsteg
Sedan 2005 förs ett nationellt läkemedelsregister vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen (SFS-nummer 2005:363).
Registret ska användas för uppföljning, utvärdering, säkerhetsvärdering, kvalitetssäkring, epidemi-ologiska undersökningar, forskning och statistik. De personuppgifter, som finns i registret, ska bara användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik inom hälso- och sjukvården.
Registret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept på apotek. Det innehåller uppgifter om varor (identitet, mängd, pris) och datum för uthämtning. Anledningen till förskrivningen och doseringen hos den enskilda patienten ingår ännu inte, men däremot utbyte av synonyma läkemedel jämte den aktuella patientens personnummer och folkbokföringsort.
Totalkostnaden, kostnaden för läkemedelsförmånerna och patienternas egenavgifter registreras också.
Receptutfärdarens yrke (läkare, tandläkare, sjuksköterska etc.), specialistutbildning och arbetsplats (ägarform, vårdform, verksamhetsinriktning) ingår, men dessa kan bara knytas till typ och inte till person eller institution.
Antalet expedierade recept är ca 90 miljoner per år. Registreringsbortfallet är påfallande litet.
I framtiden kommer Läkemedelsregistret att vara ett viktigt verktyg både nationellt och internatio-nellt. Det ska samköras med nationella patientregister, dödsorsaksregister, flertalet kvalitetsregister som grå starr-, höft-, stroke- och hjärtregistret. Registrets styrka kommer att öka med tiden i takt med de ackumulerade databasernas storlek och kvalitet.
I Blekinge har vi varit tidigt ute med likartade register för förskrivnings- och kostnadsanalyser genom viktiga pionjärinsatser bland annat av apotekarna Thomas Olsson och Göran Husberg.
Det finns all anledning att vidga dessa register genom att inkludera uppgifter om indikation för läkemedelsanvändningen, doseringen, användningen av läkemedel i sluten sjukhusvård och särskilda boenden, läkemedel som köps utan recept och vacciner. I så fall skulle vi snabbare få svar på viktiga frågeställningar om kostnader, klinisk nytta, motverkande effekter och biverkningar av olika läkemedel.
Risken att åsidosätta den personliga integriteten hos patienter och förskrivare förefaller mycket liten i förhållande till de stora humanitära effekter, som kan uppnås.
Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
v. ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge
Registret ska användas för uppföljning, utvärdering, säkerhetsvärdering, kvalitetssäkring, epidemi-ologiska undersökningar, forskning och statistik. De personuppgifter, som finns i registret, ska bara användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik inom hälso- och sjukvården.
Registret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept på apotek. Det innehåller uppgifter om varor (identitet, mängd, pris) och datum för uthämtning. Anledningen till förskrivningen och doseringen hos den enskilda patienten ingår ännu inte, men däremot utbyte av synonyma läkemedel jämte den aktuella patientens personnummer och folkbokföringsort.
Totalkostnaden, kostnaden för läkemedelsförmånerna och patienternas egenavgifter registreras också.
Receptutfärdarens yrke (läkare, tandläkare, sjuksköterska etc.), specialistutbildning och arbetsplats (ägarform, vårdform, verksamhetsinriktning) ingår, men dessa kan bara knytas till typ och inte till person eller institution.
Antalet expedierade recept är ca 90 miljoner per år. Registreringsbortfallet är påfallande litet.
I framtiden kommer Läkemedelsregistret att vara ett viktigt verktyg både nationellt och internatio-nellt. Det ska samköras med nationella patientregister, dödsorsaksregister, flertalet kvalitetsregister som grå starr-, höft-, stroke- och hjärtregistret. Registrets styrka kommer att öka med tiden i takt med de ackumulerade databasernas storlek och kvalitet.
I Blekinge har vi varit tidigt ute med likartade register för förskrivnings- och kostnadsanalyser genom viktiga pionjärinsatser bland annat av apotekarna Thomas Olsson och Göran Husberg.
Det finns all anledning att vidga dessa register genom att inkludera uppgifter om indikation för läkemedelsanvändningen, doseringen, användningen av läkemedel i sluten sjukhusvård och särskilda boenden, läkemedel som köps utan recept och vacciner. I så fall skulle vi snabbare få svar på viktiga frågeställningar om kostnader, klinisk nytta, motverkande effekter och biverkningar av olika läkemedel.
Risken att åsidosätta den personliga integriteten hos patienter och förskrivare förefaller mycket liten i förhållande till de stora humanitära effekter, som kan uppnås.
Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
v. ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge
29 januari 2008
Förtroendenämnden i Blekinge
Motion till Fullmäktige, Landstinget Blekinge
Angående Förtroendenämnden i Blekinge
Nedan sammanfattade Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet mm. SFS nr: 1998:1656 trädde i kraft den 1 januari 1999. Samtidigt upphörde lagen om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården m.m. att gälla.
Enligt lagen skall det i varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom:
• den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting,
• den hälso- och sjukvård enl. HSL som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (SOL) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt
• den tandvård enligt tandvårdslagen (TL) som bedrivs av landsting.
För sådana nämnder, kallade patientnämnder, gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen.
Patientnämnderna skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att
• hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården,
• främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal,
• hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt
• rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter.
En kommun som ingår i ett landsting får överlåta patientnämndsuppgifterna till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens om detta. Kommunen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till landstinget som motiveras av överenskommelsen.
Patientnämnderna skall senast den sista februari varje år lämna en redogörelse till Socialstyrelsen över sin verksamhet under föregående år.
Patientnämnderna skall vidare bevaka föreskrifterna om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång som finns i lagen om psykiatrisk tvångsvård och i lagen om rättspsykiatrisk vård.
_________________
I Blekinge finns det fortfarande en förtroendenämnd där Blekinges kommuner och Landstinget Blekinge samverkar. Verksamheten följer i närmast oförändrad utsträckning den gamla lagen, som dock i mångt och mycket liknar den nya lagen. Förtroendenämndens ledamöter väljs enligt vad som stadgas i kommunallagen och i direkt proportion till utfallet av val till Landstinget Blekinge.
I de redogörelser, som årligen sänds till Socialstyrelsen rapporteras i huvudsak händelser och missförhållanden som rör patientsäkerhet, tillgänglighet, bemötanden och etiska frågeställningar i vården – det vill säga påfallande ofta konsekvenser av fattade politiska beslut. Många ärenden remitteras också antingen direkt eller via förtroendenämnden till Länsstyrelsen, Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd (Hsan).
I Blekinge är de politiska partierna överens om att oppositionen skall inneha ordförandeposterna i alla revisionsnämnder och det är vanligast förekommande att oppositionen har majoritet i dessa. Denna princip bör gälla också i Förtroendenämnden. Det skulle öka trovärdigheten i kontrollen av landstingets och kommunernas verksamheter inför medborgarna, vilket är en önskvärd utveckling. Det är därför olyckligt att den styrande majoriteten, som i huvudsak är de som ska granskas, också tillsätter ordförandeposten samt att omvänd proportionalitet inte gäller vid tillsättning av ledamöterna i Förtroendenämnden i Blekinge.
En ordning som innebär motsatsen kan vara ett bra sätt för Blekinges kommuner och landsting att på frivillig väg markera förtroendenämndens oberoende i förhållande till den politiska majoriteten. Nämndens arbete skulle då kunna jämföras med arbetet i riksdagens konstitutionsutskott, där regeringens göranden och låtanden kontinuerligt granskas.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att verksamheten i Förtroendenämnden i Blekinge ska anpassas till Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet mm. SFS nr: 1998:1656 med efterföljande ändringar.
Att Förtroendenämnden i Blekinge i större utsträckning ska ta sig an frågor, som rör den patientrelaterade säkerheten, bemötandet, tillgängligheten och etiska frågeställningar i vården
samt
Att Landstingsfullmäktige stödjer principen att oppositionen, i analogi med revisionsnämnderna i Blekinges kommuner och landsting, framgent skall inneha ordförandeskapet i Förtroendenämnden i Blekinge och att oppositionen skall ha majoritet i denna.
Bo Arnesjö (m)
V. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Inger Pilthammar (m)
Ledamot av Förtroendenämnden
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Gustav Nilsson (m)
Landstingsråd
Angående Förtroendenämnden i Blekinge
Nedan sammanfattade Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet mm. SFS nr: 1998:1656 trädde i kraft den 1 januari 1999. Samtidigt upphörde lagen om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården m.m. att gälla.
Enligt lagen skall det i varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom:
• den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting,
• den hälso- och sjukvård enl. HSL som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (SOL) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt
• den tandvård enligt tandvårdslagen (TL) som bedrivs av landsting.
För sådana nämnder, kallade patientnämnder, gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen.
Patientnämnderna skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att
• hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården,
• främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal,
• hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt
• rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter.
En kommun som ingår i ett landsting får överlåta patientnämndsuppgifterna till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens om detta. Kommunen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till landstinget som motiveras av överenskommelsen.
Patientnämnderna skall senast den sista februari varje år lämna en redogörelse till Socialstyrelsen över sin verksamhet under föregående år.
Patientnämnderna skall vidare bevaka föreskrifterna om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång som finns i lagen om psykiatrisk tvångsvård och i lagen om rättspsykiatrisk vård.
_________________
I Blekinge finns det fortfarande en förtroendenämnd där Blekinges kommuner och Landstinget Blekinge samverkar. Verksamheten följer i närmast oförändrad utsträckning den gamla lagen, som dock i mångt och mycket liknar den nya lagen. Förtroendenämndens ledamöter väljs enligt vad som stadgas i kommunallagen och i direkt proportion till utfallet av val till Landstinget Blekinge.
I de redogörelser, som årligen sänds till Socialstyrelsen rapporteras i huvudsak händelser och missförhållanden som rör patientsäkerhet, tillgänglighet, bemötanden och etiska frågeställningar i vården – det vill säga påfallande ofta konsekvenser av fattade politiska beslut. Många ärenden remitteras också antingen direkt eller via förtroendenämnden till Länsstyrelsen, Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd (Hsan).
I Blekinge är de politiska partierna överens om att oppositionen skall inneha ordförandeposterna i alla revisionsnämnder och det är vanligast förekommande att oppositionen har majoritet i dessa. Denna princip bör gälla också i Förtroendenämnden. Det skulle öka trovärdigheten i kontrollen av landstingets och kommunernas verksamheter inför medborgarna, vilket är en önskvärd utveckling. Det är därför olyckligt att den styrande majoriteten, som i huvudsak är de som ska granskas, också tillsätter ordförandeposten samt att omvänd proportionalitet inte gäller vid tillsättning av ledamöterna i Förtroendenämnden i Blekinge.
En ordning som innebär motsatsen kan vara ett bra sätt för Blekinges kommuner och landsting att på frivillig väg markera förtroendenämndens oberoende i förhållande till den politiska majoriteten. Nämndens arbete skulle då kunna jämföras med arbetet i riksdagens konstitutionsutskott, där regeringens göranden och låtanden kontinuerligt granskas.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta:
Att verksamheten i Förtroendenämnden i Blekinge ska anpassas till Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet mm. SFS nr: 1998:1656 med efterföljande ändringar.
Att Förtroendenämnden i Blekinge i större utsträckning ska ta sig an frågor, som rör den patientrelaterade säkerheten, bemötandet, tillgängligheten och etiska frågeställningar i vården
samt
Att Landstingsfullmäktige stödjer principen att oppositionen, i analogi med revisionsnämnderna i Blekinges kommuner och landsting, framgent skall inneha ordförandeskapet i Förtroendenämnden i Blekinge och att oppositionen skall ha majoritet i denna.
Bo Arnesjö (m)
V. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Inger Pilthammar (m)
Ledamot av Förtroendenämnden
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Gustav Nilsson (m)
Landstingsråd
28 januari 2008
Medicinsk fotvård för funktionshindrade
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående
Medicinsk fotvård för funktionshindrade
Det finns patientgrupper med sjukdomar och funktionshinder som har speciella behov av en väl funge-rande medicinsk fotvård. Det gäller bland andra diabetiker, reumatiker, psoriasissjuka, hjärt- och kärlsjuka samt personer som lider av synnedsättning och neurologiska handikapp.
Få sjukvårdshuvudmän har hittills tillgodosett dessa gruppers behov av medicinsk fotvård. Sådan vård kan ha en livsavgörande betydelse för till exempel diabetiker och personer med cirkulationsstörningar i benen. För de flesta är dessutom tillgången av avgörande betydelse för att funktionshinder inte ska uppstå eller förvärras och för att man skall kunna leva ett normalt liv utan hemhjälp, sjukskrivningar och inläggning för slutenvård.
För att ”lösa” dessa problem förekommer det att remisser utfärdas till fotvårdare som saknar medicinsk kompetens. Allvarliga felbehandlingar kan då ske.
Bara i undantagsfall ryms behandlingsavgiften för medicinsk fotvård inom högkostnadsskyddets ram. Avgifterna för behandling varierar också kraftigt mellan sjukvårdshuvudmännen. Det är heller inte självklart att sjukvårdshuvudmännen betraktar medicinsk fotvård som sjukvårdande behandling. Hög avgift hos fotvårdare, som saknar remissavtal med sjukvårdshuvudmannen eller medicinsk kompetens kan därför slå hårt mot redan utsatta patientgrupper. Det är ofta valet av bostadsort som avgör tillgången till medicinsk fotvård. Det rimmar illa med hälso- och sjukvårdslagens mål om vård på lika villkor för hela befolkningen.
Mot bakgrund av det ovanstående förelås Fullmäktige, Landstinget Blekinge besluta:
• att landstinget – efter remiss från läkare eller sjuksköterskor - ska tillgodose behoven av medicinsk fotvård för sjuka och funktionshindrade som diabetiker, reumatiker, psoriatiker, hjärt- och kärlsjuka samt synskadade och neurologiskt ska-dade samt
• att avgiften ska ingå i högkostnadsskyddet.
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot, Landstinget Blekinge
Medicinsk fotvård för funktionshindrade
Det finns patientgrupper med sjukdomar och funktionshinder som har speciella behov av en väl funge-rande medicinsk fotvård. Det gäller bland andra diabetiker, reumatiker, psoriasissjuka, hjärt- och kärlsjuka samt personer som lider av synnedsättning och neurologiska handikapp.
Få sjukvårdshuvudmän har hittills tillgodosett dessa gruppers behov av medicinsk fotvård. Sådan vård kan ha en livsavgörande betydelse för till exempel diabetiker och personer med cirkulationsstörningar i benen. För de flesta är dessutom tillgången av avgörande betydelse för att funktionshinder inte ska uppstå eller förvärras och för att man skall kunna leva ett normalt liv utan hemhjälp, sjukskrivningar och inläggning för slutenvård.
För att ”lösa” dessa problem förekommer det att remisser utfärdas till fotvårdare som saknar medicinsk kompetens. Allvarliga felbehandlingar kan då ske.
Bara i undantagsfall ryms behandlingsavgiften för medicinsk fotvård inom högkostnadsskyddets ram. Avgifterna för behandling varierar också kraftigt mellan sjukvårdshuvudmännen. Det är heller inte självklart att sjukvårdshuvudmännen betraktar medicinsk fotvård som sjukvårdande behandling. Hög avgift hos fotvårdare, som saknar remissavtal med sjukvårdshuvudmannen eller medicinsk kompetens kan därför slå hårt mot redan utsatta patientgrupper. Det är ofta valet av bostadsort som avgör tillgången till medicinsk fotvård. Det rimmar illa med hälso- och sjukvårdslagens mål om vård på lika villkor för hela befolkningen.
Mot bakgrund av det ovanstående förelås Fullmäktige, Landstinget Blekinge besluta:
• att landstinget – efter remiss från läkare eller sjuksköterskor - ska tillgodose behoven av medicinsk fotvård för sjuka och funktionshindrade som diabetiker, reumatiker, psoriatiker, hjärt- och kärlsjuka samt synskadade och neurologiskt ska-dade samt
• att avgiften ska ingå i högkostnadsskyddet.
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot, Landstinget Blekinge
15 januari 2008
Ny inkomststatistik borde gynna äldre
Den sammanlagda förvärvsinkomsten per capita under perioden 2000 - 2005 har studerats av Statistiska Centralbyrån (SCB). Däri ingår löneinkomster, pensioner, ersättningar från försäkringskassa och A-kassa samt inkomst av näringsverksamhet, men inte studiemedel eller kapitalinkomster. SCB har använt två statistiska kartläggningsmetoder med helt motsatta resultat.
När de - till exempel - ville veta om de personer som år 2005 var 30 år hade högre inkomst än de som år 2000 var 30 år gjordes en så kallad tvärsnittsstudie. 30-åringar år 2000 jämfördes då med 30-åringar år 2005. Olika individer ingick i de två grupperna.
När de istället ville veta inkomstförändringen för en 30-åring mellan år 2000 och 2005, då de nått 35 år, gjordes en så kallad longitudinell studie. Då ingick exakt samma individer i båda mätningarna.
I tvärsnittsstudien var inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män stora och kvinnornas inkomster ökade procentuellt sett mer än männens i alla åldersgrupper. Åldersgrupperna över 30 år hade högre medianinkomst 2005 än 2000. De som 2005 var under 30 år hade lägre inkomst än de som var i samma ålder fem år tidigare. Den negativa inkomstutvecklingen bland de yngre förklarades av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och ett ökat antal studerande. Arbetslösa och studerande hade sålunda inte fått del av reallöneökningen under perioden. Pensionärerna, speciellt kvinnorna, hade däremot fått högre inkomster delvis avhängigt av att fler som var pensionärer år 2005 hade varit yrkesverksamma än de som var pensionärer 2000. Detta bidrar till att yngre pensionärer i genomsnitt har högre pension än äldre.
Pensionärerna i den äldsta gruppen och speciellt de kvinnliga pensionärerna hade sålunda bäst inkomstökning under perioden 2000 och 2005. Deras inkomstökning beror dock till största delen på det nya pensionssystemet, infört år 2003, där pensionärerna fick högre inkomst före skatt. Men eftersom det särskilda grundavdraget samtidigt togs bort och hela pensionen nu beskattas som andra inkomster minskar inkomstökningen efter skatt.
I den longitudinella studien, där exakt samma personer ingår i mätningarna 2000 och 2005, blir resultatet annorlunda. Den yngsta åldersgruppen hade den i särklass största inkomstökningen. Detta förklaras av att många ungdomar, som år 2000 hade låga inkomster på grund av studier eller arbetslöshet, hade fått arbete år 2005 och därmed betydligt högre inkomster än fem år tidigare.
Motsatsen gäller för dem som år 2000 var mellan 60 och 64 år. Av dem gick många från förvärvsarbete till pension och med det följde lägre inkomster. Pensionärer i låginkomstgruppen blev kvar i den gruppen och rörligheten därur minskade med stigande ålder. Över 90 procent av pensionärerna som år 2000 befann sig i låginkomst-gruppen tillhörde denna grupp 2005.
Av alla de som år 2000 tillhörde låginkomstgruppen var 55 procent kvar i denna grupp alla år 2001–2005. Tre av fyra var kvinnor - merparten över 65 år. Fler svenskfödda än utrikes födda lämnade låginkomstgruppen. Nästan alla utrikes födda män i pensionsåldern blev kvar i låginkomstgruppen.
Oberoende av det nya skattesystemet och vilka statistiska metoder man utnyttjar har sålunda pensionärerna med låga pensioner och de allra yngsta allt sämre inkomster. Till skillnad från låginkomstgruppen bland de pensionerade har de som studerar eller är utan arbete att se fram emot betydande inkomstförstärkningar före 30 års ålder.
Pensionärer med endast garantipension eller låg ATP – de så kallade fattigpensionärerna – har rätt. De lever under existensminimum och har inte fått några inkomstförbättringar under perioden 2000 – 2005. Nu är det hög tid att argumentera med en rättfärdig inkomststatistik och att satsa på fattigpensionärerna. Det parti som gör det kommer att få politisk makt i nästa val!
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
När de - till exempel - ville veta om de personer som år 2005 var 30 år hade högre inkomst än de som år 2000 var 30 år gjordes en så kallad tvärsnittsstudie. 30-åringar år 2000 jämfördes då med 30-åringar år 2005. Olika individer ingick i de två grupperna.
När de istället ville veta inkomstförändringen för en 30-åring mellan år 2000 och 2005, då de nått 35 år, gjordes en så kallad longitudinell studie. Då ingick exakt samma individer i båda mätningarna.
I tvärsnittsstudien var inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män stora och kvinnornas inkomster ökade procentuellt sett mer än männens i alla åldersgrupper. Åldersgrupperna över 30 år hade högre medianinkomst 2005 än 2000. De som 2005 var under 30 år hade lägre inkomst än de som var i samma ålder fem år tidigare. Den negativa inkomstutvecklingen bland de yngre förklarades av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och ett ökat antal studerande. Arbetslösa och studerande hade sålunda inte fått del av reallöneökningen under perioden. Pensionärerna, speciellt kvinnorna, hade däremot fått högre inkomster delvis avhängigt av att fler som var pensionärer år 2005 hade varit yrkesverksamma än de som var pensionärer 2000. Detta bidrar till att yngre pensionärer i genomsnitt har högre pension än äldre.
Pensionärerna i den äldsta gruppen och speciellt de kvinnliga pensionärerna hade sålunda bäst inkomstökning under perioden 2000 och 2005. Deras inkomstökning beror dock till största delen på det nya pensionssystemet, infört år 2003, där pensionärerna fick högre inkomst före skatt. Men eftersom det särskilda grundavdraget samtidigt togs bort och hela pensionen nu beskattas som andra inkomster minskar inkomstökningen efter skatt.
I den longitudinella studien, där exakt samma personer ingår i mätningarna 2000 och 2005, blir resultatet annorlunda. Den yngsta åldersgruppen hade den i särklass största inkomstökningen. Detta förklaras av att många ungdomar, som år 2000 hade låga inkomster på grund av studier eller arbetslöshet, hade fått arbete år 2005 och därmed betydligt högre inkomster än fem år tidigare.
Motsatsen gäller för dem som år 2000 var mellan 60 och 64 år. Av dem gick många från förvärvsarbete till pension och med det följde lägre inkomster. Pensionärer i låginkomstgruppen blev kvar i den gruppen och rörligheten därur minskade med stigande ålder. Över 90 procent av pensionärerna som år 2000 befann sig i låginkomst-gruppen tillhörde denna grupp 2005.
Av alla de som år 2000 tillhörde låginkomstgruppen var 55 procent kvar i denna grupp alla år 2001–2005. Tre av fyra var kvinnor - merparten över 65 år. Fler svenskfödda än utrikes födda lämnade låginkomstgruppen. Nästan alla utrikes födda män i pensionsåldern blev kvar i låginkomstgruppen.
Oberoende av det nya skattesystemet och vilka statistiska metoder man utnyttjar har sålunda pensionärerna med låga pensioner och de allra yngsta allt sämre inkomster. Till skillnad från låginkomstgruppen bland de pensionerade har de som studerar eller är utan arbete att se fram emot betydande inkomstförstärkningar före 30 års ålder.
Pensionärer med endast garantipension eller låg ATP – de så kallade fattigpensionärerna – har rätt. De lever under existensminimum och har inte fått några inkomstförbättringar under perioden 2000 – 2005. Nu är det hög tid att argumentera med en rättfärdig inkomststatistik och att satsa på fattigpensionärerna. Det parti som gör det kommer att få politisk makt i nästa val!
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
09 december 2007
Målriktade biologiska läkemedel - nytt hopp
Antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel är ett hett medicinskt område med enorm utvecklingspotential.
Antikroppar bildas av vita blodkroppar (lymfocyter), som var och en bara kan bilda en unik typ av antikropp. Vid en vaccination tillförs kroppen, till exempel, avdödade sjukdomsalstrande bakterier eller virus av en sort (ett antigen). Lymfocyter, som ingår i kroppens immunförsvar, alstrar då antikroppar, som kan känna igen, binda sig till och eliminera levande sådana mikroorganismer som utgör själva källan till vaccinet.
Nästan alla främmande eller skadliga substanser eller onormala cellstrukturer som kommer in i eller bildas i kroppen kan ge upphov till specifika antikroppar som var och en - via en specifik bindning - bara kan bindas till en enda målstruktur (antigen).
Nobelpriset 1984 tilldelades Köhler och Milstein för en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer. De utnyttjade odlade vita blodkroppar (lymfocyter) från mus. Sådana så kallade monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.
På 80-talet utvecklades en teknik för fragmentering av monoklonala antikroppar där bara de antigen-bindande delarna härrör från mus. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel för humant bruk produceras snabbt och billigt. Allt fler biologiska läkemedel består nu helt av humana antikroppar.
Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målriktat binda sig till själva sjukdomshärden eller sjukdomsorsaken. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcan-cermedlet Herceptin. Många fler ligger i ”pipe-line”.
De stora framgångarna med antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel har initierat en inten-siv forskningsaktivitet. Det sker på grund av
• att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel
• att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar
• att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen
• att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man bara har definierat en måltavla – ett antigen.
Man storsatsar nu på utveckling av andra målriktade biologiska läkemedel än de som med stor fram-gång används vid ledgångsreumatism, psoriasis och bröstcancer. Exempel är medel mot prostatacancer och tarmcancer jämte nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos de biologiska substanserna genom strukturmodifikationer eller genom att binda röntgenkontrastgivande markörer, olika strålkällor eller läkemedel till dem.
Den snabba utvecklingen inom hela detta område skapar nytt hopp för många patientgrupper som kan ges bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målriktad behandling i ett långt tidigare sjukdoms-skede än idag. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
Antikroppar bildas av vita blodkroppar (lymfocyter), som var och en bara kan bilda en unik typ av antikropp. Vid en vaccination tillförs kroppen, till exempel, avdödade sjukdomsalstrande bakterier eller virus av en sort (ett antigen). Lymfocyter, som ingår i kroppens immunförsvar, alstrar då antikroppar, som kan känna igen, binda sig till och eliminera levande sådana mikroorganismer som utgör själva källan till vaccinet.
Nästan alla främmande eller skadliga substanser eller onormala cellstrukturer som kommer in i eller bildas i kroppen kan ge upphov till specifika antikroppar som var och en - via en specifik bindning - bara kan bindas till en enda målstruktur (antigen).
Nobelpriset 1984 tilldelades Köhler och Milstein för en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer. De utnyttjade odlade vita blodkroppar (lymfocyter) från mus. Sådana så kallade monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.
På 80-talet utvecklades en teknik för fragmentering av monoklonala antikroppar där bara de antigen-bindande delarna härrör från mus. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel för humant bruk produceras snabbt och billigt. Allt fler biologiska läkemedel består nu helt av humana antikroppar.
Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målriktat binda sig till själva sjukdomshärden eller sjukdomsorsaken. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcan-cermedlet Herceptin. Många fler ligger i ”pipe-line”.
De stora framgångarna med antikroppsbaserade målriktade biologiska läkemedel har initierat en inten-siv forskningsaktivitet. Det sker på grund av
• att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel
• att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar
• att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen
• att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man bara har definierat en måltavla – ett antigen.
Man storsatsar nu på utveckling av andra målriktade biologiska läkemedel än de som med stor fram-gång används vid ledgångsreumatism, psoriasis och bröstcancer. Exempel är medel mot prostatacancer och tarmcancer jämte nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos de biologiska substanserna genom strukturmodifikationer eller genom att binda röntgenkontrastgivande markörer, olika strålkällor eller läkemedel till dem.
Den snabba utvecklingen inom hela detta område skapar nytt hopp för många patientgrupper som kan ges bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målriktad behandling i ett långt tidigare sjukdoms-skede än idag. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona,
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge
01 december 2007
Mental träning fördröjer demens
Hjärnforskare (se Sc.American 0602) har nu publicerat studier som visar att äldre som utsätter sin hjärna för intellektuella utmaningar får demens mindre ofta, lindrigare och senare än intellektuellt lata.
Äldres hjärnceller kan sålunda också skapa nya nervcellsförbindelser (synapser) och förstärka de befintliga med hjälp av träning av hjärnans så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Det verkar inte krävas några större insatser men däremot återkommande träningsmoment inom alla kognitiva områden.
Analogt med muskelcellerna kan tydligen hjärnans celler förtvina vid brist på träning och stimulans. Funktioner kan tränas upp igen – antingen i samma delar av hjärnan eller i andra områden, som inte har skadats genom sjukdom eller trauma. Kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna och äldre kan därför elimineras eller lindras till följd av hjärnans stora reservkapacitet.
Man har visat att studier under ungdomsåren fördröjer eller förmildrar en demens på äldre dagar. Det hävdas vidare att man som vuxen/äldre kontinuerligt ska utsätta sig för intellektuella utmaningar för att hålla alla sina kognitiva sinnen i fullt trim. På detta sätt kan man minska hjärnfunktionernas sårbarhet vid inträffad sjukdom eller skada till fördel för en efterföljande rehabiliterings- och träningsprocess.
Äldre – pensionärer eller arbetsföra - rekommenderas sålunda: Läs och skriv, skaffa och använd dator, delta i kurser, ta nya examina, spela kort och schack, lös korsord med mera. Skaffa hobbies tidigt, helst före pensionen. Fortsätt ett livslångt lärande. Skapa nätverk av släktingar och vänner. Alla former av relationer stimulerar minnet, koncentrationsförmågan och de mentala kognitiva processerna.
Kognitiva funktionsbortfall är absolut inte hopplösa att behandla. De kan elimineras eller lindras med enkla rehabiliteringsåtgärder som minnesträning, problemlösning samt kontinuerlig intellektuell och emotionell stimulans. De ska också kombineras med preventiva åtgärder för att minska risken för demens vid psykisk sjukdom, högt blodtryck, höjt kolesterol, övervikt och fetma jämte bristande fysisk och social aktivitet.
Vid ihållande kognitiva störningar ska primärvården kontaktas tidigt! En ond cirkel kan annars etableras där tilltagande kognitiva bortfall leder till minskning av hjärnans reservkapacitet och så vidare. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Kognitiva bortfall vid begynnande och manifest demens borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Moderna metoder för mental träning är ett område, som skulle kunna göra stor nytta i vården och omsorgen av de drabbade. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
Äldres hjärnceller kan sålunda också skapa nya nervcellsförbindelser (synapser) och förstärka de befintliga med hjälp av träning av hjärnans så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Det verkar inte krävas några större insatser men däremot återkommande träningsmoment inom alla kognitiva områden.
Analogt med muskelcellerna kan tydligen hjärnans celler förtvina vid brist på träning och stimulans. Funktioner kan tränas upp igen – antingen i samma delar av hjärnan eller i andra områden, som inte har skadats genom sjukdom eller trauma. Kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna och äldre kan därför elimineras eller lindras till följd av hjärnans stora reservkapacitet.
Man har visat att studier under ungdomsåren fördröjer eller förmildrar en demens på äldre dagar. Det hävdas vidare att man som vuxen/äldre kontinuerligt ska utsätta sig för intellektuella utmaningar för att hålla alla sina kognitiva sinnen i fullt trim. På detta sätt kan man minska hjärnfunktionernas sårbarhet vid inträffad sjukdom eller skada till fördel för en efterföljande rehabiliterings- och träningsprocess.
Äldre – pensionärer eller arbetsföra - rekommenderas sålunda: Läs och skriv, skaffa och använd dator, delta i kurser, ta nya examina, spela kort och schack, lös korsord med mera. Skaffa hobbies tidigt, helst före pensionen. Fortsätt ett livslångt lärande. Skapa nätverk av släktingar och vänner. Alla former av relationer stimulerar minnet, koncentrationsförmågan och de mentala kognitiva processerna.
Kognitiva funktionsbortfall är absolut inte hopplösa att behandla. De kan elimineras eller lindras med enkla rehabiliteringsåtgärder som minnesträning, problemlösning samt kontinuerlig intellektuell och emotionell stimulans. De ska också kombineras med preventiva åtgärder för att minska risken för demens vid psykisk sjukdom, högt blodtryck, höjt kolesterol, övervikt och fetma jämte bristande fysisk och social aktivitet.
Vid ihållande kognitiva störningar ska primärvården kontaktas tidigt! En ond cirkel kan annars etableras där tilltagande kognitiva bortfall leder till minskning av hjärnans reservkapacitet och så vidare. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Kognitiva bortfall vid begynnande och manifest demens borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Moderna metoder för mental träning är ett område, som skulle kunna göra stor nytta i vården och omsorgen av de drabbade. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
24 november 2007
Anslagsansökan från EU för omfattande studier av effekten av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre
Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:
Anslagsansökan från EU för omfattande studier av effekten av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.
EU:s nya hälsoprogram: Tillsammans för hälsa, antogs nyligen. Programmet gäller för åren 2008-2013 med början första januari 2008. Programmets budget är 321,5 miljoner euro, som ska utlysas och tilldelas storskaliga, fleråriga projekt med ett tydligt europeiskt mervärde.
Projekten ska finansieras med upp till 60 procent från EU. De sökande måste sålunda själva bidra med resterande del. I vissa fall kommer EU-kommissionen att använda sig av kon-sultupphandling, så kallat ”call for tender”.
Närmaste utlysning kommer i februari 2008. I samband med utlysningen publiceras detaljera-de prioriteringar i arbetsprogrammet för vad som kommer att stödjas.
Det nya programmet går i linje med Lissabon-agendans mål om välstånd, solidaritet och trygghet och har tre huvudmål:
- Att öka medborgarnas trygghet och säkerhet i fråga om gränsöverskridande hälsohot
- utveckla EU och medlemsstaternas kapacitet att hantera hälsohot, till exempel med krispla-nering och beredskap
- insatser på patientsäkerhetsområdet, skador och olyckor, samt riskbedömning och lagstift-ning på blod, cell och vävnadsområdet
- Att arbeta hälsofrämjande och minska ojämlikhet i hälsa
- arbeta med hälsans bestämningsfaktorer till exempel nutrition, alkohol, tobak och narkotika samt sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan
- förebygga folksjukdomar och arbeta mot ojämlikhet i hälsa
- öka friska levnadsår och främja hälsosamt åldrande
- Att ta fram och sprida ny information och kunskap om hälsa
- ta fram indikatorer för hälsa och sprida information
- informationsutbyte om genus, barns hälsa och sällsynta sjukdomar
Med hänvisning till det ovanstående föreslås fullmäktige i Landstinget Blekinge besluta
Att i samråd med andra huvudmän i Sverige och Europa ta initiativ till om-fattande studier av effekterna av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.
Bo Arnesjö (m),
v. ordf. Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
Anslagsansökan från EU för omfattande studier av effekten av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.
EU:s nya hälsoprogram: Tillsammans för hälsa, antogs nyligen. Programmet gäller för åren 2008-2013 med början första januari 2008. Programmets budget är 321,5 miljoner euro, som ska utlysas och tilldelas storskaliga, fleråriga projekt med ett tydligt europeiskt mervärde.
Projekten ska finansieras med upp till 60 procent från EU. De sökande måste sålunda själva bidra med resterande del. I vissa fall kommer EU-kommissionen att använda sig av kon-sultupphandling, så kallat ”call for tender”.
Närmaste utlysning kommer i februari 2008. I samband med utlysningen publiceras detaljera-de prioriteringar i arbetsprogrammet för vad som kommer att stödjas.
Det nya programmet går i linje med Lissabon-agendans mål om välstånd, solidaritet och trygghet och har tre huvudmål:
- Att öka medborgarnas trygghet och säkerhet i fråga om gränsöverskridande hälsohot
- utveckla EU och medlemsstaternas kapacitet att hantera hälsohot, till exempel med krispla-nering och beredskap
- insatser på patientsäkerhetsområdet, skador och olyckor, samt riskbedömning och lagstift-ning på blod, cell och vävnadsområdet
- Att arbeta hälsofrämjande och minska ojämlikhet i hälsa
- arbeta med hälsans bestämningsfaktorer till exempel nutrition, alkohol, tobak och narkotika samt sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan
- förebygga folksjukdomar och arbeta mot ojämlikhet i hälsa
- öka friska levnadsår och främja hälsosamt åldrande
- Att ta fram och sprida ny information och kunskap om hälsa
- ta fram indikatorer för hälsa och sprida information
- informationsutbyte om genus, barns hälsa och sällsynta sjukdomar
Med hänvisning till det ovanstående föreslås fullmäktige i Landstinget Blekinge besluta
Att i samråd med andra huvudmän i Sverige och Europa ta initiativ till om-fattande studier av effekterna av hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.
Bo Arnesjö (m),
v. ordf. Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
13 november 2007
Fördjupad organsystemorienterad organisation vid Blekingesjukhuset
Landstingens organisation av hälso- och sjukvården varierar starkt i Sverige. Den så kallade ”stuprörsmodellen” fortlever på många håll och skapar där stora resursbehov och bristfälligt samarbete över klinikgränserna, som upplevs som ”vattentäta skott”.
Landstinget Östergötland har från 1 juni, 2007 antagit en helt ny organisatorisk struktur där hälso- och sjukvårdens basverksamheter samlas i fyra basområden – tre närsjukvårdsområden och folktandvården - medan specialistverksamheterna organiseras i organsystemspecifika centra vardera med en central verksamhet och flera filialer för att tillfredsställa hela befolkningens närhrtsbehov. I det absoluta centrum av hela verksamheten finns en allomfattande hälso- och sjukvårdsrådgivning.
Makrostrukturen skisseras i nedanstående bild. Detaljerna kan studeras på Landstinget Östergötlands hemsida (http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=4457).
Alla nivåer i denna organisation i Östergötland arbetar nu med så kallade balanserade styrkort. Många nödvändiga verksamheter på alla nivåer har inkorporerats i de olika centra. Andra har lagts ner.
Redan nu noteras betydande fördelar i form av effektivare resursutnyttjande, minskat dubbelarbete och viss interdisciplinär kompensation för brist på läkare och annan personal. Omorganisationsprocessen har inte varit enkel eller smärtfri men sannolikt nödvändig ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt.
Med hänsyn till rådande personal- och resursbrist vid Blekingesjukhuset, redan skisserade organisatoriska förändringar inom flera specialiteter och för att kunna möta alla behov påvisade i utredningen Behov 2010 föreslås att Landstingsfullmäktige beslutar:
Att utreda förutsättningarna för att ytterligare anamma en organisation av verksamheterna vid Blekingesjukhuset lik den organsystemorienterade centrum-modell som har införts i Landstinget Östergötland.
Landstinget Östergötland har från 1 juni, 2007 antagit en helt ny organisatorisk struktur där hälso- och sjukvårdens basverksamheter samlas i fyra basområden – tre närsjukvårdsområden och folktandvården - medan specialistverksamheterna organiseras i organsystemspecifika centra vardera med en central verksamhet och flera filialer för att tillfredsställa hela befolkningens närhrtsbehov. I det absoluta centrum av hela verksamheten finns en allomfattande hälso- och sjukvårdsrådgivning.
Makrostrukturen skisseras i nedanstående bild. Detaljerna kan studeras på Landstinget Östergötlands hemsida (http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=4457).
Alla nivåer i denna organisation i Östergötland arbetar nu med så kallade balanserade styrkort. Många nödvändiga verksamheter på alla nivåer har inkorporerats i de olika centra. Andra har lagts ner.
Redan nu noteras betydande fördelar i form av effektivare resursutnyttjande, minskat dubbelarbete och viss interdisciplinär kompensation för brist på läkare och annan personal. Omorganisationsprocessen har inte varit enkel eller smärtfri men sannolikt nödvändig ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt.
Med hänsyn till rådande personal- och resursbrist vid Blekingesjukhuset, redan skisserade organisatoriska förändringar inom flera specialiteter och för att kunna möta alla behov påvisade i utredningen Behov 2010 föreslås att Landstingsfullmäktige beslutar:
Att utreda förutsättningarna för att ytterligare anamma en organisation av verksamheterna vid Blekingesjukhuset lik den organsystemorienterade centrum-modell som har införts i Landstinget Östergötland.
09 november 2007
Nedläggning av tandläkarmottagningen i Hallabro?
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge angående
Nedläggning av tandläkarmottagningen i Hallabro?
Hallabroborna har genom sin samhällsförening länge arbetat för att Hallabro-samhället ska utvecklas och bli attraktivt att bosätta sig i. Inte minst de Nya Moderaterna , Centerpartiet och Ronnebypartiet i Ronneby kommun stöder en sådan utveckling. Man motsätter sig nedläggning av skolan, stödjer utbyggnaden av anläggningar för sport och fritidsaktiviteter och föreslår stöd för en redan blomstrande turism i området.
I detta läge önskar Landstinget eliminera sin tandläkarmottagning i samhället – en mottagning, som tidigare bland annat tagit sig an all skoltandvård och äldretandvården i Ronnebys norra kommundel.
I avsaknad av stöd från Landstingets sida har Samhällsföreningen i Hallabro nu utfört ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Den tidigare klinikchefen i Hallabro, som nu bedriver en mottagning i Mörrum, har uttryckt intresse för att också ta sig an Hallabromottagningen under två arbetsdagar i veckan. Beräknade kostnader, som Landstinget i så fall måste åta sig, före-faller långt ifrån orimliga.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att tacka nej till möjligheten att återuppta tandvårdsmottagningen i Hallabro och därmed minska stödet för samhälls-utvecklingen av Ronnebys norra kommundel?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
Nedläggning av tandläkarmottagningen i Hallabro?
Hallabroborna har genom sin samhällsförening länge arbetat för att Hallabro-samhället ska utvecklas och bli attraktivt att bosätta sig i. Inte minst de Nya Moderaterna , Centerpartiet och Ronnebypartiet i Ronneby kommun stöder en sådan utveckling. Man motsätter sig nedläggning av skolan, stödjer utbyggnaden av anläggningar för sport och fritidsaktiviteter och föreslår stöd för en redan blomstrande turism i området.
I detta läge önskar Landstinget eliminera sin tandläkarmottagning i samhället – en mottagning, som tidigare bland annat tagit sig an all skoltandvård och äldretandvården i Ronnebys norra kommundel.
I avsaknad av stöd från Landstingets sida har Samhällsföreningen i Hallabro nu utfört ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Den tidigare klinikchefen i Hallabro, som nu bedriver en mottagning i Mörrum, har uttryckt intresse för att också ta sig an Hallabromottagningen under två arbetsdagar i veckan. Beräknade kostnader, som Landstinget i så fall måste åta sig, före-faller långt ifrån orimliga.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att tacka nej till möjligheten att återuppta tandvårdsmottagningen i Hallabro och därmed minska stödet för samhälls-utvecklingen av Ronnebys norra kommundel?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
30 oktober 2007
Nu är det pensionärernas tur
Inför valet 2006 utformades blekingemoderaternas lokala äldrepolitik. Det skedde i samarbete med Moderaternas centrala talespersoner och riksdagskansli. Resultatet fick centralt godkännande och refererades i lokalpressen före valet. Vi skrev:
”Blekinge borde kunna bli ett bra landskap att åldras i! Åldrandeperioden är minst lika värdefull som det tidigare livet. Äldrepolitik berör alla.
Vi Blekingemoderater vill:
• att arbetslivet, det sociala och det politiska livet ska vara öppet för äldre, vars sociala och ekonomiska trygghet också ska vara säkrad genom ökad tillväxt och sysselsättning.
• underlätta anställning av äldre genom minskat arbetsgivaransvar, ändrade regler för pensionsavsättningar, avgiftsbestämda pensioner, ökad visstidsanställning efter 61 år samt att ta bort arbetsgivaravgifterna för dem som har varit arbetslösa eller sjukskrivna i över ett år – skapa nystartsjobb.
• införa jobbavdrag för alla arbetsinkomster och att pensionen normalt ska gälla gemensamt för ”två liv” – det vill säga om inte annat önskas gemensamt mellan äkta makar/samboende.
• införa en vård och omsorg med garanterad tillgänglighet och lagstadgad rätt att välja.
• ersätta kommun- och landstingsfinansieringen av vården och omsorgen med en statlig finansiering som utgår från patienternas behov och öppnar för alternativa driftsformer.
• satsa på folkhälsoarbete och förebyggande åtgärder hos äldre.
Vården och omsorgen ska sålunda stärka vårdtagarnas rättigheter och möjliggöra ökad valfrihet och större mångfald. Alla ska ges vård och omsorg i rätt tid och enligt fastlagda principer med rätt att välja den vård som passar dem bäst. I detta inkluderas tandvård och alla typer av handikappvård och rehabilitering. Behoven och inte plånboken eller kontakter ska vara avgörande!
Vi Moderater vill dessutom:
• satsa på utveckling av anhörigvården och stödja anhörigvårdare.
• satsa extra på rättstryggheten och att man vid planering av trafik och räddningstjänst ska ta hänsyn till äldres behov.
• begränsa fastighetsskatten för att senare avskaffa den helt.
• underlätta byggandet av seniorboenden och genom en omsorgsgaranti göra byggandet av särskilda boenden mera attraktivt.
• satsa på frivilligarbete, utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet och avsätta medel för att utveckla volontärarbete, som ska höja livskvaliteten för många ensamma äldre.
• införa ett skatteavdrag på 50 procent för alla typer av hushållsnära tjänster”.
Samtidigt konstaterade Moderaterna (M) centralt att ålderdomen för många pensionärer var allt annat än trygg. Anledning till detta var långa vårdköer och återkommande rapporter av skandaler i äldreomsorgen. M ville därför tillföra kommunerna tio miljarder kronor under tre år för att stärka vård och omsorg. M ville vidare införa en nationell vårdgaranti, förbättra anhörigvårdarnas situation och stärka kvaliteten i vården och omsorgen.
Bristen på alternativ och valfrihet inom äldreomsorgen skulle – på sikt – lösas med en statlig nationell äldregaranti. Innan detta skulle kommunerna åläggas att erbjuda äldre full valfrihet inom vård och omsorg. Äldregarantin skulle sedan tillfredsställa alla individuella val av omsorg.
Under det första året med en borgerlig regering har mycket ändrats i positiv riktning. Bland annat har många fler kommit i arbete, utanförskapet reducerats och överutnyttjande och fusk med bidrag sanerats. Många utfästelser för äldre har också genomförts. Man förstår att den svenska socialismen skakas i sina grundvalar och deras politiker väljer påfallande tystnad.
Några som däremot inte tystnat är pensionärerna och speciellt de som bara har garantipension eller garantipension med låg ATP – ”fattigpensionärerna”. Många av dem lever, utan tvekan, under existensminimum. Senaste höjning av pensionsbeloppet är futtiga 113 kr/månad medan deras bostadskostnader skjuter i höjden och det har dessutom annonserats lägre ersättningar till förtidspensionärerna.
Vi gräsrotsmoderater får motta mycken spott och spe från pensionärerna på gator och torg och i lokala media för att vi ännu inte uppfyllt alla de löften vi gav i valrörelsen. Många pensionärer – snart 20 procent av hela befolkningen – känner sig svikna och säger sig sakna intresse av att rösta på De nya moderaterna i nästa val. Situationen är allvarlig!
Fredrik Reinfeldt’s avslutningsanförande i förra veckans partistämma har lugnat stämningarna något. Nu kommer satsningarna på välfärden, vilket innefattar alla typer av äldreproblem, Dessutom utlovas höjningen av förtidspensionerna från 80 till 92 procent. De moderata vallöftena inför valet 2006 kommer nu – i viss mån modifierade av regeringsalliansen - successivt att infrias. Hav förtröstan!
Bo Arnesjö (m)
Sammankallande i Blekingemoderaternas äldrepolitikgrupp 2005-2006
Karlskrona
”Blekinge borde kunna bli ett bra landskap att åldras i! Åldrandeperioden är minst lika värdefull som det tidigare livet. Äldrepolitik berör alla.
Vi Blekingemoderater vill:
• att arbetslivet, det sociala och det politiska livet ska vara öppet för äldre, vars sociala och ekonomiska trygghet också ska vara säkrad genom ökad tillväxt och sysselsättning.
• underlätta anställning av äldre genom minskat arbetsgivaransvar, ändrade regler för pensionsavsättningar, avgiftsbestämda pensioner, ökad visstidsanställning efter 61 år samt att ta bort arbetsgivaravgifterna för dem som har varit arbetslösa eller sjukskrivna i över ett år – skapa nystartsjobb.
• införa jobbavdrag för alla arbetsinkomster och att pensionen normalt ska gälla gemensamt för ”två liv” – det vill säga om inte annat önskas gemensamt mellan äkta makar/samboende.
• införa en vård och omsorg med garanterad tillgänglighet och lagstadgad rätt att välja.
• ersätta kommun- och landstingsfinansieringen av vården och omsorgen med en statlig finansiering som utgår från patienternas behov och öppnar för alternativa driftsformer.
• satsa på folkhälsoarbete och förebyggande åtgärder hos äldre.
Vården och omsorgen ska sålunda stärka vårdtagarnas rättigheter och möjliggöra ökad valfrihet och större mångfald. Alla ska ges vård och omsorg i rätt tid och enligt fastlagda principer med rätt att välja den vård som passar dem bäst. I detta inkluderas tandvård och alla typer av handikappvård och rehabilitering. Behoven och inte plånboken eller kontakter ska vara avgörande!
Vi Moderater vill dessutom:
• satsa på utveckling av anhörigvården och stödja anhörigvårdare.
• satsa extra på rättstryggheten och att man vid planering av trafik och räddningstjänst ska ta hänsyn till äldres behov.
• begränsa fastighetsskatten för att senare avskaffa den helt.
• underlätta byggandet av seniorboenden och genom en omsorgsgaranti göra byggandet av särskilda boenden mera attraktivt.
• satsa på frivilligarbete, utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet och avsätta medel för att utveckla volontärarbete, som ska höja livskvaliteten för många ensamma äldre.
• införa ett skatteavdrag på 50 procent för alla typer av hushållsnära tjänster”.
Samtidigt konstaterade Moderaterna (M) centralt att ålderdomen för många pensionärer var allt annat än trygg. Anledning till detta var långa vårdköer och återkommande rapporter av skandaler i äldreomsorgen. M ville därför tillföra kommunerna tio miljarder kronor under tre år för att stärka vård och omsorg. M ville vidare införa en nationell vårdgaranti, förbättra anhörigvårdarnas situation och stärka kvaliteten i vården och omsorgen.
Bristen på alternativ och valfrihet inom äldreomsorgen skulle – på sikt – lösas med en statlig nationell äldregaranti. Innan detta skulle kommunerna åläggas att erbjuda äldre full valfrihet inom vård och omsorg. Äldregarantin skulle sedan tillfredsställa alla individuella val av omsorg.
Under det första året med en borgerlig regering har mycket ändrats i positiv riktning. Bland annat har många fler kommit i arbete, utanförskapet reducerats och överutnyttjande och fusk med bidrag sanerats. Många utfästelser för äldre har också genomförts. Man förstår att den svenska socialismen skakas i sina grundvalar och deras politiker väljer påfallande tystnad.
Några som däremot inte tystnat är pensionärerna och speciellt de som bara har garantipension eller garantipension med låg ATP – ”fattigpensionärerna”. Många av dem lever, utan tvekan, under existensminimum. Senaste höjning av pensionsbeloppet är futtiga 113 kr/månad medan deras bostadskostnader skjuter i höjden och det har dessutom annonserats lägre ersättningar till förtidspensionärerna.
Vi gräsrotsmoderater får motta mycken spott och spe från pensionärerna på gator och torg och i lokala media för att vi ännu inte uppfyllt alla de löften vi gav i valrörelsen. Många pensionärer – snart 20 procent av hela befolkningen – känner sig svikna och säger sig sakna intresse av att rösta på De nya moderaterna i nästa val. Situationen är allvarlig!
Fredrik Reinfeldt’s avslutningsanförande i förra veckans partistämma har lugnat stämningarna något. Nu kommer satsningarna på välfärden, vilket innefattar alla typer av äldreproblem, Dessutom utlovas höjningen av förtidspensionerna från 80 till 92 procent. De moderata vallöftena inför valet 2006 kommer nu – i viss mån modifierade av regeringsalliansen - successivt att infrias. Hav förtröstan!
Bo Arnesjö (m)
Sammankallande i Blekingemoderaternas äldrepolitikgrupp 2005-2006
Karlskrona
29 oktober 2007
Ny hälsostrategi i EU
EU-kommissionen antog i veckan en ny hälsostrategi (”Together for Health: A strategic Approach for the EU 2008-2013”). Den ska gälla alla hälsoinsatser i EU, inklusive nya hälsoprogram och hälsoinitiativ i medlemsstaterna.
God och jämlik hälsa är en förutsättning liksom att verka för trygghet vid gränsöverskridande hot. Strategin bygger på fyra principer:
• En gemensam syn på hälsa,
• Att hälsa är en tillgång för ekonomisk utveckling,
• Att hälsan påverkas av alla politikområden samt
• Att EU ska verka för en bättre global hälsa.
Utifrån dessa principer har EU:s hälsopolitik tre huvudmål:
• Att skapa god hälsa i ett åldrande Europa, bland annat genom hälsofrämjande och förebyggande insatser under livets alla åldrar
• Att skydda medborgarna från alla hälsohot, bland annat epidemier, terrorhot och effekter av klimatförändringar
• Stöd för dynamiska, enhetliga och hållbara sjukvård- och omsorgssystem med bättre möjlighet för kunskapsutbyte, teknisk innovation och forskning
Strategin ska genomsyra de nya hälsoprogrammen, sjunde ramprogrammet för forskning och EU-kommissionens samarbete inom andra politikområden.
Alla medlemsländer och andra berörda parter ställer sig, efter ett omfattande samråd, positiva till förslaget till en ny, övergripande och enhetlig strategi för hälso-, vård- och omsorgspolitiken under det kommande decenniet.
Hälsovård ses som något värdefullt i sig, men också som en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt i Europa. Därför är det viktigt för EU att investera i hälsovård.
Samrådsdeltagarna uttryckte starkt stöd för kommissionens förslag att arbeta gemensamt med en rad centrala hälsovårdsfrågor, fokusera mer på hälsovårdsaspekter inom alla politikområden och att engagera sig mer i globala frågor.
Det europeiska samarbetet ska stärkas genom insatser inom en rad områden, till exempel hot mot folkhälsan, ojämlikheter i fråga om hälso- och sjukvård, hälsovårdsupplysning och främjandet av en hälsosam livsstil. Problemen med icke smittsamma sjukdomar (fetma, ledåkommor, demens etcetera) betonades särskilt.
Vidare underströks behovet av ett gemensamt europeiskt hälsouppgiftssystem med öppen tillgång till jämförbara uppgifter mellan medlemsstaterna. Man efterlyste gemensamma resultat- och processindikatorer för att kunna övervaka vilka framsteg som görs för att uppfylla strategins mål.
Strategin kan få framgång om den har tydliga kopplingar till alla de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Alla hälsovårdsmyndigheter och andra berörda parter ska sålunda ha ett tydligt medansvar och ska engagera sig aktivt i utvecklingen genom kompletterande egna handlingsplaner.
Nu går det inte att streta emot längre! Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona.
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
God och jämlik hälsa är en förutsättning liksom att verka för trygghet vid gränsöverskridande hot. Strategin bygger på fyra principer:
• En gemensam syn på hälsa,
• Att hälsa är en tillgång för ekonomisk utveckling,
• Att hälsan påverkas av alla politikområden samt
• Att EU ska verka för en bättre global hälsa.
Utifrån dessa principer har EU:s hälsopolitik tre huvudmål:
• Att skapa god hälsa i ett åldrande Europa, bland annat genom hälsofrämjande och förebyggande insatser under livets alla åldrar
• Att skydda medborgarna från alla hälsohot, bland annat epidemier, terrorhot och effekter av klimatförändringar
• Stöd för dynamiska, enhetliga och hållbara sjukvård- och omsorgssystem med bättre möjlighet för kunskapsutbyte, teknisk innovation och forskning
Strategin ska genomsyra de nya hälsoprogrammen, sjunde ramprogrammet för forskning och EU-kommissionens samarbete inom andra politikområden.
Alla medlemsländer och andra berörda parter ställer sig, efter ett omfattande samråd, positiva till förslaget till en ny, övergripande och enhetlig strategi för hälso-, vård- och omsorgspolitiken under det kommande decenniet.
Hälsovård ses som något värdefullt i sig, men också som en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt i Europa. Därför är det viktigt för EU att investera i hälsovård.
Samrådsdeltagarna uttryckte starkt stöd för kommissionens förslag att arbeta gemensamt med en rad centrala hälsovårdsfrågor, fokusera mer på hälsovårdsaspekter inom alla politikområden och att engagera sig mer i globala frågor.
Det europeiska samarbetet ska stärkas genom insatser inom en rad områden, till exempel hot mot folkhälsan, ojämlikheter i fråga om hälso- och sjukvård, hälsovårdsupplysning och främjandet av en hälsosam livsstil. Problemen med icke smittsamma sjukdomar (fetma, ledåkommor, demens etcetera) betonades särskilt.
Vidare underströks behovet av ett gemensamt europeiskt hälsouppgiftssystem med öppen tillgång till jämförbara uppgifter mellan medlemsstaterna. Man efterlyste gemensamma resultat- och processindikatorer för att kunna övervaka vilka framsteg som görs för att uppfylla strategins mål.
Strategin kan få framgång om den har tydliga kopplingar till alla de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Alla hälsovårdsmyndigheter och andra berörda parter ska sålunda ha ett tydligt medansvar och ska engagera sig aktivt i utvecklingen genom kompletterande egna handlingsplaner.
Nu går det inte att streta emot längre! Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona.
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
03 oktober 2007
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge angående
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Varje år får 3.000-4.000 svenskar, som lider av plågsamt förmaksflimmer, inte den vård de bör ha på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Det menar forskare och hjärtspecialister som nu slår larrm i nummer 4/2007 av Sjukhusläkaren. Socialstyrelsen har också tagit upp behandlingen av förmaksflimmer i sina nya riktlinjer.
Idag finns nya metoder som är enastående effektiva att behandla denna folksjukdom, men metoderna kan inte användas på bred front inom sjukvården på grund av resursbrist och sparkrav inom landstingen.
Vanliga symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel, trötthet, impotens, sömnrubbningar, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande, samt ibland även symtom på hjärtsvikt i form av bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, samt illamående, magont och aptitlöshet. Personer med förmaksflimmer mår ofta mycket dåligt och kräver mycket akutvård.
Obehandlat förmaksflimmer kan på sikt leda till hjärtsvikt och en rad andra allvarliga sjukdomar. När förmaket flimrar kan det bildas proppar inne i förmaksörat. Propparna kan åka i väg och ge stroke eller stänga andra pulsådror i kroppen (embolier). Risken för propp i hjärnan eller stroke är fem gånger större hos patienter med förmaksflimmer än hos friska personer. De som framförallt är i riskzonen är de med högt blodtryck, diabetes, hög ålder (över 75 år) och de som tidigare haft en stroke. För att förebygga proppar behandlas patienterna med Waran (blodförtunning).
De nya metoderna med så kallad kateterablation och de kirurgiskt operativa behandlingarna har alla till syfte att eliminera störande impulser i hjärtats retledningssystem så att hjärtats jämna, och rytmiska pumpvågor återställs.
Thoraxkliniken vid Blekingesjukhuset har tagit upp dessa behandlingsmetoder med framgång och kan utgöra ett otvivelaktigt centrum för sådana behandlingar. Alla andra centra, som anammat dessa tekniker har redan accumulerat betydande väntelistor. En viss reservkapacitet finns vid Blekingesjukhuset.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att erbjuda andra huvudmän utomlänsvård inom diagnosområdet förmaksflimmer?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
Centrum för modern behandling av förmaksflimmer
Varje år får 3.000-4.000 svenskar, som lider av plågsamt förmaksflimmer, inte den vård de bör ha på grund av att samhället inte tar sitt ansvar. Det menar forskare och hjärtspecialister som nu slår larrm i nummer 4/2007 av Sjukhusläkaren. Socialstyrelsen har också tagit upp behandlingen av förmaksflimmer i sina nya riktlinjer.
Idag finns nya metoder som är enastående effektiva att behandla denna folksjukdom, men metoderna kan inte användas på bred front inom sjukvården på grund av resursbrist och sparkrav inom landstingen.
Vanliga symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, bröstsmärta, yrsel, trötthet, impotens, sömnrubbningar, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande, samt ibland även symtom på hjärtsvikt i form av bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, samt illamående, magont och aptitlöshet. Personer med förmaksflimmer mår ofta mycket dåligt och kräver mycket akutvård.
Obehandlat förmaksflimmer kan på sikt leda till hjärtsvikt och en rad andra allvarliga sjukdomar. När förmaket flimrar kan det bildas proppar inne i förmaksörat. Propparna kan åka i väg och ge stroke eller stänga andra pulsådror i kroppen (embolier). Risken för propp i hjärnan eller stroke är fem gånger större hos patienter med förmaksflimmer än hos friska personer. De som framförallt är i riskzonen är de med högt blodtryck, diabetes, hög ålder (över 75 år) och de som tidigare haft en stroke. För att förebygga proppar behandlas patienterna med Waran (blodförtunning).
De nya metoderna med så kallad kateterablation och de kirurgiskt operativa behandlingarna har alla till syfte att eliminera störande impulser i hjärtats retledningssystem så att hjärtats jämna, och rytmiska pumpvågor återställs.
Thoraxkliniken vid Blekingesjukhuset har tagit upp dessa behandlingsmetoder med framgång och kan utgöra ett otvivelaktigt centrum för sådana behandlingar. Alla andra centra, som anammat dessa tekniker har redan accumulerat betydande väntelistor. En viss reservkapacitet finns vid Blekingesjukhuset.
Med anledning av det ovanstående anhåller jag om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att erbjuda andra huvudmän utomlänsvård inom diagnosområdet förmaksflimmer?
Bo Arnesjö (m)
Fullmäktigeledamot i Landstinget Blekinge
24 september 2007
Screening av pulsåderbråck i buken
Motion till Fullmäktige Landstinget Blekinge angående:
Screening av pulsåderbråck i buken
Nyttan med screening för sådana pulsåderbråck överväger klart riskerna, enligt en ny studie från Linköpings universitet.
"Pulsåderbråck i buken, bukaortaaneurysm, drabbar drygt 5 procent av den manliga befolkningen över 65 år. I dag upptäcks de flesta fallen inte förrän bråcket spricker, och då är dödligheten omkring 75 procent. Därför har införande av allmän screening av äldre män för bukaortaaneurysm länge diskuterats. Förfarandet har införts i några landsting, bland annat Uppsala och Östergötland.
Nu visar en ny hälsoekonomisk analys att screening av män över 65 år för bukaortaaneurysm är en tydligt kostnadseffektiv åtgärd. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppgick enligt studien till 89 100 kronor, en i sammanhanget låg siffra. Ett ofta angett gränsvärde för kostnadseffektivitet är 500 000 kronor.
Undersökningen utgör en del av ett avhandlingsarbete av hälsoekonomen Martin Henriksson, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, Linköpings universitet. Han har undersökt kunskapsläget med hjälp av ett så kallat analytiskt ramverk som uppskattar kostnadseffektivitet och undersöker värdet av ytterligare forskning.
– För screening av bukaortaaneurysm är resultaten redan entydiga, värdet av ytterligare forskning är litet, säger Martin Henriksson."
Med anledning av det ovanstående anhålles om:
Att Landstinget Blekinge inför screening av pulsåderbråck i bukaorta hos äldre.
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Screening av pulsåderbråck i buken
Nyttan med screening för sådana pulsåderbråck överväger klart riskerna, enligt en ny studie från Linköpings universitet.
"Pulsåderbråck i buken, bukaortaaneurysm, drabbar drygt 5 procent av den manliga befolkningen över 65 år. I dag upptäcks de flesta fallen inte förrän bråcket spricker, och då är dödligheten omkring 75 procent. Därför har införande av allmän screening av äldre män för bukaortaaneurysm länge diskuterats. Förfarandet har införts i några landsting, bland annat Uppsala och Östergötland.
Nu visar en ny hälsoekonomisk analys att screening av män över 65 år för bukaortaaneurysm är en tydligt kostnadseffektiv åtgärd. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppgick enligt studien till 89 100 kronor, en i sammanhanget låg siffra. Ett ofta angett gränsvärde för kostnadseffektivitet är 500 000 kronor.
Undersökningen utgör en del av ett avhandlingsarbete av hälsoekonomen Martin Henriksson, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, Linköpings universitet. Han har undersökt kunskapsläget med hjälp av ett så kallat analytiskt ramverk som uppskattar kostnadseffektivitet och undersöker värdet av ytterligare forskning.
– För screening av bukaortaaneurysm är resultaten redan entydiga, värdet av ytterligare forskning är litet, säger Martin Henriksson."
Med anledning av det ovanstående anhålles om:
Att Landstinget Blekinge inför screening av pulsåderbråck i bukaorta hos äldre.
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
20 september 2007
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) angående:
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Istället för att berika mjöl med folsyra föreslår Livsmedelsverket att alla kvinnor mellan 18 och 45 år ska få gratis folsyratabletter.
Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse 19 september 2007.
Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.
Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.
Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter.
Livsmedelsverket räknar med att antalet barn som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget föds varje år 20-25 barn med skadan.
Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att delta i Livsmedelsverkets gratisutdelning av folsyratab-letter till kvinnor i fertil ålder?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Gratis folsyratillskott till kvinnor i fertil ålder
Istället för att berika mjöl med folsyra föreslår Livsmedelsverket att alla kvinnor mellan 18 och 45 år ska få gratis folsyratabletter.
Beslutet fattades av Livsmedelsverkets styrelse 19 september 2007.
Myndigheten vill på detta sätt rikta insatsen till de som bäst behöver tillskottet. Att berika mjöl så att hela befolkningen skulle få ett ökat intag av folsyra var inget alternativ enligt Livsmedelsverket, osäkerheten är för stor kring cancerrisken vid stort intag av folsyra.
Det är framförallt gravida kvinnor som är behjälpta av ett folsyratillskott. För låga halter av folsyra i blodet under graviditetens första veckor ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostren och de flesta kvinnor får inte naturligt i sig tillräckliga mängder.
Livsmedelsverket planerar nu att under en femårsperiod testa att dela ut gratis folsyratabletter. Under det första året ska myndigheten planera genomförandet, och därefter ska alla kvinnor i åldern 18-45 år årligen få ett brev med information och erbjudande om gratis folsyratabletter.
Livsmedelsverket räknar med att antalet barn som föds med ryggmärgsbråck kommer att minska tack vare insatsen. I dagsläget föds varje år 20-25 barn med skadan.
Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställning:
Avser Landstinget Blekinge att delta i Livsmedelsverkets gratisutdelning av folsyratab-letter till kvinnor i fertil ålder?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
05 september 2007
Ensamhet – ett riskabelt tillstånd
Folkhälsoinstitutet har nyligen kartlagt hur vi svenskar upplever vårt hälsotillstånd. Ensamhet och isolering är vanligare än vi tror - hos kvinnor oftare än hos män och hos de äldsta påfallande ofta. Enligt psykologerna är gemenskap ett grundläggande mänskligt behov. Motsatsen är ensamhet och isolering.
Alla kan känna sig ensamma av och till. Ibland kan ensamheten vara smärtsam, pågå under lång tid och upplevas helt bottenlös. Då kan det vara svårt att på egen hand ta sig ur sin ensamhet, som inte alltid har med yttre omständigheter att göra.
Allas strävan att nå framgång gör att man ofta inte vill erkänna sin egen ensamhet. Det kan ibland kännas som om ingen förstår ens ensamhet även om de verkar lyssna. Ute blir man ofta ”förbisprungen” och ingen frågar efter vem man är eller hur man mår – man känner sig anonym och isolerad. Att då skapa relationer är svårt. Blygsel och tillbakadragenhet kan motverka.
Man kan drabbas av ensamhet under vissa perioder av livet som när man mister en nära anhörig eller vän eller när barnen flyttar ut. En livskris kan ge upphov till ensamhet, speciellt om den leder till att man får ta på sig ett ökat ansvar. En ensamhetskänsla kommer ofta sent i en sorgprocess, först när tankarna åter börjar centreras på det egna jaget.
Avsaknad av fysisk kontakt med andra kan ge ensamhet. Det kan då vara genant att berätta att man längtar efter en klapp på kinden, en kram eller att någon håller en i handen. Beröring är sålunda en viktig del av den känsla av gemenskap som man behöver.
Fastnar man i en ensamhetskänsla, som man inte bemästrar, eller känner man sig deprimerad bör man söka hjälp. Självhjälp eller hjälp av vänner och bekanta kan ibland hjälpa. Olika telefonjourer kan ge stöd och hjälp i krissituationer också om man bara behöver någon att prata med. De är bemannade dygnet runt och alla som ringer kan få vara anonyma. Sådana kontaktjourer drivs både i offentlig och ideell regi.
Ensamhet kan ge upphov till en riskabel känsla av brist på mening med livet. Ett engagemang i någon ideell organisation kan då skapa både mening och gemenskap. Många kan ge sådant stöd. Exempel är pensionärsorganisationerna, kyrkliga organisationer, Frälsningsarmén, Röda Korset eller Rädda Barnen. Kommuner och landsting har börjat engagera sig inte minst som koordinerande instanser och ekonomiska garanter.
Ensamhet och isolering kan hänga samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression, demens, förvirring, fysiska och psykiska handikapp eller social fobi är tillstånd som kan leda till att man isolerar sig. Sådana tillstånd kan också initieras och förvärras av ensamhet och isolering. Det finns hjälp att få om ensamheten bli smärtsam eller håller i sig.
Vid ihållande ensamhet ska primärvården kontaktas tidigt! Många hjärnforskare anser nämligen att ensamhet i sig kan ha en negativ inverkan på hjärnans system för så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Åldersrelaterade hjärnförändringar kan då göra oss speciellt känsliga för de skadliga effekterna av ensamhet. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att hjärnans reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Ensamhet och isolering borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Den så kallade kvarboendeprincipen för äldre borde kanske skrotas eftersom den kan ge upphov till riskabel ensamhet och isolering. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
Alla kan känna sig ensamma av och till. Ibland kan ensamheten vara smärtsam, pågå under lång tid och upplevas helt bottenlös. Då kan det vara svårt att på egen hand ta sig ur sin ensamhet, som inte alltid har med yttre omständigheter att göra.
Allas strävan att nå framgång gör att man ofta inte vill erkänna sin egen ensamhet. Det kan ibland kännas som om ingen förstår ens ensamhet även om de verkar lyssna. Ute blir man ofta ”förbisprungen” och ingen frågar efter vem man är eller hur man mår – man känner sig anonym och isolerad. Att då skapa relationer är svårt. Blygsel och tillbakadragenhet kan motverka.
Man kan drabbas av ensamhet under vissa perioder av livet som när man mister en nära anhörig eller vän eller när barnen flyttar ut. En livskris kan ge upphov till ensamhet, speciellt om den leder till att man får ta på sig ett ökat ansvar. En ensamhetskänsla kommer ofta sent i en sorgprocess, först när tankarna åter börjar centreras på det egna jaget.
Avsaknad av fysisk kontakt med andra kan ge ensamhet. Det kan då vara genant att berätta att man längtar efter en klapp på kinden, en kram eller att någon håller en i handen. Beröring är sålunda en viktig del av den känsla av gemenskap som man behöver.
Fastnar man i en ensamhetskänsla, som man inte bemästrar, eller känner man sig deprimerad bör man söka hjälp. Självhjälp eller hjälp av vänner och bekanta kan ibland hjälpa. Olika telefonjourer kan ge stöd och hjälp i krissituationer också om man bara behöver någon att prata med. De är bemannade dygnet runt och alla som ringer kan få vara anonyma. Sådana kontaktjourer drivs både i offentlig och ideell regi.
Ensamhet kan ge upphov till en riskabel känsla av brist på mening med livet. Ett engagemang i någon ideell organisation kan då skapa både mening och gemenskap. Många kan ge sådant stöd. Exempel är pensionärsorganisationerna, kyrkliga organisationer, Frälsningsarmén, Röda Korset eller Rädda Barnen. Kommuner och landsting har börjat engagera sig inte minst som koordinerande instanser och ekonomiska garanter.
Ensamhet och isolering kan hänga samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression, demens, förvirring, fysiska och psykiska handikapp eller social fobi är tillstånd som kan leda till att man isolerar sig. Sådana tillstånd kan också initieras och förvärras av ensamhet och isolering. Det finns hjälp att få om ensamheten bli smärtsam eller håller i sig.
Vid ihållande ensamhet ska primärvården kontaktas tidigt! Många hjärnforskare anser nämligen att ensamhet i sig kan ha en negativ inverkan på hjärnans system för så kallade kognitiva funktioner (minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande, emotioner och medvetande). Åldersrelaterade hjärnförändringar kan då göra oss speciellt känsliga för de skadliga effekterna av ensamhet. Tidigt insatt mental och fysisk träning innebär då att hjärnans reservkapacitet kan aktiveras vilket kan kompensera för eventuella funktionsbortfall.
Ensamhet och isolering borde uppmärksammas mycket mer i vård- och omsorgsdebatten. Den så kallade kvarboendeprincipen för äldre borde kanske skrotas eftersom den kan ge upphov till riskabel ensamhet och isolering. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m), Karlskrona
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.
03 september 2007
Landstinget Blekinges hantering av regeringens extraanslag till psykiatrin åren 2005-2006 (Miltonpengarna).
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge:
Regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av Nationell psykiatrisamordning, ledd av Anders Milton, har följts upp av Socialstyrelsen som nu lämnat sin slutrapport till regeringen. Sammanlagt har 700 miljoner betalats ut under 2005 och 2006, främst till kommuner och landsting.
Med hänvisning till en debattartikel i Dagens Nyheter 1 augusti 2007 anhålles om svar på följande frågeställningar:
1. Har de s. k. Miltonpengarna kommit oss blekingar till del? I så fall hur?
2. Har eventuella anslag sökts och utnyttjats i samarbete mellan Blekinges kommuner och landsting eventuellt inom ramen för samarbetsorganet PSVO.
3. Vilka effekter av anslagen kan förväntas?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.
Regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av Nationell psykiatrisamordning, ledd av Anders Milton, har följts upp av Socialstyrelsen som nu lämnat sin slutrapport till regeringen. Sammanlagt har 700 miljoner betalats ut under 2005 och 2006, främst till kommuner och landsting.
Med hänvisning till en debattartikel i Dagens Nyheter 1 augusti 2007 anhålles om svar på följande frågeställningar:
1. Har de s. k. Miltonpengarna kommit oss blekingar till del? I så fall hur?
2. Har eventuella anslag sökts och utnyttjats i samarbete mellan Blekinges kommuner och landsting eventuellt inom ramen för samarbetsorganet PSVO.
3. Vilka effekter av anslagen kan förväntas?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av fullmäktige, Landstinget Blekinge.
02 september 2007
Lagringstid för vårddokument inom Landstinget Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge
Efter flera hänvändelser från flera representanter för blekingebefolkningen förefaller lagringstiderna för journaluppgifter alltför korta inom såväl primär- som sekundärvården i Blekinge. Om man - till exempel - önskar hämta fram uppgifter för förnyelse av olika former av intyg, medicineringar, vaccinationer etcetera anges att de gamla journalerna icke är tillgängliga, speciellt efter att datoriserade journaler har införts.
Anhåller därför om svar på följande frågeställningar:
Hur länge sparas journalerna och annan dokumentation rörande enskilda patienter inom Landstinget Blekinge?
Innebär datoriseringen av patientdokumentationen att gamla journalhandlingar m. m. har gått till spillo?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Efter flera hänvändelser från flera representanter för blekingebefolkningen förefaller lagringstiderna för journaluppgifter alltför korta inom såväl primär- som sekundärvården i Blekinge. Om man - till exempel - önskar hämta fram uppgifter för förnyelse av olika former av intyg, medicineringar, vaccinationer etcetera anges att de gamla journalerna icke är tillgängliga, speciellt efter att datoriserade journaler har införts.
Anhåller därför om svar på följande frågeställningar:
Hur länge sparas journalerna och annan dokumentation rörande enskilda patienter inom Landstinget Blekinge?
Innebär datoriseringen av patientdokumentationen att gamla journalhandlingar m. m. har gått till spillo?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Läkarbemanningen inom primärvården i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s) Landstinget Blekinge
Läkarbemanningen vid såväl privata som offentliga primärvårdsenheter i Blekinge anses prekär. Sålunda anges i lokalpressen – till exempel - att endast 3,2 tjänster är besatta vid Hälsocentrum i Ronneby. En likartad situation anses föreligga vid den privata verksamheten i Ronneby.
Anhåller om svar på följande frågeställningar:
Hur är läkarbemanningssituationen – speciellt vad rör specialister i allmänmedicin - inom både den privata och offentliga primärvården i Blekinge.
Vilka rekryteringsåtgärder har vidtagits och behöver vidtas för att förbättra läkarbemanningen?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Läkarbemanningen vid såväl privata som offentliga primärvårdsenheter i Blekinge anses prekär. Sålunda anges i lokalpressen – till exempel - att endast 3,2 tjänster är besatta vid Hälsocentrum i Ronneby. En likartad situation anses föreligga vid den privata verksamheten i Ronneby.
Anhåller om svar på följande frågeställningar:
Hur är läkarbemanningssituationen – speciellt vad rör specialister i allmänmedicin - inom både den privata och offentliga primärvården i Blekinge.
Vilka rekryteringsåtgärder har vidtagits och behöver vidtas för att förbättra läkarbemanningen?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Akuta larm via mobiltelefon i Blekinge
Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge
Allt fler blekingar och gäster i Blekinge har ersatt fast telefonförbindelse med mobiltelefon. En sådan tingens ordning innebär en snabbare och bättre larmfunktion vid sjukdom och olycksfall.
Mobiltelefontäckning saknas emellertid i stora delar av Blekinge – speciellt vid kusten och i landskapets norra delar.
Vad gör Landstinget Blekinge för att råda bot på denna riskabla glesbygdsdiskriminering?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
Allt fler blekingar och gäster i Blekinge har ersatt fast telefonförbindelse med mobiltelefon. En sådan tingens ordning innebär en snabbare och bättre larmfunktion vid sjukdom och olycksfall.
Mobiltelefontäckning saknas emellertid i stora delar av Blekinge – speciellt vid kusten och i landskapets norra delar.
Vad gör Landstinget Blekinge för att råda bot på denna riskabla glesbygdsdiskriminering?
Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Landstingsfullmäktige
02 augusti 2007
Antikroppsbaserade läkemedel skänker nytt hopp
Läkemedelsverket informerar nu om den senaste utvecklingen inom området antikroppsbaserade målinriktade läkemedel. Området är hett och har en enorm utvecklingspotential för framtiden.
Antikroppar är kroppsegna substanser som kan känna igen, binda sig till och eliminera främmande eller skadliga substanser i kroppen. Varje antikropp kan bara bindas till ett enda målprotein (antigen). Antikroppar bildas av vita blodkroppar - så kallade B-lymfocyter - som bara kan bilda en unik typ av antikroppar per cell.
Monoklonala antikroppar kommer från flera antikroppsproducerande celler av ett och samma slag - en klon. Dessa antikroppar är identiska och har identiska bindningsegenskaper till ett visst antigen.
Köhler och Milstein utvecklade 1975 en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska, monoklonala, antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer - den så kallade hybridomtekniken. De utnyttjade B-lymfocyter från mus. Insatsen belönades 1984 med Nobelpriset i medicin
Monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målinriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar producerade med hybridomteknik är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.
På 80-talet utvecklades en teknik för framställning av fragment av monoklonala antikroppar där bara de antigenbindande delarna består av musprotein – så kallade humaniserade antikroppar. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel produceras snabbt och billigt. Allt fler antikroppspreparat består numera av helt humana antikroppar. För att förbättra funktionen görs också olika modifikationer av deras struktur.
Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målinriktat angripa olika sjukdomsprocesser. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcancermedlet Herceptin.
De kliniska framgångarna med antikroppsläkemedel har initierat en intensiv forskningsaktivitet inom läkemedelsindustrin. Det sker på grund av:
- att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel.
- att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar.
- att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen.
- att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man har definierat en måltavla – ett antigen.
De stora läkemedelsbolagen storsatsar på utveckling av andra målinriktade biologiska läkemedel än de som används vid autoimmuna sjukdomar (rheumatism och psoriasis) och flera cancerformer. Exempel är nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos antikropparna genom att modifiera deras struktur eller genom att knyta kontrastgivande eller olika terapeutiska substanser till dem.
Snabb utveckling inom området monoklonala antikroppar skapar otvivelaktigt nytt hopp för många patientgrupper som i en framtid kan få bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målinriktad behandling i ett långt tidigare sjukdomsskede än idag.
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
Antikroppar är kroppsegna substanser som kan känna igen, binda sig till och eliminera främmande eller skadliga substanser i kroppen. Varje antikropp kan bara bindas till ett enda målprotein (antigen). Antikroppar bildas av vita blodkroppar - så kallade B-lymfocyter - som bara kan bilda en unik typ av antikroppar per cell.
Monoklonala antikroppar kommer från flera antikroppsproducerande celler av ett och samma slag - en klon. Dessa antikroppar är identiska och har identiska bindningsegenskaper till ett visst antigen.
Köhler och Milstein utvecklade 1975 en teknik som gör det möjligt att framställa stora mängder identiska, monoklonala, antikroppar mot i stort sett alla tänkbara biologiska strukturer - den så kallade hybridomtekniken. De utnyttjade B-lymfocyter från mus. Insatsen belönades 1984 med Nobelpriset i medicin
Monoklonala antikroppar fick snabbt stor användning inom diagnostik och biomedicinsk forskning. Att använda dem som målinriktade läkemedel gick dock inte. Musantikroppar producerade med hybridomteknik är främmande för människokroppen och bryts snabbt ner.
På 80-talet utvecklades en teknik för framställning av fragment av monoklonala antikroppar där bara de antigenbindande delarna består av musprotein – så kallade humaniserade antikroppar. Sedan dess kan antikroppsbaserade läkemedel produceras snabbt och billigt. Allt fler antikroppspreparat består numera av helt humana antikroppar. För att förbättra funktionen görs också olika modifikationer av deras struktur.
Monoklonala antikroppar och några andra biologiska substanser kan sålunda målinriktat angripa olika sjukdomsprocesser. I Sverige finns flera sådana läkemedel: TNF-alfahämmaren Remicade mot ledgångsreumatism och psoriasis, MS-medlet Tysabri jämte bröstcancermedlet Herceptin.
De kliniska framgångarna med antikroppsläkemedel har initierat en intensiv forskningsaktivitet inom läkemedelsindustrin. Det sker på grund av:
- att de har bättre specificitet än vanliga syntetiska läkemedel.
- att de inte omsätts som syntetiska läkemedel och ger färre biverkningar.
- att de i större grad överlever de olika utvecklings- och produktionsstegen.
- att den tidigaste läkemedelsutvecklingen går snabbare så snart man har definierat en måltavla – ett antigen.
De stora läkemedelsbolagen storsatsar på utveckling av andra målinriktade biologiska läkemedel än de som används vid autoimmuna sjukdomar (rheumatism och psoriasis) och flera cancerformer. Exempel är nervsjukdomar som MS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
Ansträngningar görs också för att förbättra funktionen, effekterna och specificiteten hos antikropparna genom att modifiera deras struktur eller genom att knyta kontrastgivande eller olika terapeutiska substanser till dem.
Snabb utveckling inom området monoklonala antikroppar skapar otvivelaktigt nytt hopp för många patientgrupper som i en framtid kan få bättre diagnostik och en skonsam, specifik och målinriktad behandling i ett långt tidigare sjukdomsskede än idag.
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf. i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge
28 juli 2007
Ändrad sjukvårdsvision
En revolutionerande nyhet har publicerats av National Institute of Health (NIH) i USA - motsvarigheten till svenska Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, SBU med flera. Efter en uppmärksammad föredragning av chefen för NIH (E. A. Zerhouni) har den amerikanska staten beviljat ett anslag på nästan 30 miljarder dollar för att ta fram ett nytt mål (ny paradigm) för hälso- och sjukvården i USA.
Detta beror på:
• att vi lever allt längre och friskare,
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med 60 procent - både bland kvinnor och män,
• att funktionsnedsättningarna hos äldre har minskat med 30 procent och
• att medellivslängden har ökat kraftigt.
Det framtvingar förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.
Detta understryks ytterligare av ändrade förhållanden som:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga differenser,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etcetera)
Därför accelererar hälso- och sjukvårdens kostnader - i USA uppemot 18 - 20 procent av BNP.
Dagens sjukvård har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom, dock först vid symtom. På grund av en allt större komplexitet och sjukdomsbörda är vårdinsatserna då dyrare ju längre sjukdomen har fått utveckla sig.
NIH satsar nu stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt. Även friska individer ska genomgå regelbundna hälsoundersökningar bland annat med hjälp av så kallade biomarkörer och biosensorer. Vid resultat talande för sjukdom ska läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs. Vidare ska samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom. Med dessa åtgärder ska de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till fördel för andra behövande.
NIH’s huvudsakliga strategiska vision är sålunda:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning för att identifiera de tidigaste molekylara eller cellulära stadierna av sjukdom.
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.
Tänk om Blekinges och Sveriges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre. Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge
Detta beror på:
• att vi lever allt längre och friskare,
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med 60 procent - både bland kvinnor och män,
• att funktionsnedsättningarna hos äldre har minskat med 30 procent och
• att medellivslängden har ökat kraftigt.
Det framtvingar förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.
Detta understryks ytterligare av ändrade förhållanden som:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga differenser,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etcetera)
Därför accelererar hälso- och sjukvårdens kostnader - i USA uppemot 18 - 20 procent av BNP.
Dagens sjukvård har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom, dock först vid symtom. På grund av en allt större komplexitet och sjukdomsbörda är vårdinsatserna då dyrare ju längre sjukdomen har fått utveckla sig.
NIH satsar nu stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt. Även friska individer ska genomgå regelbundna hälsoundersökningar bland annat med hjälp av så kallade biomarkörer och biosensorer. Vid resultat talande för sjukdom ska läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs. Vidare ska samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom. Med dessa åtgärder ska de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till fördel för andra behövande.
NIH’s huvudsakliga strategiska vision är sålunda:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning för att identifiera de tidigaste molekylara eller cellulära stadierna av sjukdom.
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.
Tänk om Blekinges och Sveriges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre. Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge
27 juni 2007
Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare
Från Finansdepartementet:
För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka sysselsättningen föreslås att skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) förstärks i ett andra steg med mellan 8,5 och 10,8 miljarder kronor.
- Sverige har haft en markant tung skattebörda för dem med låga och medelstora arbetsinkomster, vilket har hållit tillbaka sysselsättningen. I och med att huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi tydligt drivkrafterna för fler att söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom att fler kommer i arbete tryggar vi grunden för vår välfärd, säger finansminister Anders Borg.
I den promemoria som skickas ut på remiss idag föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget enligt två alternativ på 8,5 miljarder kronor respektive 10,8 miljarder kronor. De två förslagen har gemensamt att den skattefria inkomsten ökar från 31 000 kr per år till 37 000 kronor per år för personer som endast har arbetsinkomster.
- En utvidgning med 10,8 miljarder kronor ökar arbetsutbudet än mer tydligt och gör det lönsammare att arbeta mer för dem som redan är i sysselsättning, genom en större marginalskattesänkning. Mot det står dock att förslaget är något mer kostsamt, säger Anders Borg.
Avgörande för genomförandet av en förstärkning av jobbskatteavdraget samt storleken är det samhällsekonomiska utrymmet och att de offentliga finanserna är fortsatt starka. Detta får i arbetet med 2008 års budgetproposition prövas utifrån en samlad bedömning där finansiering också vägs in.
I promemorian föreslås också att sjömän som redan idag har ett s.k. sjöinkomstavdrag ska få jobbskatteavdrag utöver sjöinkomstavdraget.
Det förstärkta jobbskatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Men gäller det också pensionärer som arbetar? I valrörelsen utlovades dubbla avdrag för dem!
För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka sysselsättningen föreslås att skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) förstärks i ett andra steg med mellan 8,5 och 10,8 miljarder kronor.
- Sverige har haft en markant tung skattebörda för dem med låga och medelstora arbetsinkomster, vilket har hållit tillbaka sysselsättningen. I och med att huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi tydligt drivkrafterna för fler att söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom att fler kommer i arbete tryggar vi grunden för vår välfärd, säger finansminister Anders Borg.
I den promemoria som skickas ut på remiss idag föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget enligt två alternativ på 8,5 miljarder kronor respektive 10,8 miljarder kronor. De två förslagen har gemensamt att den skattefria inkomsten ökar från 31 000 kr per år till 37 000 kronor per år för personer som endast har arbetsinkomster.
- En utvidgning med 10,8 miljarder kronor ökar arbetsutbudet än mer tydligt och gör det lönsammare att arbeta mer för dem som redan är i sysselsättning, genom en större marginalskattesänkning. Mot det står dock att förslaget är något mer kostsamt, säger Anders Borg.
Avgörande för genomförandet av en förstärkning av jobbskatteavdraget samt storleken är det samhällsekonomiska utrymmet och att de offentliga finanserna är fortsatt starka. Detta får i arbetet med 2008 års budgetproposition prövas utifrån en samlad bedömning där finansiering också vägs in.
I promemorian föreslås också att sjömän som redan idag har ett s.k. sjöinkomstavdrag ska få jobbskatteavdrag utöver sjöinkomstavdraget.
Det förstärkta jobbskatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Men gäller det också pensionärer som arbetar? I valrörelsen utlovades dubbla avdrag för dem!
24 juni 2007
Sossarna starkt tillbaka
Från Dagens nyheter:
I Synovate Temos junimätning får socialdemokraterna 41,9 procent, jämfört med 45,0 i förra månaden. Det är en statistiskt säker nedgång för partiet sedan toppnivån i april på 46,3.
De största nedgångarna i opinionsstöd har skett bland män, tjänstemän och offentliganställda. Väljarförluster syns också bland unga väljare och villaägare.
Socialdemokraterna nådde sina högsta opinionssiffror på över tio år efter att Mona Sahlin blivit vald till partiordförande. Partiet vann väljare från "soffan", som inte röstade i valet i fjol, och från sin närmaste samarbetspartner, vänsterpartiet.
Men nu verkar mobiliseringen kring partiet avta och en del av vårens sympatisörer återgår till "soffan" och till vänsterpartiet.
- Mona Sahlin har varit väldigt osynlig den senaste tiden och det vinner vänsterpartiet på, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.
Vänsterpartiet, som legat illa till under våren, kan nu glädja sig åt 5,9 procent, jämfört med 4,4 i majmätningen, även om uppgången inte är statistiskt säkerställd.
Det ökade väljarstöd för miljöpartiet som det talades om i början av året tycks ha försvunnit. I den här mätningen får partiet 5,6 procent, mot 5,8 i maj.
Bland de borgerliga partierna är förändringarna små, även om tre av dem kan notera plussiffror i sista kolumnen inför sommaruppehållet.
Moderaterna får 24,8 procent i junimätningen, jämfört med 23,8 i förra mätningen. Folkpartiet får 6,0, mot 5,2 procent i maj. Kristdemokraterna ligger på 4,8, jämfört med 4,4.
Centerpartiet får notera en liten minussiffra, med 6,7 i den här mätningen, mot 7,5 i maj.
Det här gör att avståndet mellan de politiska blocken minskat, men det är fortfarande tio procentenheter, med 52,4-42,4, jämfört med 55,2-40,8 i maj. Den stora ledningen för oppositionen beror främst på att socialdemokraterna trots nedgången fortfarande ligger högt över valresultatet på 35,0 procent.
Bland partierna utanför riksdagen får sverigedemokraterna 3,0 procent, nästan exakt samma nivå som i valet i fjol.
Synovate Temo har för DN i den här mätningen intervjuat 2.206 personer under perioden 7-20 juni.
I Synovate Temos junimätning får socialdemokraterna 41,9 procent, jämfört med 45,0 i förra månaden. Det är en statistiskt säker nedgång för partiet sedan toppnivån i april på 46,3.
De största nedgångarna i opinionsstöd har skett bland män, tjänstemän och offentliganställda. Väljarförluster syns också bland unga väljare och villaägare.
Socialdemokraterna nådde sina högsta opinionssiffror på över tio år efter att Mona Sahlin blivit vald till partiordförande. Partiet vann väljare från "soffan", som inte röstade i valet i fjol, och från sin närmaste samarbetspartner, vänsterpartiet.
Men nu verkar mobiliseringen kring partiet avta och en del av vårens sympatisörer återgår till "soffan" och till vänsterpartiet.
- Mona Sahlin har varit väldigt osynlig den senaste tiden och det vinner vänsterpartiet på, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.
Vänsterpartiet, som legat illa till under våren, kan nu glädja sig åt 5,9 procent, jämfört med 4,4 i majmätningen, även om uppgången inte är statistiskt säkerställd.
Det ökade väljarstöd för miljöpartiet som det talades om i början av året tycks ha försvunnit. I den här mätningen får partiet 5,6 procent, mot 5,8 i maj.
Bland de borgerliga partierna är förändringarna små, även om tre av dem kan notera plussiffror i sista kolumnen inför sommaruppehållet.
Moderaterna får 24,8 procent i junimätningen, jämfört med 23,8 i förra mätningen. Folkpartiet får 6,0, mot 5,2 procent i maj. Kristdemokraterna ligger på 4,8, jämfört med 4,4.
Centerpartiet får notera en liten minussiffra, med 6,7 i den här mätningen, mot 7,5 i maj.
Det här gör att avståndet mellan de politiska blocken minskat, men det är fortfarande tio procentenheter, med 52,4-42,4, jämfört med 55,2-40,8 i maj. Den stora ledningen för oppositionen beror främst på att socialdemokraterna trots nedgången fortfarande ligger högt över valresultatet på 35,0 procent.
Bland partierna utanför riksdagen får sverigedemokraterna 3,0 procent, nästan exakt samma nivå som i valet i fjol.
Synovate Temo har för DN i den här mätningen intervjuat 2.206 personer under perioden 7-20 juni.
23 juni 2007
Datorbaserad kognitiv behandling bra vid depression
Behandling av depression och ångest med hjälp av en dator kan vara lika effektivt som att träffa en terapeut. Det konstateras i en SBU-rapport (SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering) omfattande tolv studier där man har undersökt hur datorbaserad kognitiv beteendeterapi – KBT - fungerar vid behandling av ångest och depression.
Steven Linton, professor i klinisk psykologi i Örebro, ansvarar för rapporten, som finner att behandlingen är lovande. Det behövs dock ännu fler kontrollerade studier.
– Forskningen har hittills visat att metoden är lika effektiv som terapeutledd behandling framför allt när det gäller social fobi, panikångest och depressioner. Sannolikt beror detta på att de datorbaserade programmen strikt följer gällande riktlinjer. Det kanske inte alltid görs av mänskliga terapeuter.
En av studierna visade att datorbaserad KBT vid ångest, depression eller båda gav bättre resultat än sedvanlig behandling i primärvården. Fyra ytterligare depressionsstudier visade att datorbaserad KBT gav bättre resultat än behandling i primärvården eller att stå på väntelista med eller utan stödjande telefonsamtal eller deltagande i internetbaserade diskussionsgrupper. Det samma gäller vid paniksyndrom eller social fobi.
Det är sålunda sällsynt att KBT ledd av en terapeut ger bättre resultat än datorbaserad behandling. Ett problem med de hittills publicerade studierna är dock att de medverkande patienterna har varit intresserade av den datoriserade behandlingsmetoden. De kan därför ha bättre följsamhet än andra.
Att metoden så strikt följer gällande riktlinjer kan också vara en av dess svagheter då den inte själv kan anpassa behandlingen när sjukdomsbilden ändras. Detta är särskit viktigt att påvisa eftersom exempelvis depression kan medföra ökad risk för självmord.
– Utredning och behandling via dator fungerar sannolikt bra i lägen när en patient har en av de ovannämnda specifika diagnoserna. När utredningen omfattar en invecklad sjukdomsbild är det dock fortfarande bäst med en personlig kontakt. Datorbaserad KBT är därför fortfarande att betrakta som ett komplement, säger Steven Linton.
Datorbaserad KBT vid ångest och depression tillämpas nu på några håll i Sverige, där det också råder brist på psykiater och allmänläkare. Måhända är detta ett alternativ för oss blekingar? Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
Steven Linton, professor i klinisk psykologi i Örebro, ansvarar för rapporten, som finner att behandlingen är lovande. Det behövs dock ännu fler kontrollerade studier.
– Forskningen har hittills visat att metoden är lika effektiv som terapeutledd behandling framför allt när det gäller social fobi, panikångest och depressioner. Sannolikt beror detta på att de datorbaserade programmen strikt följer gällande riktlinjer. Det kanske inte alltid görs av mänskliga terapeuter.
En av studierna visade att datorbaserad KBT vid ångest, depression eller båda gav bättre resultat än sedvanlig behandling i primärvården. Fyra ytterligare depressionsstudier visade att datorbaserad KBT gav bättre resultat än behandling i primärvården eller att stå på väntelista med eller utan stödjande telefonsamtal eller deltagande i internetbaserade diskussionsgrupper. Det samma gäller vid paniksyndrom eller social fobi.
Det är sålunda sällsynt att KBT ledd av en terapeut ger bättre resultat än datorbaserad behandling. Ett problem med de hittills publicerade studierna är dock att de medverkande patienterna har varit intresserade av den datoriserade behandlingsmetoden. De kan därför ha bättre följsamhet än andra.
Att metoden så strikt följer gällande riktlinjer kan också vara en av dess svagheter då den inte själv kan anpassa behandlingen när sjukdomsbilden ändras. Detta är särskit viktigt att påvisa eftersom exempelvis depression kan medföra ökad risk för självmord.
– Utredning och behandling via dator fungerar sannolikt bra i lägen när en patient har en av de ovannämnda specifika diagnoserna. När utredningen omfattar en invecklad sjukdomsbild är det dock fortfarande bäst med en personlig kontakt. Datorbaserad KBT är därför fortfarande att betrakta som ett komplement, säger Steven Linton.
Datorbaserad KBT vid ångest och depression tillämpas nu på några håll i Sverige, där det också råder brist på psykiater och allmänläkare. Måhända är detta ett alternativ för oss blekingar? Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
17 juni 2007
Sifo: (kd) under fyraprocentsspärren
I Sifos väljarbarometer för juni behåller oppositionen sitt försprång på cirka 10 procentenheter över regeringsalliansen. Oppositionen får 52,7 procent mot 42,8 för regeringspartierna.
Kristdemokraterna backar och hamnar under fyraprocentsspärren med 3,8 procent.
Också vänsterpartiet ligger nära riksdagsspärren med 4,6 procent.
Miljöpartiet noterar sin högsta siffra på tio år med 7,2 procent.
Socialdemokraterna får 40,9 procent, moderaterna 25,3 procent, centern 7,1 procent och folkpartiet 6,6 procent.
1 887 personer har intervjuats mellan 4 och 14 juni. Ingen av förändringarna i mätningen är statistiskt säkerställd.
Kristdemokraterna backar och hamnar under fyraprocentsspärren med 3,8 procent.
Också vänsterpartiet ligger nära riksdagsspärren med 4,6 procent.
Miljöpartiet noterar sin högsta siffra på tio år med 7,2 procent.
Socialdemokraterna får 40,9 procent, moderaterna 25,3 procent, centern 7,1 procent och folkpartiet 6,6 procent.
1 887 personer har intervjuats mellan 4 och 14 juni. Ingen av förändringarna i mätningen är statistiskt säkerställd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)