Läkemedelsregistret – ett stort men otillräckligt framsteg

Sedan 2005 förs ett nationellt läkemedelsregister vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen (SFS-nummer 2005:363).

Registret ska användas för uppföljning, utvärdering, säkerhetsvärdering, kvalitetssäkring, epidemi-ologiska undersökningar, forskning och statistik. De personuppgifter, som finns i registret, ska bara användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik inom hälso- och sjukvården.

Registret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept på apotek. Det innehåller uppgifter om varor (identitet, mängd, pris) och datum för uthämtning. Anledningen till förskrivningen och doseringen hos den enskilda patienten ingår ännu inte, men däremot utbyte av synonyma läkemedel jämte den aktuella patientens personnummer och folkbokföringsort.

Totalkostnaden, kostnaden för läkemedelsförmånerna och patienternas egenavgifter registreras också.

Receptutfärdarens yrke (läkare, tandläkare, sjuksköterska etc.), specialistutbildning och arbetsplats (ägarform, vårdform, verksamhetsinriktning) ingår, men dessa kan bara knytas till typ och inte till person eller institution.

Antalet expedierade recept är ca 90 miljoner per år. Registreringsbortfallet är påfallande litet.

I framtiden kommer Läkemedelsregistret att vara ett viktigt verktyg både nationellt och internatio-nellt. Det ska samköras med nationella patientregister, dödsorsaksregister, flertalet kvalitetsregister som grå starr-, höft-, stroke- och hjärtregistret. Registrets styrka kommer att öka med tiden i takt med de ackumulerade databasernas storlek och kvalitet.

I Blekinge har vi varit tidigt ute med likartade register för förskrivnings- och kostnadsanalyser genom viktiga pionjärinsatser bland annat av apotekarna Thomas Olsson och Göran Husberg.

Det finns all anledning att vidga dessa register genom att inkludera uppgifter om indikation för läkemedelsanvändningen, doseringen, användningen av läkemedel i sluten sjukhusvård och särskilda boenden, läkemedel som köps utan recept och vacciner. I så fall skulle vi snabbare få svar på viktiga frågeställningar om kostnader, klinisk nytta, motverkande effekter och biverkningar av olika läkemedel.
Risken att åsidosätta den personliga integriteten hos patienter och förskrivare förefaller mycket liten i förhållande till de stora humanitära effekter, som kan uppnås.

Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).

Bo Arnesjö (m)
v. ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge