Att vården och omsorgen ska visa hur det går för dem som får vård och omsorg borde vara självklart. Vi patienter accepterar inte längre att ”köpa grisen i säcken”. Vi kräver öppen resultat- och kvalitetsredovisning inom alla vårdens och omsorgens verksamhetsområden innan vi vårdas.
I nyhetsbrev 1/2005 från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) skrivs:
”Vi hade behövt ett mer vetenskapligt förhållningssätt till nya oprövade metoder och ingrodda föreställningar. Även i modern sjukvård florerar "sanningar" som inte bygger på något annat än ett fåtal obekräftade observationer, handplockade fall som stämmer med förutfattade meningar, eller påståenden från någon auktoritet som inte får ifrågasättas.
Ibland är orsaken att det saknas forskning. Men när krav på vetenskaplig prövning avvisas och obekväma forskningsresultat ignoreras, då är problemet inte bristande bevis utan bristande veten-skaplighet”.
Både patienter och anhöriga kräver sålunda att få lättillgänglig information om vilken vård och omsorg som erbjuds vid varje enhet – speciellt om resultat, kvalitet, risker och kostnader. Politiker, administratörer och sjukvårdspersonal har samma intresse. Det yttersta målet ska vara att nå bästa möjliga vård och omsorg hos varje patient och att adekvat fördela begränsade resurser.
Datoriserade patientjournaler med enhetlig struktur och gemensamma begrepp kan öka förut-sättningarna för vetenskapligt grundad uppföljning, risk-, resultat- och kvalitetsredovisning.
En generell modell, där informationen samlas och avidentifieras, bör därför utformas. Samtidigt bör dokumentationens ändamålsenlighet fastläggas för att ge fördjupad information anpassad till olika intressenters behov och önskemål.
En stor arbetsinsats är idag att samla in data – dessvärre av varierande kvalitet. Litet intresse ägnas åt att sammanställa, analysera och presentera uppgifterna. Datainsamling bör därför förenklas och utformas till förmån för effektiva vetenskapliga analyser, som måste föregås av beskrivning av syftet och påvisad nytta av vård- och omsorgsprocesserna. Informationen bör också vara tillgänglig för personer som saknar vana och tid att söka i databaser.
I Nationella handlingsplanen för Hälso- och sjukvården 1999/2000 initierades ett projekt för in-formationsförsörjning och verksamhetsuppföljning (InfoVU). Dess första fas avslutades vid senaste årsskiftet. Slutsatserna däri jämte den samlade lokala kunskapen och erfarenheten av medicinska kvalitetsregister borde i stor utsträckning ligga till grund för slutsatserna i Landstingets utredning ”Be-hov 2010” och i landstingets forskningsutredning.
Tyckande vid planering av den framtida vården och omsorgen i Blekinge är nog bra men bara om det leder fram till vetenskapligt grundad bästa möjliga vård och omsorg för varje individuell patient jämte en adekvat fördelning av framtida resurser.
Bo Arnesjö (m), Ronneby
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar