Syna S i sömmarna!

Svar till Jeanette A. Sjödin (s), Ronneby BLT-debatt 20 maj.

Socialdemokraternas politik för ”Fler i arbete” synas i sömmarna i Moderaternas vårbudgetmotion. Där påpekas:

Regeringens strategi för fler i arbete bygger på skatterabatter för långtidsarbetslösa, höjt tak för lönebidrag, att medel omfördelas från friåret till arbetsförmedlingen och vissa utbildningsinsatser.

Totalt föreslår regeringen åtgärder om cirka 2,7 miljarder kronor det första budgetåret och cirka 0,5 miljarder kronor det tredje budgetåret. Det motsvarar 0,1 procent av BNP för 2006 och 0,02 procent av BNP för 2007. Förslaget har knappast mer än marginell effekt på ekonomins långsiktiga produktionsförmåga och arbetslösheten.

Skatterabatten för långtidsarbetslösa ger cirka 20000 nya platser andra halvåret 2005. Därefter reduceras åter antalet personer som kan få skatterabatt. Frånvaron från arbetsmarknaden för personer i arbetsför ålder och undersysselsättningen uppgår i dag till cirka 1,5 miljoner personer. Rabatten reducerar temporärt den ersatta frånvaron med marginella 0,7 procent.

Sammantaget innebär detta, trots att sysselsättningen sätts högst på dagordningen, att omprioriteringarna är obetydliga inom ramen för en 900 miljarders budget. I stället lånar man ytterligare någon miljard och kallar det framtidsstrategi.

I framtidsstrategin föreslås att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas. Konkret ska skolor i utsatta områden få 70 miljoner kronor 2006, åldersgränsen för studiemedel höjas, 2 miljarder kronor tillföras ett nytt innovationsbolag och statliga bolag aktivt bidra till innovationer. Dessa åtgärder har försumbara effekter på konkurrenskraften och den långsiktiga produktionsförmågan.

Strategin för mera välfärd bygger primärt på att minska fusket i olika bidragssystem samt skattefusk. Moderaterna finner att den ersatta arbetsfrånvaron bara kan minskas genom att göra det mer lönsamt att arbeta, genom sänkta skatter och genom stramare bidragssystem.

Kontrollåtgärder är viktiga men kan inte ersätta ekonomiska drivkrafter. Det finns ett brett forskningsstöd för att ersättningsnivåerna påverkar sjukskrivningsbeteenden medan rapporterade studier av kontrollernas avgörande betydelse är mycket få. Del av ökningen av den ersatta arbetsfrånvaron kan bero på att regelverket och ersättningsnivåerna gradvis har förändrats i mer tillåtande riktning.

Huvuddiagnoserna som svarar för den största ökningen av sjukfrånvaron, smärtor i rörelseorganen och psykiska diagnoser, är sådana som dessvärre sällan gör det möjligt att medicinskt avgöra i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt eller om sjukskrivning kan bidra till att återställa hälsan och arbetsförmågan. Tyvärr kan misstänkt fusk inom dessa diagnosområden leda till misstro mot dem som verkligen behöver hjälp och sjukskrivning!

Åtgärderna kommer inte att ha mer än marginell effekt på den ersatta arbetsfrånvaron särskilt om kontrollerna kombineras med ytterligare försvagningar av incitamenten att arbeta genom den höjning av taket i sjukförsäkringen som aviserats. Däremot kan kontrollåtgärder bidra till att förstärka effekterna av åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta. Följaktligen föreslår moderaterna åtgärder för att skärpa kontrollen av fusk i olika bidragssystem.

Konkreta lokala satsningar för att skapa tillväxt och därmed större sysselsättning i Blekinge hälsas välkomna och kan komma att stödjas, men de styrs dessvärre med järnhand av statsmakterna.

Bo Arnesjö (m), Ronneby