Framtidens sjukvård?

En vanlig metod för "effektivisering" av den offentliga vården har varit centralisering till allt större enheter. Den politiska ledningen och centralbyråkraterna vill helt enkelt bara ha kontakt med några inflytelserika representanter för de få och stora. De många små riskerar att lämnas därhän. Kostnadskontrollen hanteras med olika typer av flaskhalsar med minskad tillgänglighet som följd. Det skriver professor Göran Hellers, läkare och konsult med erfarenhet från sjukvård i en mängd länder. (Partner i vården 1/2005).

Professionernas och politikens ledande företrädare vill ha allt större makt. Deras intressen har inneburit att den offentliga och privata primärvården jämte den decentraliserade specialistvården har hamnat på undantag. Centraliseringen har motiverats med behov av centralisering av högspecialiserad vård. Det har alltid tolkats som ett behov av större institutioner. Utomlands är tolkningen att det behövs koncentration av viss speciell vård på få högt kvalificerade händer.

Det finns övertygande stöd för att sjukhussammanslagningar leder till sämre tillgänglighet, effektivitet och kvalitet (S. Andreopoulos, University of Michigan Press, 2001).

I framtidens sjukvård blir den enkla vården mera omfattande och ännu enklare, den svåra vården mindre omfattande och svårare, den enkla vården decentraliserad och den svåra vården centraliserad.

Organisatoriskt kommer därför akutverksamheten att delas upp i enkelt och svårt, det tunga att utföras vid färre och mindre enheter med minskad volym, det enkla att göras vid fler enheter med ren planeringsbar (elektiv) inriktning och primärvården att delas upp i flera specialiteter, ibland även så kallad dagkirurgi.

Utvecklingen kan betyda att de stora sjukhusens tid är förbi. Ännu bättre medicinsk teknik och kommunikationsteknik betyder att även ren högspecialiserad vård kan bedrivas i öppna vårdformer utan behov av stora institutioner. Kommunikationstekniken gör att nätverk av kollegialt samarbete kan etableras och fungera minst lika bra som idag, även internationellt.

Framtidens sjukvård kan sålunda bli en nätverksorganisation där stor del av specialistvården och den högspecialiserade vården flyttar ut från de stora institutionerna. Trenden är en organisation med ganska små, elektiva sjukhus och en koncentration av akutvården till ett färre antal små, specialiserade akutsjukhus. Även ganska stor kirurgi kommer att bedrivas på dessa små enheter.

Ökningen av de öppna vårdformerna innebär också en större andel entreprenörskap och privat drift. De politiska styrmedlen förlorar i betydelse. Internationaliseringen av nätverken är också "farlig" för dem som förordar politisk styrning och för akademierna. Universitetens tioprocentiga ansvar för all klinisk forskning löper risk att omdisponeras.

Entreprenörskap, privatisering och nätverk är utan tvekan bra för vårdens tillgänglighet och kvalitet.

I Landstinget Blekinge har nu utretts hur sjukvården ska se ut år 2010. I det liggande förslaget som nu nått politikernas bord saknas utblickar och visioner av den typ som Göran Hellers skriver om. Behov 2010 bör därför kompletteras med en utredning där kunniga utomstående experter och visionärer får sia om framtiden. Detta som ett viktigt komplement innan politiska beslut fattas. Risken är annars uppenbar för att Behov 2010 endast leder till små kosmetiska förändringar av invanda mönster, att tiden springer ifrån oss och att vi sitter fastlåsta med en alltför stor och otymplig sjukvårdsapparat.

Det viktiga är kvaliteten - inte storleken!

Bo Arnesjö (m), Ronneby
Nils-Ingmar Thorell (fp), Ronneby