Partilojaliteten och partipiskan

Partierna inom vänsterblocket utnyttjar ersättarsystemet i kommuner och landsting för att markera enighet utåt och säkra partidisciplinen.

Ledamöter, som är oeniga med partigruppens majoritetslinje i en fråga, uppmanas att ”självmant” stanna hemma från sammanträden och byts ut mot lojala ersättare. De ordinarie ledamöternas frånvaro har därför ökat betänkligt. Vissa har till och med avgått på grund av samvetsbetänkligheter. Så säger statsvetaren, universitetslektorn Agne Gustafsson (Sydsvenskan 21/5).

Ledande socialdemokrater har till yttermera visso öppenhjärtigt förklarat, att om s-gruppen beslutat att ett beslut ska vara enhälligt får minoriteten rätta sig efter det! Det strider mot kommunallagen. Egendomligt nog finns det folkvalda som finner sig i att bearbetas av ”partipiskan”, vara tysta och inte öppet deklarera sin ärliga mening.

Tidigare var obehörig frånvaro bötespliktig. Nu har partilinjen blitt viktigare än den egna övertygelsen. Ersättarsystemet har underlättat detta och väljarna hänger inte med! Många röstar på ett parti och bryr sig därefter inte. Ett partival kan dock också bygga på speciellt förtroende för en viss kandidat som markeras med kryss. Därför är det oetiskt om en sådan favorit stannar hemma.

Ersättarreglerna infördes för att garantera att valutslagets partiproportionalitet inte skulle rubbas om en ledamot tvingas frånvara under längre tid, eller vid jäv i en fråga. Att de skulle användas för att säkra partidisciplinen var inte avsikten. Man hyste snarare oro för att ersättarsystemet skulle medföra minskat personligt ansvar för uppdraget. Detta har besannats och är allvarligt!

Ersättarreglerna bör ses över och göras mera restriktiva och rättsligt stringenta. Ersättare i fullmäktige, styrelser och nämnder bör alltid vara personliga och kallas in endast vid frånvaro en längre tid. Systemet med gruppsuppleanter i fullmäktige utan klar personlig koppling inbjuder till manipulationer och bör avskaffas. Instanserna bör dessutom godkänna frånvaro. Nuvarande utformning av ersättarsystemet är sålunda moraliskt nedbrytande, försvårar rekryteringen av engagerade förtroendevalda, särskilt bland de unga, och ökar politikerföraktet, säger Agne Gustafsson.

Väljarna vill ha kunniga, orädda representanter, inte kommunala nickedockor. Om inte partierna visar respekt för representanternas och väljarnas kompetens och värdighet förlorar de sin trovärdighet. Så även i Blekinge!

Bo Arnesjö (m), Ronneby