Hur agera mot bristen på vårdplatser?

Bristen på vårdplatser på landets sjukhus är stor och ökar. Patienter som vårdas på ”fel” avdelning av ”fel” personal är inte längre undantag utan rutin. Patienterna får då sämre vård och deras säkerhet äventyras.

Många politiker och administratörer tycker att det är intressantare att föreslå nya visionära lösningar inom öppen vård än att lösa det allvarliga problemet med bristen på vårdplatser som dagligen drabbar patienter och läkare

Sjukhusläkarföreningen kräver nu att samhället ska agera kraftfullt. Samtidigt som det skapas fler platser inom framtidens närsjukvård så kommer det att krävas fler sjukhusvårdplatser.

Socialstyrelsen slog larm för tre år sedan efter en granskning av 36 sjukhus där 133 bakjourskompetenta läkare och avdelningschefer intervjuades.

Det avslöjades att:

• 30 av de 36 sjukhusen hade överbeläggningar.
• 50 av 133 intervjuade kände till situationer där patienten skadats, eller riskerat att komma till skada, på grund av att patienten utlokaliserats till ”fel avdelning”.
• 15 av 133 intervjuade ansåg att utlokalisering av patienter var förenad med risk för patientsäkerheten.
• hälften av sjukhusen vårdade patienter vid andra avdelningar än där de var inskrivna.
  

Socialstyrelsen konstaterade att ”systemet är riskfyllt och att patienter som utlokaliserats till fel avdelning riskerar att få sämre omvårdnad, medicinsk diagnostik, vård och behandling”. Till och med patienter med livshotande tillstånd, som misstänkt hjärtinfarkt, vårdades på ”fel” klinik.

Sjukhusläkarföreningen kräver nu att Socialstyrelsen begränsar möjligheterna för landstingen att lägga patienter på ”fel” avdelningar och åläggs att ge ut råd och anvisningar för hur utlokaliseringar och överbeläggningar ska hanteras. De vill dessutom att det ska ingå i Socialstyrelsens uppdrag att följa och rapportera problemens omfattning.

Märkligt nog låter Socialdepartementet landstingen fortsätta att utsätta patienter för dessa risker och ges landstingspolitikerna fria händer att stympa sjukhusen trots de bevisade farorna.

Landstingen svär sig fria från ansvar genom att helt enkelt lägga över ansvaret på kommunerna eftersom någon måste ju ta ansvar för patienterna när det inte fungerar.

Hur har Landstingsrådet Marie Sällström (s) tänkt sig att agera? Alla vi blekingar väntar på svar!

Bo Arnesjö (m),

Ronneby