Medborgarmotion

Medborgarmotion till Kommunfullmäktige i Ronneby Kommun

Förslag att stoppa ombyggnad av Vidablicks höghusdel på grund av bristfällig utrymningsdimensionering

Med hänvisning till

1) Boverkets Föreskrifter och allmänna råd: ”Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar till och med 2002:19” innehållande 3:211 ”Särskilda boendeformer för äldre”

samt till

2) Boverkets Rapport från februari 2004 ”Utrymningsdimensionering”

hemställer jag att planerad ombyggnad av Vidablicks höghusdel stoppas och ersätts med alternativ utbyggnadsplan för äldreomsorgen i Ronneby.

Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder enligt 20 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620).

Boverkets Föreskrifter och allmänna råd och Boverkets rapport innehåller bland annat följande:

Ad 1. ”I fråga om särskilda boendeformer för äldre får, för en mindre grupp boende, bostadens inredning och utrustning för matlagning, utrymme för matplats samt rum eller del av rum för daglig samvaro delvis utgöras av gemensamma utrymmen i anslutning till de enskilda lägenheterna. De gemensamma utrymmena skall vara så stora och välutrustade att de utgör fullgod kompensation för inskränkningarna i den enskilda lägenhetens standard. Bostäderna skall medge en god arbetsmiljö för vårdpersonal. Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte vara utrustade för matlagning i de enskilda lägenheterna. I sådana fall skall dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda.”

Ad 2. ”Kraven enligt BBR är att byggnaden skall utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exempel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar, förses med ett mer omfattande skydd. Kraven i BBR innebär också att brandskyddet måste underhållas och att funktionen kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. I många fall är utrymningen dessutom beroende av en fungerande organisation som övar regelbundet. Därmed inte sagt att byggnaden kan garantera en total säkerhet under alla omständigheter.

Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gångavstånd i utrymningsvägarna och till dem. Utrymning till en så kallad säker flyktplats kan också ske. Detta är en ovanlig strategi men kan tillämpas i exempelvis höga hus där en utrymning till det fria kan vara alltför tidskrävande att genomföra.

Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt anslutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i den brandcellen tills dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte betraktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta till det fria.

Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att:
· utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt,
· öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera
· larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol,
· personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning.

För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvikas.

Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare. Personer som utrymmer skall skyddas från nedfallande byggnadsdelar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takmaterial eller fasadmaterial. Även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill säga normalt de första 10 minuterna.”

Jag hänvisar också till en vidlyftig dokumentation med anledning av inträffade bränder vid ett flertal vårdinstitutioner på senare tid.

Ronneby 2005-10-19

Med högaktning

Bo Arnesjö
Villa Haga
Hagagatan 3
37236 Ronneby
E-post: mailto:arnesjo.bo@telia.com