Försvarstal Av Statsminister Göran Persson.
Senast uppdaterad 23 december 2005 00:05 i Sydsvenska Dagbladet.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige ser lovande ut. Med fler i sysselsättning ökar möjligheterna till stora välfärdssatsningar, skriver statsminister Göran Persson.
Snart är det ett år sedan ett kraftigt jordskalv resulterade i enorma flodvågor som slog in över stränderna i Asien och Afrika. Hundratusentals människor omkom. Miljoner fattiga förlorade sin bostad och försörjning. Än fler fick själsliga ärr för livet. Sverige var ett av de länder utanför katastrofområdet som drabbades värst. Cirka 20000 svenskar turistade i de berörda områdena. Över 500 svenskar omkom – åtskilliga av dem var barn. För många blir jul- och nyårshelgerna således inte bara en tid för avkoppling och gemenskap, utan också för sorg och saknad. I solidaritet och medkänsla med dem som drabbats kan vi vara medmänniskor i ordets bästa mening. Vi kan söka tröst och lindring hos varandra.
Katastrofkommissionen, med uppdrag att granska hur regeringskansliet och myndigheterna hanterade katastrofen, tillsattes på regeringens initiativ. Regeringskansliet var inte tillräckligt handlingskraftigt när katastrofen inträffade tidigt på annandagens morgon. Det fanns inte tillräckligt med underlag och information för att sätta igång arbetet. Som statsminister tar jag mitt ansvar för detta och för att förbättra rutiner och organisation så att regeringskansli och myndigheter skall vara så förberedda som möjligt inför framtida katastrofer. Men vi måste också komma ihåg att storartade insatser gjordes av frivilliga och andra både i Thailand och här hemma. I kyrkor, bland frivilligorganisationer, i kommuner där drabbade bodde, i myndigheter, företag och bland anställda i regeringskansliet gjordes mycket värdefulla insatser.
Veckan efter katastrofen kunde de allra flesta svenskar flygas hem, krisgrupper var snabbt organiserade, flygplatserna bemannades med personal till stöd för de drabbade. Frivilliga anmälde sig för att åka ned och hjälpa till på plats. Alla dessa insatser förtjänar mitt och regeringens varma tack.
Erfarenheterna skall nu tas tillvara för att stärka Sveriges förmåga till krishantering.
Samtidigt som vi gör det, skall vi också ta oss an utmaningarna här hemma. Den ekonomiska utvecklingen förväntas bli starkare de kommande åren än vad bedömare trodde så sent som i höstas. När tillväxten allt mer drivs av hushållens konsumtion blir resultatet nya jobb.
Enligt Statistiska Centralbyrån har sysselsättningen stigit med 100000 det senaste året. Vid årsskiftet träder regeringens sysselsättningspaket i kraft, vilket leder till ytterligare minskning av arbetslösheten. Min bedömning är att den öppna arbetslösheten nästa år kan pressas ner mot fyra procent. Fler människor i arbete leder till högre skatteinkomster och ökade resurser till utbyggd och förbättrad vård, omsorg och skola.
Vi planerar kraftiga insatser för att bygga ut äldreomsorgen, förbättra demensvården och ge ökat stöd till anhöriga. De samlade resurserna till våra äldre skall öka med 10 miljarder kronor under tio år. Det är viktigare än stora skattesänkningar. Vi skall se till att alla människor har råd med en god tandvård.
För många människor är det idag för dyrt att få tänderna lagade. Det är oacceptabelt. Vi vill genomföra en tandvårdsreform som påtagligt reducerar kostnaderna.
Vi skall dessutom förbättra skolan, så att alla barn och unga får chans till en bra start i livet. 14000 nya lärare har anställts de senaste åren, men det har ännu inte givit tillräckligt resultat. Alltför många unga killar och tjejer lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper i språk och matematik. En fortsatt satsning på skolans kvalitet ligger framför oss. Ytterst handlar valet nästa år om vilken samhällsmodell vi vill ha.
Skall vi göra gemensamma ansträngningar för att öka sysselsättningen och värna välfärden – eller skall vi sänka skatterna kraftigt för rika och låta var och en värna om sig själv?
Högeralliansen har enats om sitt mål: att sänka skatten med 250 miljarder kronor de närmaste åtta åren. Det motsvarar var femte krona som går till vård, skola, barnbidrag och annan välfärd. Så stora neddragningar kommer att förändra Sverige och den svenska modellen. Högeralliansen menar att sänkt ersättning vid sjukdom, arbetslöshet och förtidspension gör Sverige till ett bättre land att leva i. Den uppfattningen delar inte jag. Sveriges problem är inte att tryggheten är för stor, utan att för många människor fortfarande känner sig otrygga. Hur vi ser på den svenska modellen blir en huvudfråga i valrörelsen.
GÖRAN PERSSON
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar