Den förväntade livslängden (life expectancy) ökar hos EU-befolkningen. Hittills har man dock inte vetat huruvida dessa tillkommande levnadsår framlevs i ett gott hälsotillstånd. Sådan information är viktig dels för att anpassa samhällets utbud av hälso- och sjukvård och omsorg till äldre och dels för att klargöra huruvida den äldre populationen kan ha möjlighet att förstärka samhällets arbetsstyrka efter nuvarande pensionsålder.
En engelsk forskargrupp (RHLEIS, EU Public Health Programme) har därför kartlagt antalet förväntade kvarvarande levnadsår vid 50 års ålder i alla de 25 EU-staterna. Man använde sig av EU-statistiken (Eurostat 2005) och jämförde frekvensen av aktivitetshinder i staternas befolkningar, sjuk- och dödstalen i olika åldrar och populationernas åldersrelaterade sociala och ekonomiska situation.
År 2005 kunde en 50-årig genomsnittsman inom EU förvänta sig att leva till 67,3 års ålder utan aktivitetshinder och en kvinna till 68,1 års ålder.
Antalet kvarvarande friska levnadsår (HLYs = healthy life years) vid 50 års ålder för både män och kvinnor varierade dock mer mellan EU-länderna än den förväntade livslängden. Antalet HLYs vid 50 års ålder varierade till exempel mellan 9,1 år för män i Estland och 23,6 år för män i Danmark, för kvinnor 10,1 år i Estland och 24,1 år i Danmark.
Högre BNP (BruttoNationalProdukt = värdet av samhällets producerade varor och tjänster) och högre andel av BNP som utnyttjades till hälso- och sjukvård, speciellt hos äldre, ökade det förväntade antalet kvarvarande HLYs vid 50 års ålder hos bägge könen. Långvarig arbetslöshet minskade och livslångt lärande ökade det förväntade antalet kvarvarande HLYs hos män vid 50 års ålder.
Betydande olikheter i antalet kvarvarande HLYs vid 50 års ålder är sålunda ett faktum mellan EU-staterna trots genomsnittligt höga förväntade levnadsåldrar. Vid betydande förbättringar av folkhälsan i många EU-länder kommer målet att öka friska äldres deltagande i arbetslivet att kunna ske. I de nordiska länderna skulle sannolikt många friska pensionärer redan nu kunna tänkas förstärka arbetskraften.
Myten att vi äldre belastar samhällsekonomin i proportion till livslängden förefaller överdriven i länder med god folkhälsa och välutvecklad hälso- och sjukvård – exempelvis Danmark och Sverige. Många äldre har inga aktivitetshinder och är friska. Ju äldre vi blir desto senare inträffar den aktivitetsnedsättande sjukdomsperiod som ska ända vårt liv. Innan dess kan många av oss äldre till och med tänkas bidra till BNP och samhällets skatteintäkter - eventuellt efter omskolning!
Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar