11 december 2008

Den åldrande mannen - ett försummat kapitel

WHO tog nyligen initiativ till en kongress om "Den åldrande mannen". 600 forskare deltog. Intresset för äldre mäns problem ökar. Forskningen inom området ligger dock långt efter likartad forskning hos kvinnor. Nu får man intryck av ett trendbrott. I Sverige sker sådan forskning vid Andrologenheten, Karolinska Sjukhuset, kontaktperson docent Stefan Arver.

Hormonbehandling av kvinnor i klimakteriet är etablerad. Huruvida även män ska erbjudas sådant tillskott (substitution) - framför allt av testosteron – diskuteras. I en treårig större studie fick män, 65+ år, tillskott av testosteron. Deras muskelstyrka ökade, benstomme tätnade och de kognitiva funktionerna (minnet och inlärningsförmågan) bättrades.

Riskerna med långvarig testosteronbehandling hos äldre män behöver belysas. Flera studier har icke visat ökning av prostatacancer eller cancermarkören PSA. Det tycks därför inte finnas anledning att avstå från att behandla äldre män med symtomgivande konstaterad testosteronbrist. Prostatakörteln bör dock kontrolleras.

Män har inget klimakterium, utan en successiv minskning av könshormonhalten med samtidiga bristsymtom. Nya benämningar på detta tillstånd är: PADAM (Partial Androgen Deficiency in the Aging Male) eller ADAM (Androgen Deficiency in the Aging Male).

Äldre män drabbas ofta av förändringar i psykiska och fysiska funktioner som kan relateras till sjunkande nivåer av manligt könshormon och som kan återställas genom tillförsel av testosteron.

Kroppens hormonsystem är viktigt för vår förmåga att klara sjukdom och skada, näringsbrist och flera omgivningsfaktorer. Stress kan då leda till en gradvis nedtrappning av könshormonsproduktionen. Testosteron, tillväxthormon och insulin är kroppens huvudsakliga anabola (uppbyggande) faktorer. De stimulerar underhåll av kroppens vävnader. Balansen mellan anabola och katabola (nedbrytande) faktorer varierar med den hormonella miljön, nutritionen och olika skade- och sjukdomstillstånd. Tillförsel av anabola hormon kan då kompensera för den hormonbrist som ofta ligger bakom avmagring vid sådana sjukdomar som infektioner, cancer, KOL, brännskador eller som en följd av kirurgiska ingrepp.

Testosteronnivåerna sjunker med stigande ålder, mekanismen verkar vara relaterad till hälsotillståndet. Testosteronbrist är inte en absolut nödvändig konsekvens av stigande ålder. Normalt åldrande karakteriseras dock av minskad fysisk och psykisk ork, ändring av kroppssammansättning med ökad mängd fett (bukfetma) och minskad andel muskulatur, tunnare hud, minskad skelettmassa, anemi och andra tecken på katabolism (nedbrytning). Studier som analyserar relationen mellan testosteron och till exempel kroppssammansättningen i olika åldersgrupper talar för att tillskottsbehovet av testosteron är större hos äldre.

Ändrade kognitiva funktioner, förändrad sinnesstämning med depressiva inslag och sexuell dysfunktion är vanliga hos äldre män. Det finns en klar samvariation mellan sådana symtom och de som ses vid testosteronbrist. Män begår självmord oftare än kvinnor, speciellt äldre män. Om detta har någon relation till låga nivåer av könshormoner är inte bevisat men det finns studier som pekar i den riktningen. Testosterontillskott hos äldre män ger effekt på de kognitiva funktionerna med förbättring av minnet, koncentrationen och slutledningsförmågan.

Genomsnittligt sjunker testosteronhalten med stigande ålder. Variationen är stor. Omkring var femte man i 65-årsåldern har låga testosteronnivåer. Sjukdomar och skador har stor inverkan på testosteronnivåerna liksom vissa läkemedel – speciellt smärtstillande. Låga testosteronnivåer kan påverka oss äldre män så att vi mår och fungerar sämre. Genom att ge testosteron i doser, som endast höjer nivån till den normala i ungdomen och alla behandlade kontrolleras minst en gång per år är riskerna med denna behandling mycket små.

Geriatrikverksamheten i Landstinget Blekinge uppmärksammade nyligen oss äldre blekingar på detta område i en mycket uppskattad föreläsningsserie – huvudsakligen besökt av kvinnor. Det som nu krävs för att bygga upp en framgångsrik sådan verksamhet är dels en utökad upplärning inom området andrologi på alla sjukvårdens nivåer, och dels att testosteronhalten i blod kan analyseras vid Kliniskt Kemiska Laboratoriet.

Alla vill väl ”få sprutt på gubbarna”. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m)
2:e v. ordförande, Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar