Sjukvårdens tillgänglighet och jämlikhet

Finanslandstingsrådet Bernth Johnson (s) försvarar ihärdigt den svenska sjukvården (Sydöstran 16/3). Vi Moderater tycker också att vår svenska sjukvård har mycket hög kvalitet, men först när man lyckas kommer till.

Vårdens tillgänglighet och jämlikhet har jämförts internationell av Svenskt Näringsliv. Data från sjukvårdsregister i flera västländer, OECD och en patientenkät våren 2005 har utnyttjats.

Följande visades:

• Vi har väsentligt sämre tillgänglighet än våra västliga grannländer. Det gäller väntan på operation och den totala väntetiden, det vill säga den sammanlagda väntan för specialistbedömning och operation. I grannländerna var de flesta patienterna färdigbehandlade redan innan de svenska patienterna ens hade hunnit bli undersökta.

• Enligt OECD platsar Sverige bland de länder som har sämst tillgänglighet i Europa. Om ännu fler länder tas med visar det sig att de svenska väntetiderna är ovanligt långa.

Enligt sjukvårdslagen ska den svenska vården vara jämlik och ges efter behov och inte efter inkomst eller utbildningsnivå.

Situationen är följande:

• OECD-data från medlemsländerna placerar Sverige som ett av de mest ojämlika länderna när det gäller läkarbesök i primärvården och specialistvården.

• Lägre inkomstgrupper har färre läkarbesök än deras förväntade behov. Skillnaden mot de högre inkomstgrupperna är statistiskt säkerställd. Finland, USA och Portugal har, mätt på detta sätt, mer ojämlik vård.

• Lägre inkomstgrupper har - statistiskt säkerställd - lägre sannolikhet för att överhuvudtaget söka läkare. Bara USA, Mexico, Finland och Portugal har större ojämlikhet i detta avseende. I USA och Mexico får bara en del av befolkningen sjukvårdsbehoven täckta genom så kallad solidarisk finansiering. Bara två länder har sålunda en mer ojämlik vård än Sverige.

• De långa väntetiderna är orsak till den ojämlika vården i vårt socialistiska land. Invånare med högre inkomster och utbildning får snabbare vård genom argumentation, kontakter eller genom privat sjukvårdsförsäkring.

Den svaga tillgängligheten beror på att svensk sjukvård har kontraproduktiva ersättningssystem, bristande konkurrens mellan vårdinrättningarna och otillräckliga incitament för förbättringsarbete. En förstärkt vårdgaranti behövs liksom effektivare styrsystem, ökad konkurrensutsättning och en vilja att förändra för att uppfylla garantins intentioner. Om inte, kommer ytterligare krav på resurstillskott för att klara tillgängligheten. Effektivare professionell organisation, snarare än ökade resurser, ska kunna lösa problemen!

Men det går väl inte att tänka sig i ett så ”ojämlikt” socialistiskt system, som i Sverige och Blekinge, eller hur landstingsråden Bernth Johnson (s) och Marie Sällström (s)? En liten förbättring har skett på sistone men vi har fortfarande ”lång väg kvar att vandra”. Ni rekommenderas även att läsa Socialstyrelsens senaste rapport om äldres situation i Sverige!

Det krävs att världens största skattebelastning – sammanlagt 250 miljarder mer än överallt annars - börjar utnyttjas effektivt!


Bo Arnesjö (m), Ronneby