Varje dag får 10-15 kvinnor bröstcancer i Sverige, cirka 6 400 per år. Många fler finner en knuta i bröstet vid självundersökning eller mammografiscreening. Att skilja ut de knutor, som beror på cancer är en diagnostisk huvuduppgift.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Två tredjedelar är över 60 år, mindre än 5 procent under 40 år. Män kan också drabbas, dock sällan. Bröstcancer är vanligast i övre, yttre delen av bröstkörtelvävnaden. Cancercellerna i en bröstknuta kan tillväxa under lång eller kort tid.
Vid misstanke om bröstcancer görs "trippeldiagnostik", det vill säga klinisk undersökning, mammografi och finnålspunktion för celldiagnostik. Alla tre undersökningarna utförs oftast på samma dag. Vid den kliniska undersökningen inspekterar läkaren och känner igenom brösten och armhålan. Vid mammografin kan man med stor säkerhet skilja mellan godartade och elakartade tumörer och påvisa tumörer som inte går att känna. Vid finnålspunktion suger man ut celler från den misstänkta tumören på fri hand eller med mammografistyrning. Cellprovet undersöks i mikroskop för att fastställa om tumören är god- eller elakartad.
Kirurgi är den viktigaste behandlingen. Förr avlägsnades alltid hela bröstet med intilliggande lymfkörtelstationer. Numera utförs bröstbevarande kirurgi med strålbehandling hos drygt 60 procent. Det är inte alltid lämpligt vid stora eller flera samtidiga tumörer.
Vid det kirurgiska ingreppet kan lymfkörtlar i bröstregionen avlägsnas. Man får då svar på om cancern har spritt sig. Numera används en teknik som innebär att man tar bort den första eller andra lymfkörteln i axelhålan dit cancern sänder sin lymfa, kallad portvaktskörteln. Denna jämte kanterna på sårhålan där tumören suttit undersöks mikroskopiskt av patologen under själva operationen för att säkerställa att all cancervävnad avlägsnats. Sju av tio kvinnor behöver då inte avlägsna lymfkörtlarna i armhålan. Därmed minskar risken för framtida men och komplikationer. Tekniken används på nästan alla sjukhus i landet med goda resultat.
Hos många patienter, där tumören är känslig för hormoner, kan man komplettera strålbehandlingen med läkemedel som påverkar kroppens egna bröstkörtelstimulerande hormoner. Kvinnor utan hormonkänslig tumör får i många fall cytostatika. Behandlingen "skräddarsys" för varje patient i samarbete mellan flera olika specialister.
Om bröstet opererats bort finns bröstproteser. Man kan också få möjlighet för plastikkirugisk bröstrekonstruktion efter viss tid.
Prognosen för bröstcancer är idag mycket god. Totala överlevnaden är 70 - 80 procent, vid tidig diagnos mer än 90 procent.
I Blekinge finns en toppmodern och mycket framgångsrik bröstcancervård, som tillsammans med bröstcancerföreningen håller mycket god service och rådgivning till både opererade kvinnor och kvinnor i riskåldrarna. Väntetider förekommer inte genom en ihärdig och förutseende arbetsinsats av överläkare Monika Sjövall med flera vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.
En förflyttning av verksamheten till Karlshamn, som verkar stödjas av landstingsrådet Marie Sällström (s), förutsätter att patologen/cytologen, delar av röntgen och kirurgen jämte annan kringverksamhet får följa med. Det verkar orealistiskt! Lyssna på experterna och gräsrötterna!
Bo Arnesjö (m)
Ronneby
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar