I BLT 16/1 publicerade Thomas Gustavsson, folkhälsostrateg i Landstinget Blekinge, en god sammanfattning av Folkhälsoinstitutets öppna jämförelser av den svenska folkhälsan med speciell tonvikt på oss blekingar. Rubriken var ”Ett hälsans klassamhälle”. Hans huvudbudskap var att våra hälsobegrepp och vår livsstil ska grundläggas redan i folkskolan och att infrastrukturen och klasstillhörigheten har stor betydelse för vårt hälsotillstånd och vår välfärd. Äldres folkhälsa nämndes icke!
Forskningsinsatserna kring de allra äldsta har fokuserat olika faktorer som skulle kunna bidra till deras hälsotillstånd och ett långt liv. Intresset har varit speciellt stort för dem som dessutom åldrats med relativt god hälsa och är välfungerande i det dagliga livet.
Man tror inte att en enskild faktor är avgörande för ett långt liv. Snarare handlar det om en kombination av biologiska, sociala och psykologiska faktorer. Individuell personlighet och kognitiv förmåga, genetiska faktorer, fysisk hälsa och socioekonomisk status bidrar tydligen. Årets Nobelpris i medicin rörande telomererna och deras nedbrytning tillmäts också intresse.
På grund av den ökande medellivslängden kommer det att ställas större krav på hälso- och sjukvården. Statistiska Centralbyrån (SCB) spår att antalet äldre äldre (personer >80 år) kommer att öka kraftigt med en tydlig kvinnlig dominans.
Det finns tre dominerande hypoteser om sambandet mellan den ökande medellivslängden och ohälsan. Dessa hypoteser är:
1. att sjukligheten kommer senare i livet och under en kortare tid - det vill säga en förkortning av perioden före döden då man lever med sjukdom.
2. att sjuklighet drabbar oss under en lika lång period i slutet av livet, men att denna period förskjuts högre upp i åldrarna.
3. att ökad livslängd innebär längre tid med ohälsa.
I dag finns inget tydligt svar på vilken av dessa hypoteser som är korrekt, men det man kan se är att flera av de stora folksjukdomarna har förskjutits uppåt i åldrarna.
Sjukvårdsbehoven hos de allra äldsta kommer att öka, detta som en följd av att allt fler överlever sina akuta sjukdomar och lever längre med sina kroniska sjukdomar. Allvarlighetsgraden och utvecklingshastigheten för dessa tillstånd är starkt avhängig av förebyggande åtgärder och tidig diagnos. Man måste därför räkna med att det ökande antalet äldre kommer att ställa allt högre krav på hälso- och sjukvården – speciellt primärvården – utan att nödvändigtvis öka vårdkostnaderna i proportion till antalet. Man finner dock tydliga skillnader mellan könen, då kvinnorna vid livets slut har en längre period med sjukdom och funktionsnedsättning än männen.
Man blir oroad om Landstinget Blekinge glömmer bort de äldres behov i folkhälsoarbetet och i diskussionen om folkhälsan. Sjukdomsincidensen är ju allra störst hos dem!
Bo Arnesjö (M)
Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Ledamot av Landstingsstyrelsen, Landstinget Blekinge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar