Underbehandling av äldre!

Övermedicinering hos äldre anses vara ett stort problem och påtalas ofta i politiska diskussioner inom hälso- och sjukvården.

Två otroligt viktiga studier publicerades dock igår. De går stick i stäv mot sådana föreställningar. Underbehandling eller avsaknad av behandling är heller inte ovanligt.

I en rapport ”Högt blodtryck: Alltför få behandlas effektivt” från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) påvisas betydande underbehandling av högt blodtryck - bara var fjärde person som får läkemedel mot högt blodtryck kommer ner till det tryck som är målet.

1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck - lika vanligt hos kvinnor och män. Det motsvarar 27 procent av den vuxna befolkningen över 20 år. Till detta kommer alla oupptäckta fall, som inte får behandling överhuvudtaget.

Blodtrycket bör sänkas ytterligare hos många som behandlas och vården kan göra mycket mer för de personer som har både ett förhöjt tryck och flera andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och stroke.

Det är huvudbudskapen i denna nya rapport om högt blodtryck, där en grupp experter har granskat och vägt samman den tillgängliga forskningen på området. Idag är det bara mellan 20 och 30 procent av dem som får blodtrycksmedicin som verkligen kommer ner till ett tryck som minskar hälsoriskerna.

– Det är alldeles för få, säger Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ordförande för SBU:s projektgrupp. – På sikt finns det risker med ett högt tryck. En effektiv sänkning kan bevisligen förebygga följdsjukdomar.

I en annan rapport - publicerad i Journal of American Medical Association (JAMA) – hade man samlat diagnostik- och behandlingsdata från över 2000 personer över 65 år med hjälpbehov men eget boende. Hög frekvens av underbehandling hittades exempelvis av hjärtsvikt (62%), mild förebyggande blodproppsbehandling efter hjärtinfarkt och stroke (65%), fastställd benskörhet (50-60%).

Försummad behandling berodde sällan på medicinska faktorer eller risker utan var istället relaterat till boendetyp och antalet besök av läkare. Man konstaterade att den så kallade kvarboendeprincipen - det vill säga att äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt – absolut måste kompletteras med tidig och adekvat behandling av sjukdomstillstånd påvisade genom uppsökande diagnostik.

Nu, Marie Sällström (s) måste Du väl ändå ha överbevisats om att hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre ger betydande humanitära och samhällsekonomiska effekter. Vi moderater och pensionärsorganisationerna har påtalat detta i flera år utan effekt. Nu har vi till och med fått stöd av vänsterpartisterna i Ronneby.

Bo Arnesjö (m)
Ronneby