PARKINSONISM – vad är det?

Namnet Parkinson har med Landstinget att göra både vad rör Parkinsons lagar och Parkinsons sjukdom.

De förstnämnda säger att antalet offentligt anställda hålls konstant oavsett om det sammanlagda arbetet ökar, minskar eller försvinner. Alla tjänstemän anses sträva efter att få fler underordnade och de tenderar att skaffa arbete åt varandra. Vidare står den tid som läggs ned på ett ärende i omvänd proportion till ärendets vikt eller den mängd pengar det handlar om. Alla på ett möte anser sig ha skyldighet att framföra sina åsikter till exempel om vilken kaffeautomat som ska installeras i kafferummet. Debatten kan ta timmar medan en investering på 100 miljoner snabbt klubbas ”enligt liggande förslag” då få ledamöter har tillräckliga insikter inom området för att kunna uttala sig!

Sådana tankar poppar upp när man sommartid blickar ut över den vackra Ronnebyån, där den passerar Blekanområdet i Ronneby, så finstämt beskrivet av hembygdsföreningens Björn O. Svensson.

På nedre Brunnsvägen passerar dagligen hundratals turister och Ronnebybor i alla åldrar. Många äldre har rullator - denna fantastiska uppfinning. Flera har grovvågiga skakningar, stelhet, visst rörelsearmod och lång-samma rörelser. De kan ha små hasande steg, dålig balans och en krökt rygg. De har Parkinsons sjukdom som kan drabba män och kvinnor lika och oftast debuterar hos personer över 55 år. Ungefär en procent av ålderspensionärerna lider av denna sjukdom. Förloppet är långsamt och kan bromsas.

Diagnosen ställs genom enkel läkarundersökning. Hur mycket man drabbas är individuellt. De vanligaste symtomen är skakningar, långsamma rörelser, stela muskler och balansproblem. I början av sjukdomen brukar man upptäcka skrivsvårigheter och sämre rörelsekoordination - händerna blir fumliga och darriga. Muskelstelhet förekommer ofta. Andra tecken är kramp i vadmusklerna, muskelvärk i nacke, skuldra eller ländrygg. Skakighet drabbar tre fjärdedelar. Sådana symtom ska primärt absolut inte betraktas som normala åldersfenomen. Man bör tidigt vända sig till sin husläkare om man själv eller någon närstående har motoriska störningar som darrningar och stelhet.

Senare uppträdande karakteristika är gång med korta, trippande steg och en hopsjunken, framåtlutande kroppshållning. En försämrad röst och utslätad mimik är vanligt liksom att luktsinnet, färg- och kontrastseendet påverkas. Depression förekommer ofta.

Sjukdomsorsaken är undergång av dopaminproducerande nervceller i centrala delar av hjärnan. Dopamin behövs för att kroppen ska kunna samordna rörelser som ofta kommer till stånd utan att man tänker på dem, som att gå eller vända sig i sängen. Minskad dopaminhalt ger obalans i det jämviktssystem som reglerar rörelseför-mågan. Det har visats av Nobelpristagaren Arvid Carlsson i Göteborg. Under årens lopp förtvinar nervcellerna som producerar dopamin, detta sker mer eller mindre hos alla människor. Skillnaden är bara att cellförstöringen går snabbare och längre hos dem som får Parkinsons sjukdom.

Regelbunden livsföring med fasta rutiner gör det lättare att klara det dagliga livet vid Parkinsons sjukdom. Det är också viktigt att minska stress och oro. Regelbundenhet är också viktigt med tanke på medicineringen, som helst ska följa dopaminvariationerna. Gymnastik är viktig för att underhålla kroppens rörlighet, smidighet och kondition. Ett gott stöd får man genom att delta i Parkinsonföreningarnas lokala verksamheter.

Behandlingen syftar till att öka dopaminhalten eller att hämma de antagonistiska funktionerna. Man kan tillföra levodopa, som i hjärnan omvandlas till dopamin. Läkemedel som motverkar nedbrytningen av dopamin eller stimulerar upptaget av dopamin i cellerna används också. I veckan har monoaminoxidas typ B hämmare (MAOBI) visats vara den bästa primära behandlingen i de tidiga fallen. Då upphör symtomen.

Ett handdatorstyrt hjälpmedel för att styra adekvat tillförsel av levodopa har utvecklats av Rudolf Sillén vid Soft Center i Ronneby i samarbete med Parkinsonförbundet.

Neurokirurgisk behandling kan komma ifråga i sent skede speciellt hos patienter med kraftiga skakningar i ena kroppshalvan. Många typer av experimentell behandling prövas, till exempel elektrisk stimulering inom begränsade delar av centrala hjärnan. Effekterna av transplantation av dopaminproducerande nervceller från foster eller av olika substanser som stimulerar tillväxt av dopaminproduce-rande celler studeras också.

Parkinsonism av bägge typerna – ingen glömd – kan lätt uppdagas genom uppsökande diagnostik! Eller hur, Bernth Johnson (s) och Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Ronneby